Är du sjukare än din chef?

Transkript

1 Är du sjukare än din chef? En kvantitativ studie om skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda Tor Haag & Viktoria Vershovsky Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys Vt 2017 Handledare: Joakim Kulin

2 Sammanfattning I försäkringskassans rapport (2016) presenterades sjukfrånvarons fortsatta ökning i Sverige. Enligt försäkringskassan låg år 2015 sjukfrånvaron bland arbetade individer på 2,8 %. Kvinnor var sjukskrivna i större utsträckning än män medan äldre arbetstagare upp till 60 år tenderade att sjukskriva sig mer än yngre individer. Samtidigt motsvarade personer i ledningsarbete endast 3,1 % av det totala antalet pågående sjukfall hos försäkringskassan vid den tidpunkten, detta var endast en tredjedel av genomsnittet för alla yrkeskategorier. Denna studie har till syfte att öka förståelsen för sjuktalen genom att undersöka skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda. Med personer i chefsposition menas i denna studie personer som har en eller flera underställda. Studien baseras på data från levnadsnivåundersökningen (2010) och analyseras genom linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns en skillnad i psykisk ohälsa mellan chefer och underställda, denna skillnad finns dock endast bland äldre individer över 40 år. Det finns inte heller några skillnader mellan könen. Trots att det finns en skillnad mellan chefer och underställda bland individer över 40 år, är det inte sannolikt att det är den primära orsaken till skillnaderna i sjuktalen. Istället verkar ålder vara en större faktor som kan påverka psykisk ohälsa. Nyckelord Chefer, underställda, psykisk hälsa, kön, ålder, krav, kontroll, socialt stöd

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och problemformulering Teori och tidigare forskning Psykisk ohälsa Personer i chefsposition och underställda Krav- kontroll- (stöd) modellen Konflikten mellan arbete och familj Konfliktens inverkan på på personer i chefsposition Konfliktens inverkan är beroende av kön Ålder och kognitiv förmåga Hypoteser Metod Data Operationalisering Analysmetod Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Resultat Diskussion Skillnaden i psykisk ohälsa mellan personer i chefposition och underställda Skillnaden i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda är inte beroende av kön Hur relaterar studiens resultat till försäkringskassan rapport?... 25

4 5.4 Begränsningar med studien Förslag på vidare forskning Slutsats Källförtäckning Tryckta källor Elektroniska källor Bilaga

5 1. Inledning Sjukfrånvaron i Sverige ökar. Enligt Försäkringskassan (2016) blir fler och fler arbetstagare sjukskrivna, trots att den snabba ökningstakten har bromsat in låg sjukfrånvaron bland arbetande individer på 2,8 %, vilket var över genomsnittet för Europa. Den dominerande orsaken till den höga sjukfrånvaron är enligt Försäkringskassan (2016) psykisk ohälsa. Enbart psykisk ohälsa beräknas av OECD (2013) kosta Sverige 7.7 miljoner euro per år. Ohälsa är dock inte bara kostsamt för ett samhälle, även för företag innebär sjuka arbetstagare stora kostnader. Detta i form av direkta kostnader, men även indirekta kostnader till följd av den sjuka arbetstagarens reduktion i engagemang och kreativitet. För att minska den ohälsa som idag finns i det svenska samhället måste rätt resurser sättas in för rätt personer. Detta gör det nödvändigt att titta närmare på de skillnader som finns inom gruppen arbetstagare i Sverige. Denna uppsats har valt att fokusera på personer i chefspositioner och underställda. Alla arbetstagare har inte samma förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Chefer och underställda tillhör olika yrkesgrupper med olika förutsättningar till god arbetsmiljö och psykisk hälsa. Enligt Försäkringskassan motsvarade personer i ledningsarbete 3,1 % av det totala antalet pågående sjukfall 1 för alla yrkeskategorier, detta är endast en tredjedel av genomsnittet för alla yrkeskategorier. Räknar man ihop genomsnittet för samtliga yrkeskategorier ligger det på 9,29 %. Även om det ställs högre krav på chefer än vad det gör på underställda, har chefer en större kontroll över sitt arbete (Blom m.fl., 2015). Detta kan leda till god hälsa och stimulerande typ av arbete (Karasek, 1979). Dessa eventuella skillnader mellan personer i chefsposition och underställda måste dock även diskuteras utifrån kön och ålder. Detta då demografiska faktorer som kön och ålder har visat sig vara en stor faktor för individers välmående. I försäkringskassans rapport (2016) presenteras dessa demografiska skillnader. Kvinnor är enligt rapporten sjukskrivna nästan dubbelt så mycket som män. Även ålder är en faktor med stor betydelse för en individs 1 Begreppet sjukfall avser en individ som är sjukskriven längre än 14 dagar och får ersättning frå n Försäkringskassan på grund av nedsatt arbetsförmåga, så kallad sjukpenning (Försäkringskassan, 2015, s.1) 1

6 välmående. Enligt samma rapport ökar den procentuella andelen sjukskrivningar för varje åldersgrupp upp till 60 år, äldre arbetstagare är alltså sjukskrivna i större utsträckning än yngre (Försäkringskassan, 2016). 1.1 Syfte och problemformulering Syftet med denna studie är att öka förståelsen för skillnader i sjuktalen som presenteras i försäkringskassans rapport (2016) genom att studera skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda. Studien tar utgångspunkt i två centrala frågeställningar som undersöker den allmänna skillnaden såväl som demografiska faktorers påverkan. Finner vi motsvarande skillnader för psykisk ohälsa mellan chefer och underställda? Har kön eller ålder en inverkan på hur en individs psykiska hälsa påverkas av att vara chef eller underställd? 2. Teori och tidigare forskning I detta avsnitt kommer de teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats att presenteras grupperade enligt teori och teman. Dessa kommer att utgöra det teoretiska ramverk som studien bygger på. Trots att de flesta teorierna inte kommer testas empiriskt, är de centrala delar av uppsatsen och fungerar som en bas för hypoteser samt diskussion. Avsnittet börjar med en redogörelse för krav-kontroll-(stöd) modellen, för att sedan fortsätta med konflikten mellan arbete och familj, sedan ålder, för att slutligen avsluta med att presentera studiens hypoteser. 2.1 Psykisk ohälsa Begreppet psykisk ohälsa har ingen tydlig definition men Europakommissionen (2005) definierar det som ett samlingsbegrepp för både lättare psykologiska problem, som oro och nedstämdhet, men även för allvarligare psykologiska problem som skulle kunna 2

7 diagnostiseras som psykisk sjukdom. Denna syn på psykisk ohälsa delar även Socialstyrelsen (2013) som menar att psykisk ohälsa kan innebära lindrigare besvär som stör välbefinnandet men som inte behöver betyda att personen behöver hjälp eller är sjuk. Det kan även innebära psykologiska problem som kan diagnostiseras och kan kräva stöd- och hjälpinsatser. Det är med andra ord ett samlingsbegrepp för att må dåligt. Psykisk ohälsa kan ha många symtom. De mest förekommande i tidigare forskning är depression, allmän trötthet, överansträngning, sömnproblem och ångest (Bäckman, 2007; Kjellson, 2014). Skillnaden mellan chefer och underställda kommer i denna studie att studeras med denna definition av psykisk ohälsa. 2.2 Personer i chefsposition och underställda Det finns ingen tydlig teoretisk definition av begreppet chefer. Försäkringskassan (2016) har använt sig av Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) som definition av ledningsarbete. Ledningsarbete behöver dock inte innebära samma egenskaper som en chefsroll. Chefer av olika nivåer är undergrupper till ledningsarbete. Detta kan innefatta att leda, fördela och samordna personal och verksamheter. En gemensam nämnare för de chefer som beskrivs i SSYK96 är att alla arbetsuppgifter förutsätter att det finns underställda under en (SCB, 2001). Denna aspekt av chefskap kommer denna studie att undersöka. En fördel med att använda denna definition av chefer är att personer i en chefsposition men utan titel inkluderas. Enligt statistik från chefsbarometern har endast 3 av 10 chefer per arbetsuppgifter, chef i sin titel (Ledarna, 2007). Det finns även datamässiga fördelar som diskuteras under operationaliseringen. Underställda kommer således att omfatta alla arbetstagare som inte har underställda och därför inte definieras som personer i chefsposition. 2.3 Krav- kontroll- (stöd) modellen Personer i chefsposition och underställda är olika yrkesgrupper med olika yrkesegenskaper, vilket ger dem olika förutsättningar till god hälsa. Enligt Karasek (1979) kan vissa egenskaper i en individs arbete leda till psykisk ohälsa medan andra kan leda till stimulans och välmående. Karasek (1979) utvecklade Krav-kontroll-(stöd) modellen och menar att det finns två huvudsakliga faktorer som bestämmer en arbetstagares mentala påfrestning: (1) de krav som ställs på arbetstagaren och (2) den kontroll arbetstagare har över hur de ska möta dessa 3

8 krav. Det finns fyra möjliga kombinationer av krav kontroll som resulterar i fyra olika typer av arbeten: aktiva arbeten, passiva arbeten, lågstressarbeten och högstressarbeten. Aktiva arbeten genereras genom höga krav och hög kontroll (Karasek, 1979). Detta är arbeten som kräver stor skicklighet och bra prestationer men ändå inte påverkar den mentala påfrestningen negativt. Sådana arbeten ger positiva psykologiska utfall som exempelvis utveckling, lärande och produktivitet men endast medelmåttig mental påfrestning. Personer med denna typ av arbete har också visat sig ha en aktivare fritid utanför arbetet, därav namnet (Karasek och Theorell, 1990). Passiva arbeten genereras av låga krav och låg kontroll (Karasek, 1979). I passiva arbeten försvinner arbetarens redan inlärda färdigheter med tiden. Utanför arbetet blir arbetstagaren mindre aktiv i olika sammanhang. På arbetet leder förlorade färdigheter, få utmaningar och strikt kontroll som inte tillåter initiativtaganden eller egna ideutvecklingar till en omotiverande arbetsmiljö. Detta leder i sin tur endast till medelmåttiga nivåer av mental påfrestning. Till skillnad från aktiva arbeten innebär passiva jobb att all exponering av stressorer leder till en hög mental påfrestning hos arbetstagare. I och med de låga kraven exponeras dock inte arbetstagare i passiva arbeten för stressorer lika ofta (Karasek och Theorell, 1990). Lågstressarbeten generas av hög kontroll och låga krav (Karasek, 1979). Sådana arbeten kan verka idylliska och osannolika men det finns ett antal av dem. Lågstressarbeten leder till under medelmåttig nivå av mental påfrestning eftersom den höga kontrollen ger arbetstagare möjlighet att möta de få utmaningar som finns (Karasek och Theorell, 1990). Högstressarbeten kännetecknas i sin tur av låg kontroll och höga krav (Karasek, 1979). När kraven som en situation ställer inte kan hanteras med vanliga arbetsrutiner ger det upphov till en rad negativa konsekvenser. Konsekvensernas grad bestäms av situationen och kan vara allt från trötthet till nervsammanbrott och allvarliga trauman. Denna typ av arbete leder till en stor mental påfrestning och symtom som trötthet, ångest, depression och fysiska sjukdomar (Karasek och Theorell, 1990). 4

9 I en senare vidareutveckling av modellen presenterar Karasek och Theorell (1990) en tredje komponent som bestämmer arbetstagarens mentala påfrestning: socialt stöd. Med socialt stöd menas i första hand arbetstagarnas nära eller icke nära relationer till kollegor och överordnade samt graden av den tillgängliga hjälpen som erbjuds från dem. Karasek och Theorell pratar vidare om olika typer av socialt stöd, emotionellt stöd och instrumentellt stöd. Emotionellt stöd bygger på förtroende mellan kollegor och överordnade, samt sammanhållning i gruppen medan instrumentellt stöd innebär tillgängligheten till extra resurser, det vill säga hjälp med arbetsuppgifter av arbetskamrater eller överordnade. Socialt stöd är en komponent som enligt vidareutvecklingen ska minska den mentala påfrestningen. All stress är potentiell energi. Krav och kontroll ger upphov till handlingar hos arbetstagaren som bygger på stressorer och leder till motiverande och drivande typ av stress. Då all stress är potentiell energi kan graden av kontroll bestämma hur mycket av den stress som genererats som kan omvandlas till energi. Om det inte finns utrymme för handling eller ifall kontrollen är låg så att arbetstagaren måste göra något annat än det hen är motiverad till, kan den outsläppta energin manifesteras som mental påfrestning (Karasek, 1979). Krav- kontroll- (stöd) modellen används ofta i forskning kring mental arbetsmiljö och stress och har fått stöd av en rad olika studier. I en färsk studie av Seçil Bal Tastan (2016) undersöktes relationen mellan psykisk påfrestning på jobbet och krav, kontroll och socialt stöd i den turkiska bank- och finansbranschen. Bal Tastan fann ett positivt samband mellan krav och mental påfrestning och ett negativt samband mellan kontroll och mental påfrestning. Detta innebär att ökade krav leder till högre mental påfrestning medan ökad kontroll leder till minskad mental påfrestning. Samtidigt fanns det även ett negativt samband mellan organisatoriskt stöd och mental påfrestning. Ökad organisatoriskt stöd leder till minskad mental påfrestning. Häusser m.fl. (2010) har granskat 83 studier som använt sig av krav-kontroll-(stöd) modellen och som publicerats mellan åren Studien fann att de studier som hade tillräckligt stort stickprovsurval nästan alltid visade att krav, kontroll och stöd har en effekt på psykologiskt välmående. 5

10 Skillnader mellan chefer och underställda är ett relativt outforskat område i relation till krav, kontroll och stöd. Dock har en tidigare svensk studie där 2755 tvillingpar undersökts, visat att personer i chefspositioner upplever högre kontroll och högre krav än underställda. Studien hittade inga signifikanta skillnader mellan chefer och underställda när det gällde socialt stöd (Blom m.fl., 2015). Skillnaden i socialt stöd mellan personer i chefsposition och underställda har undersökts av flera studier med olika resultat. Flera studier tyder på att det inte finns en betydande skillnad i socialt stöd, speciellt det emotionella stödet. Till exempel har en studie från Australien som undersökt 572 chefer i olika positioner kommit fram till att personer i chefspositioner inte söker socialt stöd på arbetsplatsen, istället hittar de stöd utanför sin arbetsplats (Lindorff, 2001). Även Frankenhaeuser m.fl. (1989) har studerat stress och socialt stöd på arbetsplatsen. Studien undersöker chefer och kontorsarbetare i Volvos organisation. Resultatet visade att det inte fanns en betydande skillnad i socialt stöd mellan chefer och kontorsarbetare i organisationen. Kvinnliga kontorsarbetare upplevde visserligen större socialt stöd än kvinnliga chefer, men de stod ut i förhållande till alla grupper som undersöktes i studien och inte endast mot kvinnliga chefer. Baserat på krav- kontroll-(stöd) modellen och tidigare forskning på området förväntar vi oss stora skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda. Då chefer har högre krav och högre kontroll än underställda, förväntar vi oss att den psykiska hälsan är bättre bland personer i chefsposition. 2.4 Konflikten mellan arbete och familj Konflikt mellan arbete och familj kan ha följder för välmåendet och innebära sämre psykisk hälsa. En japansk studie från 2017 undersöker konflikten mellan arbete och familj samt dess påverkan på den självskattade hälsan bland japanska anställda. Studien fann att konflikt mellan arbete och familj hade en negativ inverkan på den självskattade hälsan. Studien refererar till konflikten mellan arbete och familj som exempelvis att man inte hinner spendera tid med familjen, bekymrar sig över familjerelaterade problem på arbetet, att familjen reducerar tiden individen kan lägga på arbetet och att familjeaktiviteter tar tid från vila. Studien visade även att konflikten mellan arbete och familj hade en större negativ inverkan på hälsan bland kvinnor än bland män (Kobayashi m.fl., 2017). En svensk studie som är baserad på data från den svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa 6

11 (SLOSH) har även den undersökt konflikten mellan arbete och familj samt dess påverkan på hälsa. Hälsa mättes genom självskattad hälsa, utmattning och alkoholproblem. Resultatet visade att konflikt mellan arbete och familj ökade risken för dålig hälsa (Leineweber m.fl., 2013). Även Schieman, McBrier och Van Gundy (2003) hittade ett samband mellan att uppleva konflikt mellan arbete och familj, med att ha dålig hälsa. Studien undersökte 1393 individer i Kanada och visade ett samband mellan konflikt mellan arbete och familj, och depression Konfliktens inverkan på personer i chefsposition Enligt flera studier kan konflikten mellan arbete och familj reduceras med hjälp av hög kontroll, något som de redovisade studierna (ex. Blom m.fl., 2015) har visat att personer i chefsposition har. En kanadensisk studie av Duxbury, Higgins och Lee (1994) som undersökt 1898 föräldrar med barn i åldern 6 till 12 år, har studerat förhållandet mellan arbete-familj och kontroll. Konflikten mellan arbete och familj definierades som överansträngning på jobbet, att familjelivet stör arbetet, samt att arbetet stör familjelivet. Studien visade att de individer som hade hög kontroll upplevde mindre konflikt mellan arbete och familj. Även andra studier har kopplat hög kontroll till minskad konflikt mellan arbete och familj. Erin L. Kelly, Phyllis Moen och Eric Tranby (2011) har exempelvis med hjälp av longitudinell data av 608 anställda, undersökt hur organisationer kan ändras och anpassas för att minska konflikten mellan arbete och familj. Studien kom fram till att kontroll över schemat var en stor faktor som kunde minska konflikten Konfliktens inverkan är beroende av kön Kvinnor har i tidigare forskning visats sig uppleva en större konflikt mellan arbete och familj än män. Leineweber m.fl., (2013) som har undersökt konflikten mellan arbete och familj samt psykisk hälsa genom att titta på utmattning, självskattad hälsa och alkoholproblem, fann en skillnad mellan könen. Bland kvinnor var den självskattade hälsan den faktor som påverkades mest av konflikten mellan arbete och familj, medan alkoholproblem var den faktor som påverkades mest bland män. Studien visar att även om konflikten mellan arbete och familj påverkar både män och kvinnor, rapporterar kvinnor större problem. Även Mache m.fl. (2016) har visat att kvinnor upplever en större konflikt mellan arbete och familj än män. I en studie med 564 läkare från Tyskland fann de en skillnad mellan manliga och kvinnliga läkare med barn. Kvinnliga läkare erfarande större konflikt mellan arbete och familj än manliga läkare med barn. Kvinnor upplevde konflikten både på arbetet men också på sin fritid hemma (ibid). 7

12 Denna skillnad kan bero på att kvinnor spenderar mer tid i hemmet och på familjeaktiviteter (Duxbury, Higgins och Lee, 1994). Då konflikten mellan arbete och familj minskar med hög kontroll (Duxbury, Higgins och Lee, 1994; Kelly, Moen och Tranby, 2011) och chefer har högre kontroll än underställda (Blom m.fl., 2015), är det rimligt att anta att varken manliga eller kvinnliga chefer kommer uppleva stora problem med konflikten mellan arbete och familj. Detta resonemang stöds av Grönlund (2007) som i en studie undersökt krav, kontroll och konflikten mellan arbete och familj hos 800 svenska arbetstagare. Studien kom fram till att det bland individer med aktiva jobb (hög kontroll och höga krav), inte finns någon skillnad i konflikt mellan arbete och familj, mellan män och kvinnor. Aktiva jobb kännetecknar chefsyrken (Blom m.fl., 2015) vilket gör det möjligt att dra slutsatsen att det är ett större hopp i psykisk ohälsa från underställd till chef bland kvinnor än män. Detta på grund av att kvinnor startar med en sämre psykisk hälsa som underställda medan den ökade kontrollen som chef jämställer kvinnors och mäns psykiska hälsa. Forskningen är dock inte helt enig. Det finns motstridiga uppgifter som säger att kvinnor inte får lika mycket kontroll som män när de blir chefer (Blom m.fl., 2015). Det finns även studier som säger att kontroll inte är lika betydande för kvinnors hälsa som för mäns. Gadinger m.fl. (2009) har i en studie på 422 chefer från Tyskland, Schweiz och Österrike, kommit fram till att kvinnor upplever socialt stöd som en viktigare faktor än kontroll medan män upplever kontroll som en viktigare faktor än socialt stöd. Detta medför att slutsatsen att det bland kvinnor är en större skillnad mellan underställda och chefer än bland män, inte blir helt självklar. De variabler som denna studie använder för att undersöka förutsättningar för konflikt mellan familj arbete har även använts i flera tidigare studier (Schieman, McBrier och Van Gundy, 2003; Duxbury, Higgins och Lee, 1994; Leineweber C. m.fl., 2013). 2.5 Ålder och kognitiv förmåga Ålder kan vara en faktor som bestämmer den psykiska hälsan och kan även moderera skillnaden mellan chefer och underställda. Detta beror framför allt på kognitiva förmågor och dess avtagande med ålder. Kognitiva förmågor är mentala processer i hjärnan (Weisberg och Reeves, 2013) Det kan röra sig om förmågor som minne, resonemang, ordförråd och fonetisk 8

13 och semantisk förmåga (Singh-Manoux, 2016). Ålder och kognitiv förmåga har en stark anknytning till varandra. Äldre arbetstagare har en sämre kognitiv förmåga än vad unga arbetstagare har. Man kan inte exakt säga vid vilken ålder reduceringen av kognitiva förmågor börjar. Tidigare forskning har dock konstaterat att avtagandet kan börja redan vid års ålder (Singh-Manoux, 2016; Park och Schwarz, 2000). I och med reduceringen av kognitiva förmågor kan hög kontroll över arbetet vara en viktigare faktor för äldre arbetstagare än yngre. Detta uppger flera studier. Hansson, Robson och Limas (2001) som undersökt stress bland äldre arbetstagare i arbetslivet, påpekar till exempel vikten av flexibilitet och kontroll för äldre arbetstagare när den kognitiva förmågan minskar. Även Barnes-Farrell (2005) skriver att äldre arbetstagare behöver mer kontroll för att klara de krav som blir svårare att hantera med åldern. Kontrollen kan i detta fall bestå av exempelvis flexibla scheman, flexibilitet när det gäller arbetsmetod och även delaktighet i framtagningen av arbetsmetoder. Det finns också indikationer på att äldre arbetstagare påverkas av krav- kontroll- stöd modellen annorlunda än vad yngre arbetstagare gör. Shultz m.fl. (2010) har med hjälp av data från eurobarometern undersökt 15,986 arbetstagare från 15 olika västeuropeiska länder och tittat på ålder i relation till krav och kontroll. Studien kom fram till att ålder påverkar vilka typer av krav och kontroll som är viktiga för en bra psykisk hälsa. Äldre arbetstagare med sämre kognitiv förmåga än yngre arbetstagare behövde kontroll över deadlines, tid för att avsluta arbetsuppgifter, självständighet, och flexibilitet i schemat för att uppnå en god hälsa. Bland yngre arbetstagare var endast problemlösning och tid att avsluta arbetsuppgifter signifikant. I takt med att den kognitiva förmågan börjar avta redan vid 40 års ålder, blir kontroll en viktigare faktor för arbetstagare över 40 år än för arbetstagare under 40 år. Då personer i chefsposition har mer kontroll än underställda kommer underställda över 40 enligt den redovisade forskningen att må sämre än underställda under 40 år. Vi förväntar oss därför en större skillnad i psykisk hälsa mellan chefer och underställda bland personer över 40 år. 2.6 Hypoteser Med bas i den teori och tidigare forskning som presenterats, har följande hypoteser formulerats: 9

14 H1: Personer i chefsposition har bättre psykisk hälsa än underställda. H2: Skillnaden i psykisk hälsa mellan personer i chefsposition och underställda är större bland kvinnor än bland män. H3: Skillnaden mellan chefer och underställda är större bland äldre arbetstagare över 40 år. 3. Metod Detta avsnitt kommer börja med att redogöra för insamling av data, sedan fortsätta med operationalisering, val av analysmetod, validitet och reliabilitet och sedan avsluta med etiska aspekter. 3.1 Data Studien använder data från den senaste levnadsnivåundersökningen (LNU) Levnadsnivåundersökningen är en regelbunden surveyundersökning där man med hjälp av intervjuer undersöker människors livsförhållanden i Sverige. Levnadsnivåundersökningen har ett riksrepresentativt urval när det gäller vuxna i Sverige och har genomförts sex gånger med cirka tio års mellanrum. Den senaste undersökningen genomfördes 2010 och är också den versionen som denna studie bygger på (Institutet för social forskning, 2016). Urvalet för LNU 2010 och de ordinarie intervjuerna som denna studie använder sig av bestod av 7404 vuxna individer i Sverige i åldern 18 till 75 år. Av dessa var 151 överurval, det vill säga individer som inte ansågs tillhöra urvalet. Av de resterande 7253 individerna genomfördes långa intervjuer per telefon eller besök med 4415 av respondenterna. Svarsfrekvensen uppgick alltså till 60.9% samtidigt som det externa bortfallet blev 39,1%. Bortfall definierades i LNU som Förhindrad medverkan till exempel om intervjupersonen befinner sig på en institution eller har fysiska eller psykiska hinder, Ej anträffad det vill säga om intervjupersonen inte har kunnat nås eller avböjd medverkan om personen tackat nej till deltagande (SCB, 2010). 10

15 Bortfallet följdes upp med två bortfallsuppföljningar. Inom ramen för den första uppföljningen som inkluderas i den redovisade statistiken, konstruerades två separata brev avsatta för de personer som antingen tackat nej till deltagande eller inte anträffats. Detta gjordes i syfte att boka in en ny fullständig och lång intervju per besök eller telefon. Den andra bortfallsuppföljningen innebar att de personer som fortfarande tackat nej ombads delta i en förkortad version. För de som ej anträffats gjordes en ID-körning mot registret över totalbefolkningen (RTB) för att se om ett nytt telefonnummer anträffas. Efter bortfallsuppföljning 2 som inkluderade den förkortade versionen, var svarsfrekvensen 72,0% (SCB, 2010). Tabell 1: Deskriptiv tabell över fördelningen av datamaterialet Variabler Datamaterial (4415) Position Chef Underställd Ålder (Medelvärde) 24,7 % (662) 75,3 % (2015) 46,6 år Ålder bland chefer Yngre Äldre 36,6 % (251) 63,4 % (411) Ålder bland underställda Yngre 2 Äldre 3 43,4 % (874) 56.6 % (1141) Kön Man Kvinna 51,1 % (2257) 48,9 % (2158) 2 Med yngre menas individer som är år. 3 Med äldre menas individer som är år. 11

16 Kön bland chefer Man Kvinna 63,9 % (423) 36,1 % (239) Kön bland underställda Man Kvinna (n i parantes) 47,9 % (965) 52,1 % (1050) Position, ålder och kön är huvudvariablerna i denna studie, vilket gör det viktigt att undersöka hur fördelningen inom datamaterialet ser ut samt hur ålder och kön förhåller sig till position på arbetet. 24,7% av alla individer i datamaterialet kan klassas som chefer vilket ger oss ett tillräckligt stort antal chefer för att kunna utföra analyser. Det finns fler underställda än vad det finns chefer inom samtliga variabler, detta är förväntat och naturligt. Det finns 27,8 % fler manliga chefer än kvinnliga och 26,8 % fler äldre chefer än yngre chefer. Bland underställda är könsfördelningen mer jämn men det finns 4,2 % fler kvinnliga underställda än manliga underställda. Det finns även 13,2 % fler äldre underställda än yngre underställda. 3.2 Operationalisering Datamaterialet som tillhandahölls av SOFI och SCB var tvungen att bearbetas och kodas om för att få variabler som kunde analyseras. Då syftet med studien är att undersöka skillnaden i psykisk hälsa mellan personer i chefsposition och underställda behövde två variabler skapas. En variabel som kunde mäta psykisk ohälsa och en variabel för att skilja mellan personer i chefsposition och underställda. Med personer i chefsposition, som i denna studie även kommer benämnas som chefer i förkortningssyfte, menas individer som har underställda under sig. Det kan röra sig om allt från den absolut högsta chefen, till mellanchefer, ansvariga och överordnade. Uppsatsen använder sig såvida av en bred definition av begreppet chef. Detta görs främst med hänsyn till stickprovets storlek samt för att göra en avgränsning. Om en snävare definition av personer i chefsposition hade använts skulle antalet respondenter som kunde klassas som chefer kunnat minska drastiskt. Med ett alltför litet urval av chefer hade det inte varit möjligt att utföra analyser. Det hade även varit godtyckligt att dra en gräns för var antalet underställda ska gå för att en individ ska klassas som chef. Genom att 12

17 kategorisera alla som har en eller flera underställda som en person i chefsposition kan vi göra en logisk distinktion mellan chefer och underställda. Med underställd menas en person som inte har några underställda under sig. Detta innebär att även en individ som är underställd sin chef men chef eller överordnad för någon annan, i denna studie inte räknas som underställd utan som en person i chefsposition. Om personen inte hade några underställda kodades denne som 0 och om personen hade en eller fler underställda så kodades denne som 1. Detta gjordes i SPSS. För att operationalisera psykisk ohälsa användes fem dimensioner för psykisk ohälsa. Dessa dimensioner har även använts av Kjellson (2014) för att definiera psykisk ohälsa. De fem dimensionerna är: allmän trötthet, sömnbesvär, nervösa besvär, överansträngning och depression. Dimensionerna mättes med hjälp av fem frågor som undersökte om respondenten under de senaste 12 månaderna upplevt någon av dessa symtom. Respondenten kunde då svara Nej, Ja, lätt, Ja, svår och Ja, grad saknas. För att analysera svaren kodades Nej som 0, Ja, lätt som 1 och Ja, svår som 2, Ja, grad saknas kodades som bortfall då detta svar inte gick att rangordna. Svarsfrekvensen för Ja, grad saknas var väldigt låg, därför gick ingen större information förlorad. Dessa variabler slogs sedan ihop till ett index 4 som mätte psykisk hälsa. Innan indexet skapades utfördes en reliabilitetsanalys för att undersöka om det gick att skapa ett index utan att förlora information i processen. För att mäta detta kontrollerades Cronbach s alpha som var större än 0,7, vilket gjorde det möjligt att skapa ett index (Djurfeldt och Barmark, 2009). Indexet döptes till Psykisk ohälsa och sträckte sig från 0 till 10. Värdet 0 innebär att respondenten svarat att denne inte haft några problem med någon av de fem dimensionerna de senaste 12 månaderna. Värdet 10 betyder att respondenten haft svåra problem med alla dimensionerna under de senaste 12 månaderna. Vid skapande av index finns det en risk för omfattande internt bortfall, detta var dock inte fallet för denna studie då enbart 15 respondenter försvann. För att undersöka eventuella könsskillnader användes variabeln kön. Kvinna kodades som 0 medan man kodades som 1. 4 Ett index är en summering av värdena från flera variabler. Ett index är en typ av förenkling som gör det möjligt att mäta ett fenomen med en variabel istället för att ha flera olika variabler (Djurfeldt, Larsson, Stjärnhagen, 2010). 13

18 Då tidigare forskning visat att ålder kan ha en inverkan på hur position på arbetet påverkar den psykiska hälsan (Singh-Manoux, 2016, Denise C. Park och Norbert Schwarz, 2000) skapades en åldersvariabel som mäter respondenternas ålder i år. För att få en variabel för respondenternas ålder i år kodades födelseår om till respondenternas nuvarande ålder. Detta gjordes genom att subtrahera respondenternas födelseår med det nuvarande årtalet (2017). Familjerelaterade faktorer mättes med tre variabler: antal hemmahörande barn, antal personer i hushållet, samt partner/ej partner. Både antal hemmahörande barn och antal personer i hushållet är kontinuerliga variabler, medan partner/ej partner är en dikotom variabel där ogift, frånskild och änka kodades som ej partner 0 och sambo, gift och gift men ej sammanboende kodades som partner 1. Även en dikotom variabel för om respondenterna arbetade inom offentlig sektor eller inom privat sektor skapades. Offentlig sektor kodades som referenskategorin 0 och privat sektor kodades som Analysmetod Datamaterialet har undersökts och analyserats med hjälp av programmet SPSS. För att analysera sambanden har linjära regressionsanalyser använts. Trots att den beroende variabel psykisk ohälsa är på ordinalskalenivå analyserades den med hjälp av en linjär regressionsanalys. Även logistisk regressionsanalys diskuterades, detta hade dock krävt en dikotomisering av indexet för psykisk ohälsa vilket skulle innebära problematik vid gränsdragning mellan bra och dålig psykisk hälsa. Även viktig information om graden av psykisk ohälsa skulle försvinna. En logistisk regressionsanalys skulle även innebära att det endast skulle vara möjligt att undersöka sannolikheter vilket inte skulle motsvara syftet Thomas R. Knapp tar i sin artikel (1989) upp den kontrovers som omgett användandet av linjär regressionsanalys på ordinaldata. Artikeln diskuterar med hjälp av tidigare forskning för- och nackdelar och menar att linjär regressionsanalys på ordinaldata kan vara befogad ibland. Artikeln lägger fram vad man som forskare bör tänka på vid användandet av linjär regressionsanalys på ordinaldata. Har varje steg i skalan någon betydelse? Finns det en mittpunkt? Kan man transformera svarsalternativen till en skala och hur beter sig variabeln 14

19 som är på ordinalskalenivå? Dessa frågor har denna studie diskuterat och gått efter vid valet att använda en linjär regressionsanalys. Då denna studie använder sig av ett index för psykisk ohälsa som beroende variabel går skalan från 0 till 10, varje punkt är en kombination av förekommandet av olika symtom och grad på dessa, detta ger dem en betydelse. För varje steg blir kombinationerna av symptomen värre och värre. Det finns därför även en mittpunkt i punkt 5 i skalan. Kombinationen av symtom i denna punkt blir lika mycket bättre från 5 till 0 som sämre från 5 till 10. Av den orsaken liknar variabeln en kontinuerlig variabel då den beter sig på ett sådant sätt. Analysen utfördes i tre olika steg och allt arbete som utfördes i SPSS dokumenterades i en syntax fil 5 med kommentarer om vad som gjordes och varför. Först undersöktes sambandet mellan psykisk ohälsa och underställda. Detta gjordes genom 3 olika modeller, den första modellen bestod av en enkel linjär regressionsanalys med psykisk ohälsa som beroende variabel och underställda/chefer som oberoende variabel. Den andra modellen bestod av en multipel linjär regressionsanalys med psykisk ohälsa som oberoende variabel och underställda/chefer, kön och ålder som oberoende variabler. I modell tre lades även oberoende variabler för familjerelaterade faktorer till samt sektorstillhörighet. För att sedan undersöka hypotes 2 och hur dessa samband skiljer sig mellan yngre och äldre utfördes två regressionsanalyser. I en av analyserna analyserades endast respondenter mellan år. Sedan utfördes regressionsanalyser som undersökte sambandet mellan psykisk ohälsa och att ha underställda. Denna grupp kallas i analyserna för yngre. Samma procedur utfördes igen men med respondenter i åldern Denna grupp kallas i analyserna för äldre. För att undersöka hypotes 3, det vill säga om skillnaden mellan chefer och underställda är större bland kvinnor än bland män gjordes 2 regressionsanalyser. Den ena analysen bestod endast av kvinnor medan den andra analysen endast bestod av män. Analyserna gjordes i 2 modeller. Först utfördes enkla linjära regressionsanalyser mellan psykisk ohälsa och att vara 5 En syntax är den underliggande koden som används för att dokumentera arbetet som man utför i spss. Fördelen med att använda sig av en syntax är att det enkelt går att replikera och undersöka arbetet som en annan person har utfört om man har tillgång till samma datamaterial. 15

20 chef eller underställd. I modell 2 gjordes multipla linjära regressionsanalyser mellan psykisk ohälsa och att vara chef eller underställd, samt kön, ålder, sektor och familjerelaterade faktorer. För att säkerställa att sambanden inte enbart berodde på multikollinearitet skapades en korrelationsmatris med de oberoende variablerna underställda, kön och ålder. Ingen av korrelationerna var över eller i närheten av 0.8 eller 0.9 (Djurfeldt, Larsson, Stjärnhagen, 2010). Det kontrollerades även för interaktionseffekt i både kön och ålder. Interaktionsvariabler skapades men visade sig inte vara signifikanta och togs därför inte med i redovisningen. Då datamaterialet delades upp i yngre och äldre skulle problem med eventuella interaktionseffekter i ålder även försvinna då materialet delades upp i yngre och äldre för att undersöka hypotes Validitet och reliabilitet Begreppet validitet syftar till om en studie undersöker det som den avser att undersöka (Djurfeldt, Larsson, Stjärnhagen, 2010). Då denna studie använder sig av datamaterial från LNU 2010 är datainsamlingen utförd av Statistiska Central Byrån (SCB). För att denna studie ska ha en hög validitet krävs det att psykisk ohälsa mäts med rätt variabler och att det som studien faktiskt undersöker är skillnader i psykisk hälsa mellan chefer och underställda. Denna studie undersöker psykisk ohälsa baserat på den redovisade definition och i linje med tidigare forskning (Kjellson, 2014; Bäckman, 1990). Reliabilitet är en studies tillförlitlighet, att studien har utförts på ett korrekt sätt. Med reliabilitet menas ofta även replikerbarhet (Djurfeldt, Larsson, Stjärnhagen, 2010). Replikerbarhet innebär att en studie ska kunna genomföras på samma sätt flera gånger och fortfarande komma fram till samma resultat. Frågorna som berör hälsa kan ses som känsliga vilket kan leda till bristande reliabilitet då det inte är säkert att respondenterna väljer att svara ärligt eller väljer att inte svara på frågor alls. Några begrepp som vissa av frågorna använder sig av kan tolkas på olika sätt av respondenterna. Ett exempel på detta är en fråga som undersöker om respondenterna haft en depression under de senaste 12 månaderna där de enbart kan svara ja eller nej och om depressionen upplevdes som lätt, svår eller grad saknas. Hur respondenterna definierar en depression skulle kunna se olika ut, detta kan vara 16

21 problematiskt. Risken att respondenter inte svarar ärligt finns dock alltid. Denna studie utförs därför med antagandet att alla respondenter har svarat ärligt. För att denna studie ska ha en hög reliabilitet beskrivs insamling och bearbetning av data samt genomförande och resultat utförligt. Detta för att ge en tydlig bild av hur denna studie har genomförts. 3.5 Etiska överväganden Då denna studie baseras på datamaterial från LNU 2010 som är insamlat av SCB, finns det två centrala aspekter av forskningsetik i denna uppsats. Den forskningsetik som SCB tagit hänsyn till vid datainsamlingen, samt den forskningsetik som denna studie behövt utgå ifrån i genomförandet och hanterandet av arbetet. Studien har följt och även kontrollerat för att den data som används i studien har följt Vetenskapsrådets fyra grundläggande forskningsetiska principer: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att forskaren ska informera om forskningens syfte och allt som kan tänkas påverka beslutet att delta. Informationen ska också innehålla information om att deltagande är frivilligt och att deltagarna kan avbryta sin medverkan när som helst. Samtyckeskravet innebär att forskare ska hämta samtycke från uppgiftslämnarens och deltagaren. Deltagarna ska själva bestämma om de vill delta i studien. Konfidentialitetskravet gäller hanterandet av uppgifter i studien. Alla uppgifter om deltagare ska gest största möjliga konfidentialitet och förvaras på ett sätt som inte ger obehöriga möjligheten att ta del av uppgifterna. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002). Vid genomförandet av datainsamlingen skickades ett informationsbrev ut där SCB och SOFI informerade om studiens syfte, frivillighet, samt andra faktorer som kunde påverka benägenheten att delta (SCB, 2011). Vid genomförandet av LNU 2010 togs även det informerade samtycket i beaktande. Deltagare kunde tacka ja till intervju och därmed även att deras uppgifter kompletteras med bakgrundsvariabler (SCB, 2011). För att säkerställa att alla uppgifter hanteras rätt förvarades datamaterialet som denna studie använt sig av på ett dropbox-konto som endast uppsatsförfattare hade tillgång till. Uppgifterna användes endast i syfte att skriva denna studie. För att få tillgång till datamaterialet fick vi även skriva under ett 17

22 kontrakt som förbinder oss till att följa de forskningsetiska principerna, samt försäkrande att bakvägsindifikation inte skulle användas och att datamaterialet inte skulle ställas i tredje persons förfogande. 4. Resultat Resultatet kommer att redovisas i tre steg. Först görs en linjär regressionsanalys mellan psykisk ohälsa och Chefer/underställda, med en rad olika kontrollvariabler. Detta för att undersöka hypotes 1. Därefter presenteras resultatet uppdelat på ålder med samma kontrollvariabler, för att undersöka hypotes 2. Till sist görs en uppdelning av chefer och underställda för att undersöka könsskillnaderna i de respektive grupperna och därmed även hypotes 3. Tabell 2: Regressionsanalys mellan psykisk ohälsa och position på arbetet. Y Modell 1 Modell 2 Modell 3 Position Underställd Chef -0,193** -0,100 0,069 Kön Kvinna Man -0,505** -0,483** Ålder -0,009** 0,008** Antal personer i hushållet Antal hemma- varande barn -0,043 0,011 18

23 Civilstånd Ej partner Partner Sektor Offentlig Privat n 2674 R 2 0, , * -0, ,043 * Signifikant på 95 % nivå ** Signifikant på 99 % nivå Modell 1 visar att det finns ett signifikant samband mellan en individs position på arbetet och den psykiska hälsan. Enligt modell 1 har chefer i genomsnitt 0,193 färre enheter i psykisk ohälsa i jämförelse med underställda. I modell 2 läggs kontrollvariablerna kön och ålder till. Sambandet mellan position på arbetet och psykisk ohälsa blir inte signifikant när effekterna av kön och ålder kontrolleras. I modell 3 kontrolleras sambandet med variablerna: antalet personer i hushållet, antal hemmahörande barn, partner och sektor. Sambandet mellan position på arbetet och psykisk ohälsa i modell 3 är fortfarande inte signifikant. Av de nya kontrollvariablerna är det enbart partner som är signifikant. R 2 värdet för modell 1 säger att en persons position på arbetet kan förklara 0,3 % av variansen i psykisk ohälsa. R 2 värdet ökar i modell 2 eftersom variablerna kön och ålder kontrolleras. Modell 2 kan förklara 3,7 % av variansen i psykisk ohälsa. I modell 3 ökar R 2 värdet med 0,006 från modell 2 och modell 3 kan förklara 4,3 % av variansen i psykisk ohälsa. Tabell 4: Regressionsanalys mellan psykisk hälsa och position på arbetet, grupperat efter män och kvinnor Y Modell 1 Modell 2 Modell 3 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Position Underställd 19

24 Chef -0,099-0,135-0,080-0,130-0,048-0,150 Ålder -0,008** -0,009* -0,008** -0,010* Antal personer i hushållet Antal hemmavarande barn -0,052-0, ,043 Civilstånd Ej partner Partner -0,150-0,209 Sektor Offentlig Privat ,149 n R2 0,001 0,001 0,009 0,006 0,015 0,015 * Signifikant på 95 % nivå ** Signifikant på 99 % nivå Sambandet mellan psykisk ohälsa och att vara chef eller underställd är inte signifikant bland män eller bland kvinnor i modell 1. Sambandet fortsätter även att inte vara signifikant i modell 2 och 3, både bland män och kvinnor. I modell 2 lades ålder till som kontrollvariabel men sambandet mellan position på arbetet och psykisk ohälsa var fortfarande inte signifikant bland varken män eller kvinnor. I modell 3 kontrollerades sambandet mellan psykisk ohälsa och position på arbetet för sektor och familjerelaterade faktorer. Sambandet fortsatte dock att inte vara signifikant. Effekterna av de familjerelaterade faktorerna är i modell 3 inte signifikanta medan effekten av ålder är signifikant genom alla modeller, detta gäller båda könen. R 2 varierade mellan 0,1 % - 1,5%. Den största ökningen av förklarad varians finns mellan modellerna 1 och 2, då ålder kontrollerades för i modell 2. Även detta gäller för båda könen. Tabellen visar inga signifikanta skillnader i psykisk ohälsa av att vara chef eller underställd hos varken män och kvinnor. Tabell 3: Regressionsanalys mellan psykisk hälsa och position på arbetet, grupperat efter yngre och äldre 20

25 Y Modell 1 Modell 2 Modell 3 Yngre Äldre Yngre Äldre Yngre Äldre Position Underställd Chef -0,047-0,273** 0, * 0,082-0,170* Kön Kvinna Man -0,552** -0,499** -0,543* -0,443** Ålder -0,013-0,008-0,002-0,007 Antal personer i hushållet Antal hemmavarande barn -0,014-0,309-0,017-0,297 Sektor Offentlig Privat -0, n R2 0,000 0,008 0,031 0,038 0,037 0,048 * Signifikant på 95% nivå ** Signifikant på 99% nivå I denna regressionsanalys redovisas 3 modeller där respondenterna har delats upp i två olika grupper baserat på deras ålder. Den yngre gruppen är yngre än 40 år och den äldre gruppen är 40 år eller äldre. Modell 1 visar att det bland yngre inte finns ett signifikant samband mellan att vara chef eller underställd och en individs psykiska hälsa. Däremot finns det ett signifikant samband bland äldre respondenter där chefer har bättre psykisk hälsa jämfört med vad underställda har. Bland de äldre respondenterna i modell 1 har chefer 0,273 enheter lägre psykisk ohälsa i jämförelse med äldre underställda. I modell 2 har kön och ålder lagts till som kontrollvariabler. Sambandet mellan att vara chef eller underställd och psykisk ohälsa är fortfarande inte signifikant bland yngre när variablerna kön och ålder kontrolleras. Bland äldre kvarstår ett signifikant samband men den positiva effekten av att vara chef minskar. 21

26 Äldre chefer i modell 2 har 0,202 enheter lägre psykisk ohälsa i jämförelse med äldre underställda kontrollerat för ålder och kön. I modell 3 har förutom kön och ålder även olika familjerelaterade faktorer lagts till som antal personer i hushållet, antal hemmavarande barn, partner/ej partner, samt sektor. Dock hade ingen av de nya variablerna som kontrolleras i modell 3 en signifikant effekt på psykisk ohälsa. För yngre fortsätter sambandet mellan psykisk ohälsa och att vara chef eller underställd att vara insignifikant. För äldre är sambandet mellan psykisk ohälsa och att vara chef eller underställd signifikant på en 95% säkerhetsnivå. En äldre chef i modell 3 har i genomsnitt 0,170 färre enheter psykisk ohälsa än vad en äldre underställd har, kontrollerat för övriga oberoende variabler. Äldre personer i chefsposition har alltså lägre poäng i indexet för psykisk ohälsa och har därmed även bättre psykisk hälsa än vad äldre underställda har. Även här försvagas dock sambandet ytterligare. R 2 - värdet för modell 1 bland äldre är 0,008. Detta säger att 0.8 % av variansen av den psykiska ohälsan bland äldre kan förklaras av ifall man är en chef eller underställd. R 2 för de yngre är 0,000 vilket betyder att modell 1 nästan inte kan förklara något av variansen. För äldre i modell 2 så ökade R 2 värdet från 0,008 till 0,039 när de oberoende variablerna kön och ålder kontrolleras. Även för yngre ökar R 2 värdet, men detta som ett resultat av att modell 2 även kontrollerar för kön. R 2 värdet för äldre i modell 3 ligger på 0,048, modell 3 kan då förklara 4.8% av variansen i psykisk ohälsa bland personer i datamaterialet som är 40 år eller äldre. 5. Diskussion I diskussionsavsnittet kommer resultatet att diskuteras och relateras till tidigare forskning i området. Avsnittet kommer även innehålla begränsningar med studien, samt förslag på vidare forskning. 22

27 5.1 Skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda Resultatet visade att det finns en skillnad i psykisk ohälsa som beror på om en individ är underställd eller har en chefsposition på arbetet. Denna skillnad finns dock endast bland äldre arbetstagare över 40 år. Vi kan alltså varken bekräfta eller förkasta hypotes 1 som anger att Personer i chefsposition har bättre psykisk hälsa än underställda. Detta då sambandet skiljer sig beroende på ålder och bekräftas bland äldre arbetstagare men måste förkastas bland yngre. Däremot kan vi bekräfta hypotes 2 som säger att Skillnaden mellan chefer och underställda är större bland äldre arbetstagare. I detta fall finns det ingen skillnad bland yngre men en synlig skillnad bland äldre. Varför det inte fanns signifikanta skillnader mellan personer i chefsposition och underställda bland yngre är en relevant fråga som delvis kan besvaras av tidigare forskning. Visserligen borde resultatet ha visat skillnader bland yngre enligt de redovisade teorierna och tidigare forskningen. Detta då chefer har bevisat högre krav och kontroll vilket enligt krav-kontroll- (stöd) modellen borde leda till ett aktivare arbete med mer stimulans och mindre mental påfrestning än hos underställda (Karasek, 1979). Socialt stöd har enligt forskning ingen speciell effekt på någon av yrkeskategorierna och tas därför inte med i beräkningen. (Blom m.fl., 2015) Samtidigt finns det även tidigare forskning som visar att kontroll är en viktigare komponent på arbetet för äldre än för yngre då den kognitiva förmågan börjar minska (Hansson, Robson och Limas, 2001; Barnes-Farrell, 2005), något studier visar att den börjar göra redan vid 40 års ålder (Singh-Manoux, 2016; Denise C. Park och Norbert Schwarz, 2000). Äldre människor behöver alltså högre kontroll än yngre, det vill säga mer flexibilitet när det gäller schema, arbetstider, upplägget för arbetet m.m. Detta för att klara av de krav som ställs och undvika att dessa krav omvandlas till mental påfrestning och stress. Yngre personer kan alltså klara av fler krav med mindre kontroll än äldre. Då personer i chefsposition kännetecknas av hög kontroll på arbetet, blir det en viktig komponent i chefers välmående. Om kontroll inte är lika viktig för yngre som för äldre, är det möjligt att yngre istället värdesätter den tredje komponenten socialt stöd där det inte finns några rapporterade skillnader mellan chefer och underställda, något som kan förklara varför det inte finns några signifikanta samband mellan att vara chef eller att vara underställd och den psykiska ohälsan bland yngre i denna studie. 23