Dnr RUN Delårsrapport mars 2010 Regionutvecklingsnämnden

Transkript

1 1 (9) Dnr RUN Delårsrapport mars 2010 Regionutvecklingsnämnden

2 2 (9) 1. Sammanfattning/Inledning Konjunkturläget och osäkerheten kring fordonsindustrin fortsatte att prägla arbetet under inledningen av Någon avveckling av SAAB blev det inte men behovet av ett omställningsarbete och strategiska satsningar kvarstår. Ett exempel är programmet för framtidssatsningar i Trollhättan med omnejd. Ett annat är InMotion som fortsätter att spela en viktig roll för omställning och förnyelse. Som en följd av krisen har också utbildningsfrågorna fått än större tyngd. Arbetet med att samordna en så kallad kompetensplattform, som ska ge ökad kunskap och bättre översikt och samverkan inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, fortsätter. Satsningen Innovationsslussen börjar ta form och ska på sikt stärka möjligheterna för medarbetare inom hälso- och sjukvården att utveckla sina innovativa idéer. Vi har nu också fått besked från regeringen att Västsvenska infrastrukturpaketet blir en del av en storsatsning på infrastrukturen i Västra Götaland, på totalt 61 miljarder kronor, den närmaste 12-års perioden. Det innebär förverkligande av satsningar som Västlänken, Marieholmstunneln och utveckling av kollektivtrafiken. Vissa satsningar kommer delvis att finansieras av trängselskatter, vilket kommer att ställa stora krav på en fortsatt offensiv utvecklingstakt av kollektivtrafiken. Samtidigt är ägarfrågan för Västtrafik uppe till diskussion och det regionala ägarrådet vill att Västra Götalandsregionen tar över ansvaret från januari Verksamhetens uppdrag och vision Regionutvecklingsnämndens (RUN) uppdrag är att besluta om fördelning av ekonomiska resurser som regionfullmäktige och regionstyrelse ställt till nämndens förfogande. Nämnden svarar även för uppdrag till utförarverksamheterna samt för uppföljning och utvärdering av uppdragen. Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU) har bland annat i uppgift att ta fram underlag för regionstyrelsens och regionfullmäktiges beslut i strategiska utvecklingsfrågor och att samordna genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Verksamheterna inom regional utveckling; kultur, miljö och regionutveckling syftar till att skapa hållbar utveckling. Uppdraget är att ge goda livsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland genom att skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv, en bra miljö och ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. 3. Medborgarperspektiv Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att, med utgångspunkt från Vision Västra Götaland, ge goda livsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland genom att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Huvuddragen i de insatser som görs beskrivs under Verksamhetsperspektiv. Utbyggnaden av infrastruktur, kollektivtrafik och bredband har ett kortare perspektiv och en mer direkt påverkan på invånarnas villkor än nämndens övriga verksamhet. Aktuella processer inom dessa områden beskrivs därför under medborgarperspektivet.

3 3 (9) Infrastruktur Regeringen uppdrog i december 2008 till trafikverken att genomföra åtgärdsplanering inför fastställande av nationell transportplan för perioden Regeringen uppdrog samtidigt till län, kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan, däribland Västra Götalandsregionen, att upprätta ett förslag till transportslagsövergripande plan för den regionala transportinfrastrukturen för samma period. Detta innebar startskottet för ett intensivt arbete i regionen för att vinna gehör i den nationella planen för investeringar i Västra Götaland och för det s k Västsvenska paketet samt för att utforma den regionala infrastrukturplanen för Ett förslag till regional plan skickades i november 2009 till regeringen. Regeringen beslutade 29 mars att ramen för den regionala infrastrukturplanen är miljoner kronor. Regeringen beslutade också om en nationell transportslagsövergripande plan som inklusive det Västsvenska paketet för Västra Götaland innebär investeringar i storleksordningen 61 miljarder kronor. Detta innebär bl a ett förverkligande av satsningar som Västlänken (tågtunneln under Göteborg), byggande av Marieholmstunneln samt utveckling av kollektivtrafiken och en ny Göta älvbro som ersättning för nuvarande bro. I paketet kommer medfinansieringen att uppgå till ca 17 miljarder kronor. Dessutom byggs Hamnbanan ut med en ny järnvägsbro över älven, E20 byggs ut till motorväg, bla Alingsås Vårgårda, de sista etapperna av E6 till motorväg genom Bohuslän mm. Kollektivtrafik De infrastruktursatsningar som planeras måste ses tillsammans med förändringar av kollektivtrafiken. Kraftfulla satsningar krävs i utökad kollektivtrafik för att skapa ett mer hållbart transportssystem i Västsverige. Införandet av trängselskatter kommer att ställa stora krav på att kollektivtrafiken kan ta emot en ökad efterfrågan och ett förberedande arbete pågår för att analysera vilket trafikupplägg som behöver finnas på plats. Utökningar behöver göras successivt, och påbörjas redan Regionstyrelsen förordade genom sitt yttrande över Västtrafiks verksamhetsplan en fortsatt offensiv utvecklingstakt för kollektivtrafiken. När det gäller processen kring ägarfrågan för Västtrafik beslutade det Regionala ägarrådet i januari 2010 att rekommendera kommuner och region att besluta att Västra Götalandsregionen tar över ansvaret för kollektivtrafiken i länet från 1 januari 2012 genom en skatteväxling. Beslutsunderlag är för närvarande ute i samtliga kommuner. Gemensamt beslut är planerat till den 28 maj IT-bredband Regionutvecklingsnämnden har 2010 avsatt 30 mkr för utbyggnad av bredband enligt strategin för IT-infrastruktur. Inriktningen är att detta ska vara en satsning som fortsätter över flera år. Kommunerna kan ansöka om att få ta del av dessa medel och ska då satsa lika mycket som Västra Götalandsregionen bidrar med. Informationsmöten har hållits eller planeras i alla kommunalförbunden för att informera om denna möjlighet till bredbandsutbyggnad. I samband med dessa möten har kommunerna även fått information om ett nytt EU-stöd för bredbandsutbyggnad som kommer att finnas tillgängligt från april Det har även genomförts ett stort antal träffar med enskilda kommuner för att diskutera förutsättningar för

4 4 (9) bredbandsutbyggnad. Två kommuner har hittills inkommit med en ansökan och ett tiotal arbetar med utformningen av IT-infrastrukturplan och planerar för en ansökan. Det finns även under 2010 möjlighet att ansöka om kanalisationsstöd och hittills i år har tio ansökningar beviljats. 4. Verksamhetsperspektiv Näringsliv Västra Götalandsregionens näringspolitiska arbete ska bidra till ett mindre sårbart näringsliv genom att stimulera till entreprenörskap och nyföretagande, medverka till innovationer och förnyelse i små och medelstora företag, utveckla regionens styrkeområden samt främja jämställdhet, mångfald och social ekonomi. Osäkerheten kring SAAB i Trollhättan och den beslutade avvecklingen präglade arbetet under inledningen av Fordonskommunerna i Fyrbodal arbetade fram ett handlingsprogram för ett näringslivsfrämjande omställnings- och utvecklingsarbete. När avvecklingen sedan avbröts beslutade regionutvecklingsnämnden ändå att stödja omställningsarbetet med 3 mkr år 2010 eftersom insatser för ett breddat och mer diversifierat näringsliv fortsatt är mycket angelägna. En bransch som är särskilt utsatt är fordonsleverantörerna. Utmaningarna är stora och ställer ständigt krav på omställning och omorientering mot nya produkter och marknader. Regionutvecklingsnämnden medverkar därför med finansiering till projektet FordonsLeverantörsOmställning. Syftet med projektet är att stimulera innovationskraften med stöd av spetsteknologi och design. Totalt kommer ett 40-tal företag i Västra Götaland att nås av satsningen som kommer att pågå under tre år. Regeringen har avsatt ytterligare medel till programmet för kvinnors företagande och Västra Götalandsregionen har fått uppdraget att fördela drygt 5 mkr till insatser som främjar kvinnors entreprenörskap och företagande under För perioden nåddes kvinnor i Västra Götaland av insatser som regionutvecklingsnämnden beslutade om inom ramen för programmet. Handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn som genomförs tillsammans med kulturnämnden har haft en utlysning för att få in projektidéer som syftar till att stärka kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen och skapa bättre förutsättningar för kulturutövare att leva på sin verksamhet. I den första omgången inkom 65 ansökningar, tio av dessa fick möjlighet att genomföra en förstudie därefter har fem beviljats kr i två år för att utveckla sina kultursystem. Forskning och utveckling Under 2010 fortsätter Västra Götalandsregionen sin satsning på att stimulera utvecklingen av forskningsområden som är viktiga för en hållbar utveckling i Västra Götaland. Dessutom prioriteras insatser som ökar västsvensk påverkan och medverkan i internationella forskningssamarbeten, med betoning på europeiska program. I januari 2010 startade Mistra Urban Futures som ska bli ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling i Göteborg. MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) har under en

5 5 (9) tioårsperiod beviljats medel för att utveckla detta centrum för hållbar stadsutveckling. Västra Götalandsregionen är en part i konsortiet bakom centrat tillsammans med Chalmers, Göteborgs Universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götaland och IVL. Under 2010 sätter fem större pilotprojekt igång, där Västra Götalandsregionen leder projektet kring Affärsdriven hållbar utveckling. I februari 2010 beviljades Västra Götalandsregionen 2,5 mkr av VINNOVA för sin ansökan till programmet Innovationslussar i hälso- sjukvården där regionutvecklingsnämnden bidrar med motsvarande summa. Ansökan omfattar ett handlingsprogram som ska stärka medarbetarnas möjligheter att utveckla innovativa idéer inom hälso- sjukvården. Västra Götalandsregionens interna Innovationsråd är styrgrupp för satsningen. De senaste åren har Västra Götalandsregionen intensifierat arbetet med att se till att nationella satsningar och prioriteringar ska gå hand i hand med EU:s forsknings- och innovationsstrategier. I mitten av mars fick Västra Götalandsregionen möjlighet att presenteras sitt arbete med dessa frågor under en EU-konferens i Spanien Week of Innovative Regions. Arrangemanget vände sig till politiska ledare och aktörer från regioner och medlemsländer. Diskussionen fokuserade på behovet av synergier mellan på regional, nationell och Europeisk nivå när det gäller strategier och finansiella medel för forskning och innovation. Arrangör för evenemanget var det Spanska ordförandeskapet i EU tillsammans med EU-kommissionen EU-program Under året har Västra Götalandsregionens enhet för EU-program varit engagerat i syfte att påverka inriktningen av sammanhållningspolitiken efter år Detta har skett bland annat genom engagemang vid SKL:s dialogmöte i Bryssel 3-4 mars där 5 av EU-kommissionens direktorat deltog. Vidare finns enheten representerad i en av CPMR s arbetsgrupper för den framtida territoriella sammanhållningen. Västra Götalandsregionen ansvarar för någon form av sekretariatsfunktion i sex EU-program, vilka är nära kopplade till det regionala tillväxtprogrammet. Söktrycket har varit högt, inte minst inom Mål 2 Regionalfonden och Socialfonden för Västsverige. Under har totalt närmare ansökningar behandlats. Drygt 1,1 miljarder kronor i EU-medlen har fördelats på 400 ansökningar. Ungefär 60 % av programmens medel är beslutade. Stora satsningar har gjorts för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen, inte minst inom fordonsrelaterad tillverkningsindustri och för att motverka ännu högre ungdomsarbetslöshet. Inom Interregprogrammen har % av programramarna har beslutats. Programmet för Öresund-Kattegatt-Skagerrak släpar tyvärr fortfarande efter. 33 % av programramen är beslutad. Särskilda insatser görs för att stimulera fler projektansökningar. Inom Sverige-Norge-programmet är intresset fortsatt stort, även om man med viss oro ser svårigheter att få fram norsk medfinansiering. Aktörer i Västra Götaland är engagerade i närmare 30 % av samtliga projekt inom Nordsjöresp Östersjöprogrammen, vilket är att anse som ett högt deltagande. Alla EU-program har i princip samma förvaltningsstruktur med statliga myndigheter för förvaltning, utbetalning och revision. I de olika beslutsorganen har Västra Götalandsregionen politiskt utsedda representanter. Strukturfondspartnerskapet för Västsverige administreras av Västra Götalandsregionen

6 6 (9) I samtliga EU-program är jämställdhet, liksom miljö och integration/mångfald, ett horisontellt mål som beaktas i urval, genomförande och uppföljning/utvärdering. Krav ställs på aktiva insatser för att EU-medel skall beviljas. Insatserna följs upp löpande genom regelbunden rapportering. Inom ESF-programmet görs särskilda utlysningar med inriktning på attitydförändrande arbete inom samtliga diskrimineringsgrunder. Alla projekt ska dessutom innehålla insatser för förbättrad jämställdhet och tillgänglighet. Ett processtöd har utvecklats som stöd för projekten i arbetet med jämställdhet och tillgänglighet. Kunskap och kompetens I december 2009 fick Västra Götalandsregionen regeringens uppdrag att etablera en kompetensplattform för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Regeringens uppdrag till Västra Götalandsregionen och andra regionala aktörer runt om i landet att etablera en kompetensplattform ligger i linje med de beslut rörande en samordnad satsning på kompetensutveckling som tagits i Västra Götaland. Det är även en markering att kompetensfrågorna ses som en viktig del i det regionala tillväxtarbetet. Ett stort antal andra aktörer måste engageras i det fortsatta arbetet för att erhålla en regional och delregional samsyn. Kontakter finns med arbetsmarknadens parter, branscher och näringar, folkbildning och högskolor m.fl. som aktivt kommer att involveras i det fortsatta arbetet. I första hand prioriteras samordning och samverkan inom yrkesutbildningen där flera aktörer och huvudmän är aktiva. Internationellt arbete På det europeiska planet pågår flera diskussioner som får stor betydelse för Västra Götaland och för regionens arbete under det närmaste decenniet. Det gäller den nya tillväxtstrategin Europa 2020, som skall beslutas av Europeiska Rådet i sommar och som sedan skall omsättas i en nationell handlingsplan. Det gäller begreppet makroregionala strategier som diskuteras allt intensivare sedan Europeiska Rådet antagit en Östersjöstrategi och beställt en Donaustrategi. I flera andra europeiska makroregioner, däribland Nordsjöregionen, finns ett intresse för egna strategier. Och det gäller utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken, kopplat till frågan om EU:s budget för perioden Västra Götalandsregionen följer dessa processer och deltar med synpunkter när tillfälle ges i form av samråd och konferenser. Västra Götalandsregionen har sedan årsskiftet ett eget kontorsrum i Bryssel och en betydligt mer frekvent närvaro än tidigare. Det kan ses som en komplettering till Västra Götalandsregionens övriga EU-arbete inom organisationer och nätverk, program och projekt, samrådssvar, policybevakning, värdskap för möten, kontakter med enskilda regioner, etc. Bedömningen är att Västra Götalandsregionen på samma sätt som flertalet europeiska regioner har ett behov av att utveckla synlighet och kontaktytor i Bryssel för att ta aktiv del i det europeiska flernivåstyret. Permanentningen av regionutvecklingsuppdraget gör att detta behov blir än mer påtagligt. Analys och uppföljning I januari publicerades kortrapporten Yrken i Västra Götaland. Av rapporten framgår bl.a. att kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Yrken som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt och det är kvinnor som står för merparten av denna ökning. En utmaning

7 7 (9) är de stora kommande pensionsavgångarna, vilket slår särskilt hårt inom vissa yrkesgrupper. Exempelvis kommer som tillhör yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal i Västra Götaland att uppnå pensionsåldern den närmaste tioårsperioden. I februari arrangerade Västra Götalandsregionen i samverkan med näringsdepartementet och OECD en konferens om regional tillväxtpolitik. Vid konferens presenterade OECD en översyn av den regionala tillväxtpolitiken i Sverige. I rapporten påvisas att den regionala nivån bör stärkas för att uppnå en mer offensiv tillväxtpolitik. Försöksverksamheten med utökat regionalt självstyre i Västra Götaland och Skåne lyfts fram som en modell för framtiden. Särskilt fokus bör, enligt OECD, läggas på att stärka de regionala innovationssystemen. OECD bedömer att innovationssystemet i Västra Götaland är nytänkande och hör till en av Europas bästa. I mars slutfördes utvärderingen av projektet Industriell Dynamik (ID). ID är ett regionalt nätverk inom Västra Götaland för att ge industriföretag tillväxt och stärkt konkurrenskraft genom ökad utvecklingskraft och support för innovation. Utvärderingen visar företagens relation till ID är viktig och att verksamheten och ger konkreta ekonomiska effekter. Samtidigt drar utvärderaren slutsatsen att det finns en potential till förbättring genom att bättre anpassa ID:s tjänster till företagens behov. Vid BRU:s möte i mars presenterades en modell för uppföljning av Vision Västra Götaland. I modellen ingår en analys av hållbar utveckling i Västra Götaland, en analys av Västra Götaland konkurrenskraft, konstruktion av ett Goda-livet index som mäter utvecklingen inom visionens fem fokusområden samt medborgarundersökningar. Resultaten av uppföljningen ska presenteras i en årlig visionskonferens. 5. Medarbetarperspektiv Antalet anställda Antal anställda Antal Årsarbetare Mars 2010 Heltid Deltid K ,0 Tillsvidareanställda M ,0 Totalt ,0 K ,0 Visstidsanställda M ,5 Totalt ,5 K ,0 Timavlönade M ,0 Totalt ,0 K ,0 Totalt M , ,5 Antalet anställda har minskat med 1 medarbetare sedan mars 2009 Från 66 till 65. Årsarbetarantalet har minskat med 0,5 under samma period. Antal tillsvidareanställda är detsamma som mars 2009 medan antal visstidsanställda minskat från 9 till 8.

8 8 (9) Löneöversyn Löneskillnaderna mellan könen har minskat, kvinnors andel av mäns lön är 74,4 % i mars 2010, jämfört med 71,3 % mars Löneskillnaderna är delvis betingade av strukturen inom kansliet. Fortfarande innehar män högre befattningar medan kvinnorna dominerar på lägre befattningar. Om man tittar på kansliets största grupp, regionutvecklarna, har skillnaden minskat, kvinnors andel av männens lön är 91,71 % i mars 2010, jämfört med 87,55 % mars Om osakliga löneskillnader upptäcks skall dessa åtgärdas. Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron för kansliet per mars 2010 är 1,84 %. Kvinnors sjukfrånvaro är 2,83 % och mäns 0,28 %. Sjukfrånvaron har minskat sedan mars 2009 då den låg på 3,43 %. Både kvinnors och mäns sjukfrånvaro minskar men det är främst kvinnorna som står för den stora minskningen. Det är den långa sjukfrånvaron som minskat kraftigt. 6. Ekonomiperspektiv Regionutvecklingsnämnden Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Statsbidrag 1,7 1,7 1,7 0,0 6,7 6,7 6,7 0,0 Övriga intäkter 3,2 0,5 1,1 2,7 5,0 2,0 16,5 3,0 Verksamhetens intäkter 4,9 2,2 2,8 2,7 11,7 8,7 23,2 3,0 Personalkostnader -10,9-11,0-10,2 0,1-42,5-42,5-40,1 0,0 Övriga kostnader -127,2-150,9-111,1 23,7-599,6-585,0-577,7-14,6 Verksamhetens kostnader -138,1-161,9-121,3 23,8-642,1-627,5-617,8-14,6 Regionbidrag 153,7 153,7 149,0 0,0 614,8 614,8 595,9 0,0 Finansiella intäkter/kostnader 0,4 1,0 1,5-0,6 1,6 4,0 3,1-2,4 Resultat 20,9-5,0 32,0 25,9-14,0 0,0 4,4-14,0 Resultat och jämförelse mot budget Regionutvecklingsnämnden redovisar ett resultat för perioden januari-mars 2010 på +20,9 mnkr. Budget för perioden är -5,0 mnkr. Periodens utfall ställt mot periodens budget ger en avvikelse på +25,9 mnkr. Störst avvikelse mot budget finns på Övriga kostnader. Rubriken inkluderar alla kostnadstyper utom personalkostnader. Merparten av avvikelsen härrör från projektmedel. Anslaget budgeteras i tolftedelar medan utfall/kostnadsbokning varierar mellan årets månader. Projekt som beslutats av nämnden och som uppfyller kraven för avsättning har bokats i enlighet med gällande regelverk. I projektmedlen ingår även anslag för infrastruktur/kollektivtrafik med en årsbudget för 2010 med 85 mkr. Periodens budget uppgår t o m mars till 21,2 mnkr. Kostnadsutfallet för perioden är 4,3 mkr vilket ger en avvikelse på knappt 17 mnkr. Årets prognos är -14 mnkr. Nämnden har för avsikt att begära att få disponera delar av det egna kapitalet dels för att finansiera räntekostnader för förskotteringsprojekt, dels för satsning på bredbandsutbyggnad (se vidare under eget kapital).

9 9 (9) Finansiella intäkter Finansiella intäkter (ränta) budgeterades till 4 mnkr för 2010 vilket innebär 1 mnkr för perioden jan-mars. Räntenivån har fortsatt att sjunka så endast drygt 0,4 mnkr har inkommit under perioden. Underskottet på ränteintäkter balanseras av anslaget för projektmedel. Eget kapital Nämndens egna kapital uppgick vid utgången av 2009 till 169,5 mnkr. Av dessa avser 151 mnkr olika projekt inom infrastrukturområdet. Resterande medel planeras att användas för satsningar inom fordon och biomedicin. Under 2010 beräknas nämndens kostnader för ränta för förskotteringen av Lundbyleden/Torslandavägen och Partihallsförbindelsen uppgå till 4 mnkr. Dessutom planeras insatser gällande trådlöst bredband under 2010 vilket bl a gör att de 10 mnkr som finns i det egna kapitalet för ändamålet kommer att behöva utnyttjas. Sammantaget beräknas 14 mnkr av nämndens egna kapital under 2010 att behöva tas i anspråk. Begäran om att få ta i anspråk delar av det egna kapitalet kommer att ställas till regionstyrelsen.