OSTEOLOGISK ANALYS AV GRÄNNÄS, ALFTA SOCKEN, HÄLSINGLAND RAÄ 31
|
|
- Elisabeth Berg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 OSTEOLOGISK ANALYS AV GRÄNNÄS, ALFTA SOCKEN, HÄLSINGLAND RAÄ 31 Benmaterialet är från en arkeologisk undersökning av en finnbebyggelse i Grannäs, Alfta socken, Hälsingland. Materialet framkom i och kring ett boningshus. Undersökningen har pågått under och leddes av Inga Blennå. Vid undersökningen undersöktes ytan med skärslev och all jord sållades (4 och 5 mm såll). Materialet är insamlat från 0,25 m 2 stora rutor. Benmaterialet består av 1831 benfragment varav 1294 var välbrända och svedda (tabell 1). De brända benen är väl fragmenterade, 2 50 millimeter stora och de obrända mellan 10 och 180 millimeter. Av de totalt 1831 fragmenten kunde 383 identifieras till art och benslag (21 %). Sammanlagt har 22 djurarter och grupper identifierats, vilka fördelar sig på tre fiskarter, fyra fåglar och elva däggdjur (figur 1). Av däggdjuren kunde tamdjur och mindre däggdjur såsom harar, ekorre och råttor identifieras. Även älg kunde konstateras. Den största delen utgjordes dock av nöt, häst, svin, får och get. Bland fåglarna finns troligen inslag av både tamt och vilt; höns/orre, tjäder?, järpe? och gås. Av fisk så kunde sill, gädda och abborre identifieras. Art Antal nöt 38 nöt/älg 17 älg 8 får 3 get 6 får/get 123 svin 24 häst 3 hund? 1 ekorre 4 hare 8 råtta 3 gnagare 1 abborre 13 gädda 3 sill 1 fisk 1 höns/orre 23 tjäder? 4 järpe? 1 gås 1 fågel 61 mindre däggdjur 2 mellanstort däggdjur 28 större däggdjur 4 däggdjur 2 Summa 383 Figur 1. Fördelningen av arterna. NÖT och ÄLG Från nötdjur identifierades 38 fragment och från älg 8 samt 17 som antigen var nöt eller älg. Det identifierades fragment från kranier, extremiteterna, skuldergördeln, ryggraden samt bäckengördeln (figur 2). Det identifierades fler fragment från de så kallade köttfattiga kroppsdelarna (46 fragment från huvudet och de nedre delarna av extremiteterna) än från de köttrika (17 fragment från resten av kroppen). Detta oavsett om man ser på nöt eller älg, nu är ju älgbenen fåtaliga så de ska man inte dra för stora växlar på. De köttfattiga kroppsdelarna utgjordes till största delen av lösa tänder och fragment från kranier vilket kan ge en felaktig bild å andra sidan är kotor och revben underrepresenterade på grund av att dessa inte i någon större utsträckning har artbestämts. Två
2 revbensfragment har bedömts till större däggdjur dessa skulle kunna vara nöt eller älg (se kapitel Däggdjur). Överrepresentationen av köttfattiga kroppsdelar kan tyda på avsalu av kött från gården. kraniedelar tänder tungben revben kotor skulderblad nöt älg nöt/älg överarmsben strålben mellanhands-/fotsben bäckenben skenben fot-/handrotsben tåben Figur 2. Fördelningen av benslagen för nöt, älg och nöt/älg. Diagrammet baseras på antal fragment. Av nöt var lika många ungdjur som vuxna djur (figur 3). Det identifierades 2 benfragment från ungdjur och 2 från vuxna. Utslaktning av djur äldre än 2 år kan tyda på dels en utgallring av ungdjur (3 4 års åldern) som inte behövdes inom hushållet samt att uttjänta mjölkkor och arbetsoxar (omkring 8 års ålder) göddes och sedan slaktades (Vretemark 1997:174 ff). De älgben som gick att åldersbedömas var vuxna (6 stycken). Ungefärlig ålder Nöt Älg Nöt/älg Summa unga < 3 år 1 1 > 1,6 år 1 1 > 8 år 1 1 vuxna 6 6 Summa Figur 3. Åldersfördelningen av nöt, älg och nöt/älg. Tabellen baseras på antal fragment. Två nöt/älgfragment samt ett älgben hade märken efter slakt. Det var en kota och ett revben från nöt/älg samt ett tåben från älg med skär- och huggmärken. Förutom att nötdjuren var en kött- och mjölkproducent togs även hudar, tagel, hår, slidhorn, horn och ben tillvara och användes till allehanda nytto- och prydnadsföremål (Pettersson & Svanberg & Tunón 2001:332 Svanberg 2001:127 ff 144 ff Hjärpe & Olsen 2001:354). Även av älg togs kött, hudar, horn och ben tillvara. Hudarna kunde försäljas och bli till handskar, pjäxor och kyller (älghudsrockar åt militären) (Svanberg 2001:127 ff). Av älgens horn kunde läkemedel tillverkas (Tunón 2001:381 f).
3 FÅR och GET Ben av får och getter är svåra att skilja åt men båda arterna kunde identifieras. Av får och get identifierades 132 fragment, varav 3 fragment var från får och 6 från get. Det identifierades av får och getter fragment från kranier, extremiteterna, skuldergördeln, ryggraden samt bäckengördeln (figur 4). Det identifierades betydligt fler fragment från de köttrika kroppsdelarna (87 fragment) än från de köttfattiga (36). En del av de revben som bedömda vara från mellanstora däggdjur kan härröra från får eller get (se kapitel Däggdjur). Vilket ger än mer dominans åt de köttrika kroppsdelarna. Fördelningen kan tydas som att får och getter höll man på gården för egen konsumtion. kraniedelar tänder revben kotor skulderblad överarmsben strålben får get får får/get får/get mellanhands-/fotsben lårben skenben fot-/handrotsben tåben Figur 4. Fördelningen av benslagen för får och get. Diagrammet baseras på antal fragment. Tre stycken benfragment hade märken efter slakt. Det var ett nackben, ett revben och ett skenben med skär- och huggmärken. Övervägande delen av fåren och getterna var slaktade som ungdjur (figur 5) Det identifierades 21 benfragment från ungdjur och 3 från vuxna, varav minst 18 fragment var från djur yngre än 2 år. Utgångspunkten för mjölkproduktion var att tackorna lammade och bagglammen slaktades ut medan tacklammen behölls för att bli nya modertackor (Vretemark 1997:90). Man kan välja att slakta ut lammen när de var ett halvår eller vid 1,5 års ålder, då lammen växt till sig mer och gav därmed mer kött (Vretemark 1997:93). För getter skedde slakten vanligtvis vid 1,5 års ålder då man fick ut mest kött samt större och kraftigare skinn (Vretemark 1997:94). Förekomsten av utslaktade djur yngre än 2 år indikerar att fåren och getterna till största delen konsumerades på gården. Ungefärlig ålder Får Get Får/Get Summa unga 9 9 1,1 1,4 år 2 2 < 2 år < > 10 månader 2 2 > 2,6 3 år 1 1 Summa Figur 5. Åldersfördelningen av får och get. Tabellen baseras på antal fragment. Även skinn, päls, ull, lanolin, talg, getragg, slidhorn, horn och ben togs till vara från getter och får och användes till allehanda nytto- och prydnadsföremål (Svanberg 2001:127 ff 144 ff Hjärpe & Olsen 2001:351 ff).
4 SVIN Från svin identifierades 24 fragment. Det identifierades ben från kraniet och extremiteterna (figur 6). Det identifierades betydligt fler fragment från de köttfattiga kroppsdelarna (21 fragment från huvudet och de nedre delarna av extremiteterna) än från de köttrika (4 fragment från resten av kroppen). De köttfattiga kroppsdelarna utgjordes till hälften av lösa tänder och fragment från kranier vilket kan ge en felaktig bild å andra sidan är kotor och revben gravt underrepresenterade på grund av att dessa artbestäms inte i någon större omfattning. En del av de revben som bedömda vara från mellanstora däggdjur kan härröra från svin (se kapitel Däggdjur) vilket kanske jämnar ut fördelningen mellan köttrika och köttfattiga kroppsdelar. Då en underrepresentation föreligger för ben från köttrika delar kan det tolkas som att köttstycken från svin kanske har sålts på den lokala marknaden eller i närmsta stad. kraniedelar tänder strålben mellanhands-/fotsben skenben vadben fot-/handrotsben tåben Figur 6. Fördelningen av benslagen för svin. Diagrammet baseras på antal fragment. De svin som kunde åldersbedömas var både ungdjur (3 fragment) och vuxna (2) (figur 7). Vid 2 3 års ålder har grisarna blivit fullväxta och är därmed lämpliga att slaktas (Vretemark 1997:97). Ungefärlig ålder Antal omkring 1 år 1 < 2 år 1 < 3 år 1 > 1 år 1 vuxen 1 Summa 5 Figur 7. Åldersfördelningen av svin. Tabellen baseras på antal fragment. Vid försäljning av gödsvin så föredrogs troligen galtkultingar (Vretemark 1997:118). En tand var från en galt. Förutom att grisen var en köttproducent så kunde även hudar, borst, ister och ben tas tillvara (Svanberg 2001:127 ff 144 ff Hjärpe & Olsen 2001:354 Blomberg 2001:300). HÄST Från häst identifierades 3 fragment, en tand och fragment från två halskotor (dessa var brända). Två revbensfragment har bedömts till större däggdjur dessa skulle kunna eventuellt vara från häst (se kapitel Däggdjur).
5 Hästen var ett arbetsdjur som möjligen slaktades när den tjänat ut (jfr Vretemark 1997:145). Även mjölk, hud, tagel och ben kunde tas tillvara från levande och slaktade hästar (Svanberg 2001: ff Hjärpe & Olsen 2001:354 Myrdal 2001:315). HUND Från hund identifierades eventuellt ett fragment, ett första tåben. Hundskinn har används som klädesplagg under lång tid (Lindin & Svanberg 2001:284 ff). Valparna skulle vara omkring ett halvår innan de avlivades. Skinnen var som bäst under senhösten och vintern. Även hundens ull kunde användas till persedlar (Svanberg 2001:130 Hjärpe & Olsen 2001:354 Lindin & Svanberg 2001:284 ff). GNAGARE Fyra ben från ekorre identifierades, två skenben och två överarmsben (figur 8). Av ekorren var skinnet det mest värdefulla men även köttet togs tillvara (Kjellström & Svanberg 2001:112 Svanberg 2001:127 f). Sex benfragment var från hare (figur 8). Det identifierades fragment från kranier och extremiteterna. Ett lårben var från ungdjur. Oftast behöll man de yttersta benen i tassarna kvar i skinnet efter beredningen. Det är möjligt att benen är resterna efter ett skinn eller pälsplagg som funnits på gården. Man kan även tagit tillvara ullen, baktassarna, skallen samt naturligtvis köttet (Kjellström & Svanberg 2001:112 f Hjärpe & Olsen 2001:354). Tre fragment identifierades till råtta och ett till gnagare, troligen råtta (figur 8). Det identifierades lårben, höftben och del av kraniet. Råttorna var skadedjur som man med hjälp av olika fällor försökte att hålla i schack (Kjellström & Svanberg 2001:116). kraniedelar tänder överarmsben armbågsben strålben bäckenben ekorre hare hare råtta råtta lårben skenben tåben Figur 8. Fördelningen av benslagen för ekorre, hare och råtta. Diagrammet baseras på antal fragment. FÅGEL En stor mängd fågel (90 stycken) kunde identifieras (figur 9). Ben av tamhöns och skogshöns är svåra att skilja åt. De allra flesta fragmenten var från höns eller orre men fyra stycken kunde storleksmässigt vara tjäder och ett järpe. Ett ben var från en gås, men även gässen är svåra att skilja tama från vilda. Från de identifierade arterna saknas revben, kotor, tåbensfragment samt de yttersta benen i vingarna (motsvarande fingerben). Avsaknaden av fötter och vingspetsarna kan förklaras med att man huggit av vingarna
6 och fötterna utanför boningshuset och gårdsplanen och att de blivit kvar på den plats de slaktades. Man har alltså slaktat, plockat och tagit ur fåglarna utomhus eller i ett uthus på en annan del av tomten. En annan förklaring till bristen på fötter- och vingben skulle kunna vara att de på grund av sin litenhet lätt kunnat försvinna in i både hörn och ner till exempel i hundars magar. Tyvärr är antalet fragment så få att det är svårt att dra några slutsatser av benslagsfördelningen. Höns användes för äggproduktion för egen förbrukning samt till avsalu och köttet var en biprodukt vid utslaktning av ungtuppar och uttjänta hönor. Unghönorna behölls för äggproduktionen. Ungtuppar kan också ha kastrerats och götts för att sedan säljas av (Svanberg 2001:309 ff). Gäss jagades framför allt på hösten då de var som fetast. Andra produkter som hönsskötseln och fågeljakten gav var dun, fjädrar, skinn, vingar och fett men även benen kunde användas till exempel som leksaker (Svanberg 2001:311 Lärn-Nilsson 1996:97 f, 104 ff, 114 f, 116 ff, 128 f). kraniedelar korpben skulderblad överarmsben strålben armbågsben höns/orre höns/orre gås gås järpe? järpe? tjäder? tjäder? mellanhandsben bäckenben lårben skenben mellanfotsben Figur 9. Fördelningen av benslagen för höns/orre, gås, järpe? och tjäder?. Diagrammet baseras på antal fragment. FISK Av 18 fragment från fisk så kunde 1 identifieras till sill, 3 till gädda och 13 till abborre (figur 10). Sill är mycket närings- och vitaminrik; proteininnehållet är % och fetthalten varierar från 25 % och nedåt (Ackefors 2001:182). Den innehåller många viktiga vitaminer samt selen och nyttiga fettsyror (ibid). Sill var en handelsvara och lufttorkades, lättsaltades (så kallad grönsaltad) eller saltades kraftigt för längre hållbarhet (Ackefors 2001:174 ff Rasmussen 1981:345). Av sill identifierades ett fragment från huvudregionen. Gäddan har varit den mest betydelsefulla bytesfisken, den var lättfångad och kunde fiskas under en stor del av året (Svanberg 2001:184 f). Gäddan åts färsk, saltad, rökt eller torkad (Bernström 1982:666). Gäddan kunde med fördel ljustras både från stranden och båten framförallt på hösten (ibid Svanberg 2001:184 f). Den kunde även förvaras i sump under en tid för senare konsumtion eller försäljning (ibid). Från gädda identifierades fragment från skuldergördeln samt en kota. Abborren är en av våra vanligaste sötvattenfiskar, den återfinns i nästan alla sjöar och vattendrag (Camm & Møller Christensen 1981:110). Den har även varit en av de viktigaste bytesfiskarna (Svanberg 2001:183). Den har framförallt fångats vid mete, pimpling, med mjärdar och nät under vår och sommar (ibid). Av abborre identifierades fragment från huvudregionen, skuldergördeln, bröstgördeln, kotor och fjäll. Att fragment från hela abborrens kropp har återfunnits pekar på att abborre har fiskats i närheten och rensats på gården.
7 Fisk kunde konserveras och tillagas på en mängd olika sätt; rökas, stekas, kokas, syras, jäsas, gravas och det förekom även att färsk fisk åts (Norman 1993:76 Wessnert 1999:32 35 Hammond 1993:19 ff Ackefors 2001:179 Svanberg 2001:190 f Vollan 1981:344). Förutom att fisken var en matvara så kunde även skinnet tas tillvara och beredas, benen kokas till lim samt ur levern kunde tran utvinnas som användes som lampolja (Svanberg 2001:361 Svanberg 2001:409 Bernström 1982:666). fjäll kraniedelar tungbensregionen sill sill gädda gädda abborre abborre fisk fisk bröstgördel skuldergördel kotor Figur 10. Fördelningen av benslagen för sill, gädda, abborre och fisk. Diagrammet baseras på antal fragment. DÄGGDJUR Trettiosex fragment kunde identifieras till däggdjur, varav 2 var från mindre, 28 från mellanstort och 4 från större däggdjur (figur 11). Mindre däggdjur kan vara hare eller ekorre exempelvis. Mellanstort däggdjur bör vara får, get eller gris medan större däggdjur troligen är nöt, älg eller häst.
8 kraniedelar mindre däggdjur mellanstort däggdjur större däggdjur däggdjur revben långa rörben Figur 11. Fördelningen av benslagen för däggdjur. Diagrammet baseras på antal fragment. SAMMANFATTNING På Grannäs framkom totalt 1831 stycken benfragment. Sammanlagt har 22 djurarter och grupper identifierats, vilka fördelar sig på tre fiskarter, fyra fåglar och elva däggdjur. Det var tamdjuren (nöt, får, get, svin och häst) som dominerade (197 fragment). En försiktig slutsats är att viss avsalu av främst nötkött och eventuellt svin har skett. Fåren och getterna har enbart varit till egen konsumtion och produktion. Den näst viktigaste näringen sett utifrån antalet benfragment var fågel (höns/orre, tjäder?, järpe? och gås), 90 stycken, vilket tyder på att hönsskötseln och/eller fågeljakten varit ett viktigt komplement till jordbruket. Även pälsjakt av ekorre och hare samt älgjakt kan ha givit gården värdefulla inkomster. Fisket har bedrivits hemma i sjön (abborre och gädda) men fisk har även köpts in till hushållet (sill). LITTERATURLISTA Ackefors Hans 2001 Manna från havet. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Bernström John 1981 Gädda. Ur Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk Medeltid. Bernström John 1981 Gäddfiske. Ur Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk Medeltid. Blomberg Anna 2001 Från ollonsvin till suggringar. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige1. Camm Martin & Møller Christensen Jørgen 1981 Sötvattenfisk. Hammond P. W Food and Feast in Medieval England. Hjärpe Ulrika & Olsen Osva 2001 Djurens hår blev våra kläder. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Kjellström Rolf & Svanberg Ingvar 2001 Fångst och jakt Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Lindin Leif & Svanberg Ingvar 2001 Gårdvarar och pälshundar. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Lärn-Nilsson Josefine 1996 Gåsen. Gudarnas fågel. Myrdal Janken 2001Från adelsattribut till tonårsvurm. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Norman Peter 1993 Medeltida utskärsfiske. En studie av fornlämningar i kustmiljö. Nordiska museets Handlingar 116. Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) 2001 Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1.
9 Rasmussen Holger 1981Fisketilvirkning. Ur Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk Medeltid. Svanberg Ingvar 2001 Päls, hudar och skinn. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Svanberg Ingvar 2001 Horn och ben. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Svanberg Ingvar 2001 Mors ögonstenar. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Svanberg Ingvar 2001 Ståndkrok och ålkista. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Svanberg Ingvar 2001 Från ålsäck till aftonklänning. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Svanberg Ingvar 2001 Ljus, lampbränsle och vekar. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Tunón Håkan 2001 Djuren i medicinen. Ur Pettersson Börge & Svanberg Ingvar & Tunón Håkan (red.) Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Wessnert Gudrun 1999 Medeltida påsk. Ur Populär Historia. Nr. 2. Vollan Odd 1981 Fisketilvirkning. Ur Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk Medeltid. Vretemark Maria 1997 Från ben till boskap. Kosthåll och djurhållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial från Skara. Del 1. Skrifter från Länsmuseet Skara nr 25. Britt-Marie Hägerman, osteolog Smedjebacken den 14 april 2009
10 Tabell 1. Rutnr Ant Art Benslag Övrigt BC 7:8 1 obestämd vitbränd C 4 1 obestämd långt rörben vitbränd C 7 b 1 obestämd vitbränd C 7 d 2 obestämda vitbrända C 7:8 c 1 svin mellanhands-/fotsben nedre del, yngre än 2 2,3 år vitbränd HJ 4:5 b 1 obestämd vitbränd HJ 4:5 d 1 höns/orre skenben vänster vitbränd HJ 7:8 a 2 obestämda vitbrända HJ 7:8 a 2 obestämda (1) långt rörben vitblåbrända HJ 7:8 a 1 älg kindtand krona, vuxen obränd HJ 7:8 c 4 obestämda vitbrända J 4 a 1 fågel långt rörben vitbränd J 4 a 1 obestämd kraniefragment vitbränd J 4 a 15 obestämda vitblåbrända J 4 c 9 fågel långa rörben, kota vitblåbrända J 4 c 1 får/get skulderblad vänster led vitbränd J 4 c 3 mellanstort däggdjur revben vitbrända J 4 c 30 obestämda svart-/vitbrända J 4 c 8 obestämda långa rörben vitblåbrända J 4:5 b 4 obestämda vitbrända J 4:5 b 8 obestämda långa rörben vitbrända J 4:5 c 1 obestämd långt rörben vitbränd J 4:5 d 2 fågel långa rörben vitbrända J 4:5 d 6 obestämda vitblåbrända J 7 1 obestämd vitbränd JK 3 a 8 obestämda blå-/vitbrända JK obestämd bränd JK 3 4 d 1 obestämd vitbränd JK 3 4 d 4 obestämda vitbrända JK 4 c 2 obestämda svart-/vitbrända JK 4:5 a 1 obestämd långt rörben vitbränd JK 4:5 b 3 fågel långa rörben vitbrunbrända JK 4:5 b 1 höns/orre mellanfotsben övre vitbrunbrända JK 4:5 b 2 mellanstort däggdjur kraniefragment vitbrunbrända JK 4:5 b 1 mellanstort däggdjur revben vitblåbränd JK 4:5 b 14 obestämda vitbrunbrända JK 4:5 c 1 obestämd långt rörben vitbränd JK 4:5 d 1 fågel långt rörben vitbränd JK 4:5 d 1 får/get mellanhands-/fotsben nedre del vitbränd JK 4:5 d 1 höns/orre strålben vitbränd JK 4:5 d 2 mellanstort däggdjur revben vitbrända JK 4:5 d 5 obestämda vitbrända JK 4:5 d 2 obestämda långa rörben vitbrunbrända JK 4:5 d 1 svin mellanhands-/fotsben nedre del vitbränd JK 5 b 3 obestämda vitbrända K 3 c 5 obestämda svart-/vitbrända K 3:4 c 2 obestämda långa rörben vitbrända K 4 a 2 obestämda vitbrända K 4 c 2 mellanstort däggdjur (1) revben vitbrända K 4 c 2 obestämda vitbrända K 4 d 1 obestämd vitbränd K 4:5 b 4 mellanstort däggdjur revben vitblåbrända K 4:5 b 1 obestämd vitbränd
11 K 4:5 c 2 obestämda vitbrända K 4:5 d 1 får/get första tåben utan övre led, yngre än 1,1 1,4 år blåbränd K 4:5 d 1 mellanstort däggdjur kraniefragment vitblåbränd K 4:5 d 4 mellanstort däggdjur revben vitbrända K 4:5 d 26 obestämda vitblåbrända K 4:5 d 4 obestämda långa rörben vitblåbrända K 4:5 d 1 svin pannben vänster vid ögonhåla blåbränd K 5 a 1 obestämd ledyta vitbrunbränd KL 1 A 2 obestämda obrända KL 1:2 A 1 obestämd obränd KL 1:2 b 1 obestämd långt rörben vitbränd KL 1:2 C 1 obestämd vitbränd KL 1:2 D 8 obestämda brända KL 1:2 d 2 obestämda ledytor vitblåbrända KL 1B 3 obestämda brända KL 1C 1 får/get mellanhandsben mellan bränd, med bronsfärgning KL 2 A 2 får/get revben brända KL 2 A 1 svin nackben höger obränd KL 2 b 1 obestämd vitbränd KL 2 b 3 obestämda långa rörben vitblåbrända KL 2 C 1 abborre fjäll obränd KL 2 C 1 får/get revben obränd, 4 huggmärken, avhuggen KL 2 C 1 får/get skenben höger nedre epifys, yngre än 1,6 2 år obränd, avhuggen nedre del KL 2 C 1 får/get skulderblad mellan bränd KL 2 C 1 hare framtand obränd KL 2 C 1 obestämd långt rörben obränd KL 2 C 1 obestämd långt rörben obränd/svartbränd KL 2 C 6 obestämda brända KL 2 D 1 får/get underkäke vänster obränd KL 2 D 1 höns/orre armbågsben vänster övre del obränd KL 2 D 1 obestämd långt rörben bränd KL 2 d 2 obestämda långa rörben vitbrända KL 2 d 1 hund? första tåben mellan obränd vattensåll KL 2 d 3 obestämda vitblåbrända vattensåll KL 2 d 4 obestämda långa rörben obrända vattensåll KL 3 a 1 obestämd vitbränd KL 3 A 2 obestämda svart-/vitbrända KL 3 a 1 svin tredje tåben vänster obränd KL 3 B 1 nöt kraniefragment höger obränd/svartbränd KL 3 B 1 obestämd revben svartbränd KL 3 B 8 obestämda svart/-vitbrända KL 3 C 1 nöt framtand obränd KL 3 C 1 nöt mellanhandsben höger övre del obränd/svartbränd KL 3 C 2 nöt/älg storlek revben obrända KL 3 c 3 obestämda vitblåbrända KL 3 C 2 obestämda vitbrända KL 3 c 2 obestämda långa rörben vitblåbrända KL 3 D 2 får/get underkäke obrända/brända KL 3 D 1 hare? tåben nedre del obränd KL 3 D 1 nöt främre kindtand obränd KL 3 D 4 obestämda brända KL 3 D 2 obestämda obrända KL 3:2 D 1 hare strålben vänster obränd KL 3:2 D 3 obestämda obrända
12 KL 3:2 D 2 obestämda revben brända KL 3:2 D 1 svin andra tåben, äldre än 1 år obränd KL 3:2 a 1 fågel långt rörben obränd? KL 3:2 A 1 får/get storlek revben obränd Kl 3:2 A 1 nöt underkäke vänster obränd KL 3:2 A 1 obestämd obränd KL 3:2 A 9 obestämda brända/obrända KL 3:2 a 3 obestämda vitblåbrända KL 3:2 a 5 obestämda långa rörben vitblåbrända KL 3:2 b 2 mellanstort däggdjur revben vitbrända KL 3:2 b 2 obestämda vitbrända KL 3:2 c 2 mellanstort däggdjur revben vitbrända KL 3:2 c 2 obestämda långa rörben vitbrända KL 3:4 a 3 obestämda vitbrunbrända KL 3:4 b 4 obestämda vitbrända KL 3:4 b 1 större däggdjur långt rörben vitbränd KL 3:4 C 9 obestämda brända KL 3:4 d 1 gädda (mindre) kota vitbränd KL 3:4 D 1 obestämd långt rörben vitbränd KL 3 2 B 1 fågel långt rörben vitbränd KL 3 2 B 1 nöt mellanfotsben mellan vitbränd KL 3 2 B 1 nöt tredje tåben höger obränd KL 3 2 B 1 obestämd långt rörben obränd Kl 3 2 B 5 obestämda vitbrända KL 3 4 a 1 obestämd långt rörben vitbränd KL 4 a 1 fågel långt rörben (strålben?) mellan vitbränd KL 4 a 4 obestämda vitbrända KL 4 a 3 obestämda långa rörben vitbrända KL 4 b 1 obestämd långt rörben vitbränd KL 4 b 3 obestämda vitbrunbrända KL 4 b 3 obestämda vitbrända KL 4 b 2 obestämda långa rörben vitbrända KL 4 b 2 obestämda tandemalj obrända KL 4 c 2 mellanstort däggdjur revben vitgråbrända KL 4 c 1 obestämd vitbränd KL 4 c 10 obestämda vitbrunbrända KL 4 c 1 svin mellanhands-/fotsben nedre del vitbränd KL 4 d 1 får/get skulderblad vänster vitblåbränd KL 4 d 2 nöt/älg kindtand emalj obrända KL 4 D 5 obestämda vitbrända KL 4 d 12 obestämda vitblåbrända KL 4 d 3 obestämda vitbrända KL 4:5 a 1 får/get strålben mellan vitbränd KL 4:5 a 1 obestämd vitbränd KL 4:5 a 30 obestämda vitbrunbrända KL 4:5 b 1 höns/orre mellanhandsben övre hälft vitblåbränd KL 4:5 b 5 obestämda vitblåbrända KL 4:5 b 15 obestämda vitbrunbrända KL 4:5 d 22 fågel långa rörben vitbrända KL 4:5 d 1 höns/orre strålben mellan vitblåbränd KL 4:5 d 2 obestämda vitblåbrända KL 4:5 d 19 obestämda vitbrunbrända KL 5 b 1 obestämd vitbränd KL 5 b 1 obestämd långt rörben vitbränd KL 5 b 3 obestämda vitbrända KL 5 c 1 obestämd vitbränd KL 5 c 3 obestämda långa rörben vitbrända
13 KL 5 d 1 obestämd vitbränd L 1:2 A 1 får/get hälben vänster, yngre än 2,6 3 år vitbränd L 1:2 a 1 mellanstort däggdjur långt rörben vitbränd L 1:2 a 1 obestämd vitbränd L 1:2 b 1 får/get storlek lårben övre del vitbränd L 1:2 C 1 får/get överarmsben vänster nedre del bränd L 1:2 c 1 obestämd långt rörben vitbränd, skärspår L 1:2 D 1 fågel långt rörben obränd L 2 1 abborre del av bröstgördeln (supracleithale) obränd L 2 1 abborre del av tungbensregionen (operculare) obränd L 2 2 abborre fjäll obrända L 2 3 abborre skallben (preoperculare) (2) vänster (1) höger obrända L 2 2 ekorre skenben höger mellan obrända L 2 2 ekorre överarmsben höger/vänster mellan obrända L 2 7 fågel långa rörben obrända L 2 1 får/get kraniefragment (pr styloideus) höger obränd L 2 1 gädda del av skuldergördeln (cleithrum) obränd L 2 1 hare armbågsben höger övre del bränd L 2 1 hare lårben höger nedre del bränd L 2 1 hare nackben höger bränd L 2 1 höns/orre korsben obränd L 2 1 höns/orre kraniefragment obränd L 2 1 höns/orre mellanfotsben vänster mellan obränd L 2 1 höns/orre skulderblad mellan obränd L 2 1 höns/orre överkäke, näbb obränd L 2 1 höns/orre? pannben obränd L 2 2 mindre däggdjur revben obrända L 2 25 obestämda brända L 2 21 obestämda obrända L 2 2 obestämda obrända, tuggade L 2 1 tjäder storlek skenben höger mellan obränd/bränd L 2 a 1 obestämd vitbränd L 2 a 1 större däggdjur långt rörben vitbränd L 2 b 1 får/get framtand vitblåbränd L 2 b 2 obestämda blåbrända L 2 d 1 obestämd vitbränd L fisk fjäll bränd L höns/orre skenben nedre del, vuxen bränd L obestämd bränd L tjäder storlek korsben höger bränd L tjäder storlek skenben vänster nedre del, vuxen bränd L 3 1 fågel långt rörben obränd L 3 1 får/get revben obränd L 3 1 nöt/älg överarmsben höger obränd L 3 2 obestämda brända L 3 7 obestämda obrända L 3 1 tjäder storlek skulderblad vänster bränd L 3 a 1 obestämd vitbränd L 3 a 1 svin andra tåben svartbränd L 3 b 4 obestämda vitbrända L 3 d 1 obestämd långt rörben vitbränd L 3 valvet 2 obestämda obrända/svartbrända L 3 valvet 2 obestämda vitbrända L 3:2 a 1 obestämd vitbränd L 3:2 d 1 obestämd långt rörben vitbränd L 3:4 A 6 obestämda brända L 3:4 A 2 obestämda obrända
14 L 3:4 B 1 får/get skulderblad vitbränd L 3:4 C 1 obestämd långt rörben vitbränd L 3:4 c 1 svin mellanfotsben IIII vänster övre del vitbränd L höns/orre skulderblad obränd L obestämd obränd, eroderad L obestämd vitbränd L obestämda obrända L 4 a 1 obestämd vitbränd L 4 a 1 obestämd vitbränd L 4 a 1 obestämd långt rörben vitbränd L 4 a 7 obestämda vitgråbrända L 4 b 1 obestämd vitbränd L 4 b 1 obestämd långt rörben obränd L 4 b 4 obestämda vitbrända L 4 c 3 obestämda vitbrända L 4 D 7 nöt kindtand obrända L 4 d 1 obestämd vitbränd L 4 D 1 obestämd långt rörben obränd L 4:5 a 1 fågel långt rörben brunbränd L 4:5 a 3 obestämda brunbrända L 4:5 a 9 obestämda vitbrända L 4:5 b 2 fågel långa rörben vitbrända L 4:5 b 22 obestämda vitbrunbrända L 4:5 c 1 obestämd vitbränd L 4:5 c 19 obestämda brunbrända, 3 fast i slagg L 4:5 d 7 obestämda långa rörben vitbrända L 5 a 1 nöt handrotsben (c II+III) vänster vitbränd L 5 a 1 obestämd vitbränd L 5 a 4 obestämda långa rörben (tjockväggiga) vitblåbrända L 5 c 5 obestämda långa rörben (tjockväggig) vitbrända L 96 a 1 obestämd vitbränd L 96 C 9 obestämda vitbrända L 96 c 4 obestämda vitbrända L 96 D 1 obestämd långt rörben obränd LM 1:2 A 1 abborre fjäll obränd LM 1:2 A 1 fågel revben obränd LM 1:2 A 1 får/get mellanhandsben mellan bränd LM 1:2 a 1 får/get överarmsben höger nedre del vitbränd LM 1:2 A 1 gås korpben höger obränd LM 1:2 A 1 obestämd bränd LM 1:2 A 1 obestämd obränd LM 1:2 a 1 obestämd ledyta vitbränd LM 1:2 B 1 obestämd vitbränd LM 1:2 C 2 nöt höftben vänster svartbrända LM 1:2 C 1 obestämd revben svartbränd LM 1:2 D 2 får/get kotfragment, ung obrända LM 1:2 D 1 obestämd obränd LM 1:2 d 1 obestämd vitblåbränd Lm 2 2 obestämda obrända LM 2 c 1 fågel långt rörben vitbränd LM 2 c 1 obestämd vitbränd LM 2 c 4 obestämda långa rörben vitbrända LM 2 d 1 obestämd vitbränd LM 2 d 1 obestämd långt rörben vitbränd LM 3 1 obestämd bränd LM 3 b 5 obestämda vitbrända LM 3 d 1 nöt klippben (tinningben) höger vitblåbränd
15 LM 3:2 1 obestämd bränd LM 3:2 d 1 svin framtand, utan slitage, omkring 1 år obränd LM hare överarmsben höger obränd LM höns/orre skulderblad vänster obränd LM obestämda obrända LM svin handrotsben (c III) vänster bränd LM 3 4 b 6 obestämda vitbrända LM 3 4 c 1 obestämd vitbränd LM 3 4 d 1 obestämd vitbränd LM 4 c 1 obestämd vitbränd LM 4 d 2 obestämda vitbrända LM 94 a 1 nöt främre kindtand obränd LM 94 a 7 obestämda vitbrända LM 94 a 1 svin handrotsben (c III) vänster obränd LM 94 c 1 får/get mellanhandsben mellan obränd, tuggad i båda ändor LM 94 c 1 får/get språngben vänster obränd LM 94 c 1 nöt/älg kindtand emalj obränd LM 94 c 9 obestämda obrända LM 94 c 10 obestämda vitbrända LM 95 1 abborre del av underkäke (articulare) vänster obränd LM 95 2 däggdjur revben mellan obrända LM 95 2 fågel långa rörben svartbrända LM 95 3 får/get kotfragment (1 utan epifyser), ung obrända LM 95 1 får/get lårben mellan utan övre epifys, yngre än 2,6 3 obränd år LM 95 1 får/get skulderblad obränd LM 95 1 får/get tredje tåben höger obränd LM 95 1 får/get överarmsben höger nedre, äldre än 10 månader obränd LM 95 1 höns/orre lårben mellan obränd LM 95 1 nöt/älg kotfragment epifys, ung obränd/svartbränd LM 95 1 nöt/älg storlek revben mellan obränd, 5 skärmärken ventralt LM 95 1 obestämd obränd, fast i slagg LM obestämda obrända LM obestämda obrända/svartbrända LM obestämda vitbrända LM 95 1 svin kindtand krona svartbränd LM 95 1 svin underkäke obränd LM 95 1 svin underkäke obränd/svartbränd LM 95 a 1 får underkäke höger, yngre än 1,9 2 år obränd LM 95 a 1 får/get armbågsben mellan obränd LM 95 a 1 får/get kindtand krona obränd LM 95 a 1 nöt okben vänster obränd LM 95 a 1 nöt/älg underkäke obränd LM 95 a 1 obestämd vitbränd LM 95 b 1 abborre del av tungbensregionen (operculare) vänster obränd LM 95 b 1 fågel obränd LM 95 b 1 får/get kindtand krona obränd LM 95 b 1 får/get mellanhands-/fotsben nedre epifys, yngre än obränd 1,6 2,4 år LM 95 b 1 gädda del av skuldergördeln (cleithrum) höger obränd LM 95 b 2 nöt kindtand emalj obrända LM 95 b 1 nöt skulderblad obränd LM 95 b 1 obestämd vitblåbränd LM 95 b 3 obestämda vitbrända LM 95 b 16 obestämda kraniefragment obrända LM 95 C 1 får/get hälben vänster, yngre än 2,6 3 år obränd LM 95 C 1 hare lårben vänster, ung obränd/svartbränd
16 LM 95 C 1 järpe storlek skenben höger mellan bränd LM 95 C 1 nöt/älg skenben nedre del vänster obränd LM 95 C 3 obestämda obrända LM 95 C 21 obestämda svart-/vitbrända LM 95 C 1 råtta höftben obränd LM 95 C 1 råtta lårben vänster ung obränd LM 95 C 1 älg språngben höger obränd/svartbränd LM 95 d 1 får/get fotrotsben (ct) vänster vitbränd LM 95 d 1 får/get första tåben höger epifys linje synlig, omkring obränd 1,1 1,4 år LM 95 d 1 får/get nackben höger obränd, 3 skärmärken LM 95 d 1 nöt/älg storlek skenben mellan obränd LM 96 1 får/get andra tåben höger obränd LM 96 1 får/get revben, ung obränd LM 96 8 obestämda obrända LM 96 4 obestämda vitbrända LM 96 1 svin hörntand, galt bränd LM 96 b 1 häst? halskota svart-/vitbränd LM 96 b 1 obestämd tand svart-/blåbränd LM 96 b 5 obestämda vitbrända LM 96 C 1 abborre främre kota (vertebra precaudalis) obränd LM 96 c 9 obestämda vitbrända LM 96 C 2 obestämda långa rörben obrända/svartbrända LM 96 C 1 svin kindtand obränd LM 96 D 1 får/get andra tåben nedre del obränd LM 96 D 1 nöt kindtand, sliten obränd LM 96 D 1 nöt/älg storlek kotfragment obränd, avhuggen LM 96 D 1 nöt/älg storlek långt rörben obränd LM 96 D 2 obestämda obrända LM 96 D 13 obestämda svart-/vitbrända LM 96 D 1 sill (stor) del av underkäke (articulare) obränd LM 96 D 1 svin kindtand, något sliten obränd LM 97 b 4 obestämda vitgråbrända LM 97 d 1 obestämd vitbränd M 1:2 a 3 obestämda vitbrända M 1:2 b 1 obestämd revben vitbränd M 1:2 C 2 får/get storlek revben obrända M 1:2 C 1 nöt höftben obränd/bränd M 1:2 C 2 obestämda kraniefragment vitbrända M 1 2 A 1 obestämd kraniefragment obränd M 2 9 obestämda brända M 2 2 obestämda obrända M 2 d 1 obestämd vitbränd M 2:3 b 1 obestämd långt rörben vitblåbränd M 3 2 får/get skenben vänster mellan brända M 3 20 obestämda brända M 3 a 1 obestämd långt rörben vitbränd M 3 d 1 obestämd långt rörben vitbränd M 3 d 2 obestämda vitbrända M 3:2 2 höns/orre överarmsben höger obrända M 3:2 5 obestämda brända M 3:4 1 får/get skenben nedre del, yngre än 1,6 2 år obränd M 3:4 1 obestämd kraniefragment obränd M 3:4 9 obestämda brända M 3:4 b 1 obestämd vitbränd M 3:4 c 2 obestämda vitbrända M 3:4 d 2 II 3 obestämda vitbrända
17 M 4 c 1 obestämd långt rörben vitbränd M 4 d 1 nöt främre kindtand (mjölktand, pm4), yngre än obränd 2,4 3 år M 4 d 5 obestämda vitbrända M 94 A 1 fågel långt rörben obränd M 94 A 6 obestämda obrända M 94 A 2 obestämda vitbrända M 94 A & C 1 nöt halskota obränd,eroderad M 95 B & D M 94 A & C 14 obestämda obrända M 95 B & D M 94 A & C 2 obestämda vitbrända M 95 B & D M 94 A & C 1 älg andra tåben vänster, vuxen obränd M 95 B & D M 94 A & C 1 älg första tåben vänster, vuxen obränd M 95 B & D M 94 c 1 obestämd vitbränd M 94 c 6 obestämda obrända, eroderade M 94 c 1 älg? överarmsben nedre del, vuxen obränd, eroderad M 95 1 får/get överarmsben vänster mellan obränd M 95 a 1 får/get första tåben övre epifys, yngre än 1,1 1,4 år obränd M 95 a 1 får/get lårben mellan obränd M 95 a 2 nöt/älg tandrötter obrända/brända M 95 a 4 obestämda obrända M 95 a 8 obestämda vitbrända M 95 a 1 råtta överkäke vänster obränd M 95 a, b 1 nöt strålben nedre del obränd M 95 a, b 2 obestämda obrända M 95 a, b 20 obestämda (1) kotfragment vitbrända M 95 b 1 får/get första tåben övre epifys, yngre än 1,1 1,4 år obränd M 95 b 1 får/get skenben? nedre hälft, yngre än 1,6 2 år obränd M 95 b 1 nöt del av tungbenet obränd M 95 b 1 obestämd vitbränd M 95 b 2 obestämda revben obrända M 95 C 2 obestämda vitbrända M 95 D 1 höns/orre mellanfotsben höger mellan obränd M 95 D 1 höns/orre mellanhandsben höger mellan obränd M 95 D 1 obestämd revben obränd M 95C 1 abborre främre kota (vertebra precaudalis) vitbränd M 96 1 får/get första tåben obränd M 96 1 får/get överarmsben höger nedre del, äldre än 10 obränd månader M 96 1 höns/orre armbågsben höger nedre hälft obränd M 96 1 nöt framtand obränd M 96 1 nöt tredje tåben höger obränd M 96 3 obestämda obrända M 96 4 obestämda vitbrända M 96 1 svin underkäke vänster led obränd M 96 1 svin? pannben obränd M 96 a 1 obestämd vitbränd M 96 b 1 gnagare (råtta) framtand obränd M 96 b 2 obestämda obrända M 96 b 2 obestämda vitbrända M 96 c 2 obestämda vitbrända M 96 d 6 obestämda vitbrända M 97 5 obestämda vitbrända
18 M 97 b 1 får/get mellanhandsben? mellan vitbränd M 97 b 1 obestämd obränd M 97 b 5 obestämda vitbrända M 97 b 1 större däggdjur revben obränd MI :2B 2 får skenben höger nedre del brända Mi :2B 3 obestämda vitblåbrända MI :2D 1 obestämd långt rörben bränd MN 1:2 A 1 fågel långt rörben obränd/bränd MN 1:2 a 1 får/get underkäke vitbränd MN 1:2 A 1 nöt/älg framtand rot obränd MN 1:2 A 46 obestämda brända MN 1:2 A 50 obestämda obrända MN 1:2 a 3 obestämda vitbrända MN 1:2 B 1 häst kindtand obränd MN 1:2 B 12 obestämda brända MN 1:2 b 5 obestämda revben vitblåbrända MN 1:2 C 1 får/get lårben vänster mellan bränd MN 1:2 C 1 höns/orre mellanfotsben vänster övre del obränd MN 1:2 C 1 nöt kindtand obränd MN 1:2 C 13 obestämda brända MN 1:2A 1 får/get skenben mellan bränd MN 2 B 1 får/get underkäke höger obränd MN 2 C 1 får/get storlek revben bränd MN 2 c 1 obestämd vitbränd MN 2 c 1 obestämd långt rörben vitbränd Mn 2 C 33 obestämda obrända/brända MN 2A 4 får/get storlek revben brända MN 2A 27 obestämda brända MN 2C 6 får/get halskotor utan epifyser, unga obrända MN 2C 4 får/get storlek revben brända MN 2C 25 obestämda brända MN 2D 31 obestämda brända MN 3 a 1 får/get språngben vänster vitblåbränd MN 3 a 1 får/get överarmsben höger nedre del vitblåbränd MN 3 a 15 obestämda vitbrunbrända MN 3 b 1 obestämd vitbränd MN 3 c 1 obestämd vitbränd MN 3:2 A 1 höns/orre korpben vänster övre del vitbränd MN 3:2 A 18 obestämda obrända MN 3:2 A 13 obestämda vitbrända MN 3:2 c 1 obestämd långt rörben vitbränd MN 3:2 d 1 obestämd kraniefragment vitbränd MN 3:2 d 1 svin vadben mellan vitbränd MN 3:4 a 5 obestämda vitbrända MN 3:4 b 9 obestämda vitblåbrända MN 3:4 d 1 större däggdjur revben vitblåbränd MN 3 2 B 2 får/get storlek revben obrända MN 3 2 B 1 får/get storlek revben vitbränd MN 3 2 B 1 nöt/älg storlek underkäke vitbränd MN 3 2 B 19 obestämda vitbrända MN 3 2 C 10 får/get storlek revben obrända MN 3 2 C 10 obestämda brända MN 3 2 C 1 svin handrotsben (ci) vänster obränd MN 3 2 D 17 får/get storlek revben obrända MN 3 2 D 1 häst andra halskotan övre del bränd MN 3 2 D 8 obestämda brända MN 3 4 c 1 fågel långt rörben vitbränd
19 MN 3a 9 får/get? skenben? obrända/brända MN 3a 1 get fotknöl (malleolare) vänster obränd MN 3a 4 get hälben vänster, äldre än 2,6 3 år obrända MN 3a 1 get skenben vänster obränd MN 3a 50 obestämda brända MN 3a 6 obestämda obrända MN 3B 1 får/get storlek bröstkota, ung bränd MN 3B 2 obestämda brända MN 3B 4 obestämda obrända MN 3D 2 får/get storlek kotfragment obrända MN 3D 2 obestämda brända MN 4 c 1 får/get mellanfotsben mellan vitbränd MN 4 c 1 mellanstort däggdjur revben obränd MN 4 c 1 nöt tredje kindtand krona, starkt slitage, äldre än 8 obränd år MN 4 c 2 obestämda obrända MN 4 c 3 obestämda långa rörben obrända MN 4 d 1 nöt andra tåben, äldre än 1,6 år obränd MN 94 a 3 obestämda obrända, eroderade MN 94 b&d 1 nöt mellanfotsben mellan vitbränd MN 95 1 obestämd vitbränd MN 95 b 1 nöt kindtand, mjölktand obränd MN 95 b 1 obestämd vitbränd MN 96 1 obestämd vitblåbränd MN 96 a 1 nöt mellanhandsben mellan obränd MN 96 b 10 obestämda vitbrända MN 96 b 1 svin strålben höger nedre epifys, yngre än 3,6 år obränd MN 96 b 1 älg första tåben övre del obränd, troligen avhuggen MN 96a 1 obestämd obränd N 4 a 1 obestämd vitbränd N 4 a 1 svin skenben höger mellan obränd N 96 d 1 obestämd vitbränd N 96 d 1 obestämd kraniefragment obränd NM 2 b 1 mellanstort däggdjur revben vitbränd NM 2 b 1 obestämd långt rörben vitbränd
Leif Jonsson LJ-Osteology Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän
Leif Jonsson LJ-Osteology 2016.10.04 Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän Det undersökta benmaterialet bestod huvudsakligen av obrända däggdjursben samt ett fåtal fiskben. Analysresultatet redovisas
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp Annica Cardell Under den osteologiska analysen har benmaterialet identifierats och därefter registrerats i en Access databas. Materialet sammanlagda
RAPPORT Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland
RAPPORT 2012 Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland Maria Vretemark Västergötlands museum 2012 2 Innehåll Inledning 3 Benmaterialen från de olika tomterna och kontexterna
Osteologisk analys av djurben från Landsjö borg 2015,
Osteologisk analys av djurben från Landsjö borg 2015, Kimstad sn, Östergötland. Av Lena Nilsson, 26 maj 2017 Benmaterialet samlades in under en forskningsundersökning 2015 under ledning av Martin Rundkvist.
Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar
Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Sabine Sten Osteologisk Rapportserie 2015:2 Institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet Campus Gotland INLEDNING
/ ff < Q, " TURKU, KAERLA E. Raike Benanalys Niklas Söderholm
1 TURKU, KAERLA Benanalys 5.-6.6.2002 Niklas Söderholm Benmaterial från två gravar (hauta 1 och hauta 2) har analyserats. Benen har redan i utgrävningsskedet och tillvaratagandet till stor del sorterats
Osteologisk analys av skelettmaterialet i gravarna från Gyllins trädgårdar, Husie Malmö
Osteologisk analys av skelettmaterialet i gravarna från Gyllins trädgårdar, Husie Malmö I samband med undersökningarna av Gyllins trädgård 2006 framkom en träkammargrav, en båtgrav och fem flatmarksgravar,
Djurbenen från Gyllins trädgårdar
Djurbenen från Gyllins trädgårdar Annica Cardell I samband med undersökningen av boplatslämningar från äldre järnålder inom fastigheten Gyllins trädgårdar framkom 8,5 kg djurben. Merparten av materialet
267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ
267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ 1 Inledning och Allmän benlära Jag nämnde att osteologi är studiet av alla ryggradsdjurs skelett, såväl människans som de övriga djuren. Men i denna
Osteologisk analys av djurben från Skällviks borg 2016,
Osteologisk analys av djurben från Skällviks borg 2016, Skällviks sn, Östergötland. Av Lena Nilsson, 17 maj 2017 Benmaterialet samlades in under en forskningsundersökning sommaren 2016 under ledning av
Bilaga 7. Benlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar (Hanna Sundeen 2006)
Bilaga 7. Benlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar (Hanna Sundeen 2006) B=obrända ben, BR B= brända ben. Med TÅNGLAGER avses fynd av bandtång, Zostera marina. REG. BENNR TIDIGARE FNR BESKRIVNING/
Bilaga 7. Osteologisk analys
Bilaga 7. Osteologisk analys Av Leif Jonsson Människo- och djurben från gravfältet i Äggelunda, Järfälla 28:2, Järfälla socken, Uppland Det undersökta materialet består huvudsakligen av brända ben, bara
Bilaga 9. Osteologisk rapport
Av Helena Hedelin Inledning Benmaterialet har analyserats vid osteologiska enheten, Statens historiska museum i Stockholm 1994. Material och metod Materialet uppgår till totalt 1519,6 gram, varav 478,1
Vikingatida gård i Ire?
Vikingatida gård i Ire? Osteologisk analys av benmaterialet från Ire, Hangvar socken, Gotland Osteologisk rapport, augusti 2010 Författare: Astrid Lennblad, Fil. Mag i osteologi Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
(--'1,I BJÖRKÅ. Osteologisk undersökning av benmaterial från Överlännäs socken, Ångermanland REFERENSEXEMPLAR
BJÖRKÅ Osteologisk undersökning av benmaterial från Överlännäs socken, Ångermanland (--'1,I '- -:-; _. 0... Rapportserie från Osteologiska enheten, Statens historiska museum Osteologisk rapport 1995:5
RAPPORT Osteologisk analys av djurben från kv. Mästaren på Kvarnholmen i Kalmar, Småland
RAPPORT 2010 Osteologisk analys av djurben från kv. Mästaren på Kvarnholmen i Kalmar, Småland Maria Vretemark Västergötlands museum 2010 2 Innehåll Inledning 3 Benmaterialen från de olika tomterna och
Bilaga 9. Osteologisk analys av material från Botkyrka kyrkby, RAÄ 383:1 Av Ola Magnell, SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten
Bilaga 9. Osteologisk analys av material från Botkyrka kyrkby, RAÄ 383:1 Av Ola Magnell, SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten En galt under trappan och en flådd västgötaspets Introduktion Benmaterialet
De djurben som hittades vid undersökningarna
Jakt och fiske ola korpås De djurben som hittades vid undersökningarna kom framförallt från husdjuren ko och får, men det fanns också ett mindre inslag av ben från hare, gädda och abborre. Detta visar
och muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT
Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare
RAPPORT Osteologisk analys av djurben från kv. Bokbindaren i Linköping, Östergötland
RAPPORT 202 Osteologisk analys av djurben från kv. Bokbindaren i Linköping, Östergötland Maria Vretemark Västergötlands museum 202 2 Innehåll Inledning 3 Benmaterialen från de olika tomterna och kontexterna
Osteologisk analys av benmaterialet från RAÄ 306, Nätra socken, Ån
Bilaga 6. Osteologiska analyser Osteologisk analys av benmaterialet från RAÄ 306, Nätra socken, Ån av Berit Sigvallius Under utgrävningssäsongen 2001 undersöktes ett fornlämningsområde vid Kornsjövägen,
Den medeltida stadens hemligheter
Den medeltida stadens hemligheter En animalosteologisk analys av djurbenen från stadsparken i Kalmar Emelie Hansson Kandidatuppsats i arkeologi med inriktning osteologi 15 hp, VT 2016 Uppsala universitet-
Långume gård. En osteologisk analys av en medeltida gård i Långume, Othem socken, Gotland
Långume gård En osteologisk analys av en medeltida gård i Långume, Othem socken, Gotland Författare: Astrid Lennblad Osteologisk rapport, våren 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3
Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.
Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare
GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N
GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,
Balder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
Benen från Dösemarken, Limhamn, Malmö en osteologisk undersökning av djurben från neolitikum och äldre järnåldern. Reports in osteology 2011: 4
Benen från Dösemarken, Limhamn, Malmö en osteologisk undersökning av djurben från neolitikum och äldre järnåldern. Reports in osteology 2011: 4 Boethius, Adam Publicerad: 2011-01-01 Link to publication
RAPPORT Osteologisk analys av djurben från kv. Gesällen på Kvarnholmen i Kalmar, Småland
RAPPORT 2013 Osteologisk analys av djurben från kv. Gesällen på Kvarnholmen i Kalmar, Småland Maria Vretemark Västergötlands museum 2013 2 Innehåll Inledning 3 Benmaterialen från de olika tomterna och
Ekövraket en osteologisk proviantstudie baserad på djurbenen i ett senmedeltida vrak påträffat i Ronneby skärgård. Reports in osteology 2011: 3
Ekövraket en osteologisk proviantstudie baserad på djurbenen i ett senmedeltida vrak påträffat i Ronneby skärgård. Reports in osteology 2011: 3 Boethius, Adam Published: 2011-01-01 Link to publication
Gamle fiskbein, styr, strämming, tåsk med fleira
Gamle fiskbein, styr, strämming, tåsk med fleira Sabine Sten, professor i osteoarkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Uppsala universitet Campus Gotland (oktober 2013). Den marina
Gravar i Stenskepp. - Osteologisk analys av brända och obrända ben från skeppssättningar på Gotland
Gravar i Stenskepp - Osteologisk analys av brända och obrända ben från skeppssättningar på Gotland Högskolan på Gotland Vårterminen 2011 Kandidatuppsats i Osteologi Författare: Anders Gustavsson Institutionen
Boethius, Adam. Published: Link to publication
Benen från Hammar 9:21, Nosaby socken - en osteologisk analys av ett benmaterial från övergången yngre bronsålder/äldre förromersk järnålder. Reports in osteology 2011: 2 Boethius, Adam Published: 2011-01-01
Boethius, Adam. Link to publication
Osteologisk analys av de brända benen i stensättningen från Älvros fornlämning nr 7, Älvros sn, Älvros kyrkby 4:9, Härjedalens kommun, Jämtlands län. Reports in osteology 2010:4 Boethius, Adam 2010 Link
Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
4 V283/15 W Leksand M Ad 45,8 Medel Utan sjukliga förändringar Älg Hakmask. Skabbangripen. Äldre
Licensjakt på varg 2015, Obduktionsfynd och parasitundersökningar Dalarnas län område 1 Obduktionsfynd 1 Maginnehåll Parasitfynd 2 1 V242/15 W Leksand F 0 27,2 Medel Utan sjukliga förändringar Älgben,
Bilaga 3. Osteologisk analys. Inledning. Material. Skelettgravar
Bilaga 3. Osteologisk analys Inledning Det undersökta gravfältet låg strax intill Barkarby flygfält, omedelbart sydväst om Barkarby outlet. På platsen för gravfältets största anläggning (A5), en högliknande
Vad är Functional Food för hund och katt
Vad är Functional Food av Jill Mellström 1 Vad är Functional Food för hund och katt BARF står för Biologiskt Anpassad Rå Föda. Det betyder att alla djur ska äta den föda som de är tänkta och anpassade
Osteologisk analys. Djurbensmaterial. Kiaby 90:5, Kiaby socken, Kristianstads kommun, Skåne. SAU rapport 2013:22 O. Emma Sjöling
Osteologisk analys Djurbensmaterial Kiaby 90:5, Kiaby socken, Kristianstads kommun, Skåne SAU rapport 2013:22 O Emma Sjöling Osteologisk analys av djurbensmaterial från Kiaby 90:5, Kiaby socken, Kristianstads
Djurhushållningen i Västergarn
Djurhushållningen i Västergarn En osteoarkeologisk fallstudie av animalt benmaterial från Snauvalds 1:2, Västergarn, Gotland 1 Högskolan på Gotland VT 2013 Kandidatuppsats i Arkeologi Författare: Eleonor
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen
Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 1013 Redovisade
Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Bilaga 3 FORSA. Osteologisk undersökning av brända och obrända skelettrester från Uppland, Tensta socken, Forsa 3:3, RAÄ 434
Bilaga 3 FORSA Osteologisk undersökning av brända och obrända skelettrester från Uppland, Tensta socken, Forsa 3:3, RAÄ 434 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för Arkeologiska undersökningar UV-Mitt Berit
Krångla inte till det vilda
Krångla inte till det vilda Visst är det märkligt att vilt ska vara så svårt. Det ska ligga i mjölk, späckas, marineras, ösas och stekas i evighet. Att resultatet blir torrt, tråkigt och trådigt är naturligtvis
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva
Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2016-041 Makrofossilanalys av tre prover från Njurunda sn, Raä 218, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Sofi Östman INSTITUTIONEN FÖR IDÈ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER
Osteologisk analys av skelettmaterial från gravar i S:t Larsparken, Linköping.
Appendix 1. Osteologisk analys - Caroline Arcini Appendix 1. Osteologisk analys Caroline Arcini Osteologisk analys av skelettmaterial från gravar i S:t Larsparken, Linköping. Caroline Arcini Omkring år
Bilaga 31. Osteologisk analys, RAÄ 55 56
UV Mitt, rapport 2006:20 Bilaga 31. Osteologisk analys, RAÄ 55 56 Bilaga 31. Osteologisk analys, RAÄ 55 56 Av Berit Sigvallius Material Materialet består av såväl brända som obrända ben. Den totala benmängden
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21
2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv
ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?
A. ANIMATIONEN Vilket sorts djur är vår äldsta släkting som flyttade upp på land? Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? Vissa tidiga fiskar hade fenor med ett
BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr
BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större
Osteologisk analys av djurben från det medeltida Landsjö borg i Kimstad sn, Östergötland.
Osteologisk analys av djurben från det medeltida Landsjö borg i Kimstad sn, Östergötland. Inledning och metod Materialet i denna analys kommer från en mindre forskningsundersökning som företogs sommaren
DVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Öjaby 169. Osteologisk analys. Osteologisk analys av benmaterial från RAÄ 169. Öjaby socken i Växjö kommun Kronobergs län
Osteologisk analys Öjaby 169 Osteologisk analys av benmaterial från RAÄ 169 Öjaby socken i Växjö kommun Kronobergs län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:46 Anna Kloo Andersson Osteologisk
Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.
Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk
Vallgrav vid Hossmo kyrka
Appendix till rapporten Vallgrav vid Hossmo kyrka Arkeologisk undersökning 2003 samt en fördjupad diskussion om Hossmo som plats under yngre järnåldern tidig medeltid. Ny genomgång och fyndlista av fynd
Fig. 1a. Undersökningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 10E Karlskoga. Skala 1:50 000.
Fig. 1a. Undersökningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 10E Karlskoga. Skala 1:50 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Figur 1 och 2
Bilaga 3. Osteologisk analys
Bilaga 3. Osteologisk analys Av Carina Olsson, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet (Rapportserie 2011:9 Osteologisk undersökning av benmaterialet från BJörkgärdet, RAÄ 661,
Vivesholm. Djurbenen belyser den gotländska medeltida borgens husdjurshållning samt husgrundernas användningsområden
Vivesholm Djurbenen belyser den gotländska medeltida borgens husdjurshållning samt husgrundernas användningsområden Högskolan på Gotland Vårterminen 2011 Kandidatuppsats i Arkeologi med Osteologisk inriktning
Vikingatida grav och senmesolitiskt kulturlager
Vikingatida grav och senmesolitiskt kulturlager Raä 215, Tingsdal 1:1, Köping sn, Borgholms kn, Öland Arkeologisk undersökning, 2003 Kenneth Alexandersson Rapport december 2004 Kalmar läns museum Inledning
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Gamla staden 8:1 & 8:8, fornlämning 42
Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 Gamla staden 8:1 & 8:8, fornlämning 42 OMGESTALTNING AV MARIATORGET Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport
PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström
Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström Man kan bli arkeolog genom att gå på särskilda utbildningar på universitet. Utbildningarna kan hålla på i tre år eller mer. På universiteten lär man sig
KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING
Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial
Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och
Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla
Rapport 2017:12 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Rapport 2017:12 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla Arkeologisk förundersökning
DÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Osteologisk analys av boplatsoch gravmaterial daterade till äldre och yngre järnålder från Lappnäset, Raä 5 och 6, Nora socken, Ångermanland
Osteologisk analys av boplatsoch gravmaterial daterade till äldre och yngre järnålder från Lappnäset, Raä 5 och 6, Nora socken, Ångermanland Barbro Hårding Länsmuseet Västernorrland Avdelningen för kulturmiljövård
252-201 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas
500 meter GOTLAND.. Väskinde
2 3 500 meter GOTLAND. Väskinde 4 5 6 7 8 9 10 11 12 A5, A4, A3 A9 A2 A1, A10 20 meter 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 . 29 BRANDGRAVAR FRÅN VÄSKINDE Osteologisk analys av ben från anläggningarna
Biologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...
Hundarna i Broa Halla.
Institutionen för arkeologi och antik historia Hundarna i Broa Halla. Hunden under järnåldern Emilie Olsson Kraniet från hunden i Grav B. Foto Emilie Olsson 2018 Kandidatuppsats 15 hp i arkeologi med inriktning
Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka
Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka Nedläggning av vatten- och avloppsledningar till Järsnäs kyrka, RAÄ 129 Järsnäs socken i Jönköpings
Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Gränser i tid och rum
Gränser i tid och rum En analys av de händelser och gränser som kan ses i osteologiskt material från Buttle Änge. Författare: Walter Duphorn Institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet,
Landsbygd kontra stadsmiljö gotländska avrättningar som talar
Institutionen för arkeologi och antik historia Landsbygd kontra stadsmiljö gotländska avrättningar som talar Olivia Gustafsson Kandidatuppsats 15 hp i Osteologi VT 2018 Handledare: Gustav Malmborg Abstract
Ben från Vedeby, Karlskrona
Ben från Vedeby, Karlskrona Osteologisk analys av benmaterial från slutundersökningen av Vedeby, RAÄ 68, Karlskrona socken i Karlskrona kommun, Blekinge län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:55
Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.
Däggdjur Däggdjur Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring 5 400 arter kända. De flesta
2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
IKEA FOOD TIO SKÄL ATT ÄLSKA FISK OCH SKALDJUR
IKEA FOOD TIO SKÄL ATT ÄLSKA FISK OCH SKALDJUR Inter IKEA systems B.V. 2015 DET BÖRJAR MED MATEN IKEA erbjuder moderna svenska smaker genom att sälja och servera mat med respekt för människor och miljö.
Rättsantropologi. Niklas Dahrén
Rättsantropologi Niklas Dahrén Introduktion till rättsantropologi Vad innebär rättsantropologi? ü Vetenskaplig undersökning av mänskliga skelettdelar med syftet att försöka identifiera personen. Även skadeanalys
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Hur mycket kött äter vi egentligen?
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-03-29 Hur mycket kött äter vi egentligen? Det förekommer många missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter och dessa försöker Jordbruksverket
Bromma kyrka. Schaktkontroll vid. Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland
Schaktkontroll vid Bromma kyrka Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Rapport 2012:41 Tove Stjärna Schaktkontroll vid Bromma kyrka Arkeologisk
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Delundersökning av ett vikingatida gravfält i Dalstorp socken, Tranemo kommun
Delundersökning av ett vikingatida gravfält i Dalstorp socken, Tranemo kommun Arkeologisk delundersökning Inom fastigheten Knestorp 6:1 Tranemo socken, Borås kommun Mats Hellgren Västarvet kulturmiljö/lödöse
Av: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
DEN RESURSKLOKA SVENSKA GRISEN
DEN RESURSKLOKA SVENSKA GRISEN SÅ TAR VI HAND OM ALLT FRÅN TRYNE TILL KNORR SVENSK GRIS DET HÅLLBARA VALET Den svenska modellen bygger på god djuromsorg, minimal användning av antibiotika, unikt friska
Hamnområdet på Stora Karlsö en utvärdering av ett benmaterial med hög forskningspotential. Reports in osteology 2010: 10
Hamnområdet på Stora Karlsö en utvärdering av ett benmaterial med hög forskningspotential. Reports in osteology 2010: 10 Boethius, Adam; Magnell, Ola 2010 Link to publication Citation for published version
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2013-027 Makrofossilanalys från Raä Trosa Vagnhärad 281:1, Trosa kommun, Södermanlands län. Av Sofi Östman INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER 1 Makrofossilanalys
Svensk unggris. inspiration & recept
Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den