Könsskillnader i anspänning på jobbet bland förvärvsarbetande kvinnor och män i Sverige

Transkript

1 Könsskillnader i anspänning på jobbet bland förvärvsarbetande kvinnor och män i Sverige En kvantitativ studie om människor i partnerskap och deras känsla av jobbanspänning och vad som kan påverka den. Freja Oldeen, Lisa Rydbeck Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 hp Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys VT 2017 Handledare: Stephanie Plenty

2 Sammanfattning Syftet med studien är att studera om det finns könsskillnader i jobb, som är en riskfaktor för stress, samt se om detta delvis kan förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Det har formulerats fyra hypoteser för att söka besvara denna frågeställning. Teorier vi använt oss av är Karaseks krav/kontroll-modell, Antonovskys teori om KASAM (känsla av samhörighet), Hochshilds teori om The second shift, Doing gender, samt även kön som utgör en stor del. Datan som använts är tagen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och för denna studie blev det slutgiltiga urvalet 1637 personer mellan år, som förvärvsarbetar och är samboende. Det används Chi2, ANOVA och logistiska regressioner för att besvara hypoteserna. En slutsats är att det är vanligare för kvinnor att känna jobbanspänning än vad det är för män, och det är även vanligare att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män. Nyckelord Anspänning, Stress, Hushållsarbete, Kön, Doing Gender, Krav-Kontroll, Karasek, KASAM

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Teori... 2 Krav/kontroll-modellen... 2 KASAM... 4 The Second Shift... 4 Doing Gender... 4 Tidigare forskning... 5 Könsskillnader i jobbanspänning... 5 Könsskillnader i hushållsarbete... 6 Hypoteser... 7 Metod... 8 Ansats och design... 8 Datamaterial... 8 Bortfallsanalys... 9 Reliabilitet och validitet Variabler och operationalisering Beroende variabel Oberoende variabler Kontrollvariabler Dataanalys Etiska överväganden Resultat Hypotes Hypotes Kontrollvariabler Hypotes 3 & KASAM Diskussion Hypotes Hypotes Hypotes Hypotes Svagheter Styrkor Framtida studier Slutsatser Referenslista Tryckta källor Elektroniska källor Bilaga Bilaga

4 Inledning Arbetslivet är en stor del av människans liv idag. Miljön på jobbet påverkar oss i vårt vardagliga liv och även då arbetsförhållandena. Hög anspänning på arbetsplatsen har visat sig vara en riskfaktor för att känna symptom för stress (SBU 2003). Anspänningen påverkas inte endast av vilket yrke en har utan även vilken roll en har i arbetet (Karasek & Theorell 1990). Folkhälsomyndigheten (2010) har sett att om det finns en obalans mellan arbetsliv och fritid kan det uppstå en risk för att uppleva symptom för stress. Därmed är det intressant att undersöka hur en individs fritid ser ut och därför kommer hushållsarbetet, d.v.s. det obetalda arbetet, vara en central del av denna studie. Det har kommit att bli en förbättring gällande tid som kvinnor och män fördelar på betalt och obetalt arbete. Hushållsarbetet har blivit mer jämlikt men det finns fortfarande stora skillnader i tid som kvinnor och män lägger på hushållsarbete. SCB (2011) visar stor skillnad i kvinnors arbetstider som i genomsnitt förlängts med 21 minuter medan mannens arbetsdag i genomsnitt minskat med 14 minuter. Trots detta är det ändå en skillnad i tid som män och kvinnor lägger på hushållsarbete. Detta betyder att kvinnans arbetsdag idag är längre än förr men trots det får hon ändå spendera mer tid än mannen åt det obetalda arbetet. År 2010 lade kvinnor i genomsnitt 4 timmar/dygn på hushållsarbete medan män i genomsnitt lade 45 minuter/dygn på hushållsarbete. (SCB 2011) Elvin-Nowak & Thomsson (2003) skriver att hushållsarbete ofta kan ses som olika arbetsuppgifter för män och kvinnor. Det finns en skillnad i vad för obetalt arbete en man och en kvinna i regel tar sig an utöver de vanliga sysslorna såsom disk, matlagning, tvätt med mera. Kvinnor får ofta ta ett större socialt och psykologiskt ansvar, som en inte riktigt kan avsäga sig, vilket ibland kan kännas tyngre än ett förvärvsarbete. När då ansvar för ovan nämnda sysslor kombineras tillsammans med ett tungt yrkesliv kan det resultera i att bägaren rinner över och personen upplever anspänning. (Elvin-Nowak & Thomsson 2003, ) Vi vill problematisera det faktum att människor i större utsträckning idag känner anspänning på jobbet. Då kan en fråga sig varför och om det finns en könsskillnad? Det är här vi menar att kön och hushållsarbete spelar stora roller, men även känsla av samhörighet (KASAM) är 1

5 en intressant faktor i denna studie. Att ha ansvar för ett heltidsjobb samtidigt som en har ett stort ansvar för hemmet kan lätt bli för mycket och därmed leda till anspänning som går ut över jobbet. Att även känna låg nivå av sammanhang, d.v.s hur en individ i helhet hanterar sin vardag, kanske även det kan påverka anspänning. Toivanen (2006) skriver att låga nivåer av KASAM tenderar att resultera i större risk för jobbanspänning, och eftersom kvinnor oftare känner anspänning på jobbet än vad män gör tror vi även att kvinnor har lägre nivåer av KASAM än vad män har. Därav kanske KASAM kan hjälpa oss att förklara en del av könsskillnaden i jobbanspänning. Syftet med studien är att studera om det finns könsskillnader i jobbanspänning (som är en riskfaktor för stress) samt se om detta delvis kan förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Om en individ har hög anspänning eller inte på sitt arbete kommer definieras med hjälp av Karasek & Theorells (1990) krav/kontroll-modell och även utifrån Toivanens studie Work stress and health: is the association moderated by sense of coherence? (Toivanen 2006). För denna studie har jobbanspänning begränsats till: Om respondenten har låg kontroll över arbetet och höga krav på arbetet. Det är jobbanspänning som kommer vara den beroende variabeln. Definitionen för hushållsarbete har utgått från The Second Shift (Hochshild 2003, 291) och med hjälp av Time spent working - Paid work, housework and the gender difference in psychological distress (Boye 2010) där LNU-data också använts. Teori Krav/kontroll-modellen Karasek tog fram en modell för hur arbetsförhållanden kan påverka anspänning hos de anställda och såg detta som en riskfaktor för att de ska uppleva symptom för stress. Den här modellen har som mening att försöka förklara vad det är för krav som ställs på en i förhållande till vilken kontroll en har över situationen. Krav beskrivs som krav i arbetet såsom dagens deadlines och andra krav på att prestera i arbetet. Dessa psykologiska krav kan delas in i kognitiva, emotionella, kvantitativa eller kvalitativa. Dessa syftar till mental arbetsbelastning vilket söker beskriva hur mycket mental kraft som krävs hos en individ för att utföra sitt arbete. Kontroll handlar om ens spelutrymme, eller handlingsutrymme, på 2

6 arbetsplatsen, alltså möjligheten en har att exempelvis påverka och fatta egna beslut. Har en fått förtroende och är kompetent inom sitt arbetsområde samt har möjligheter att själv ta beslut så anses det vara en person med kontroll över sin situation. Får individen istället en känsla av minskad kontroll och ökade krav ökar istället anspänningen och därmed risk för att uppleva stress (Se Figur 1). (Karasek & Theorell 1990) Hög kontroll Jobb med låg anspänning Aktiva jobb Låga krav Höga krav Passiva jobb Jobb med hög anspänning Låg kontroll Figur 1. Författarnas illustration av krav och kontroll-modellen. 3

7 KASAM KASAM är en förkortning av känsla av sammanhang och omfattar tre begrepp som är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa tre begrepp skapar tillsammans en slags riktlinje för hur vi människor uppfattar vår tillvaro. Vardagen är fylld med utmaningar och påfrestande situationer, såsom jobbanspänning eller hushållsarbete. För att en ska kunna hantera situationer som uppstår i vardagen måste en kunna känna en känsla av sammanhang i tillvaron. Beroende på hur mycket känsla av sammanhang en person känner, skapas olika konsekvenser för en individ, oavsett kön. Antingen har en person hög eller låg känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Låga nivåer av KASAM kan öka risken för jobbanspänning och i sin tur stress. Har en individ stort ansvar både på jobbet och i hemmet kan det leda till låga nivåer av KASAM som i sin tur skulle kunna vara en riskfaktor för jobbanspänning (Toivanen 2006). Eftersom det visat sig vara vanligare för kvinnor att uppleva stressymptom (Kjellberg & Wadman 2002) kanske det även betyda att det då är vanligare för kvinnor att ha låga nivåer av KASAM. The Second Shift Hochschild (2003) studerade olika par och hur deras liv såg ut. Hochschild såg att endast en av fem män var lika aktivt involverade i hushållsarbetet som deras fruar var (Hochschild 2003, 226). Hon kom även fram till att i familjer där mannen tjänade mer än kvinnan så var det 21% som delade på hushållsarbetet. I familjer där de tjänade lika mycket var det 30% som delade på hushållsarbetet. I familjer där mannen tjänade mindre än kvinnan var det dock 0% som delade på hushållsarbetet. Oavsett lön tenderar förvärvsarbetande kvinnor att spendera mer tid på hushållsarbete och föräldraskap än vad förvärvsarbetande män gör. Hochschild menar att the second shift motsvarar kvinnors hushållsarbete (Hochschild 2003, 231). Doing Gender Doing gender är en teori som skulle kunna förklara varför män och kvinnor ägnar olika mycket tid åt hushållsarbete. Från och med födseln socialiseras individer in i rollen som man eller kvinna (Elwin-Novak & Thomsson 2003, 15-18). Dessa könsroller har kommit att påverka hur mäns respektive kvinnors livssituationer ser ut. Stereotypen säger att en man 4

8 arbetar heltid och tjänar bra med pengar för att kunna försörja sin familj. En kvinna kan arbeta deltid för att hinna hämta barnen på dagis och ta hand om hemmet. Mycket av det män och kvinnor gör bidrar till återskapandet av dess roller i vardagen, både medvetet men också omedvetet. Kvinnan ägnar alltså mer tid åt det obetalda hushållsarbetet i hemmet, dels på grund av att hon i regel arbetar mindre och därmed tjänar mindre, men också för att det är så som samhället bestämt att det ska vara. Kvinnan är skapad för vård och omsorg, samt ansvarstagande för hemsysslor. Mannen däremot tjänar bättre på arbetsmarknaden och arbetar fler timmar, och kan därmed unna sig att koppla av när han kommer hem från en arbetsdag. (Nowak-Elvin & Thomsson 2003, ) Doing gender kan alltså hjälpa till att förklara en del av könsskillnaden i jobbanspänning därför att kvinnor och män inrättar sig i samhällets förväntade roller som finns. Tidigare forskning Könsskillnader i jobbanspänning En brukar tala om krav och kontroll på arbetet som har visat sig påverka oss. En studie visar att det finns ett samband mellan att ha höga krav på sig själv i arbetet och att till exempel ha störd sömn, vilket kan leda till anspänning i arbetet och därmed risk för stress. Studien visade även att kvinnor i alla åldrar i större utsträckning än män rapporterar att arbetet bidrar till sömnbesvär. (SBU 2013) En studie om ett IT-företag (SBU 2003) visade att krav i arbetet är den största riskfaktorn för att en person ska uppleva stressbesvär och riskera utbrändhet. Även bristande känsla av kontroll på jobbet visade sig vara en riskfaktor för stress och utbrändhet. Att inte uppleva att en har kontroll i arbetet kan till exempel vara att en inte har en tydlig arbetsroll, tydliga arbetsuppgifter eller möjligheten att själv påverka sin situation i arbetet eller tillvägagångssätt i arbetet (SBU 2003). Detta har en tydlig koppling med krav/kontroll-modellen vilket kan bidra till anspänning i arbetet och därmed bli en riskfaktor för att uppleva stress, vilket som tidigare nämnts visat sig vara vanligare bland kvinnor. 5

9 Toivanen (2006) visar att känsla av sammanhang (KASAM) går hand i hand med att finna sin egen identitet. Studien visade även att individer med låg nivå av KASAM har mer problem med fysiska och psykiska stressymptom än individer med hög nivå av KASAM. Individer med lägre nivå av KASAM har också en större tendens att känna anspänning på jobbet. (Toivanen 2006) En person som upplever jobbanspänning är i riskzonen för att uppleva stress (Karasek & Theorell 1990). Studier har visat att arbetsrelaterad stress har blivit allt vanligare idag och kvinnor är värre drabbade än män. En förklaring skulle kunna vara att kvinnor och män i regel har olika yrken och arbetsuppgifter. Det visade sig även att kvinnor under det senaste året varit hemma från jobbet p.g.a. stressrelaterade besvär oftare än männen (SCB 2014). Detta ger upphov till hypotes 1: Kvinnor upplever mer jobbanspänning än män. Könsskillnader i hushållsarbete Den svenska arbetsmarknaden brukar benämnas både horisontellt och vertikalt könssegregerad. Med horisontell segregering menas det i huvudsak att män är de som till största delen arbetar heltid och kvinnor är de som oftast arbetar deltid. I samband med den horisontella och vertikala segregeringen tycks man se att ansvarstagande för hushållsarbetet även är ojämlikt fördelat. På grund av att kvinnorna är de som oftast jobbar deltid är de också de som lägger mest tid på hushållsarbete, år 2004 gjorde kvinnorna ca dubbelt så mycket mer hushållsarbete än männen (Nordenmark 2004, 185). Just det obetalda arbetet är mer segregerat än själva arbetsmarknaden. I alla studier som gjorts angående arbetsfördelning i hemmet visar resultaten att kvinnorna är de som har huvudansvar för både barn och hem (Nordenmark 2004, 187). Vi tror att kvinnor upplever mer anspänning på grund av att de lägger mer tid på hushållsarbete än män. Kvinnor kan idag välja att ägna mer tid åt sin karriär än tidigare och männen kan ta ut mer ledighet för att umgås med barnen och sköta andra hushållssysslor. Kvinnor som arbetar heltid tar dock i något större utsträckning än männen mer ansvar för hem och barn trots att de arbetar lika mycket. Detta skulle kunna leda till att kvinnor oftare lider av jobbanspänning än män, vilket vi menar påverkas mycket av tid en lägger på hushållsarbetet, eftersom de då får ansvar för både hem och sitt förvärvsarbete. Det som 6

10 kvinnor sjukskrivs och medicineras för är oftast relaterat till trötthet och utmattning, vilket kan ha att göra med att kvinnor idag förväntas prestera både på jobbet och i hemmet. I en tidigare studie (Varnemo 2014) finner en att kvinnor tenderar att uppge att de vill ha kontroll över barnomsorg och hushållet vilket resulterar i att deras män inte behöver ha samma kontroll. Detta är något som bidrar till att könsrollerna upprätthålls, individer gör kön, och det är genom denna teori och tidigare forskning som vi kommit fram till hypotes 2: Kvinnor utför en större del av hushållsarbetet än män. Katarina Boye (2010) visar att timmar lagda på hushållsarbete, timmar lagda på förvärvsarbete samt totala tiden som läggs på dessa olika roller/sysslor korrelerar med kvinnors psykiska nedstämdhet. Detta menar vi visar på att kvinnor ofta får ta det stora ansvaret för hushållsarbetet trots att de arbetar heltid, vilket kan leda till psykisk nedstämdhet och därmed risk för anspänning. Denna tidigare forskning leder oss till hypotes 3 och 4: En person som gör mer hushållsarbete löper större risk att känna jobbanspänning än en person som gör mindre hushållsarbete, samt: Hushållsarbete förklarar en del av könsskillnaden i jobbanspänning. Hypoteser H1: Kvinnor upplever mer jobbanspänning än män H2: Kvinnor utför en större del av hushållsarbetet än män H3: En person som gör mer hushållsarbete löper större risk att känna jobbanspänning än en person som gör mindre hushållsarbete H4: Hushållsarbete förklarar en del av könsskillnaden i jobbanspänning 7

11 Metod Ansats och design Denna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. Att det är en tvärsnittsstudie betyder att datan är insamlad vid ett tillfälle. Detta görs för att finna data som är kvantifierbar och för att kunna generalisera resultatet. I och med att det är en tvärsnittsstudie studeras relationer och sambandsmönster mellan olika variabler och inte mellan olika tidpunkter (Bryman 2014, 63-64). En sambandsstudie passar bäst i detta fall då syftet är att se vilka faktorer som kan påverka jobbanspänning, vilket är en riskfaktor för att uppleva stress på jobbet. Detta görs för att kunna se vilka oberoende variabler som korrelerar med den beroende variabeln (Bryman 2014, 64). Studien har en deduktiv utgångspunkt vilket betyder att den inte har genererat nya teorier utan istället har den formats med hjälp av tidigare teorier (Bryman 2014, 26). Med hjälp av dessa tidigare teorier har jobbanspänning som beroende variabel tagits fram, samt oberoende variabler som exempelvis kön och hushållsarbete och även kontrollvariabler såsom ålder, utbildningsnivå och KASAM. Kausalitet betyder att en vill se vad som är orsak och vad som är verkan (Bryman 2014, 168). I en tvärsnittsstudie är det oftast svårt att uttala sig om kausalitet eftersom det inte finns någon hållbar tidsmässig relation mellan variablerna. I denna studie blir det därför svårt att uttrycka om det finns något kausalt samband (Bryman 2014, 64). Datamaterial Datamaterialet som använts för studien har hämtats från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från LNU är en surveyundersökning som är återkommande och består av ett representativt urval av Sveriges befolkning i vuxen ålder. Vi har för denna studie valt att fokusera på LNU från 2010 då det är den senaste datan som samlats in. Urvalet bestod av 7253 personer och av dem var det 4415 som deltog i ordinarie intervjuer för undersökningen vilket gav en svarsfrekvens på 60,9 %. Urvalsramen för undersökningen innefattade åldrarna (Institutet för social forskning 2010). För denna studie har dock endast åldrarna

12 använts då vi enbart vill undersöka de som är yrkesverksamma samt lever i samboskap. Detta gav oss istället ett urval på n = 1637, varav 837 (51%) var män och 800 (49%) var kvinnor, medelvärdet för ålder var 43,6 år. Majoriteten av datan är insamlad genom intervjuer utförda av SCB men även genom digitala enkäter som skickades ut års Levnadsnivåundersökning finansierades av Forte, Riksbankens jubileumsfond och Vetenskapsrådet (Institutet för social forskning 2010). För att se hur frågorna som ställts till respondenterna är formulerade, se Bilaga 1. Bortfallsanalys Det ursprungliga datasetet vi tog del av från LNU bestod av 4415 personer. Studien förutsatte att urvalet bestod av yrkesverksamma personer som levde i samboskap och som var mellan år. Detta gjorde att urvalet minskade till 3858 personer (87,4% av det ursprungliga urvalet). Därefter provade vi att göra analyser men att koda om de som saknade svar på sektor och partners sysselsättning till missing och att de ändå fick vara med i analyserna. Detta gjorde vi för att behålla så många deltagare som möjligt. Det krånglade tyvärr bara till det och därför har individer som saknat svar på variablerna som använts exkluderats. Detta för att få ett autentiskt urval till samtliga analyser som skulle genomföras. Det gjorde att det slutgiltiga urvalet bestod av 1637 personer (37,1% av det ursprungliga urvalet). Tabell 1: Bortfallsanalys av samtliga variabler som inkluderats i analyserna. N=3858 Antal Andel (%) Jobbanspänning ,4% Kön - - Ålder - - Sektor 33 0,9% Utbildningsnivå - - Partners sysselsättning ,7% Antal hemmaboende barn - - Hushållsarbete 61 1,6% KASAM 75 1,9% Källa: Institutet för social forskning 9

13 Reliabilitet och validitet Reliabilitet är ett begrepp som handlar om mätningarnas pålitlighet (Bryman 2014, 49). För denna studie finns det problem med reliabiliteten eftersom det finns stora brister med den statistiska styrkan, då de som befinner sig i riskzonen för anspänning på jobbet är mycket få. Det finns flera olika typer av validitet, det som är gemensamt för samtliga är att de på ett eller annat sätt söker bedöma giltigheten i ett mått (Bryman 2014, 161). De konkreta begreppen såsom kön och ålder har hög mätningsvaliditet i vår undersökning då dessa begrepp inte har ett stort tolkningsutrymme. Dock har möjligtvis hushållsarbete en lägre mätningsvaliditet då respondenter kan tolka tid som läggs på detta mycket olika. Den externa validiteten innebär att en ska kunna generalisera resultatet till populationen och för denna studie brister detta eftersom vårt urval är mycket litet då vi endast intresserade oss en specifik målgrupp (Bryman 2014, ). Replikerbarhet är en viktig del i en studie, detta för att andra forskare ska kunna utföra samma undersökning igen och se om deras resultat bli lika. För att göra det enklare för andra forskare har metoden försökt beskrivas så utförligt och tydligt som möjligt (Bryman 2014, 169). Variabler och operationalisering Beroende variabel Jobbanspänning var den beroende variabeln i den huvudsakliga analysen. Den var baserad på krav/kontroll-modellen. Den har gjorts till ett index där arbetstakt tillsammans med enformigt arbete utgör index för kontroll, medan psykiskt ansträngande arbete tillsammans med jäktigt arbete utgör index för krav. Samtliga fyra variabler är dikotomiserade, där 0 = Nej och 1= Ja för alla variabler utom arbetstakt, där 0 = Ja och 1 = Nej, därför kodades arbetstakt om till att ha samma riktning på kodningen som resterande variabler. Eftersom beroende variabel består av både krav och kontroll har det gjorts två index för vardera. För krav kodades svaret Nej/Nej som 0, Ja/Nej som 1 och Ja/Ja som 2, där 2 då motsvarar att en upplever höga krav i arbetet. Samma kodning gjordes för kontroll där 2 motsvarar att en har låg kontroll i arbetet. Sedan lades dessa två index ihop där värdena 0-4 kunde antas. En respondent som fått värdet 2 på bägge index fick då värdet 4 i det gemensamma indexet, där 4 motsvarar att en person är i riskzonen för att uppleva jobbanspänning. För att dikotomisera 10

14 detta index kodades värdena 0, 1, 2 och 3 till 0 (låg jobbanspänning) och värdet 4 till 1 (hög jobbanspänning). Oberoende variabler Hushållsarbete är ett index som fångar hur många timmar en respondent lägger på fem olika hushållssysslor under en vecka: inköp, mat och disk, klädvård och städning. Vi har för denna studie använt oss av samma variabler som Boye (2010). För att mäta indexet har det skapats 5-timmars intervaller vilket resulterade i 13 olika kategorier som val. Hushållsarbete har även använts som beroende variabel i hypotes 2. Kön är en viktig variabel i denna studie. Den inkluderar kategorierna man (0) och kvinna (1) där man är referensgruppen. Kontrollvariabler De kontrollvariabler vi valt ut som skulle kunna predicera hur mycket anspänning en person känner på arbetet är: KASAM togs med för att eventuellt kunna förklara en del av könsskillnaden i jobbanspänning, eftersom låga nivåer av KASAM kan kopplas till mer jobbanspänning (Toivanen 2006) och jobbanspänning är vanligare bland kvinnor (SCB 2014). Därav skulle det då också kunna vara vanligare för kvinnor att ha låga nivåer av KASAM. Ålder då det kan vara intressant att se om det finns åldersskillnader i hur mycket jobbanspänning en person känner. Respondentens utbildningsnivå då vi vill se om det finns någon eventuell skillnad i jobbanspänning beroende på om en person har låg eller hög utbildning, Sysselsättning partner då detta visar om respondentens partner är förvärvsarbetande eller icke och därmed har möjlighet till mer/mindre hushållsarbete. Barn i hushållet då antalet barn kan bidra till skillnad i hur mycket hushållsarbete som behöver göras. Sektortillhörighet då detta skulle kunna ge en eventuell klassaspekt. Ponera att offentlig sektor är kopplat till lägre klass och privat sektor är kopplat till högre klass. 11

15 Exakt hur ovanstående variabler har kodats kan du läsa mer om i kodboken (se Bilaga 2). KASAM (känsla av sammanhang) består av följande variabler som mäter om respondenten brukar: se en lösning på problem och svårigheter som andra finner hopplösa, känna att sitt dagliga liv är en källa till personlig tillfredsställelse, samt, känna att saker som händer hen i sitt dagliga liv är svåra att förstå. De två förstnämnda variablerna har kodats enligt svarsalternativen Ja oftast (=2), Ja ibland (=1) och Nej (=0). Dock fick sistnämnda variabeln kodas om för att gå i samma riktning som de andra två variablerna där Nej (=2), Ja ibland (=1) och Ja oftast (=0). Sedan skapades ett index där värdena 0-6 kunde antas. Värden större än eller lika med 4 = hög nivå av KASAM och värden mindre än 4 = låg nivå av KASAM. Hög nivå av KASAM användes som referensgrupp (=0) (Toivanen 2006). Dataanalys Samtliga variabler analyserades till en början utifrån univariata analyser så att en överblick över spridningen och centralmått kunde fås (Bryman 2014, 322). Därefter gjordes bivariata analyser (Bryman 2014, 326) på hypotes 1 och 2 med hjälp av Anova och Chi2, samt multivariata analyser på hypotes 3 och 4 med hjälp av logistisk regressionsanalys för att kunna se sannolikheter (Edling & Hedström 2014, 173). De logistiska regressionsanalyserna utfördes, där modell 1 testade kön mot jobbanspänning och med hjälp av ett Chi2-test kunde vi se fördelningen mellan könen (Edling & Hedström 2014, 80). I modell 2 lades även kontrollvariablerna ålder, sysselsättning partner, barn i hushållet, respondentens utbildningsnivå och sektortillhörighet till i den logistiska regressionsanalysen. I modell 3 lades indexet för hushållsarbete till tillsammans med föregående nämnda variabler. Slutligen i modell 4 lades även indexet för KASAM till. Det kontrollerades för multikollinearitet, vilket betyder att två eller fler variabler korrelerar högt med varandra, men vi fann inget som var problematiskt (Edling & Hedström 2014, 119). För denna studie valdes en 95% signifikansnivå, alltså godkände vi att det fanns en risk på 5% att de signifikanta resultaten egentligen skulle kunna bero på slumpen (Edling & Hedström 2014, 125). Dock finns det begränsningar med styrkan i den låga frekvensen för de som känner jobbanspänning och därför inkluderades även signifikansvärden på 90%. 12

16 Etiska överväganden LNU 2010 mottog etiskt godkännande från Regionala Etikprövningsnämnden, Stockholm protokoll (2009/5:12). Det finns fyra etiska principer som anses vara viktiga när det gäller en studie som denna. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera alla personer som är berörda av studien och tala om undersökningens syfte, detta gjordes genom att alla respondenter fick ett brev hemskickat innan intervjuerna genomfördes för att därmed kunna godkänna sin medverkan och deltagarna fick också möjlighet att avstå medverkan vilket därmed täcker samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2011). Alla personuppgifter som tagits från SCBs dataregister har hanterats enligt konfidentialitetskravet då respondenternas id-nummer och personnummer har förvarats separat så att en inte ska kunna koppla någon till ett specifikt svar, här täcks även nyttjandekravet vilket innebär att dessa svar endast används för studiens syfte (Bryman 2014, ). 13

17 Resultat Tabell 2 presenterar den deskriptiva statistiken och visar att könsfördelningen är tämligen jämn i urvalet. Tabell 2 visar även att merparten av respondenterna har eftergymnasial utbildning samt en partner som är yrkesverksam. Indexet för hushållsarbete visade en median på 4, vilket innebär att medianen ligger på timmar i veckan. Indexet för KASAM visar att majoriteten av respondenterna känner en hög känsla av sammanhang. Indexet för jobbanspänning visade att majoriteten av urvalet inte befinner sig i riskzonen för att uppleva jobbanspänning. Tabell 2. Deskriptiv Statistik medelvärden för de kontinuerliga variablerna och % för de kategoriska variablerna Medelvärde N & andel Jobbanspänning 3,7% 1637 Kvinna 48,9% 1637 Man 51,1% 1637 Ålder 43, Gymnasial utbildning eller lägre 43,9% 1637 Efter Gymnasial utbildning 56,1% 1637 Offentlig sektor 41,1% 1637 Privat sektor 58,9% 1637 Yrkesverksam partner 84,4% 1637 Ej yrkesverksam partner 15,6% 1637 Antal barn i huset 1, Hushållsarbete 4, Högt KASAM 91% 1637 Lågt KASAM 9%

18 Hypotes 1 Kvinnor upplever mer jobbanspänning än män I tabell 3 visas resultaten efter att ett chi2-test på kön och jobbanspänning gjorts. Chi2 gav ett signifikant samband mellan kön och jobbanspänning på 90%-nivån. Det betyder att fler kvinnor är i riskzonen för att uppleva jobbanspänning än män. Hypotes 1 testades även i modell 1 (Se Tabell 4) där kön visade ett positivt samband på 0,496 och hade även där en signifikans på 90%. Dessa test gjorde att hypotes 1 kan antas. Hypotes 2 Kvinnor utför en större del av hushållsarbetet än män För hypotes 2 var den beroende variabel istället hushållsarbete, vilken mäts i timmar och därför gjordes ett ANOVA-test. Detta gjordes för att se fördelningen. ANOVA-testet visade ett signifikant samband på 99% mellan variablerna kön och hushållsarbete. Fördelningen visar att kvinnor i genomsnitt gör mer hushållsarbete än män (Se Tabell 3). Tabell 3: Medelvärde och % för Jobbanspänning och Hushållsarbete Jobbanspänning (%) Hushållsarbete (m) Kvinnor 60,7% 4,481 Män 39,3% 3,164 n

19 Kontrollvariabler I modell 2 (Se tabell 4), kan en utläsa att variabeln ålder har ett signifikant negativt samband (-0,064) med jobbanspänning konstanthållet för övriga oberoende variabler. Detta tyder på att en yngre person har större sannolikhet att känna jobbanspänning än en äldre person. Variabeln utbildningsnivå har också ett signifikant negativt samband (-0,570) med jobbanspänning konstanthållet för övriga oberoende variabler. Det betyder att en person med lägre utbildning har större sannolikhet att känna jobbanspänning än en person med högre utbildning. Hypotes 3 & 4 En person som gör mer hushållsarbete löper större risk att känna jobbanspänning än en person som gör mindre hushållsarbete, Hushållsarbete förklarar en del av könsskillnaden i jobbanspänning. Modell 3 (Tabell 4) visar att hypotes 3 får stöd då indexet för hushållsarbete visar ett positivt samband med jobbanspänning på 0,163 och har signifikans på 90%. Detta betyder att en person som gör mer hushållsarbete har större sannolikhet att känna jobbanspänning. Hypotes 4 får inte stöd då kön inte visar signifikans. Anledningen till att kön inte längre är signifikant kan betyda att den variabeln inte längre förklarar tillräckligt stor del av om en person känner jobbanspänning eller inte. Vi kan dock se att b-värdet för kön minskar vilket är nämnvärt. KASAM I modell 4 (Tabell 4) ville vi se om indexet för KASAM kunde påverka resultatet. KASAM visar ett signifikant positivt samband (1,133) med jobbanspänning konstanthållet övriga oberoende variabler. Det betyder att en person som har en låg känsla av sammanhang (KASAM) har större sannolikhet att känna jobbanspänning än en person med hög känsla av sammanhang. Ingen vidare tolkning görs av de oberoende variabler som ej är signifikanta. 16

20 Tabell 4: Regressionsanalys gällande risk att känna jobbanspänning. Regressionskoefficienter (och standardfel inom parantes) n=1637. Oberoende variabel Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Kön 0,496 0,442 0,246 0,203 (0,267)* (0,295) (0,314) (0,318) Ålder -0,064-0,065-0,065 (0,013)*** (0,013)*** (0,013)*** Sektortillhörighet -0,176-0,143-0,134 (0,289) (0,290) (0,295) Utbildningsnivå -0,570-0,522-0,428 (0,268)** (0,270)* (0,273) Partners sysselsättning 0,382 0,350 0,378 (0,426) (0,426) (0,429) Antal hemmaboende barn 0,096 0,043 0,029 (0,120) (0,124) (0,126) Index Hushållsarbete 0,163 0,160 (0,088)* (0,090)* Index KASAM 1,133 (0,332)*** Intercept -3,523-0,982-1,475-1,633 (0,207)*** (0,659) (0,715)** (0,730)** Pseudo R2 0,008 0,08 0,087 0,109 *= signifikant på 90%, **= signifikant på 95%-nivån, ***= signifikant på 99%-nivån 17

21 Diskussion Syftet med studien var att studera om kön påverkar jobbanspänning, som är en riskfaktor för stress, samt se om detta delvis kunde förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Det formulerades fyra hypoteser för att söka besvara denna frågeställning. Hypotes 1 Hypotes 1, som sökte mäta om kvinnor känner mer anspänning på jobbet än män, fick ett signifikant resultat på 90% med Chi2 och visar fördelningen mellan män och kvinnor gällande jobbanspänning, där kvinnor utgjorde merparten. Detta resultat bekräftas även genom en logistisk regressionsanalys som visade signifikans på 90%. Hypotesen får därmed stöd. Detta resultat är i enlighet med flera tidigare studier, t.ex. från SCB (2014), som visar just att kvinnor oftare rapporterar anspänning eller stress på jobbet än män. Detta är något som vi tror bottnar i den höga press kvinnor dagligen känner, då de ska prestera både på arbetet men även på hemmaplan. Det finns inte tid att koppla av när dagen är över och kvinnan kan då få svårt att återhämta sig både mentalt och fysiskt som krävs för att kunna må bra i sitt arbete (Friberg, 1990). En skulle kunna göra en återkoppling till doing gender här, att kvinnor förväntas prestera både på jobb och hemma vilket oftast resulterar i att de rättar sig efter detta, vilket i sin tur då kan leda till anspänning. Även KASAM har en tydlig koppling till denna hypotes, då känslan av sammanhang i vardagen är en viktig faktor för att orka med mentalt. Som nämnt tidigare kan en låg känsla av sammanhang ofta leda till större risk för att känna anspänning, vilket ju visade signifikans på 99% i resultatdelen. Hypotes 2 Likt Boye (2010) visar vår studie ett signifikant resultat på att kvinnor gör mer hushållsarbete än män. Trots att en del nyare undersökningar pekar på att män idag gör mer hushållsarbete än tidigare (SCB 2011) så är det kvinnorna som tar det största ansvaret. Detta tror vi beror på att kvinnan genom alla tider har utfört det obetalda arbetet medan mannen har förvärvsarbetat för att tjäna pengar och försörja familjen. Även här finns en tydlig återkoppling till doing gender, att kvinnor, och även män för den delen, rättar sig efter den roll som samhället tilldelat dem. Likt Hochschilds (2003) observationer visade det sig att när kvinnan började ta 18

22 sig ut på arbetsmarknaden för att tjäna pengar blev det plötsligt dubbla arbetsområden att ansvara för eftersom hon även skulle utföra den största delen av det obetalda arbetet. Detta skulle möjligtvis kunna grunda sig i en kvinnas vana att ta hand om hem och barn men även något slags kontrollbehov. Hypotes 3 För hypotes 3, en person som gör mer hushållsarbete löper större risk att känna jobbanspänning än en person som gör mindre hushållsarbete, fick vi ett signifikant resultat på 90% och får alltså stöd för den. På grund av att det finns eventuella begränsningar med styrkan i den låga frekvensen på de som känner jobbanspänning så valde vi att inkludera signifikansvärden på 90%. Liksom Elvin-Nowak & Thomsson (2003) skriver, måste en person som utför hushållsarbete göra detta utöver tid som hen lägger på sitt förvärvsarbete, och det kan lätt resultera i att tiden för avkoppling minskar. Att få sätta av tid för att koppla av efter en dag av arbete är mycket viktigt för att kunna behålla en balans mellan fritid och arbete och därmed en god hälsa (Folkhälsomyndigheten 2010). När hushållsarbetet tar över denna tid som borde ägnas till återhämtning kan det bidra till att bägaren rinner över. En person kan alltså möjligtvis känna av höga krav och låg kontroll i arbetet just för att hen inte får tid att koppla av. Hypotes 4 Att hushållsarbete kan förklara en del av könsskillnaden i jobbanspänning var en hypotes som inte fick stöd. Detta beror på att variabeln kön inte var signifikant i analysen när hushållsarbete inkluderades. Dock är indexet för hushållsarbete signifikant, men eftersom hypotesen vill undersöka en könsskillnad kan vi inte få stöd för den. Detta beror förmodligen på att det finns andra variabler som inte inkluderats i analyserna som bättre förklarar varför en person känner jobbanspänning. Svagheter Många av de oberoende variablerna som inkluderades i våra analyser visade tyvärr inget signifikant samband med beroende jobbanspänning. PseudoR2 blir inte speciellt högt och 19

23 förklarar som mest 10,9% i den logistiska analysen. Detta är ett tecken på att det fattas variabler i analysen som skulle kunnat förklara en del av variansen i jobbanspänning. Ett annat problem med de variabler vi haft i analyserna är att exempelvis hushållsarbete är på ordinalskalenivå. Skalorna är gjorda i 5-timmars intervall och är från Detta betyder att skalorna är skattade av oss och det vill man egentligen undvika så mycket som möjligt. Variabeln var dock viktig för analysen och därför valdes den att inkluderas ändå. Något som var problematiskt med studien var att de som var i riskzonen för att känna jobbanspänning var så få, endast 61 av totalt 1637 personer. Detta ger oss en låg statistisk styrka vilket betyder att vår urvalsstorlek är alldeles för liten. Kanske hade starkare samband kunnat påvisas om urvalet var större och även då antalet personer som fanns i riskzonen för att uppleva jobbanspänning. Detta berodde på att vi endast var intresserade av specifika målgrupper, exempelvis bara de som förvärvsarbetar och är samboende. Det resulterade i en strikt exkluderingskriterie som gjorde att urvalsstorleken krympte rejält. Att vi inte hade en hypotes för KASAM är något vi insett hade varit bra i efterhand. Eftersom vi trodde KASAM kunde hjälpa till att förklara en del av könsskillnaden för jobbanspänning hade det varit enkelt för oss att formulera en hypotes om det. Då vi ger teorin så pass stort utrymme i inledningen får det antagligen läsaren att tro att det är en stor del av studien, vilket var tanken. Det ifrågasätts förmodligen när en inser att det inte finns en hypotes för KASAM, vilket är ett misstag. Detta är något som skulle kunna göras i framtida studier. Styrkor Något som är positivt med vår studie är att det är ett mycket aktuellt ämne. Många människor är idag högst engagerade i frågor gällande könsskillnader eftersom det idag, 2017, borde vara mer jämlikt på alla plan. Målet är att arbetsmarknaden och även ansvar för hem ska vara mer jämlikt fördelat mellan könen samt förutsättningarna ska vara lika, därför är denna studie högst relevant idag. Ytterligare en styrka med studien är att jobbanspänning och hushållsarbete är två beforskade ämnen och det finns därmed många tidigare studier som vi kunnat ta både hjälp av och inspiration ifrån. Ett exempel är när vi skapat våra index baserade på teorier har vi kunnat göra detta utifrån tidigare studier, vilket gör att dessa index blir mer trovärdiga än om vi 20

24 själva hittat på dem. Risken med att välja ett populärt forskningsämne är att inte lyckas bidra med någon ny information men det anser vi att vi gjort då vi vävt in KASAM som en teori, och hushållsarbete för att förklara könsskillnaden i anspänning. Framtida studier För framtida studier skulle det vara intressant att eventuellt använda sig av alla de olika kategorierna i krav/kontroll-modellen, d.v.s fyra zoner. För denna studie valdes enbart den zon i modellen som representerar personer som befinner sig mest i riskzonen för stress. De andra zonerna kan nämligen också innebära anspänning men vi valde att enbart koncentrera oss på en. Då skulle en exempelvis kunna se skillnader och likheter mellan dessa, om de olika zonerna kanske ter sig psykiskt, fysiskt eller både och. Det hade även varit intressant att, inom samma forskningsområde, se till hur människor är som individer, både hur de mår psykiskt sett, men även se om det kan finnas skillnader mellan olika kulturer och sociala klasser etc. Slutsatser Syftet med denna studien var att studera om kön påverkar jobbanspänning, som är en riskfaktor för stress, samt se om detta delvis kunde förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Det stämmer att kvinnor känner mer jobbanspänning än män, att kvinnor gör mer hushållsarbete än män samt att en person som gör mer hushållsarbete löper större risk att känna jobbanspänning än en person som gör mindre hushållsarbete. Det som dock inte kunde styrkas var att hushållsarbete kan förklara en del av könsskillnaden i jobbanspänning. 21

25 Referenslista Tryckta källor Bryman, Alan. (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:6. uppl. Stockholm: Liber Edling, Christofer. & Hedström, Peter. (2014). Kvantitativa metoder. Studentlitteratur AB, Lund Elvin-Nowak, Ylva. & Thomsson, Helene. (2003). Att göra kön - Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag Hochschild, Arlie. (2003). The Second Shift. London: Penguin Books Karasek, Robert. & Theorell, Töres. (1990). Healthy Work Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books, Inc., Publishers Nordenmark, Mikael. (2004). Arbetsliv, familjeliv och kön. Stockholm: Borea Bokförlag Toivanen, Susanna. (2006). Work stress and health: is the association moderated by sense of coherence? Centre for Health Equity Studies (CHESS) : Stockholm University/Karolinska Institutet. Elektroniska källor Boye, Katarina. (2010). TIME SPENT WORKING - Paid work, housework and the gender difference in psychological distress. Hämtat: Folkhälsomyndigheten. (2010). Hälsa i arbetslivet Hämtat:

26 Friberg, Tove. (1990). Kvinnors vardag - Om kvinnors arbete och liv Anpassningsstrategier i tid och rum Hämtat: Kjellberg, Anders & Wadman, Cecilia (2002). Subjektiv stress och dess samband med psykosociala fo rha llanden och besva r - En pro vning av Stress-Energi-modellen. Institutet för social forskning. (2010). KODBOK Levnadsnivåundersökningen DBOK.pdf Hämtat: SBU. (2013). Arbetsmiljo ns betydelse fo r so mnsto rningar tsmiljo_somn_2013.pdf Hämtat: SBU. (2003). Arbetsmiljo, stress och utbra ndhet inom ett fo retag i IT-branschen 12_su.pdf Hämtat: SBU. (2010). Arbetstider, ha lsa och sa kerhet en uppdatering av aktuell forskning 22.pdf Hämtat: SCB. (2011). Hemarbete mer jämlikt /Behallare-for-Press/Tidsanvandningsundersokningen-2010/ Hämtat:

27 SCB. (2014). Välfärd. Hämtat: Varnemo, Ullrika. (2014) Föräldrars vardagsliv: En kvalitativ studie om föräldraledighet, hushållsarbete och omsorg om barn ur ett genusperspektiv. Hämtat: Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samha llsvetenskaplig forskning. Hämtat :

28 Bilaga 1 Hur frågorna var formulerade till urvalet. Kön: Intervjupersonens kön Man Kvinna Ålder: Intervjupersonens födelseår (omkodad) Antal hemmabarn: Antal barn i hushållet för närvarande Sysselsättning make/maka/sambo: Vad har din make/maka/sambo för sysselsättning? - Anställd - Egen företagare - Jordbrukare - Föräldraledig - Hemarbetande - Ålders-/avtalspensionär - Studerande - Arbetslös - Sjukersättning (30-64 år), aktivitetsersättning (16-29 år) - Annat Respondentens Utbildningsnivå: Respondentens utbildningsnivå enligt svensk utbildningsnomenklatur (SUN, åttaställig) - Ofullständig grundskola - Grundskola, lägsta obligatoriska utbildning - Yrkesutbildning för manuellt arbete - Teoretisk utbildning på gymnasienivå - Utbildning efter gymnasiet, dock ej universitet - Universitet, kortare än 3 år - Universitet 3 år eller längre, dock ej forskarutbildning - Forskarutbildning 25

29 Sektortillhörighet nuvarande arbete: Sektor för respondentens nuvarande arbete - Offentlig sektor - Privat sektor - Ej förvärvsarbetande vid intervju - Företagare/jordbrukare - Exkluderar 1991/2000: fler än 15 jobb - Aldrig arbetat > eller = 6 mån - Född f 1939/exkluderad 2010:övrig orsak Kan bestämma arbetstakt: Kan du själv bestämma din arbetstakt? - Ja - Nej Psykiskt ansträngande: Är ditt arbete psykiskt ansträngande? - Ja - Nej Jäkt i arbetet: Är ditt arbete jäktigt? - Ja - Nej Enformigt arbete: Är ditt arbete enformigt? - Ja - Nej Timmar respondenten inköp matlagn disk: Ungefärliga antalet timmar/vecka som respondenten ägnar åt matinköp, matlagning och disk. Timmar respondenten klädvård: ungefärliga antalet timmar/vecka som respondenten ägnar åt klädvård (tvätt, strykning, etc). Timmar respondenten städning: Ungefärliga antalet timmar/vecka som respondenten ägnar åt städning Problemlösare: Brukar du kunna se en lösning på problem och svårigheter som andra finner hopplösa? - Ja, oftast - Ja, ibland 26

30 - Nej Livstillfredsställelse: Brukar du känna att ditt dagliga liv är en källa till personlig tillfredsställelse? - Ja, oftast - Ja, ibland - Nej Svårförståeligt: Brukar du känna att saker som händer dig i ditt dagliga liv är svåra att förstå? - Ja, oftast - Ja, ibland - Nej 27

31 Bilaga 2 Hur variablerna som ingått i analyserna kodats Kön Respondentens kön Man =0 Kvinna=1 Ålder Respondentens ålder Numerisk: Sysselsättning partner Om respondentens parner är yrkesverksam Ej yrkesverksam =0 Yrkesverksam =1 Barn i hushållet Hur många hemmaboende barn respondenten har för Numerisk: 0-8 tillfället Respondentens utbildningsnivå Respondentens utbildningsnivå Gymnasial eller lägre =0 Eftergymnasial =1 Sektortillhörighet Respondentens sektortillhörighet nuvarande Offentlig =0 Privat =1 arbete Hushållsarbete (index) Index på: Ungefärliga antalet timmar respondenten ägnar åt Skala mellan 0-13 med 5 h intervall på varje nivå. matinköp, matlagning och disk, klädvård och städning. KASAM (index) Index på: Problemlösare, Livstillfredsställelse och Hög kasam =0 Låg kasam =1 Svårförståeligt Krav/kontroll (index) Index på: Kan bestämma arbetstakt, Psykiskt ansträngande, Jäkt i arbetet och Enformigt arbete Ej riskzon =0 Riskzon =1 28