TRYGGHET HOS UNGA I UPPSALA LÄN EN RAPPORT FRÅN UNDERSÖKNINGEN LIV OCH HÄLSA UNG 2017

Transkript

1 TRYGGHET HOS UNGA I UPPSALA LÄN EN RAPPORT FRÅN UNDERSÖKNINGEN LIV OCH HÄLSA UNG 2017

2 Innehåll OM RAPPORTEN... 2 SAMMANFATTNING... 2 TRYGGHET OCH UTSATTHET... 4 Trygghet hos den vuxna befolkningen i Uppsala län... 5 VAD FICK VI VETA? UPPLEVELSEN AV TRYGGHET... 7 UPPLEVD TRYGGHET OCH LIVSVILLKOR... 8 Ålder och kön... 8 Socioekonomi... 8 Funktionsnedsättning... 8 Födelseland... 8 Sexuell läggning... 8 UPPLEVD TRYGGHET OCH HÄLSA, TILLIT OCH TRIVSEL... 9 VAD FICK VI VETA? - UTSATTHET LIVSVILLKOR OCH UTSATTHET Ålder och kön UTSATTHET OCH HÄLSA, TILLIT SAMT UPPLEVD TRYGGHET UTSATTHET OCH VAR DET SKER BERÄTTAT FÖR NÅGON OM ATT HA BLIVIT UTSATT VAD VISAR RESULTATET? AKTÖRER OCH ARENOR FÖR INSATSER Skolan Det offentliga rummet REFERENSER... 16

3 OM RAPPORTEN Utifrån resultatet från Liv och hälsa ung 2017, behandlar den här rapporten trygghet hos unga med särskilt fokus på upplevelsen av trygghet på vissa platser samt utsatthet för olika typer av trakasserier och våld. Rapporten är framarbetad av Ida Larsson, folkhälsoanalytiker (analys), samt Carin Östling och Henrik Andréasson, projektledare Liv och hälsa ung, Regionkontoret, Region Uppsala. Paula Grinde, Länsstyrelsen, har varit med i planerandet av rapporten. Carina Börjesdotter, samordnare brottsförebyggande insatser vid Uppsala kommun, har bistått i text om arenor och aktörer för insatser. SAMMANFATTNING Trygghet inkluderar både en känsla av trygghet och tillit till medmänniskor, men också säkerhet från verklig fara. Vad som gör att vi känner oss trygga skiljer sig åt mellan olika personer. Att känna sig trygg behöver inte betyda detsamma som att vara utom fara. Trygghet omfattar avsaknad av rädsla, oro och risk att utsättas för till exempel kränkningar och brott. Trygghet kan också handla om en variation av andra faktorer. Såsom ekonomi, boende, sysselsättning, umgänge och människors uppväxtvillkor samt hur de ser på dessa villkor. Det betyder att otrygghet likaväl kan handla om oro för sin ekonomi, för arbetslöshet i familjen eller tilltro till sin egen förmåga. Resultaten visade att ungdomar i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet till största del känner sig trygga. Resultatet visade en sjunkande tendens för upplevelsen av trygghet på flera platser. Det fanns en skillnad mellan tjejer och killar där tjejerna kände sig mindre trygga. Även personer som angav att de har vissa typer av funktionsnedsättningar, lägre socioekonomi, identifierade sig som homo, - bisexuella eller osäkra uppgav i lägre utsträckning att de var trygga på flera arenor. Av de som svarat på frågan om de blivit utsatta för någon typ av trakasserier, allt från någon gång till flera gånger de senaste 12 månaderna, uppgav hälften att de blivit det. 22 procent uppgav att de blivit utsatt för någon typ av grövre våld. Det fanns en liten skillnad mellan tjejer och killar där en något högre andel flickor uppgav att de varit utsatta. Personer med lägre socioekonomi, ADHD/ADD/Touretts, läs- eller skrivsvårigheter samt homo, -bisexuella/osäkra uppgav att de var något mer utsatta än jämförelsen. Störst andel svarade att trakasserierna/våldet skett i skolan. Det fanns ett tydligt samband mellan psykiskt våld och att det skett på allmän plats, ute på stan eller i centrum. På frågan om eleven berättat för någon om vad som hänt så hade de flesta berättat om händelsen/händelserna och då främst för syskon, kompis, pojk-eller flickvän. Att ha någon att prata med var till viss del kopplat till att ha berättat för någon om utsattheten och tjejer var mer benägna att berätta för någon än killar. Av de som kände sig trygga och de som inte varit utsatta för trakasserier eller våld mådde en högre andel bra. Av de som upplevde trygghet hade en högre andel tillit, framtidstro och trivdes bättre i skolan. Av de som varit utsatta för våld eller trakasserier var det en högre andel som kände sig otrygga eller saknade tillit till andra människor. Materialet i denna rapport är tänkt att vara underlag för ökad kunskap och kan användas för att identifiera förbättringsområden. 2

4 DÄRFÖR UNDERSÖKER VI TRYGGHET HOS UNGA Region Uppsala har i uppdrag att kartlägga och förmedla kunskap om hälsoläget i regionen och hälsans bestämningsfaktorer. Kunskaperna kommer främst från registerdata, nationella undersökningar samt befolkningsundersökningarna Liv och hälsa och Liv och hälsa ung. Liv och hälsa ung (LHU) är en befolkningsenkät som genomförs vartannat år i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet, med syftet att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos ungdomar i Uppsala län och följa utvecklingen över tid. Undersökningen genomförs av Region Uppsala tillsammans med länets kommuner. År 2017 svarade 6625 elever på enkäten vilket motsvarar 60 procent av länets alla elever i årskurserna. Av de skolor som deltog besvarades enkäten av 80 procent av eleverna. Enkäten genomförs frivilligt och anonymt under provliknande former. Eleverna informeras innan genomförandet och informerat samtycke bedöms vara uppnått när svarande gör valet att skicka in enkäten. LHU fångar flera områden kopplat till både fysisk, känslomässig, social och psykisk hälsa och livskvalité. Där ingår frågor om bland annat individ, familj och skola, fritid och delaktighet. Därtill ingår frågor om trygghet, upplevd trygghet och utsatthet. Utifrån LHU 2017 behandlar den här rapporten om trygghet hos unga med särskilt fokus på upplevelsen av trygghet på vissa platser samt utsatthet för olika typer av trakasserier och våld. Ett mål i Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Region Uppsala är att den självskattade hälsan ska öka och skillnader mellan grupper ska minska samt att tilliten mellan människor ska öka. Vad som får oss människor att må bra påverkas av många olika faktorer. Vår start i livet, sysselsättning och levnadsvanor är några exempel. Även gemenskap, trygghet och kärlek spelar in. Trygghet och tillit har en stark koppling till hälsan och påverkar vilka aktiviteter ungdomarna kan delta i och vilka möjligheter de har att möta, och umgås med andra människor. I RUS finns åtaganden om att ge alla barn och unga en bra start i livet samt ge förutsättningar för öppna och inkluderande mötesplatser. Att ha en känsla av tillit och trygghet i hemmet, skolan och offentliga platser samt att vara fri från trakasserier och våld är grundläggande för individens hälsa och välbefinnande och därmed viktiga pusselbitar för att nå målen. För planering, kunskap och insatser för att nå dessa mål finns behov av att samla in och analysera ungdomars upplevelser. Rapporten presenterar resultatet från LHU 2017 och analyserar resultatet utifrån bakgrundsfaktorer och kopplar till andra områden som till exempel hälsa, skoltrivsel, delaktighet och framtidstro. Rapporten riktar sig till olika aktörer i Uppsala län som arbetar med att förbättra barn och ungas hälsa och livsvillkor. Materialet kan användas för att identifiera förbättringsområden, inspirera och sprida kunskap. Nationella enkätundersökningar eller annan vetenskaplig forskning kan komplettera den här rapporten med djupare kunskap om upplevd trygghet och utsatthet för våldsbrott. 3

5 TRYGGHET OCH UTSATTHET Vad som ger människor trygghet och vad vi känner oro för förändras över tid och beror på vilket samhälle och sammanhang vi befinner oss i, samt hur vi väljer att definiera begreppet. Trygghet definieras på olika sätt och ges inte alltid en precis definition. Trygghet kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för olika aspekter på välbefinnande. Vid otrygghet går mycket tid och kraft åt att ta hand om de känslor som följer: oro, rädsla, ångest och kanske till och med skräck [1]. Trygghet inkluderar både tillit och säkerhet. Det innebär både en känsla av trygghet och tillit till medmänniskor, men också säkerhet från verklig fara. Trygghet kan därmed vara både objektiv och subjektiv. Vad som gör att vi känner oss trygga skiljer sig åt mellan olika personer. Att känna sig trygg behöver inte betyda detsamma som att vara utom fara. Att vara utom fara behöver heller inte betyda att man känner sig trygg. Trygghet omfattar avsaknad av rädsla, oro och risk att utsättas för till exempel kränkningar och brott. Trygghet kan också handla om en variation av andra faktorer. Såsom ekonomi, boende, sysselsättning, utbildning, fritid, hälsa, familj, umgänge och människors uppväxtvillkor samt hur de ser på dessa villkor. Det betyder att otrygghet inte behöver handla om oro eller risk för att utsättas för olika typer av brott eller kränkningar, det kan till exempel likaväl handla om oro för sin ekonomi, för arbetslöshet i familjen, tilltro till sin egen förmåga och så vidare [1, 2, 3]. Upplevelsen av trygghet Det finns olika teorier kring vad som påverkar människors upplevelse av trygghet. Det finns psykologiska teorier som handlar om människors egen bedömning kring risken av att drabbas av brott och sociologiska teorier som handlar om samhällsförändringar och osäkerheter det medför. Det finns teorier som menar att människor som är sårbara på grund av att de inte kan skydda sig i högre grad än andra känner sig otrygga. Det kan till exempel vara personer som upplever att de är fysiskt svagare, har olika typer av funktionsnedsättningar, barn och äldre etcetera [2]. Upplevelsen av otrygghet kan innebära att man bedömer sig vara otrygg på en viss plats, oro för att falla offer för brott eller graden av oro. Det kan också handla om oro för brottsligheten i samhället, oro för anhörigas del eller för personlig del. Trygghet är en subjektiv upplevelse som kan handla om rädsla eller riskbedömning. Det kan handla om en faktisk situation, konkreta händelser/fenomen eller vara rent hypotetiskt. Det kan också bara vara en generell, ospecifik känsla [1]. Utsatthet för våld och trakasserier Brott definieras vanligtvis från brottsbalken. Våldsbrott är brott som människor uppger skapar rädsla, oro och otrygghet. Därför har vi valt att inkludera utsatthet för våld av olika grad och uttryck i LHU Våld definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som: Att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person, mot en annan människa, en grupp människor, en gemenskap eller ett samhälle, med följd eller tämligen sannolik följd att någon dör eller att det uppstår kroppsskada, psykisk skada, skador i den känslomässiga utvecklingen eller funktionshinder [3] Våld delas upp i olika typer av våld, beroende på mot vem det riktas och vilket uttryck det har. Våldet kan riktas mot den egna personen, andra personer eller samhället. Våldet kan vara fysiskt, psykologiskt, sexuellt eller bestå i berövande/underlåtenhet (ekonomiskt förtryck, försummelse) [5, 6]. Våld kan också delas in i olika allvarlighetsgrad. Brottsförebyggande rådet skiljer till exempel på våldsbrott och trakasserier där trakasserier är händelser som är mer eller mindre allvarliga och inte behöver vara kriminaliserade i enskilda 4

6 händelser men kan vara det vid upprepade sådana. Det kan då handla om fridskränkning, kvinnofridskränkning, ofredande, hemfridsbrott eller förföljelse. Exempelvis oönskade besök, telefonsamtal, meddelanden, glåpord, oönskad beröring och liknande [4]. En rapport från Skolverket visar att normer ligger till grund för trakasserier och kränkningar i skolan, där vissa individer hamnar inom normen och vissa utanför. Utifrån rapporten kan faktorer som låg socioekonomi, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, annan sexuell läggning än heterosexuell och annat könsuttryck än tjej eller kille utgöra grunder för trakasserier i skolan [5]. En svensk studie om ungdomar och våld visar en stark koppling mellan våld och sämre hälsa. Ungdomar som har uppgett att dom blivit utsatta för våld utnyttjar vården i högre omfattning samt använder mera medicin. De rapporterar oftare än andra ungdomar att dom till exempel har problem med rörelseapparaten, huvudvärk och magproblem [6]. Övriga hälsobesvär kopplade till våld som undersökts bland vuxna är PTSD, självskadebeteende, depression, riskbruk av alkohol, psykosomatiska symtom och hjärtinfarkt [7]. Vissa befolkningsgrupper har visat sig ha en högre risk att utsättas för våld. Det gäller till exempel ungdomar och unga vuxna, framförallt yngre män (16 24 år) [6]. Vissa grupper är i högre utsträckning utsatt för upprepat våld, till exempel är kvinnor mer upprepat utsatta, samt personer i yngre ålder (16 24 år) och personer med utländsk bakgrund [8]. Figur 1. Våldets typologi. Källa: Reproducerad av Amanda Borgenhede från WHO Krug, 2002 [9 s. 7] Trygghet hos den vuxna befolkningen i Uppsala län I den vuxna befolkningen (16 år och uppåt) i Uppsala län är det en mindre andel personer som upplever otrygghet jämfört med övriga län i Sverige. Uppsala län är inte heller en av de län som har störst andel brottsutsatta utan ligger ungefär i snitt med riket när det gäller de anmälda brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägerier och trakasserier. Tittar man på endast våldsbrott så är Uppsala ett av de län som över tid tycks ha en mindre del utsatta jämfört med riket. I Uppsala län är det också en lägre andel personer som tror att antalet brott har ökat eller är oroliga över brottsligheten i samhället. Här uppger dessutom en större andel av befolkningen att de har stort förtroende för rättsväsendet [13] 5

7 TRYGGHET I LIV OCH HÄLSA UNG I LHU mäts upplevd trygghet som en allmän fråga: Känner du dig trygg på följande ställen? Svaren kan bero på en personlig riskbedömning av hur trygg eller otrygg man bedömer sig vara på en viss plats eller känslan av oro, ångest eller rädsla man upplever på en viss plats. Men också en rent generell, ospecifik känsla. Oron kan också handla om andra saker, till exempel oro för ekonomi, sysselsättning, hälsa etc. Frågan ger en indikation om vilka arenor insatser kan riktas emot och en trendriktning som visar på utvecklingen och som kan tala om ifall extra åtgärder bör vidtas. Frågan om upplevd trygghet har funnits med i enkäten sedan I 2017 års enkät ingick frågor som behandlar utsatthet för våld och trakasserier samt efterföljande följdfrågor. Dessa har inte funnits med i enkäten tidigare. Frågorna går därför endast att redovisa som ett tvärsnitt på läget våren Dessa frågor är framtagna särskilt för denna Tabell 1. Frågor enkät och inte validerade, men testade i en ungdomsgrupp Känner du dig trygg på följande ställen? innan undersökningen. o I hemmet o I mitt bostadsområde på kvällen/natten Frågorna har undersökts tillsammans med en rad o I mitt bostadsområde på dagen bakgrundsfaktorer kopplade till en ökad risk för utsatthet och o På väg till eller från skolan ett jämlikhetsperspektiv. 16 personers svar har exkluderats o På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande eftersom dessa alternativ inte bedöms som sanningsenliga då o Ute på stan eller i centrum de fyllt i princip samtliga svarsalternativ. o I församlings-, förenings-, eller idrottslokaler o På nätet I denna rapport presenteras statistik för våld som har riktats mot enskild person (respondenten) av en eller flera andra personer. LHU ger en bild av de typer av våld som eleverna själva deklarerat att de utsatts för. En brist med självdeklarations-undersökningar är att personer i marginaliserade miljöer, i detta fall de som inte befinner sig i skolan, inte fångas upp. Detta är ofta en mycket brottsutsatt grupp. Statistik över anmälda brott kan fånga upp delar av den självdeklarerade utsattheten (ibland mer, ibland mindre) beroende på anmälningsbenägenheten [4]. Frågan om utsatthet för våld är uppdelad i de olika typerna av våld och i olika allvarlighetsgrad; trakasserier eller grövre våld. Psykologiska trakasserier innebär här att personen blivit hånad, retad eller utfryst. Fysiska trakasserier innebär att bli knuffad och/eller fasthållen utan fysisk skada. Sexuella trakasserier inkluderar ofrivilligt kysst, tafsad på, talad till, fotad eller filmad, på ett sexuellt oönskat sätt. Psykologiskt våld är en grövre nivå som innebär hot eller förföljelse med rädsla som följd. Fysiskt våld inkluderar hårt knuffad, hårt fasthållen, slagen eller sparkad så skada eller fysisk smärta uppstod. Sexuellt våld innebär sexuellt utnyttjande och/eller tvingande till sexuella handlingar. I enkäten ingår berövande i form av rån, bedrägeri eller frihetsberövande. Ytterligare våldstyper som definieras av bland annat Socialstyrelsen är ekonomiskt förtryck och försummelse (omsorgssvikt) [10]. Dessa typer av våld är svårare att definiera i en enkel fråga samt svårare att självdeklarera, därför ingår inte frågor om ekonomiskt förtryck och försummelse i LHU o På buss, tåg eller liknande Har du under de senaste 12 månaderna blivit Obs. kan även i vissa fall ske via telefonsamtal, sms, internet o hånad, retad, utfryst? o knuffad, fasthållen, utan att du blev fysiskt o skadad? ofrivilligt kysst, tafsad på, talad till, fotad eller filmad, på ett sexuellt oönskat sätt? o bestulen eller lurad på pengar eller andra värdesaker? Har du under de senaste 12 månaderna blivit Obs. kan även i vissa fall ske via telefonsamtal, sms, internet o o o o hotad eller förföljd så att du blev rädd? hårt knuffad, hårt fasthållen, slagen eller sparkad du blev skadad eller att det gjorde fysiskt ont? sexuellt utnyttjad, tvingad till sexuella handlingar? inspärrad i ett rum, eller genom hot eller våld tvingad att stanna kvar på ett ställe? 6

8 VAD FICK VI VETA? UPPLEVELSEN AV TRYGGHET Ungdomar i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet känner sig till största del trygga, alltid eller oftast. I LHU tillfrågades eleverna om de upplevde att de är trygga på ett flertal arenor. Det finns en sjunkande trend för de som svarat att de alltid eller oftast känner sig trygga på alla arenor, förutom i hemmet och i församlings, - förenings-, eller idrottslokaler. Framförallt är det platserna: bostadsområde på kvällen/natten, Ungdomens hus, fritidsgård eller liknande, ute på stan, på buss/tåg som visar sjunkande trender. På dessa platser var det cirka tio procent som inte kände sig trygga. Det fanns en brantare sjunkande trend bland de som svarat att de alltid känner sig trygga ute på stan eller i centrum, en minskning med nästan tio procentenheter från föregående år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Känner du dig trygg på följande ställen? Andel som svarat Ja, alltid eller Ja, oftast

9 UPPLEVD TRYGGHET OCH LIVSVILLKOR Ålder och kön Det fanns vissa, men små skillnader i upplevd trygghet mellan årskurserna på de olika arenorna men ingen särskild årskurs som kände sig genomgående mer otrygg än en annan. Det fanns en skillnad mellan killar och tjejer där tjejer kände sig mindre trygga i sitt bostadsområde, ute på stan eller i centrum, på buss, tåg eller liknande samt på nätet. 84 procent av tjejerna uppgav att de kände sig trygga på stan eller i centrum, jämfört med 91 procent av killarna. Även bland de som uppgivit att de har en annan könstillhörighet än kille eller tjej kände sig en mindre andel trygga, 73 procent kände sig trygga på stan eller i centrum. Socioekonomi De som var oroliga för sin familjs ekonomi hade en lite högre tendens att svara att de inte alltid eller oftast kände sig trygg på samtliga arenor. Till exempel var det 6 procent av de med lägre socioekonomi som uppgav att de inte kände sig trygga i hemmet, jämfört med 1 procent av de med högre socioekonomi. Funktionsnedsättning Personer med någon form av funktionsnedsättning (lätt eller svår) uppgav i högre utsträckning att de inte kände sig trygga på samtliga arenor, jämfört med de som inte angett en funktionsnedsättning. 79 procent av personer med synnedsättning kände sig trygg ute på stan eller i centrum jämfört med 88 procent av personer utan synnedsättning. Liknande förhållande gäller för de med rörelsehinder, läsoch skrivsvårigheter, ADHD/ADD/Tourettes eller liknande, Asperger/Autism,astma/ allergi/ diabetes eller epilepsi, eksem eller annan hudsjukdom. De största skillnaderna fanns mellan de som angett funktionsnedsättningarna Asperger eller Autism och de utan. Födelseland Det fanns en skillnad i upplevd trygghet mellan födelseland. Bland de som är födda i Sverige kände sig en högre andel alltid eller oftast trygga på samtliga arenor utom ute på stan eller i centrum. För platsen ute på stan eller i centrum var det en högre andel födda i Sverige som svarade att de oftast var trygga och en högre andel utlandsfödda svarade att de alltid var trygga. En procent av de som är födda i Sverige uppgav att de inte kände sig trygga i sitt bostadsområde på dagen jämfört med 5 procent av de som är födda utanför Sverige. 13 procent av de födda utanför Sverige kände sig inte trygga i sitt bostadsområde på natten jämfört med 8 procent av de födda i Sverige. Sexuell läggning Av personer som identifierat sig som antigen homosexuell, bisexuell eller osäker var det en mindre andel som rapporterat att de kände sig trygga på nästan alla arenor jämfört med de som identifierat sig som heterosexuella. Till exempel var det sex procent av de som identifierat sig som antigen homosexuell, bisexuell eller osäker som uppgav att de inte kände sig trygga i klassrummet jämfört med två procent av de som identifierat sig som heterosexuella. 8

10 UPPLEVD TRYGGHET OCH HÄLSA, TILLIT OCH TRIVSEL En högre andel av de som svarat att de var trygga uppgav att de mådde bra jämfört med de som inte kände sig trygga. Det gällde för samtliga arenor och skillnaderna står fast även när resultatet delas upp på kön. De som kände sig trygga såg mer ljust på framtiden för sin personliga del jämfört med de som inte kände sig trygga. Det finns även en viss skillnad i framtidstro för världen i stort där de som uppgav att de alltid känner sig trygga i högre utsträckning såg ljust på framtiden. Bland de som uppgav att de känner sig trygga uppgav också en något högre andel att de kunde föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. De som rapporterade att de kände sig trygga kände i högre utsträckning att de kunde lita på andra människor och trivdes bättre i skolan. Det är framförallt tydligt att de som inte kände sig trygga på rasterna i skolan inte heller trivdes i skolan (77%), jämfört med de som alltid kände sig trygga (12%). Detsamma gäller för trygghet i klassrummet där 82 procent av de som inte kände sig trygga i klassrummet inte heller trivdes i skolan, jämfört med 12 procent av de som alltid kände sig trygga. Liknande förhållande gällde för tryggheten på väg till eller från skolan samt i bostadsområdet på dagen och trygghet i hemmet. 9

11 VAD FICK VI VETA? - UTSATTHET TRAKASSERIER 52 procent av alla som svarat på frågan angav att de har varit utsatt för någon typ av trakasserier (en eller flera), allt från någon gång till flera gånger de senaste 12 månaderna. 26 procent hade varit utsatt för två eller flera typer av trakasserier (psykologiskt, fysiskt, sexuellt eller berövande) någon gång eller flera gånger de senaste 12 månaderna. 15 procent hade blivit utsatt upprepade gånger de senaste 12 månaderna, från några gånger i månaden, några gånger i veckan till nästan varje eller varje dag. 39 procent hade från någon gång till flera gånger under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för psykologiska trakasserier. 25 procent hade från någon gång till flera gånger under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för fysiska trakasserier. 18 procent hade från någon gång till flera gånger under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för sexuella trakasserier. 11 procent hade från någon gång till flera gånger under de senaste 12 månaderna blivit bestulen eller lurad på pengar. GRÖVRE VÅLD 22 procent av de som svarat på frågan uppgav att de har varit utsatt för någon typ av grövre våld (en eller flera), allt från någon gång till flera gånger de senaste 12 månaderna. 6 procent hade varit utsatta för två eller flera typer av grövre våld (psykologiskt, fysiskt, sexuellt eller berövande) någon gång eller flera gånger de senaste 12 månaderna. 4 procent hade blivit utsatt upprepade gånger de senaste 12 månaderna, från några gånger i månaden, några gånger i veckan till nästan varje eller varje dag. 16 procent hade från någon gång till flera gånger under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för psykologiskt våld. 9 procent hade från någon gång till flera gånger under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för fysiskt våld. 5 procent hade från någon gång till flera gånger under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för sexuellt våld. 4 procent hade från någon gång till flera gånger under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för berövande av frihet. 10

12 LIVSVILLKOR OCH UTSATTHET Ålder och kön Det skiljde inte nämnvärt mellan årskurserna vad det gäller utsatthet för trakasserier och det finns ingen skillnad mellan årskurser vid grövre våld. En högre andel tjejer uppgav att de varit utsatta för någon typ av trakasserier jämfört med killar (55% respektive 48 %). Detsamma gällde för de med en annan könstillhörighet än tjej eller kille där 58 procent angav att de varit utsatta. Det fanns en skillnad mellan killar och tjejer i utsatthet för grövre våld där en högre andel tjejer uppgav att de varit utsatta (25% respektive 17 %). Detsamma gällde för de med en annan könstillhörighet än tjej eller kille där 34 procent uppgav att de varit utsatta. Tjejer var mer drabbade än killar av psykologiska trakasserier (43% av tjejerna respektive 35% av killarna) medan killar var mer drabbade av fysiska trakasserier (29% respektive 18%). Tjejer var också mer drabbade av psykiskt våld (21% respektive 10%), sexuella trakasserier, 24 respektive 10 procent, samt sexuellt våld (6 % jämfört med 3 %). För berövande var killar var mer utsatta än tjejer (13% respektive 8%) och detsamma gällde fysiskt våld (12% respektive 6%). För frihetsberövande var tjejer och killar drabbade i ungefär samma utsträckning. Socioekonomi Ju oroligare respondenterna var för sin familjs ekonomi desto högre andel angav att de utsatts för trakasserier eller grövre våld en eller flera gånger. 20 procent av de med högre socioekonomi hade varit utsatt för någon typ av grövre våld jämfört med 36 procent av de med lägre socioekonomi. Alla typer av trakasserier eller våld skiljde sig åt, till exempel var det 55 procent av de med lägre socioekonomi som hade blivit utsatt för psykologiska trakasserier jämfört med 37 procent av de med högre socioekonomi. Funktionsnedsättning Bland de som svarat att de har ADHD, ADD, Tourettes eller liknande samt lässvårigheter, skrivsvårigheter, dyslexi och dyskalkyli uppgav en högre andel att de utsatts för någon typ av trakasserier eller våld. Till exempel var det 20 procent av de som angav att de har ADHD, ADD, Tourettes eller liknande som utsatts för fysiskt grövre våld jämfört med 8 procent av de utan ADHD, ADD eller Tourettes. Födelseland Bland de som är födda i Sverige och för de som är födda i ett land i övriga Norden uppgav en något högre andel att de varit utsatta för psykologiska, fysiska och sexuella trakasserier. En något högre andel av de som är födda i ett land i utanför Norden uppgav att de utsatts för berövande. För grövre våld var de födda utanför Sverige utsatta i något högre utsträckning än de som är födda i Sverige. De som angav att de är födda i ett land i övriga Norden är få och resultatet ska därför tolkas med försiktighet. Sexuell läggning Det fanns ingen skillnad kopplat till sexuell läggning vad gäller fysiska trakasserier. Vid psykologiska trakasserier uppgav en högre andel av de som identifierat sig som homo, - bisexuell eller osäker att de utsatts, 47 procent jämfört med 35 procent av de som identifierat sig som heterosexuella. Vid sexuella trakasserier likaså, 31 procent jämfört med 18 procent. För berövande fanns också en skillnad mellan grupperna där homo, - bisexuell eller osäker var mer utsatt. Det var en högre andel inom gruppen som identifierar sig som homo, - bisexuell eller osäker som angav att de varit utsatt för psykiskt våld jämfört med de som identifierat sig som heterosexuell (21% jämfört med 15%). Det fanns också en skillnad för sexuellt våld, 10 procent av gruppen homo, - bisexuell eller osäker uppgav att de utsatts jämfört med 4 procent av de heterosexuella. 11

13 UTSATTHET OCH HÄLSA, TILLIT SAMT UPPLEVD TRYGGHET Självskattad hälsa Det fanns en korrelation mellan de som svarat att de varit utsatt för någon typ av våld och de som svarat att de mår dåligt. En högre andel som uppgav att de mår dåligt angav att de varit utsatta för antigena trakasserier eller våld. Framförallt sågs en skillnad för de som blivit utsatta för psykologiska eller sexuella trakasserier. Tillit En högre andel av de som inte ansåg att de i allmänhet kunde lita på de flesta människor hade varit utsatta för antingen trakasserier eller våld. Till exempel var det 48 procent av de som inte kände tillit som hade varit utsatta för UTSATTHET OCH VAR DET SKER psykologiska trakasserier, jämfört med 33 procent av de som hade tillit till andra människor. Trygghet och utsatthet Det var en något högre andel som hade varit utsatt för någon typ av trakasserier eller våld en eller fler gånger som uppgav att de inte alltid känner sig trygga på de olika arenorna, det gällde alla platser förutom på Ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. Tydligast var skillnaderna i upplevd trygghet på platserna kopplat till skolan och utsatthet för antingen trakasserier eller våld. På frågan om var någon av dessa våldshändelser hade skett, trakasserier eller grövre våld, så hade störst andel svarat ett det skedde i skolan. Av samtliga som varit utsatt för någon typ av våld och sedan svarat på frågan om var det skett hade årskurs 7 en högre andel som uppgav att det skett i skolan (56%), därefter årskurs 9 (46%) och en lägre andel i årskurs 2 på gymnasiet angav att våldet skett i skolan (23%). För psykiska och fysiska trakasserier (24% respektive 29%) samt berövande (29%) var skolan den vanligaste platsen. För sexuella trakasserier var ute på stan eller i centrum och skolan de vanligaste platserna (24 % vardera). Det fanns en tydlig korrelation mellan psykiskt våld och den vanligaste platsen för händelserna; i stan eller i centrum där 39 procent av de som varit utsatta svarade att det skett på denna plats. För fysiskt våld fanns det en korrelation mellan utsatthet och skolan där 50 procent uppgav att det skett i skolan. För sexuellt våld fanns det ett visst samband med händelserna och att det skett i hemmet eller i en bostad hos någon man känner. 32 procent av de som blivit utsatta uppgav att det skett i hemmet. Bland de som uppgav att de blivit utsatta för frihetsberövande uppgav en högre andel (50%) skolan som plats för händelsen/händelserna. Sambandet mellan upplevd trygghet och platsen för utsatthet var inte lika tydligt. 12

14 BERÄTTAT FÖR NÅGON OM ATT HA BLIVIT UTSATT På frågan om eleven berättat för någon om vad som hänt så hade de flesta berättat om händelsen/händelserna och då främst för syskon, kompis, pojk-eller flickvän. Det följs därefter av förälder/vårdnadshavare eller att inte berätta alls. Tjejer var mer benägna att berätta för någon än killar. Av de som varit utsatta för någon form av trakasserier eller våld var det en högre andel av de som hade någon att prata med om sina innersta känslor som hade berättat för någon om vad som hade hänt. Detsamma gällde för de som kunde prata med sina föräldrar om nästan allt. 13

15 VAD VISAR RESULTATET? Resultaten visar att tryggheten hos regionens unga generellt sett är hög, men att det finns en sjunkande tendens. Om den sjunkande trenden beror på en känsla av oro eller rädsla, en egen riskbedömning, eller bara generell känsla av otrygghet går inte att svara på. Inte heller vilken typ av faktorer känslan är grundad i. Det kan bero på allt ifrån en faktisk oro för sin egen säkerhet till oro för sin ekonomi, familj, vänner, tro på sin egen förmåga och så vidare. En känsla av trygghet kan handla om mer än bara oro att utsättas för brott. Vi vet att tjejer i lägre utsträckning uppgav att de kände sig trygga på vissa platser. Enligt en teori kan det bero på att tjejer och kvinnor upplever sig som mer sårbara, men det skulle också kunna bero på att tjejer uppgav att de är något mer utsatta för trakasserier och våld än killar samt andra samhälleliga eller strukturella faktorer. Till exempel menar författarna i en studie av Folkhälsomyndigheten att normer kring kön skapar utsatta positioner för tjejer och personer som inte vill kategorisera sig utifrån kön. För killar skapas utsatta positioner i högre utsträckning utifrån normer om etnicitet och sexualitet [11]. Även personer som hade vissa typer av funktionsnedsättningar, lägre socioekonomi, identifierade sig som homo, - bisexuella eller osäkra uppgav i lägre utsträckning att de var trygga på flera arenor. Ungdomarnas livsvillkor tycks ha ett samband med upplevd trygghet och det är rimligt att anta att livsvillkoren påverkar upplevelsen. Av de som uppger att de utsatts för olika typer av trakasserier, enstaka gånger eller upprepade gånger, har det framförallt varit psykologiska trakasserier kopplade till att ha skett i skolan, så även fysiska trakasserier och fysiskt våld. En högre andel av de som varit utsatta för sexuella trakasserier uppgav att det skett på stan eller i centrum. Vi ser ett tydligt samband mellan utsatthet för psykiskt våld och att det skett i stan eller i centrum. I stan eller i centrum är också en av de platser där den upplevda tryggheten har sjunkit som mest. Tjejer var mer utsatta för psykiskt och sexuellt våld medan killar var mer drabbade av fysiskt våld, något som ligger i linje med andra undersökningar [7, 13]. Vi kan också konstatera att personer med lägre socioekonomi, ADHD/ADD/Touretts, läs- eller skrivsvårigheter samt homo, -bisexuella/osäkra uppgav att de var något mer utsatta än jämförelsen. Av de som kände sig trygga och de som inte varit utsatta för trakasserier eller våld mådde en högre andel bra. Av de som upplevde trygghet hade en högre andel tillit, framtidstro och trivdes bättre i skolan. Av de som varit utsatta för våld eller trakasserier var det en högre andel som kände sig otrygga eller saknade tillit till andra människor. Att ha någon att prata med var till viss del kopplat till att ha berättat för någon om utsattheten och tjejer var mer benägna att berätta för någon än killar. Det går inte att visa några orsakssamband utifrån dessa resultat. Endast skillnader och en eventuell samvariation kan påvisas. Att må dåligt behöver till exempel inte nödvändigtvis vara kopplat till otrygghet eller utsatthet, det kan bero på andra underliggande faktorer. Trygghet är ett resultat av flera faktorer och mer komplexa orsaksmönster som undersöks i andra studier. Resultatet kan trots begränsningarna visa på förekomst av trygghet, ojämlikheter och skillnader. Det kan ge en indikation på vilka befolkningsgrupper som kan behöva mer preventiva insatser för att uppnå trygghet eller gynnas extra av främjande insatser. Vissa resultat går i linje med forskning och förutom att bekräfta vad forskningen visar, ger LHU siffror på känslan av trygghet samt utsatthet hos våra unga i vårt län - här och nu. Svaren ger oss uppmaningar att hantera. 14

16 AKTÖRER OCH ARENOR FÖR INSATSER Länets unga ska känna sig säkra och trygga på de arenor där de befinner sig. Vi såg ovan att den upplevda tryggheten sjunker på arenor som i bostadsområden på kvällen och ute på stan. Av de som rapporterar att de blivit utsatta är det störst andel som svarar att det skett i skolan. Skolan Skolan är obligatorisk och måste vara en trygg och säker plats för de unga. Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolan fyller flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser. I idéskriften Att förebygga brott och problembeteenden i skolan från Brå- Brottsförebyggande rådet, beskrivs tre exempel på brottsförebyggande arbete i skolan. I ett av exemplen arbetar skolan med att identifiera de mest våldsutsatta platserna i skolan. Det handlar ofta om exempelvis elevskåphallar och ytorna utanför klassrummen. Genom att sätta in riktade insatser på dessa platser minskades våldet mellan eleverna. Resultatet av insatserna förstärks om skolan dessutom arbetar med attityder och normer mot brottslighet. Brå har även tagit fram flera olika stöd för skolans attityd- och värdegrundsarbete Det finns en tydlig koppling mellan våld i skolan och mobbning. Forskning visar att på skolor där det förekommer mycket mobbning är risken också väsentligt högre att utsättas för grovt våld. Forskning visar också att mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser på lång sikt både för den som blir mobbad och den som mobbar. Studier visar att 60 procent av före detta mobbare (pojkar) hade dömts för minst en kriminell handling vid 24 års ålder. De som drabbats av mobbning hade vid motsvarande ålder sämre självkänsla och en mer depressiv livsinställning jämfört med elever som inte mobbats i skolan. Välförankrade och effektiva antimobbingsprogram kan hjälpa skolor att minska mobbingen. Det offentliga rummet För minskad otryggheten i det offentliga rummet behövs insatser för att fånga ungdomar som är i riskzonen för att utsätta andra för brott eller utföra brott som leder till otrygghet. Här har skolan samt fritids- och socialtjänst viktiga uppdrag. Polisen behöver aktivt arbeta mot kriminalitet i ett område men behöver, liksom till exempel räddningstjänst, ha en pågående dialog med ungdomar och övriga boende i området. Därtill behövs insatser för så kallad situationell brottsprevention, alltså att arbete med att minska ordningsstörningar i ett område, att det är snyggt och rent, lagat och helt. Här har kommun och fastighetsägare uppdrag. Trygghet inkluderar både säkerhet och tillit. Med tillit till exempelvis grannar, och till myndigheter såsom polis och räddningstjänst, ökar tryggheten. Fysiska, sociala och kulturella mötesplatser där olika människor kan träffas, ger rörelse och liv och kan föda tillit och sammanhållning. Så kallad kollektiv styrka kommer av att de som bor i ett område känner tillit till varandra och skapar gemensamma normer och regler för vad som gäller i ett område. 15

17 REFERENSER [1] M. T. Levander, Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Begreppsdefinitioner och mått, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm, [2] Örebro universitet, Effektiv samordning för trygghet Handbok 1.0., Brottsförebyggande rådet, Örebro, [3] Landstinget Sörmland, Landstinget Sörmland, Vad är våld?, [Online]. Available: [Använd ]. [4] E. H. S. W. Carl Command, Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, otrygghet och förtroende, Brottsföerbyggande rådet, Stockholm, [5] Skolverket, Diskriminerad, trakasserad, kränkt? - Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier, Skolverket, Stockholm, [6] K. L. I. D. Niclas Olofsson, Våld i livets olika skeden; När, Var och Hur, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. [7] Nationellt centrum för kvinnofrid, Våld och Hälsa- En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa, Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet, Uppsala, [8] L. Nilsson, Upprepad utsatthet - Vissa drabbas oftare än andra, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, [9] L. L. D. J. A. M. R. L. Etienne G. Krug, World report on violence and health, World Health Organization, Geneva, [10] Socialstyrelsen, Socialstyrelsen, Definition av våld och utsatthet i nära relationer, [Online]. Available: [Använd ]. [11] Folkhälsomyndigheten, Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige, UngKAB15 en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år, Folkhälsomyndigheten, Stockholm, [12] Socialstyrelsen, Dialog Trygghet, Socialstyrelsen. [13] C. Command, Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat, Brottsförebyggande rådet, Stockholm,

18