RAPPORT Osteologisk analys av djurben från kv. Mästaren på Kvarnholmen i Kalmar, Småland

Transkript

1 RAPPORT 2010 Osteologisk analys av djurben från kv. Mästaren på Kvarnholmen i Kalmar, Småland Maria Vretemark Västergötlands museum 2010

2 2 Innehåll Inledning 3 Benmaterialen från de olika tomterna och kontexterna 4 Kategorier av avfall 11 Hushållens animaliekonsumtion 12 Beskrivning av de olika arterna 14 Sammanfattning och framtida prioriteringar 23 Referenser 25 Bilaga 1 26

3 3 Rapport Osteologisk analys av djurben från kv. Mästaren på Kvarnholmen i Kalmar. Inledning Den osteologiska analysen har omfattat totalt 127,4 kg i huvudsak obrända djurben från kulturlager inom flera angränsande tomter, daterade till 1600-talets slut tal. Antalet fragment uppgick till närmare 9000 varav en stor andel fiskben (tab. 1 och 2). Benfragmenten härrör från olika typer av kontexter vilket också innebär att sammansättning och karaktär skiljer sig påtagligt. Här finns allt från primärt avsatta avfallskontexter med måltidsrester eller fiskrens, till redeponerade ben i påförda utjämningslager. Tab. 1. Det analyserade benmaterialets fördelning på olika tomter. Tomt nr Vikt i g Antal fragment Antal fragment/kg , , , , , , , , , ,4 Summa Målsättningen med analysen var att bygga upp en grundkunskap om animaliekonsumtion och produktion i det tidigmoderna Kalmar utifrån osteologiska data. Vid tillvaratagandet i fält prioriterades benmaterial i avsatta kontexter och olika avfallsdepåer. Därtill insamlades ben i de påförda och omlagrade kontexter som kunde knytas till särskilda skeenden och viktiga omstruktureringar inom de olika tomterna såsom t.ex. utjämningslager inför bebyggelse. Hela detta material har sedan analyserats osteologiskt. Utgångspunkten för analysen formulerades i tre frågekomplex vilka i möjligaste mån skulle belysas. Dessa var: 1. Hygieniska aspekter. Vilka kategorier av avfall påträffades. Vad kan sägas om sophantering. 2. Hushållens animaliekonsumtion, egenproduktion och eventuella förändringar över tid. Sociala markörer i benmaterialen. 3. Karaktäristik över de påträffade arterna, utslaktningsstrategier och fysiska egenskaper. I rapporten redovisas resultat och iakttagelser utifrån olika utgångspunkter. Först görs en redogörelse av benfyndens allmänna karaktär inom olika fyndkontexter på tomterna. Därefter dras slutsatser om vilken kategori av avfall benmaterialen representerar och vilka processer i livsmedelskedjan som avspeglas. Vidare ges en bild av hushållens animaliekonsumtion utifrån vilka arter som påträffats. De olika arterna beskrivs utifrån data om könsfördelning, slaktålder och fysiska egenskaper. Rapporten avslutas med att ge förslag på strategier och viktiga prioriteringar inför framtida undersökningar för att optimera utfallet av kommande animalosteologiska analyser inom denna del av det tidigmoderna Kalmar.

4 4 Benmaterialen från de olika tomterna och kontexterna De 9000 benfragmenten representerar närmare 30 olika arter av däggdjur, fågel och fisk, påträffade i olika fyndkontexter inom de fem tomter varifrån det analyserade materialet härrör (tab. 2). Nedan beskrivs benfyndens karaktär inom kontextgrupperna, särskilt med hänseende på vilka arter som påträffats i de olika fyndkontexterna och vilken typ av avfall det handlar om. Denna information bidrar till kunskap om depositionsmönster inom de olika tomterna, liksom sophantering och synen på olika typer av avfall under olika faser eller skeden. Tab. 2. Redovisning av antal fragment per art i materialet från de olika tomterna SUMMA Tamdjur Nöt Får/get Svin Häst Hund 1 1 Katt Däggdjur obest Gås Höns Kalkon Jaktvilt Rådjur 1 1 Kronhjort 1 1 Älg (hornspill) 1 1 Hare Fågelvilt Gräsand Svärta Knipa Kaja 1 1 Stare 1 1 Fisk Sill Torsk Karpfisk ospec Id Mört 4 4 Abborre Gädda Piggvar 1 1 Ål 2 2 Lax 1 1 Långa 2 2 Fisk obest SUMMA

5 5 Tomt 233 Det minst fragmenterade materialet kommer från denna tomt. Materialet utgjordes av ett antal benpåsar med i huvudsak stora fragment från tamboskap. Här fanns väldigt lite fågel och fisk. I de äldre lagren påträffades enstaka delar från slaktavfall som visade att slakt av nöt, får och svin förekommit på tomten eller i närområdet. I övrigt mest matavfall. Fas 233:3 - förnyelse KG 154 träränna (ID ) Innehöll endast två kluvna kranier av nöt som antyder slakteriverksamhet i närområdet. Kranierna har rimligtvis hamnat här när rännan inte längre haft någon funktion. KG 140 hus (ID ) Tydligt matavfall från nöt samt enstaka ben från får, svin och gås. KG 147 avfallsbinge (ID ) Endast ett kraniefragment från nöt. Fas 233: 4 - ödeläggelse och förnyelse KG 146 odlingsyta (ID ) Mindre mängd ben från nöt samt enstaka fragment av får och svin. Det mesta kan sägas vara matavfall men här finns ett kluvet kranium från får som visar på slakt. Några ben från spädkalv. Fas 233:5 - ny bebyggelse/förnyelse KG 139 hus (ID , , ) I huvudsak matavfall från nöt samt mindre andel får och svin. Även ben från katt och höns, gås och gräsand. Lite slaktavfall i form av kraniedelar från spädkalv och vuxet nöt. KG 128 hus (ID , , ) I huvudsak matavfall från nöt samt mindre mängd får och svin. Lite slaktavfall i form av kraniedelar från spädkalv och ett par underkäkar från vuxna nöt. Ett strålben från ett kalvfoster påträffades också. Fas 233:7 - förnyelse KG 127 gårdsyta (ID ) Huvudsakligen matavfall från främst nöt och därtill mindre mängd får och lite svin. Några ben från spädkalv påträffades. Av fågel finns några ben från gås. Mycket ben och genomgående ganska stora fragment tyder på att detta är avfallsmaterial som flyttats och redeponerats och att avfallet då nyttjats som fyllning. KG 115 hus (ID ) Enstaka ben från nöt och får. Matavfall. A (ID , ) Matavfall från framför allt nöt men även får. Mindre mängd ben från svin samt enstaka fragment av höns, gås, hare och gädda. Rätt mycket ben från spädkalvar.

6 6 Tomt 234 Från denna tomt har endast två benkontexter analyserats vilket ger begränsad information. KG avfallsbinge (ID ) Här påträffades flera ben efter en vuxen katt. Inga snittspår syntes. KG241 avfallslager (ID , , ) Matavfall från nöt samt mindre mängder får och svin. Här påträffades även ett ben av rådjur (mellanfotsben), hare samt hund. Därtill lite fågel i form av höns, gås och knipa samt mycket fisk. Ett preparat med fiskben innehöll ca 360 ben av torsk samt dessutom ben från sill, abborre, gädda och id. Torskbenen utgörs av kraniefragment från små till medelstora torskar av lokal härkomst, minst 9 individer. Kotor och gälben saknas nästan helt vilket visar att detta är avfall från rensning av färsk fisk medan själva köksavfallet med den konsumerade fisken inte kastats just här. Den underkäke av hund som påträffades är undersökningens enda hundfynd. Det härrör från en småväxt individ med en uppskattad mankhöjd runt 30 cm. Tomt 235 Sett till antal fragment kommer det största analyserade materialet från denna tomt. Materialet utgörs mest av matavfall, men här finns också tydliga spår av slakt av nöt, får och svin. Mycket fågel- och fiskben visar på konsumtion av främst höns, gås, sill, torsk, abborre och gädda. Ett ben av kalkon påträffades. Fas 235:1 äldsta aktivitet KG 145 brunn (ID ) Materialet utgörs till stora delar av slaktavfall från nöt. Här finns flera kluvna kranier och avhuggna underkäkar från 6 individer. Även ett kranium från får och ett från häst (hingst/vallack) påträffades. På hästens pannben syns hur man slagit ihjäl hästen genom ett kraftigt slag. I övrigt påträffades enstaka ben från svin, katt och höns. Avfallet torde ha slängts i brunnen när den inte längre användes. Slaktavfallet visar att slakt av nöt, får och svin gjordes i området och att även hästkadaver hanterades. Fas 235:2 - etablering KG 122 hus (ID , , , ) Ganska sparsamt med ben. Mindre fragment som utgör matavfall från nöt, får och svin. KG 191 gårdsyta (ID , ) Huvudsakligen mindre fragment av matavfall från nöt, får och svin samt ett par ben från höns och gås. KG 196 (14524) utjämning (ID ) Mindre mängd ben huvudsakligen matavfall från nöt, får/get och svin. Ett ben från katt.

7 7 KG124 (13425) utjämning (ID ) Blandat mat- och slaktavfall med många större benfragment. Ett par kluvna kranier från nöt utgör tydligt slaktavfall. Främst ben från nöt samt därtill mindre mängder från får, svin, och gås. En del ben från spädkalv. Ett par ben från get. Fas 235:3 - komplettering KG 144 hus (ID , ) Huvudsakligen matavfall från nöt, får och fisk samt mindre mängder från svin och höns. Bland fisk identifierades främst torsk samt därtill en del ben av gädda, abborre, sill, piggvar och id. Bland nötdjursbenen noterades några fragment från spädkalv. KG 134 golv (ID ) samt (16924) (ID , ) Fragment av nöt, får och svin samt vardera ett fragment av gås och torsk och gädda. Mest matavfall, men även ett kluvet kranium av en hornlös fårtacka. Fas235: 4 destruktion och utfyllnad KG 124 utjämning (ID , , ) Blandat matavfall och lite slaktavfall, mest från nöt och får samt rätt mycket fågel och en betydande mängd fiskben. Även ben från svin och hare påträffades. Av fågel identifierades höns och gås, kalkon samt svärta. Av fisk finns det framför allt mängder med strömming/sill samt därtill ben från gädda, abborre, torsk och karpfiskar. Sillfragmenten utgörs av fiskrens från närmare 200 individer. KG 133 utjämning (ID , , , ) Huvudsakligen matavfall från nöt och får med mindre inslag av svin, gås, höns och torsk. Ett pannben av get med kvarsittande horn. KG 132- utjämning (ID , , , , ) Benen är delvis eroderade vilket visar att de legat exponerade och att de hanterats genom redeponering. Matavfall från främst nöt och får med mindre inslag av svin. Några ben från spädkalvar påträffades. Även lite slaktavfall i form av två kluvna kranier från nöt. Därtill identifierades höns, gås, gräsand och torsk, långa, gädda samt karpfisk. Ett par fragment från en över 1 meter stor långa är de enda spåren av långväga fiskhandel västerifrån. Långan har kommit som torrfisk, troligen från Norge. Fas 235:5 nybebyggelse KG 107 hus (ID , ) Mindre mängd matavfall från främst nöt och får samt enstaka ben från svin, höns och gås samt ett längskluvet mellanfotsben av kronhjort. Bland nötdjursbenen finns ben av spädkalv. KG 123 (16915) gårdsyta (ID , ) Matavfall från nöt, får och även en del svin. Därtill enstaka fragment av katt (en underkäke), och gås. KG 108 gårdsyta (ID , , ) Matavfall från främst nöt och får men även svin och fågel. Inslag av spädkalv.

8 8 KG recenta lämningar (ID , ) Matavfall från främst nöt och får samt enstaka ben av svin. Tomt 236 Sett till vikt kommer det största analyserade materialet från denna tomt. Här finns också flest kontexter med tillvaratagna ben vilket kan ge förutsättningar för en mer komplett bild. Avfallet utgörs mest av matavfall, men här fanns också spår av slakt av nöt, får och svin under hela undersökningsperioden. Talrika fågel- och fiskben visar på mycket konsumtion av höns, gås, sill, torsk, karpfiskar, abborre och gädda. Sjöfågel har kompletterat kosten i någon mån, liksom hare. Några ben av kalkon påträffades även. Fas 236:2- etablering KG 125 utjämning (ID ) Enstaka fragment från nöt och svin. Här finns bland annat en del av ett kluvet kranium av nöt med hornen avslagna, vilket tydligt pekar mot slakt, sannolikt i närområdet. Fas 236:3 komplettering KG 152 gårdsyta (ID ) Enstaka fragment av nöt. KG 119 hus (ID , , , , , , , , , , , ) Huvudsakligen matavfall från nöt och får och mindre andel svin. Därtill påträffades ben från hare, katt, en hel del höns och gås, lite kalkon samt mycket fisk, särskilt torsk, men även abborre, gädda, id och karpfiskar. Några fragment från spädkalv. Här finns även mindre mängder slaktavfall i form av ett par käkar och vardera ett kluvet kranium från nöt och får. KG 121 fyllning (ID , , ) Huvudsakligen matavfall från nöt och får, men även lite svin och höns. Fiskbenen utgörs av ca 25 sill-fragment från samma individ samt ett fjäll från abborre. Fas 236: 4 - förnyelse KG 156 rasering (ID , , , , ) Mest matavfall men även några kluvna skallar från får. Nöt dominerar tydligt följt av får. Mindre inslag av svin. Ett avsågat gethorn påträffades. Därtill identifierades ben av katt, höns, gås och kalkon samt fiskben från id. KG 160 rasering (ID , , , , , , , , , , ) Blandat material med mycket ben som utgör både mat- och slaktavfall. Här finns kluvna skallar, underkäkar och mellanhands-/-fotsben från nöt och får men samtidigt väldigt mycket typiskt matavfall som korta revbensbitar, kluvna kotor och sönderhuggna extremitetsbitar. Nöt dominerar följt av får. Svin har en lägre andel. Här finns flera ben av spädkalv och en hel del ungfår. Dessutom påträffades ben av hare, gås, höns och fiskben från sill, torsk, abborre och id.

9 9 KG 117 gårdsyta (ID , , , ) Mindre mängd matavfall från nöt och får samt enstaka fragment av svin, gås. Av fisk finns gädda och id. KG 103 hus (ID , , , , , , , , , , , ) Matavfall från främst nöt men även får och i mindre utsträckning svin. Därtill ben från hare, och rätt mycket fågelben från höns och gås, ett ben från stare samt mycket fiskben från sill, torsk, abborre, karpfisk, gädda och enstaka ben från ål och lax. KG 113 gårdsyta (ID , , , , , , ) Tydligt matavfall från främst nöt, men även får och svin. Mycket revben och kotor samt mindre delar av rörben från köttrika kroppsdelar. Flera ben från spädkalv. Ett ben från hare. Därtill höns, gås, svärta och rätt mycket fiskben från torsk, sill, abborre, mört, id och gädda. KG 111 latrin (ID , , , ) Slaktavfall från nöt bestående av bland annat kluvna kranier. I ett fall finns både höger och vänster del av det kluvna kraniet vilket tyder på att detta är en deposition som gjorts vid ett tillfälle efter att man slaktat minst 4 nötdjur. Även lite matavfall bestående av ben från nöt, får och rätt mycket gås, höns samt sjöfågel i form av svärta och knipa. Av fisk finns endast abborre. Liten förekomst av brända ben från nöt och får. KG 114 gårdsyta (ID , , , ) Eroderade ben som förefaller ha legat exponerade och blivit trampade på. Huvudsakligen matavfall från nöt, därtill rätt mycket får och mindre mängd svin. Även fågelben påträffades från gås, höns och kaja samt mycket ben från torsk, abborre, sill och gädda och enstaka ben från ål och karpfisk. KG 209 gårdsyta (ID 27099) Lite blandat innehåll men mest matavfall från nöt med mindre andel får och enstaka ben från svin. Här finns även ett kluvet kranium av nöt som härrör från slaktverksamhet. Flera ben från spädkalv påträffades. KG 118 (13030) (ID ) Matavfall från nöt samt ett ben från får/get. Ben från spädkalv. KG133 (14473) (ID ) Huvudsakligen matavfall från nöt och får/get. KG225 (28638) (ID , ) Matavfall från nöt samt enstaka ben från får. Ett hönsben samt ben från torsk, abborre och sill. Ett flertal ben från sill och torsk samt ett fjäll från abborre. Därtill ett ben från höns. KG207 (28618) avfallsbinge (ID203057) Endast ett ben från torsk, en fenstråle från fiskrens.

10 10 Tomt 246 Mindre mängder ben togs tillvara inom den del av tomten som undersöktes. Huvudsakligen matavfall med inslag av slaktrester. Mycket slaktavfall påträffades i ett utfyllnadslager (21992) i den yngsta fasen. Mest ben från nöt och mindre andel får och svin. Av fågel fanns en del höns och gås samt enstaka ben av kalkon och knipa. Endast lite fiskben från torsk och abborre. Därutöver påträffades ett fragment av älghorn med skärmärken som visar på enklare hornslöjd inom hushållet. Fas 246:2 etablering KG 176 hus (ID , ) Märklig koncentration av märgsplittrade mellanhands- och mellanfotsben från minst ett 25-tal nötdjur. Benen har krossats för att märgen skulle kunna utvinnas (jfr tomt KG 214). I övrigt påträffades matavfall från nöt och svin samt mindre antal ben från svin, höns och gås samt torsk. Därtill ett fragment av älghorn med skär- och huggmärken efter bearbetning. Några ben från spädkalv. KG 161 gårdsyta (ID , ) Mindre mängd matavfall från nöt, får, svin och gås samt torsk. Fas 246:3 komplettering KG 130 avfallsbinge (ID , ) Matavfall från främst nöt, men även lite får och svin. Ben från spädkalv och spädgris. KG 219 odlingsyta (ID , ) Tydligt matavfall från i huvudsak nöt och därtill mindre mängd får och svin. Många ben från spädkalv, även spädsvin. Av fågel påträffades höns, gås, kalkon och knipa. Av fisk fanns enstaka ben från torsk och abborre. Fas 246:4 förnyelse KG 214 (15287, 21992) gårdsyta (ID , ) Blandat slakt- och matavfall från främst nö tbestående av såväl köksavfall som grövre slaktrester. Kluvna kranier och underkäkar från nöt utgör tydligt slaktavfall från minst sex vuxna nötdjur och en spädkalv. Bland avfallet (ID203086) finns också ett 50-tal fragment av märgkluvna mellanhands- och mellanfotsben från minst 14 nötdjur, från utjämningslager (jfr liknande avfall i KG 176 på tomt 246). Köksavfallet innehåller även en del ben från får och mindre andel svin, liksom enstaka fragment av höns och gås. I övrigt påträffades ett tåben av häst. Benen kan mycket väl utgöra innehållet i en avfallsbinge som sekundärt använts till utfyllnad.

11 11 Kategorier av avfall Jämförelsevis var det inga stora mängder med djurben som påträffades inom tomterna. Någon form av organiserad sophantering med en kontinuerlig bortförsel av avfall måste således ha skett. Det är få ben som uppvisar erosionsspår efter att ha legat exponerade för väder och vind eller som trampats sönder av människor och djur. Även tuggspår av hund är sällsynta och påträffades endast i materialet från raseringslagret KG 160 på tomt 236. Eroderade ben fanns i utjämningslagret 132 på tomt 235. Detta talar för att tomterna städades och att avfallet förvarades på ett sådant sätt att benbitarna snabbt bäddades in och överlagrades, som i bingar, gropar eller andra slutna utrymmen i väntan på att forslas bort. De mat- och slaktrester som vi hittar i exempelvis avfallsbingar kan därmed representera en ganska kort period och ha ackumulerats under kanske bara några månader. Det innebär att det vi finner är ögonblicksbilder och enskilda händelser som sedan ligger till grund för tolkningar av hela skeden. Genom att kombinera intrycken från olika avfallskontexter inom tomterna erhålls ändå en ganska god och samstämmig bild av hushållens kostvanor, djurhållning och slakt inom denna del av Kvarnholmen. Djurbensmaterialet domineras av fragment som kan kategoriseras som matavfall, dvs rester efter måltider inom de hushåll som fanns på tomterna. Det är kotor, decimeterlånga bitar av revben, sönderstyckade extremitetsben från köttrika kroppsdelar osv. I några kontexter finns dock lite avvikande avfallsrester, såsom slaktavfall och fiskrens, som härrör från andra processer i livsmedelskedjan. Tydliga spår av att man har rensat färsk fisk fanns på tomt 234 (A 18234) där ett preparat med fiskben visade sig domineras av kraniefragment från små till medelstora torskar, ca ett 10-tal individer. Huvudena har skurits av, men kotor och gälbågar har lämnats kvar i den rensade, urtagna och sannolikt uppfläkta torsken som skulle torkas eller konserveras på annat sätt. Avfallet från konsumtionen har sedan kastats någon annanstans. På tomt 235 (A 13425, KG 124) fanns ännu ett exempel där det låg fiskrens i form av huvuden från ca 200 sillar som deponerats, sannolikt vid ett tillfälle. Benmaterialet antyder att slakt av nötdjur skett inom tomterna, trots att det var förbjudet enligt slakteriförordningen från 1620-talet (Vretemark 2010). Spår av slakt i form av exempelvis kluvna kranier från nöt finns på tomt 233 i en träränna (KG 154). Slaktavfall finns också från en brunn på tomt 235 (KG 145) inom den äldsta aktivitetsnivån (fas 1), liksom i utjämningslager (KG 197) från efterföljande etableringsnivå (fas 2) på samma tomt. Även på tomt 236 finns motsvarande slaktavfall i utjämningslager (KG 125) från etableringsskedet (fas 1). I ett yngre förnyelseskede (fas 4) på samma tomt finns en del slaktavfall från nöt i ett blandat raseringslager (KG 160) med olika typer av avfall. Från detta skede noterades även slaktavfall i en latrin (KG 111) samt i ett gårdslager (KG 209) på bakre delen av tomten. Större mängder slaktavfall påträffades också inom tomt 246 i ett utfyllnadslager (21992) på gårdsyta (KG 214). Ett tydligt inslag av spädkalvar, liksom unga lamm och kultingar antyder att viss djurhållning bedrevs av hushållen inom tomterna. I ett fall påträffades även ben från ett kalvfoster (tomt 233, KG 128). Höns och gäss har man troligen hållit inom tomterna under hela den period som undersökningen täcker. Det antyds av att det finns gott om ungfågel och att alla kroppsdelar finns representerade.

12 12 Även om merparten av det kött som konsumerades inom de olika hushållen i kvarteret tycks ha införskaffats i färdigtstyckat skick, kan de spår av slakt som trots allt finns i olika kontexter handla om att man hade lite köttproduktion i form av hemmaslakt av egen boskap. Det finns många belägg för att förbudet mot hemmaslakt inte efterlevdes och att de kommunala slakterierna inte fungerade. Kronan hade uppenbara problem med att etablera den nya slakteriförordningen på grund av det motstånd som fanns (Vretemark 2010). Hushållens animaliekonsumtion Benmaterialet från de olika tomterna ger ett likartat intryck av kost och animaliekonomi. Den generella bilden av konsumtionen inom hushållen visar att nötkött dominerade (fig. 1). En betydande andel utgjordes även av fisk, och då främst sill och torsk, men även abborre, gädda och olika karpfiskar (fig. 2). Detta utgjorde huvuddelen av kosten som sedan kompletterades med en rätt stor andel kött från får, inklusive ett marginellt inslag av get. Mindre mängder utgjordes av fläsk från svin och av fågelkött från höns och gäss. Andra mer sporadiska inslag var kött från kalkon, vilda änder, hare samt andra fiskarter som ål, lax, piggvar och fjärrtransporterad torrfisk av långa. Inslaget av vilt i kosten tillhörde undantagen. Bortsett från hare och lite sjöfågel, fanns inga egentliga tecken på att man åt annat än kött från tamboskap, fjäderfä och fisk. Ett mellanfotsben av rådjur och ett från kronhjort härrör mer troligt från hudar än från köttstycken. Några sociala markörer i form av bättre eller sämre föda kan inte beläggas i materialet som är mycket likartat mellan de olika tomterna. Artfördelning i olika hushållskontexter med tydligt matavfall tomt 246, odlingsyta 219 tomt 236, hus 103 tomt 236, hus 119 tomt 235, hus 107 tomt 235, hus 144, 134 nöt får/get svin tomt 235, hus 122 tomt 233, hus 128, 139 tomt 233, hus 140 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fig. 1. Artfördelning i det analyserade materialet från några hushåll inom de olika tomterna. En generell dominans av nöt är tydlig.

13 13 Antal fragment av olika fiskarter per tomt antal fragment Sill Torsk Karpfisk Id Mört Gädda Abborre Piggvar Ål Lax Långa tomt Fig 2. Förekomst av fiskben per tomt. Antalet sill-fragment från tomt 235 uppgick till drygt 3200 men stapeln har kortats för att kunna redovisa övriga fiskförekomster på ett tydligare sätt.

14 14 Antal fragment av olika fågelarter i benmaterialet från de olika tomterna antal fragment Kalkon Höns Gås Gräsand Kaja Stare Svärta Knipa tomt Fig. 3. Ben från höns och gäss dominerade klart bland fågelmaterialet. Noterbart är att gäss var lika vanligt som höns på Kvarnholmen under tal. Beskrivning av de olika arterna Nöt Överlägset flest ben härrörde från nötboskap vilket visar att nötdjuren var den viktigaste komponenten i den animala ekonomin i Kalmar på talen, åtminstone inom de tomter som nu undersökts. Nötdjuren var småväxta och hornbärande. Deras mankhöjd kunde beräknas utifrån ett antal hela mellanhandsben. Medelvärdet för kor uppgick till 106,6 cm med en spridning mellan cm. För oxar uppgick medel till 114,0 cm med en spridning mellan cm. Det är en ökning med några cm jämfört med medeltida förhållanden (Vretemark 2000, s. 36ff), särskilt för oxarna där det finns ett tydligt inslag av storväxta nöt. Det är dock inga dramatiska förändringar gentemot tidigare århundraden men variationsbredden har ökat något jämfört med förhållandena under tidig- och högmedeltid. Storleksökningen under talen hänger samman med att det fanns en ökad efterfrågan på kött och en marknad för större nötdjur inom den nationella handeln med slaktoxar.

15 15 Nötboskapens slaktåldersfördelning visar att den stora mängden slaktnöt var i åldersintervallet 4-8 år (fig. 4). Ungefär 20 % var äldre individer. Ett tydligt inslag i form av spädkalvar utgjorde ungefär 10 % av nötdjuren. Könsfördelningen, baserad på höftben, visar att ungefär 2/3 av de slaktnöt som var äldre än 1 år var kor/kvigor (fig. 5). En tredjedel utgjordes därmed av oxar/stutar. Spädkalvarnas könstillhörighet var inte möjlig att fastställa, men ett rimligt antagande är att det i första hand var överskottet av tjurkalvar som slaktades så tidigt. I någon mån kan det också handla om ben från självdöda kalvar som dött vid kalvningen eller strax efter. I ett fall påträffades också ett strålben från ett nästan fullgånget kalvfoster som kanske fötts för tidigt på vår-vintern innan djuren släppts ut på bete. Det här visar på att hushållens djurhållning inom tomterna också inbegrep nötboskap. 60 Nöt, slaktåldersfördelning % < 6 mån 6-18 mån 1,5-2,5 år 2,5-4 år 4-8 år > 8 år slaktålder Fig. 4. Åldersfördelning av slaktnöt i Kalmar utifrån slitagebedömning på underkäkar enligt metod av Grant Åldersattribuering enligt Vretemark 1997.

16 16 Nöt - könsfördelning i några talsmaterial Varberg Göteborg Marstrand Norrköping Vadstena Ko Oxe/tjur Jönköping Kalmar 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fig. 5. Andelen ko respektive oxe/tjur bland nötboskapen i materialet från Kalmar jämfört med några andra samtida stadsmaterial från Öst- och Västsverige. De västsvenska städernas framskjutna roll i handeln med oxar framgår tydligt. Ett fåtal skador och sjukdomar kunde noteras på benfragmenten från kv. Mästaren, samtliga från nötboskap (tab. 3). Andelen ben med patologiska förändringar var påfallande få och det gällde särskilt dragrelaterade skador som annars brukar uppträda på mellanhands- och mellanfotsbenens distala ledrullar. Endast ett sådant fall noterades. Tab. 3. Redovisning av skador och sjukdomar som noterats på benfragmenten. Tomt kontext art benslag skada 233 ID , KG 147 nöt mellanfotsben Ledinflammation proximalt 233 ID , KG 147 nöt mellanfotsben (oxe) Breddad distal ledrulle, arbetsskada 233 ID , KG 146 nöt underkäke Förslitning på käkleden 233 ID , KG 127 nöt underkäke Alveolabcess vid P4 236 ID , KG 160 nöt revben Fraktur som läkt men där brottytorna inte gått ihop. 236 ID , KG 160 nöt höftben (ko) Ledförslitning i acetablum Får/get Näst vanligaste däggdjuret i benmaterialet var får. Eftersom det är svårt att se skillnad på ben från får och get klumpas dessa arter oftast ihop. I benmaterialet från kv. Mästaren fanns ett

17 17 mindre inslag av getter - ca 1 get på 4 får. Medelvärdet för mankhöjden hos fåren uppgick till 60,6 cm. Här syns ingen storleksökning jämfört med medeltida förhållanden. Fragment av kranier visar att baggarna hade kraftiga böjda horn medan tackorna i allmänhet tycks ha varit hornlösa Får/get, slaktåldersfördelning % < 3 mån 3-9 mån 0,75-2 år 2-4 år 4-6 år > 6 år slaktålder Fig. 6. Åldersfördelning av slaktade får/getter i Kalmar utifrån slitagebedömning på underkäkar enligt metod av Grant Åldersattribuering enligt Vretemark Utslaktningsstrategin framträder tydligt av åldersfördelningen utifrån tandslitaget (fig. 6). Så mycket som 70 % av de får som slaktades inom tomterna eller i närområdet var årslamm som slaktades på hösten för att reducera djuren inför vinterstallningen. Andelen äldre reproducerande får i materialet var därmed låg. Den höga andelen utslaktade årslamm finns också belagd i medeltida material från Öland, såväl på Eketorp som på Gråborg. Det är således en skötselstrategi med gamla anor i området. I Sverige i övrigt finns motsvarande siffror också belagda från centrala Västergötland. Det som avspeglas är en kombination av två faktorer; dels god tillväxt av årslammen genom bra fårbeten, dels en stor betydelse av fårmjölken i det lokala kosthållet (Vretemark 1997, s. 90ff). Könsfördelningen av fåren utifrån bedömningar på höftbenen visade att 60 % av de slaktade fåren som var äldre än 1 år var tackor. Det är den vanliga fördelningen i många stadsmaterial (Vretemark 1997, s. 117). Svin Andelen svin var genomgående låg vilket visar att man inte åt så mycket fläsk. Svinen slaktades i allmänhet vid 1,5-2 års ålder då de var fullväxta (fig. 7). Könsfördelningen av svinen gjordes utifrån tänder och käkar. Här av framgick att majoriteten av slaktsvinen, ca 80 %, var galtar i materialet som helhet. En dominans av galtar är vanlig i medeltida och efterreformatoriska stadsmaterial (Vretemark 1997, s. 119). Det är fullt möjligt att hushållen

18 18 höll sig med slaktsvin som utfordrades med köksavfall och restprodukter från grönsaks- och spannmålsodling. Troligen köpte man in galtkultingar som göddes till lämplig storlek och sedan slaktades på tomterna. Ett fåtal mankhöjdsberäkningar kunde göras vilka visade att svinen var mellan 62 och 76 cm i mankhöjd. Det är jämförbart med medeltida svin som hade en genomsnittlig mankhöjd runt cm (Vretemark 2000, s. 43). Den storleksökning som vi vet sker med svinen under tal (Vretemark 2002, s. 27) syntes inte i detta material. 50 Svin, slaktåldersfördelning % < 6 mån 6-18 mån 1,5-2 år 2-5 år > 5 år slaktålder Fig. 7. Åldersfördelning av slaktade svin i Kalmar utifrån slitagebedömning på underkäkar enligt metod av Grant Åldersattribuering enligt Vretemark Häst Av häst påträffades endast två ben - ett tåben på tomt 246 (KG 214- utfyllnadslager) och ett kranium på tomt 235 (KG 145- brunn). Båda dessa ben var från vuxna individer, storleksmässigt ca cm höga. Kraniet kom från en vallack/hingst som hade dödats genom ett slag i pannan såsom man vanligen gjorde vid slakt av större djur. Eftersom inga andra ben påträffades är det mest troligt att själva slakten och flåningen skett någon annanstans. Såväl tåbenet som kraniet kan ha suttit kvar i råhudar som kommit till kvarteret för vidare rengöring och preparering. Hund Endast ett hundben påträffades på tomt en högersidig underkäke från en mindre hund. Andra spår av hund är de tuggmärken som finns på några ben från tomt 236, i benen från raseringslagret KG 160. Där kan färska benbitar ha legat framme och fått tuggmärken av hundar som rotat i avfallet. I övrigt finns inga tuggmärken på benen vilket visar att avfallet vanligtvis inte låg exponerat utan städades undan och täcktes över.

19 19 Katt Ben av katt hittades på samtliga tomter utom 246. Det rör sig om enstaka benfragment, utan snittspår. I en avfallsbinge på tomt 234 (KG 199) hittades nio ben från samma individ. Samtliga kattben härrörde från vuxna individer. En underkäke från tomt 235 (KG 123) var från en gammal katt som till och med förlorat den bakre kindtanden i käken. Alveolerna där tandrötterna suttit hade också hunnit växa igen. Höns Ben från höns finns på samtliga tomter, och är särskilt på tomt 235 och 236 ett frekvent inslag. Det är troligt att man haft egen hönshållning på bakgårdarna i enklare hägn. Av hönsfynden härrör ca 14 % från ungfågel, i några fall av mycket små kycklingar. Storleken på hönsen är varierad med allt från små höns av samma typ som under medeltiden till kraftiga höns av närmast modern storlek. Vid en jämförelse med medeltida höns från Gråborg på Öland syns storleksutvecklingen tydligt även om antalet observationer inte är så stort (fig. 8). Variationsbredden pekar mot att förändringen mot kraftigare, mer köttavkastande höns, hade kommit långt under 1700-talet. Mellanhandsben av höns, största längd mm Gråborg Kalmar Fig. 8. Storleksvariation i mellanhandsbenet (carpometacarpus) hos höns från medeltida Gråborg jämfört med 1700-talets Kalmar. Hönsbenen från Kalmar representerar en betydligt större och grövre typ av höns. Källa avseende Gråborg, Vretemark & Sten Gås Bland gåsfynden kan det dölja sig något ben från vilda gäss, men troligen handlar det om tamgäss i huvudsak. Gås finns belagd från samtliga tomter och är helt klart en viktig komponent i hushållens animalieekonomi. Antalet ben från gås är nästan lika frekvent som ben från höns (fig. 2) och här ansluter sig Kalmar till en sydskandinavisk tradition med väl utvecklad och betydelsefull gåsskötsel.

20 20 Kalkon Från tomt 235 (KG 124), tomt 236 (KG 119 och 156) samt tomt 246 (KG 219) finns några ben av kalkon (fig. 9). Dessa ben visar att kalkon förekom i Kalmar på 1700-talet och att kalkonkött ingick i stadsbornas kost. Det handlade inte om några betydande volymer, men är intressant därför att det är först under 1500-talet som kalkonen, som kommer från Mellan- Amerika, börjar hållas som en matfågel i Europa. Spridningen går uppenbarligen ganska fort vilket vi bland annat kan avläsa utifrån kalkonfynd i tidigmoderna kulturlager från flera svenska städer, exempelvis Norrköping, Göteborg, Varberg, Jönköping och nu även Kalmar. Huruvida man hållit kalkon just på tomterna i kv. Mästaren är däremot mer osäkert och kan inte läsas ut av de enstaka fynden av fullvuxna fåglar. Det kan lika väl handla om bitar av kalkonkött som införskaffats vid särskilda tillfällen. Fig. 9. Överarmsben av kalkon (underst) i jämförelse med det betydligt mindre tamhönset. Kalkonen är från tomt 236, KG 119. Rådjur Endast ett ben av rådjur påträffades. Det var ett fragment av ett mellanfotsben, funnet på tomt 234 (A 18234). Mellanfotsben sitter som regel kvar i råhudar och det är mest troligt att benfragmentet kommit till tomten med ett oberett skinn. Kronhjort Precis som i fallet med rådjursbenet handlar det här om ett enda fynd av ett mellanfotsben från kronhjort. Fyndet gjordes i ett yngre lager på tomt 235 (KG 107). Troligen handlar det om ett ben som suttit kvar i ett skinn.

21 21 Älg Énda fyndet av älg utgjordes av en bit horn, funnen på tomt 246 i ett av de äldre lagren (KG 176). Hornbiten hade skär- och huggspår. Om det rör sig om ett fällhorn eller ett horn från en jaktfälld älg går inte att avgöra. Oavsett vilket har hornbiten inget med mathållningen att göra utan är råämne för tillverkning av något hornföremål på hushållsbasis. Hare Hare förekom i olika kontexter från alla tomter, med undantag av tomt 246. Flest fynd finns från tomt 236. Det är enstaka ben från olika kroppsdelar, utom kraniet som inte finns representerat. Det går inte att belägga att hushållen själva jagade. Den spridda förekomsten av ben från hare representerar troligen istället kött som införskaffats genom byte eller handel. Det kan vara typiskt en sådan produkt som bönderna i området försåg stadsbefolkningen med. Två hela lårben var 122 respektive 125,8 mm långa. Storleken på benen tyder på att det handlar om skogshare och inte den större fältharen som kom till Skandinavien på 1700-talet. Samtliga fynd härrörde från fullvuxna individer. Svärta Kalmarsund är ett av de mest frekventerade fågelsträcken i landet. Mängder med sjöfågel såsom olika änder bör ha funnits här även på 1700-talet. Trots det finns endast sporadiska spår av sjöfågelfångst i materialet och intrycket är att denna resurs inte utnyttjades nämnvärt. Svärta är den mest förekommande arten med totalt 10 fynd från tomterna 235 och 236. Gräsand Totalt fem ben av gräsand hittades på tomterna 233 (KG 139) och 235 (KG 132). Det ringa antalet förstärker bilden av att lokal jakt på sjöfågel endast förekom i liten utsträckning. Knipa Av knipa hittades tre ben i tre olika kontexter på tomterna 234 (A 18234), 236 (KG 111) och 246 (KG 219), också detta spår av sparsam sjöfågeljakt i området. Kaja Ett överarmsben av kaja från tomt 236 (KG 114) är enda spåret av kråkfåglar. Kajan håller sig gärna nära människor och har säkert varit en del av faunan i staden. Stare Ett skenben av stare är enda fyndet. Benet låg ihop med annat matavfall i huset KG 103 på tomt 236. Sill Ben från sill finns från tomt 234, 235 och 236, från flera olika kontexter. Största mängden kommer från utjämningslagret KG 124 på tomt 235. Där fanns en koncentration med över 3000 sillben, i huvudsak olika kranieben och en mindre andel kotor från ca 200 fiskar. Storleksmässigt är sillen något mindre än den sill som fiskades runt Öland under järnålder och medeltid (Hallström 1979, s. 452f). Den medeltida sillens längd på underkäkarna låg mellan mm medan motsvarande mått på sillkäkarna från kv. Mästaren låg mellan mm (fig. 10). En storleksreduktion kan således noteras från 1200-tal till 1700-tal, kanske avhängigt ett ökat tryck på fisket. Sillarnas förhållandevis ringa storlek visar att sillbenen från kv. Mästaren härrör från lokal fångst och inte från fjärrtransporterad större norsk eller flamsk

22 22 sill som vi utifrån tullförteckningar vet importerades till Kalmar. Denna sill är generellt mer storväxt. Andelen sill var säkert högre i kosten än vad benmaterialet antyder, men eftersom lagren inte har sållats har av naturliga skäl de små fiskbenen inte kunnat tas tillvara fullt ut. Underkäke av sill höjd i mm längd i mm Fig. 10. Mätning av längd och höjd på underkäkar av sill från kv. Mästaren i Kalmar ger en fingervisning om sillarnas storlek, och därmed i någon mån proveniens. Det är förhållandevis småväxta sillar som mest sannolikt härrör från lokal fångst. Torsk Torsk var vid sidan av sill den viktigaste matfisken. Följaktligen finns torskben i många kontexter från alla tomter utom 233. Största samlade fyndet av torskben kommer från tomt 234 (A 18234). Där insamlades 360 ben av torsk som förefaller vara deponerade vid ett och samma tillfälle. Dessa ben härrör från ett 10-tal små eller medelstora torskar från lokal fångst. Det är framför allt kraniefragment vilket tyder på att man rensat färsk fisk på platsen. Generellt härrörde benen från torskar som var cm långa, i några fall kanske lite större. Dock påträffades inga fynd av riktigt stora torskar som skulle kunna vara spår av importerad torsk från Norge. Karpfiskar Karpfiskar var den tredje stora kategorin av fisk som konsumerats inom hushållen i kvarteret. Det finns många olika karpfiskar som är svåra att skilja på osteologiskt. I detta material kunde mört och id bestämmas säkert, men det kan också finnas andra karpfisk-arter bland benen. Karpfisken påträffades på tomterna 234, 235 och 236. Abborre Också abborre var frekvent förekommande i fiskmaterialet med fynd från samtliga tomter utom 233. En hel del fjäll visar att man hanterat och rensat färsk abborre på tomterna.

23 23 Gädda Gädda hittades på samtliga tomter utom 246, med god spridning på många olika kontexter. Gäddorna var av skiftande storlek, men mest medelstora gäddor med längder runt cm. Några fynd av avhuggna framdelar av underkäkar på tomt 235 (KG 132 och 144) visar att man hanterat och preparerat färska gäddor för torkning eller rökning i området. Piggvar Piggvar är en av flera plattfiskar som kan fiskas i vattnen utanför Kalmar. I kv. Mästaren påträffades endast ett överkäksben på tomt 235 (KG 144). Ål Endast ett fynd av ål i form av en kota gjordes på tomt 236 (KG 103). Lax En kota från en stor lax påträffades på tomt 236 (KG 103). Det var det enda fyndet av lax. Långa De enda säkra beläggen för långväga fiskhandel var de två ben från långa som påträffades på tomt 235 (KG 132). Det var två ben i skuldergördeln från samma individ. På benen fanns de typiska huggmärken som uppstår när de stora fiskarna klyvs och fläks upp för att hängas på torkställningar. Storleken på benen visar att långan bör ha varit drygt 1 meter lång. Import av torrfisk från Norge finns belagd i tullhandlingar för Kalmar. Sammanfattning och framtida prioriteringar Den osteologiska analysen har omfattat ca 130 kg väl bevarade djurben från fem tomter inom kv. Mästaren på Kvarnholmen. Kronologiskt speglar benmaterialet förhållandena under sent 1600-tal och 1700-tal. Benen ger en god bild av den animaliska delen av kosten och hushållsekonomin inom denna del av Kvarnholmen. Benmaterialet representerar i huvudsak matavfall, men här finns också tydliga spår av slakt. Tillsammans med den information som erhållits utifrån köns- och åldersfördelningar antyds viss djurhållning inom tomterna. Man har haft egna djur; såväl nöt, får och svin, som höns och gäss. Därtill naturligtvis katter och hundar vilka lämnat lite spår, dels i form av ben, dels i form av tuggspår på ben i köksavfallet. Kosthållet har varit likartat på de olika tomterna. Det finns inga tydliga skillnader. En köttkonsumtion där nötkött har utgjort huvuddelen, kompletterad med kött från får, inklusive en mindre mängd get. Svinkött åts i mindre utsträckning. Fisk, och då framför allt sill och torsk svarade för en stor del av kosten. Andra viktiga fiskarter var karpfiskarna, av vilka mört och id säkert identifierades, därtill abborre och gädda. Till de mer frekventa inslagen i födan hörde också kött från höns och gäss. Sedan kompletterades kosten av inslag av andra fiskar såsom ål, lax, piggvar samt fjärrtransporterad, troligen norsk torrfisk gjord av långa. Sparsamma spår av sjöfågel i form av andfåglarna svärta, gräsand och knipa, visade att denna resurs utnyttjade i mycket ringa grad. Ett par ben av stare och kaja kan också representera sporadiska inslag i kosten. Det gäller även kalkon som uppenbarligen fanns att tillgå i Kalmar på 1700-talet. Av däggdjursvilt är det egentligen bara hare som kan kopplas till matkonsumtion. Ett fynd vardera av rådjur, kronhjort och älg kan istället ses som enstaka spår av hantering och bearbetning av hudar och horn på hushållsnivå.

24 24 Åldersbedömningar på benen visar att nötdjuren oftast slaktades som äldre djur, 4-8 år gamla medan svinen i allmänhet var i 1-2-årsåldern när det gick till slakt. Merparten av fårköttet kom från utgallrade årslamm som slaktades på hösten vid ca 6 månaders ålder eller yngre. Det avspeglar en skötselstrategi där fårmjölken var en viktig del av avkastningen. Framtida prioriteringar Eftersom inga tidigare analyser har gjorts av motsvarande fyndmaterial i Kalmar kan resultaten från den osteologiska analysen betraktas som en del av grundforskningen avseende förhållandena här under tidigmodern tid. I stort sett har de olika frågekomplex som bildade utgångspunkt för den osteologiska analysen kunnat belysas. Vi har fått en god inblick i kostens sammansättning avseende animalier och även fått kunskap om boskapen i sig samt de utslaktningsstrategier som tillämpades inom husdjursskötseln. Vi har också fått en övergripande uppfattning om vilken roll jakt på däggdjursvilt och sjöfågel samt fiske spelade för invånarna i denna del av det tidigmoderna Kalmar. Vad vi däremot inte riktig kunnat fånga upp är frågor kring de hygieniska aspekterna utifrån rumslig spridning inom de enskilda tomterna. Vi anar att man städat och hållit undan och därmed mellanlagrat avfall på olika sätt. Men hur deponerades olika kategorier av avfall i förhållande till tomtytans övriga funktioner? Hur var synen på slaktavfall kontra dagligt köksavfall? Enda sättet att verkligen kunna studera sophantering och hygien på hushållsnivå är att göra en medveten total insamling och dokumentation av allt benmaterial inom en tomt. Ett sådant noggrant tillvaratagande skulle också automatiskt ge en mer detaljerad kunskap avseende fiskens betydelse i kosten, liksom förmodligen även en mer rättvis bedömning av inslaget av fågel i kosthållet. Ett förslag inför framtida undersökningar i området är således att prioritera en mycket hög ambition vid tillvaratagandet av ben från en tomt. Då blir det möjligt att detaljstudera kost och avfallshantering inom de hushåll som funnits där samt belysa hur man ur hygienisk synvinkel disponerat tomtytan under olika skeden. Detta innebär sannolikt att man får ha en betydligt lägre ambition på angränsande tomter och där kanske bara spara eventuella specifika depositioner, alternativt inget alls. Vinsten blir dock en fördjupad kunskap på hushållsnivå och möjlighet att ställa mer riktade frågor till materialet. Skara Maria Vretemark

25 25 Referenser Hallström, A., Die Fischknochen. I: Boessneck, J. & Von den Driesch, A., Die Fauna. Eketorp. Befestigung und Siedlung auf Öland/Schweden. Stockholm. Grant, A., The use of tooth wear as a guide to the age of domestic ungulates. I: Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites. Eds. B. Wilson, C. Grigson & S. Payne. BAR British Series 109. Oxford Vretemark, M., Från ben till boskap. Kosthåll och djurhållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial från Skara. Skrifter från Länsmuseet Skara nr 25. Vretemark, M., Gamla Lödöse analys av djurbensmaterial. Urbaniseringsprocesser i Västsverige. GOTARC Serie C. Arkeologiska Skrifter No 31. Göteborgs Universitet Vretemark, M., Osteologisk analys av efterreformatoriskt djurbensmaterial från hamnbassängen i Marstrand, Bohuslän. Rapport Västergötlands museum. Vretemark, M., Jönköpings kommunala slakthus - den nya tidens ordning. Manus till Steg 2-arbete från kv. Ansvaret i Jönköping. Riksantikvarieämbetet UV Öst. Vretemark, M., & Sten, S., Osteologisk analys av djurbensmaterial från Gråborg. Rapport ATA.

26 26 BILAGOR Bilaga 1 - Osteologiska bestämningar redovisade per tomt, anläggning och ID-nummer

27 BILAGA 1 Osteologiska bestämningar redovisade per tomt, sorterade efter A nr. Tomt 233 Ost Mästaren får/get mellanhandsben nöt lårben nöt mellanfotsben nöt mellanhandsben 1 KG 115 hus får/get revben nöt kota nöt revben nöt strål-/armbågsben får/get korsben får/get kranium får/get mellanfotsben får/get mellanhandsben får/get revben får/get skenben får/get skulderblad får/get strål-/armbågsben får/get underkäke får/get överarmsben gås strålben gädda frontale hare fotrotsben 1 hälben höns furcula höns skenben höns överarmsben nöt bröstben nöt fotrotsben 4 ett hälben från spädkalv. En c-t vuxen GB 48,0 mm nöt höftben nöt kota nöt kranium 5 en kluven skalle nöt lårben nöt mellanfotsben 3 2 spädkalvar 1

28 nöt mellanhandsben 3 2 spädkalvar nöt revben nöt skenben 1 spädkalv nöt skulderblad nöt strål-/armbågsben nöt tungben nöt tåben nöt underkäke 2 en mycket sliten M3 och P4 har tappats i livet. Fotad nöt överarmsben obest svin höftben svin kranium svin lårben svin revben svin skulderblad får/get höftben får/get kota får/get kranium får/get lårben får/get mellanfotsben får/get revben får/get skenben får/get skulderblad får/get strål-/armbågsben får/get underkäke 2 infl runt P4-M1, förtjockat ben får/get överarmsben gås furcula gås korpben nöt bröstben nöt fotrotsben 4 hälben spädkalv nöt höftben nöt korsben nöt kota nöt kranium 6 KG 127 gårdsyta 2

29 nöt lårben 6 en spädkalv nöt mellanfotsben nöt mellanhandsben nöt revben nöt skenben nöt skulderblad nöt strål-/armbågsben nöt tand nöt tåben nöt underkäke 5 en spädkalv nöt överarmsben svin fotrotsben svin höftben svin kota svin lårben svin revben svin skenben svin skulderblad svin strål-/armbågsben svin underkäke får/get lårben får/get revben får/get skenben får/get tand får/get underkäke nöt kota nöt kranium 1 mx del av kluvet kranium. KG 139 hus nöt lårben nöt revben nöt skulderblad nöt tåben nöt överarmsben obest svin skenben 1 3