Delårsrapport mars Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Regionfullmäktiges mål. Sida 1(11) REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN

Transkript

1 Sida 1(11) Delårsrapport mars Sammanfattning Strategin Västra Götaland 2020 (VG 2020) är en gemensam vägvisare för arbetet med tillväxt och utveckling i Västra Götaland mellan år , och en av regionutvecklingsnämndens viktigaste utgångspunkter. Under våren fortsätter dialogen med kommunalförbunden om fyra delregionala genomförandeplaner som ska bidra till att konkretisera strategin. Den 22 maj anordnas en uppstartskonferens som ska inspirera till engagemang och fortsatt god samverkan. Insatserna inom handlingsprogrammen för gröna näringar/livsmedel, hållbara transporter, energi och life science fortsätter och ligger i linje med mål och prioriteringar i VG I april tog regeringen beslut om den nationella transportplanen som även innefattar den regionala infrastrukturplanen för åren Bland annat fick Västra Götaland en kraftfull satsning på E20. Västsvenska paketet närmar sig en intensiv fas då flera större byggen ska genomföras samtidigt. Även arbetet med den digitala infrastrukturen fortskrider, där utgångspunkten är den regionala bredbandsstrategin som pekar på såväl vikten av utbyggt bredband som att bättre utnyttja den digitala tekniken. Samtliga kommuner har fått erbjudande om att gå med i ett regionalt nätbolag som ska arbeta för en stark bredbandsutveckling i hela Västra Götaland. Västra Götalandsregionens Brysselkontor har just flyttat in i nya lokaler och det pågår en översyn av kontorets bemanning och uppdrag. Den nationella påverkansagenda som regionstyrelsen antog i februari håller på att konkretiseras och arbetet pågår med att hitta kontorslokal i Stockholm. 2. Verksamheten 2.1 Regionfullmäktiges mål Regionutvecklingsnämndens återrapporterar regionfullmäktiges mål i samband med årsredovisningen 2014.

2 Sida 2(11) 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Verksamhetens övergripande uppdrag En utgångspunkt i regionutvecklingsnämndens arbete är de tre dimensionerna av Vision Västra Götaland; ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Regionfullmäktiges budget, detaljbudgeten för nämnden samt den nyligen antagna strategin Västra Götaland 2020 är nämndens viktigaste styrinstrument. Genom att analysera och beskriva nuläge och framtida utmaningar, ta initiativ till dialog, bygga nätverk, skapa mötesplatser och förmedla kontakter, liksom att initiera, finansiera och driva projekt främjar regionutvecklingsnämnden ett starkt och konkurrenskraftigt Västra Götaland. Det görs i samverkan med kommuner, näringsliv, akademi, myndigheter och organisationer. Arbetet är inriktat på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten nationella och internationella i företagsnätverk och kluster. Kompetensförsörjning är ett annat centralt arbetsområde, liksom att medverka till att infrastrukturen för vägar, järnvägar och kollektivtrafik byggs ut och att företag och hushåll får möjlighet till internetuppkoppling med god kapacitet. Genom att ta fram statistik och genomföra analyser ökar kunskapen om Västra Götalands utveckling och förutsättningar. I detta arbete ingår bland annat kontinuerlig bevakning av arbetsmarknadsläge, näringslivsstruktur, kompetensförsörjning, konjunkturläge och demografiska förutsättningar. Nämnden svarar även för uppdrag, uppföljning och utvärdering till ett antal utförarverksamheter. På gång inom verksamhetsområdet Näringsliv, Forskning, utbildning och utveckling Ett prioriterat uppdrag i regionutvecklingsnämndens detaljbudget är att genomföra handlingsprogrammen för gröna näringar/livsmedel, hållbara transporter, energi och life science. Dessa insatser ligger i linje med mål och prioriteringar i VG En ledande kunskapsregion; kraftsamling inom regional styrkeområden. Insatser inom kompetensförsörjning är kopplat till En region för alla; effektiv kompetensförsörjning. Life science En prioriterad insats inom handlingsprogrammet är att samarbeta nationellt för att stärka sektorn. Under perioden har Västra Götalandsregionen medverkat till två nationella ansökningar inom VINNOVAs program strategiska innovationsområden. Dels inom området folksjukdomar och dels inom medicinteknik. Regionutvecklingsnämnden har under perioden medfinansierat projektet Bio X som är en nationell metod för att stödja nya innovativa idéer

3 Sida 3(11) inom life science, med Sahlgrenska Science Park som regional utförare. Regionutvecklingsnämnden har även beslutat om ett projekt för att stödja företagsetableringar och investeringar i Västra Götaland. Hållbara transporter Inom handlingsprogrammet för hållbara transporter har regionutvecklingsnämnden tagit beslut om att finansiera en öppen projektplattform för satsningen ElectriCity. Syftet är att bjuda in utvecklingsaktörer att bidra till nya tjänster inom elektrifierad kollektivtrafik. I februari arrangerade Västra Götalandsregionen och Lindholmen Science Park ett välbesökt seminarium med över 100 personer från industri, akademi och institut. Regionutvecklingsnämnden har också beslutat om fortsatt stöd till arena för transporteffektivitet, CLOSER, där VINNOVA är huvudfinansiär. Energi I början av året arrangerade Västra Götalandsregionen ett välbesökt seminarium i riksdagen om havsbaserad vindkraft. Energimyndigheten har utsett Västra Götalandsregionen till nationell nod för näringslivsutveckling inom vindkraftsområdet. Inom havsbaserad vind har Västra Götalandsregionen initierat Nationellt havsvindforum med medverkan från bland andra Region Skåne och Region Blekinge. Västra Götalandsregionen är också delaktiga i satsningar på biogas i Skaraborg. Marin energi är ett annat prioriterat område, och det finns ett stort utrymme för energieffektivisering inom sjöfarten. Dyrare bränslen med lägre utsläpp leder till efterfrågan på energieffektiviseringslösningar, vilket avspeglas i fler utvecklingsprojekt på området. Chalmers bedriver även utveckling kring förnybar energi, till exempel i form av vindkraftverk ombord. Livsmedel/gröna näringar Västra Götalandsregionen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har undertecknat en gemensam avsiktsförklaring om en gemensam framtidssatsning på forskning, utveckling och kompetensförsörjning som ska stärka jordbruksnäringen och ge förbättrade förutsättningar för de gröna näringarna. Prioriterade områden för insatserna är: hållbar produktion och konsumtion av animalieprodukter, precisionsodling, ett fossilfritt jordbruk och kunskapsförmedling till lantbruket. Arbete pågår med att i ett nästa steg ta fram en överenskommelse mellan parterna där insatserna konkretiserats. Ärendet kommer upp i regionutvecklingsnämnden den 8 maj. För att förbättra utvecklingsstödet till medelstora företag har Västra Götalandsregionen varit delaktig i att starta upp LivsmedelsAcceleratorn, som är ett komplement till Lokalproducerat i Väst som stödjer de små livsmedelsföretagen. Interreg-projektet Food Best har påbörjats, med målet att förbereda danska och svenska partners att delta i en kommande så kallad KIC (Knowledge Innovation Communities) inom livsmedelsområdet. Hållbar stadsutveckling I januari 2014 tog Västra Götalandsregionen över ordförandeskapet i konsortierådet för Mistra Urban Futures. Kopplat till detta arrangerades i februari ett heldagsseminarium för politiker

4 Sida 4(11) och tjänstemän i Västra Götalandsregionen på temat hållbar stadsutveckling. Cirka 70 personer deltog och fick ta del av resultat från Västra Götalandsregionens engagemang i Mistra Urban Futures samt delta i en dialog om strategier framåt. Kulturella och kreativa näringar (KKN) I uppstarten av handlingsprogrammet för utveckling av kulturella och kreativa näringar har en tyngdpunkt legat på informationsaktiviteter till bland andra kommunalförbund, kommuner, nationella myndigheter, affärsstödsystem och målgruppen. Fyra separata förstudier har genomförts om: kompetenshöjning av affärsstödjare och kulturföretagare, utveckling av affärsidétävlingen My Mission, nätverk och aktiviteter för noderna liksom kommunikationsstrategi och stöd för internationellt arbete. Därutöver har de regionala konsultcheckarna anpassats till KKN-företagens specifika behov. Internationella forsknings- och innovationssamarbeten Under perioden har drygt 20 EU-kortsansökningar beviljats. EU-kortet syftar till att underlätta deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Science Parks i Västra Götaland har färdigställt sina strategier om Horisont 2020, som medfinansierats av regionutvecklingsnämnden. Resultaten presenterades på ett seminarium i Europaparlamentet i Bryssel. Den 15 februari startade regionutvecklingsnämndens program för forskarmobilitet - MoRE. Första utlysningen är öppen från 15 februari till 1 september. Kompetensförsörjning Genom medfinansiering från Tillväxtverket har Västra Götalandsregionen, tillsammans med de fyra kommunalförbunden, påbörjat arbetet med att stärka studie- och yrkesvägledningen. Bland annat genom att utveckla metoder för kvalitetssäkring samt en gemensam webplattform med statistik och verktyg. Verktyget för utbildningsplanering (VUP) har bytt namn till REKAS och finns nu tillgängligt på Tillsammans med VINNOVA har Västra Götalandsregionen inlett arbetet med att utveckla en modell för kompetenskartläggning, vilken kommer att testas på Life Science-sektorn under våren. Övriga aktuella händelser På uppdrag av regeringen har regionutvecklingsnämnden beslutat om ett regionalt serviceprogram (RSP) för landsbygd och glesbygd Syftet med programmet är att säkerställa tillgången till kommersiell och offentlig service för boende och näringsliv. Under det första kvartalet 2014 har även regionstyrelsens uppdrag till regionutvecklingsnämnden att undersöka möjligheterna att inrätta en investeringsfond för barns och ungas framtida utveckling och hälsa återrapporterats. Regionstyrelsen godkände förslagets och gav också regionutvecklingsnämnden i uppdrag att, i bred samverkan, koordinera genomförandet. Under våren fortsätter dialogen med kommunalförbunden om fyra delregionala genomförandeplaner som ska bidra till att konkretisera strategin. Den 22 maj anordnas en uppstartskonferens som ska inspirera till engagemang och fortsatt god samverkan.

5 Sida 5(11) Infrastruktur I april tog regeringen beslut om den nationella transportplanen, som även innefattar den regionala infrastrukturplanen för åren Utöver tidigare kända satsningar fick Västra Götaland en extra satsning på E20. Slutlig finansieringslösning av extrasatsningen på E20 är i dagsläget inte klar. Västsvenska paketet närmar sig det skede då flera större byggen ska genomföras samtidigt. För att detta ska fungera har arbetet med att planera trafiken under byggtiden gått in i en intensiv fas beräknas flera av de stora centrala projekten påbörja sina byggarbeten. Under vintern har planeringen för en del av Götalandsbanan startat. Sträckan Göteborg - Borås har delats in i tre etapper som drivs parallellt för att komma vidare i planeringen mot en höghastighetsjärnväg. Trafikverket och Västra Götalandsregionen har kommit överens om att samtidigt med trafikverkets extra underhållsinsats även passa på att tillföra medel för standardhöjande åtgärder på ett flertal av regionens järnvägar. Arbetet med den regionala cykelplanen är klar med nulägesanalysen och kommer nu att gå vidare in i nästa steg. Arbetet har påbörjats med att ta fram en arbetsmodell för hur Västra Götalandsregionen ska utveckla en regional framtidsbild som stödjer en hållbar utveckling i Västra Götaland. IT-bredband Arbetet med den digitala infrastrukturen fortskrider, där utgångspunkten är den regionala bredbandsstrategin som pekar på såväl vikten av utbyggt bredband som att bättre utnyttja den digitala tekniken. Över 45 kommuner arbetar nu med eller är färdiga med sitt bredbandstrategiarbete och de upphandlar successivt nya fiberpunkter i fiberföreningsområden som ligger i de 150 besvärligaste bristområdena för bredband. Drygt 80 av dessa bristområden är just nu under planering och genomförande med hjälp av Västra Götalandsregionens medfinansiering. I cirka 40 av kvarvarande bristområden pågår fiberföreningsverksamhet på planeringsstadiet. Utöver Västra Götalandsregionens stöd till kommuner har fiberföreningarna i länet erhållit cirka 70 procent av Jordbruksverkets nationella pott pengar i Landsbygdsprogrammet. Drygt 90 föreningar fick beslut om stöd år 2013, vilket betyder att det ska byggas cirka mil fiber i Västra Götaland under Engagemanget för fiberföreningar är fortsatt stort och det finns för närvarande cirka 110 föreningar i kö. I april gick ett erbjudande ut till alla kommuner i Västra Götaland om att gå med i ett regionalt nätbolag (Netwest). Netwest är tänkt att främja en hållbar och framtidssäker bredbandsutveckling som bidrar till nytta och mervärden för kommuninvånare, näringsliv och offentlig verksamhet. Vid tillräckligt stort intresse kan vi till hösten ta beslut om att starta bolaget.

6 Sida 6(11) Externa relationer I det externa arbetet pågår flera processer. Västra Götalandsregionens Brysselkontor har just flyttat in i samma lokal som Göteborgs stad. En översyn görs av kontorets bemanning och uppdrag. Dessutom pågår en diskussion med kommunalförbunden kring hur samverkan mellan region och kommuner i EU-arbetet kan stärkas. Den nationella påverkansagenda som regionstyrelsen antog i februari håller på att konkretiseras med tydliga budskap, målgruppsanalyser och aktivitetsplan. På regionstyrelsens uppdrag söker sekretariatet kontorslokal i Stockholm. Analys och uppföljning Under perioden har följande analys- och utvärderingsrapporter publicerats: Branschöverskridande kompetensknippen - Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Uppföljning av Vision Västra Götaland (SOM-institutet) Utvärdering av insatser inom företagsfinansering i Västra Götaland Utvärderingar eller djupare uppföljningar har påbörjats av följande insatser: Johanneberg Science park Reväst Transfer Idéum Analysprojekt pågår inom följande områden: Demografi och urbanisering i Västra Götaland Integration på arbetsmarknaden Kompetensförsörjning inom Life Science Folkhögskolekansliet Folkhögskolekansliet har under våren fortsatt arbeta med samordnings- och utvecklingsfrågor för folkhögskolorna. Detta har bland annat resulterat i ett samverkansprojekt som syftar till att anställa unga arbetssökande i Västra Götalandsregionens förvaltningar. Vidare deltar kansliet i att ta fram ett nytt nationellt administrativt system för alla folkhögskolor i Sverige. Dessutom planerar folkhögskolorna för ett omfattande IS/IT-projekt tillsammans med Göteborgs Botaniska Trädgård och naturbruksskolorna som syftar till att ge verksamheterna tillgång till den digitala infrastruktur som verksamheterna kräver. Västra Götalandsregionens möjligheter att använda folkhögskolorna till interna konferenser, liksom arbetet med att fortbilda läkare i svenska och samhällsorientering tillsammans med Närhälsan fortsätter och utvecklas.

7 Sida 7(11) 3. Personal 3.1 Lönestruktur Under första kvartalet har handlingsplanerna från resultatet av medarbetarenkäten slutförts och sekretariatets enheter kommer att samordna de aktiviteter som planeras. De nya gemensamma lönekriterierna kommer utvärderas när löneöversynen är slutförd. Regionutvecklingssekretariatet har klarat 2014 års löneöversyn under första kvartalet och gör utbetalning med lönen i april. Lönekartläggning görs förvaltningsgemensamt utifrån BAS, vårt system för befattningsvärdering. Dessutom bryts den ner per verksamhet. Vid lika arbete sker kartläggning utifrån avdelning och enhet. För regionutvecklingssekretariatet har respektive prioritering gjorts gemensamt i ledningsgruppen och hanterats inom löneöversynsutrymmet. Utrymmet har varit 2,5 %. Prioriteringen inom alla centrala kanslier har varit att titta på kvinnors lön i förhållande till männens lön. Planen för jämställdhet och mångfald ( ) ska göras känd hos samtliga medarbetare. 3.3 Personalvolym Anställda och årsarbetare per personalgrupp Mars 2014 Mars 2013 Anställda Årsarbetare Anställda Årsarbetare Administration 67 65, ,0 Summa 67 65, ,0 Mars 2013: 10 visstidsanställda. Mars 2014: 4 visstidsanställda varav 1 på timbasis. Antalet anställda är i stort sett lika jämfört med föregående år. Dock har andelen visstidsanställda förändrats då flertalet visstidsanställningar har övergått till tillsvidareanställningar. 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan-mars 2014 Jan-mars 2013 Kvinnor 0,8 0,8 Män 0,4 0,5 Totalt 0,6 0,7

8 Sida 8(11) Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Jan-mars 2014 Jan-mars 2013 Kvinnor 0,3 1,7 Män 0 0 Totalt 0,1 1,0 Sjukfrånvaron har minskat, både den korta som den långa sjukfrånvaron. 4. Övrigt 5. Ekonomi 5.1 Ekonomiskt resultat Regionutvecklingsnämnden Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse Bu-utfall mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Statsbidrag 1,8 1,6 1,8 0,2 6,4 6,4 7,1 0,0 Övriga intäkter 12,9 11,6 3,1 1,3 46,6 46,6 16,2 0,0 Verksamhetens intäkter 14,7 13,2 4,9 1,5 53,0 53,0 23,3 0,0 Personalkostnader -13,7-12,6-12,6-1,1-51,1-51,1-50,3 0,0 Övriga kostnader -114,0-180,2-100,0 66,2-667,3-697,3-544,4 30,0 Verksamhetens kostnader -127,7-192,8-112,6 65,1-718,4-748,4-594,7 30,0 Regionbidrag 164,6 164,6 154,6 0,0 658,4 658,4 618,5 0,0 Finansiella intäkter/kostnader 1,5 1,8 1,7-0,3 7,0 7,0 4,9 0,0 Resultat 53,1-13,2 48,6 66,3 0,0-30,0 52,0 30,0 Stort plusresultat mot periodens budget Regionutvecklingsnämnden redovisar ett positivt resultat på 53,1 mnkr för perioden januarimars Mot periodens budget (-13,2 mnkr) är den positiva avvikelsen ännu större; 66,3 mnkr.

9 Sida 9(11) Avvikelsen beror på projektmedel Den helt dominerande orsaken till att avvikelsen har uppkommit beror på posten projektmedel. Under årets första månader har 73 projektbeslut tagits av regionutvecklingsnämnden till en total kostnad på drygt 40 mnkr. Av dessa har knappt hälften bokats mot nämndens statliga anslag som redovisas direkt till Tillväxtverket. Av resterande beslut på 21 mnkr har några projekt (2,3 mnkr) regioninterna projektägare vilket innebär att kostnader i projektet belastar resultatet i den takt de upparbetas till skillnad från externa projektägare där hela projektbeslutet kostnadsförs vid beslutstillfället (s k avsättning). Återstående projektbeslut (18,7 mnkr) med externa projektägare har kostnadsförts mot det regionala anslaget. Budgeten för projektmedel har periodiseras i 12:tedelar eftersom det vid budgeteringstillfället är svårt att förutse när på året olika typer av projektbeslut kommer att tas. Eftersom flera parametrar spelar in på var och hur kostnaden kan bokas har vi valt att periodisera budgeten jämt över året. Att periodens budget visar ett så stort minus (-13,2 mnkr) beror till stor del på beslutet att disponera 30 mnkr av eget kapital för komplettering till regional plan. Av nämndens tillkommande budget på 30 mnkr för underhåll av naturbruksskolor har inga kostnader bokats under perioden januari-mars. Periodens budget uppgår till 7,5 mnkr. Budgeten för projektmedlen inom infrastruktur och bredband uppgår till 90 mnkr Av dessa är 30 mnkr beviljat eget kapital för kompletterande åtgärder inom den regionala planen. Bedömningen är att kostnader för ändamålet inte kommer att uppstå under 2014 utan istället 2015 och framåt. (Mer finns skrivet om det under rubrik 5.3 Eget kapital). Av resterande projektmedel har endast 1 mnkr bokats hittills i år. Periodens budget ligger på 22,5 mnkr vilket ger en avvikelse på 21,5 mnkr. Utfallet för periodens projektmedel är i samma storleksordning som föregående år. Nämndens utökade budget både för underhåll på naturbruksskolor (30 mnkr) och infrastruktur (30 mnkr) där inga kostnader har uppkommit under perioden gör att avvikelsen mot periodens budget blir högre än Nollprognos Prognosen för året är att nämnden kommer att utnyttja hela sitt ordinarie budgetanslag. Bedömningen är att beviljat eget kapital på 30 mnkr för kompletterande åtgärder inom regional plan inte kommer att tas i anspråk under Externa kostnader för konsult, information och kurs/konferens I budget 2014 reducerades regionutvecklingsnämndens regionbidrag med ytterligare 1,7 mnkr riktat mot externa kostnader för konsulter, trycksaker, information och PR och kurser och konferenser. Reduceringen startade 2013 med 4,5 mnkr. Reduceringen riktas mot externa leverantörer (enligt benämningen motpart 100).

10 Sida 10(11) Kostnader för konsulter utgör mellan 80 och 90% av kostnaderna av de aktuella kostnadsslagen. Av dessa uppstår knappt hälften av kostnader i olika projekt. Behovet av insatser i projekt varierar mellan åren beroende på vad som för tillfället är aktuellt. I vissa fall finns intern kompetens men inte sällan krävs extern specialistkompetens för att kunna genomföra projekten. Det är således en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten. Ytterligare 25 % av konsultkostnaderna används inom området analys/utredning bland annat för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Användningen av konsulter ska säkerställa att en objektiv bedömning görs i arbetet med utvärdering. Detaljerad uppföljning av utfallet månad för månad för de tre olika kostnadsslagen under 2013 och 2014 visas i Bilaga 1. Eftersom besparingen riktas mot motpart 100 visas utfall både totalt och för motpart 100 de båda åren. I bilagan framgår även hur stor del av den totala kostnaden som utgörs av kostnader i projekt, VVG-medel/Marknadsföring, Analys/utredning i de fall där det är relevant. När det gäller prognosen för året är den mycket osäker. Det är i nuläget svårt att bedöma hur användningen kommer att se ut resterande del av året eftersom det är beroende på vilka projekt som kommer att vara aktuella och vilka utvärderingar som kommer att göras som kräver extern kompetens. Prognos för motpart 100 sätts därför i nivå med utfall Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 2,2 mnkr 10,5 mnkr Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 0,1 mnkr 0,4 mnk Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 0,1 mnkr 0,9 mnkr 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Nämnden har inget underskott i sikte. 5.3 Eget kapital Regionutvecklingsnämnden har historiskt haft mycket eget kapital, i många fall kopplade till stora projekt bland annat inom infrastrukturen. Hanteringen av eget kapital har förändrats och i de fall nämnden framöver behöver utökad ram kommer regionstyrelsen att pröva behovet mot medel som nämnden lämnat till koncernen. Vid 2014-års ingång pekar nämnden på behov av eget kapital på dryg 140 mnkr de närmaste åren. För finansieringen hänvisas till ingående poster i det egna kapitalet. Se nedanstående tabell.

11 Sida 11(11) Regionstyrelsen beslutade i januari att bevilja regionutvecklingsnämnden 30 mnkr av eget kapital för komplettering av den regionala planen för transportinfrastrukturen. Medlen ska användas för det mindre vägnätet och även kunna nyttjas till järnväg och cykelsatsningar. En plan för användningen kommer att föreläggas regionutvecklingsnämnden den 26 juni-14. Föreslagna åtgärder kommer att kunna utföras Att planen presenteras först i juni beror på att vi behövde vänta in Trafikverkets översyn av lågtrafikerade järnvägar. Nu har frågan kring de lågtrafikerade järnvägarna lösts med stöd av den regionala planens ordinarie medel. Nämnden föreslår därför att beslutet om 30 mnkr för finansiering av regional plan återgår för Nämnden avser att återkomma med begäran om medel I den mån nämnden kommer att behöva ta i anspråk eget kapital 2014 för att utveckla alternativ efter SLU:s flytt från Skara tas en ny diskussion upp med regionstyrelsen. Ingående EGET KAPITAL mnkr Förskottering Partihallsförbindelsen 27 Förskottering del av Lundbyleden+Torslandavägen 50 Kvar enl "2%-regeln" Överskott Ingående värdel Begäran om EGET KAPITAL mnkr Utveckla alternativ efter SLU:s flytt från Skara (2014) -40 Förskottering/medfinansiering infrastruktur ( ) -102 RS beslut om 30 mnkr varav 77mnkr omdisponering av tidigare beslut om Partihallsförbindelsen och del av Lundbyleden o Torslandavägen Summa disponering Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument med specifikation bifogas regionala planen Bilaga bokslutsdokument RUN 1403 Bilaga avsättning RUN 1403