Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla

Transkript

1 Rapport 2017:12 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg

2

3 Rapport 2017:12 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 93 Kristianstad stad Kristianstads kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2017:12 Omslag: Pilarna markerar de påträffade gravarna i Hertig Carls gata. Foto: Ylva Wickberg Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund 5 Topografi och fornlämningsbild 5 Metod och genomförande 7 Resultat 8 Grav 1, A201 8 Grav 2, A202 9 Stenfundament, A Syntes 10 Förslag till fortsatta åtgärder 10 Referenser 11 Övriga referenser 11 Administrativa uppgifter 13 Bilagor 15 Bilaga 1. Osteologisk rapport 15 Inledning 15 Sammanfattning 15 Metod 15 RESULTAT 16 Tabell. 1. Könsbedömning av individerna baserat på kraniet och underkäken. 16 Litteratur 17 Bilaga 2, Osteologisk analys fyndtabell 18 Bilaga 3. Schakt och anläggningar 20

6 Figur 1. Skånes kommuner med Kristianstad kommun och stad markerat. Figur 2. Utdrag ur Topografiska kartan. Undersökningens läge i Kristianstad markerat med stjärna.

7 Sammanfattning Med anledning av omläggning av V/A- anläggningar och fjärrkyla i Teatergatan i Kristianstad stad genomförde Sydsvensk Arkeologi AB år 2016 en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Grävarbetet utfördes enligt Länsstyrelsen i Skåne läns beslut Vid förundersökningen framkom två gravar och ett kraftigt stenfundament. Inledning Kristianstad kommun har under de senaste åren grävt fram och bytt ut V/A anläggningar samt lagt ned ledningar för fjärrvärme/fjärrkyla i Kristianstad innerstad. Våren 2016 inleddes schaktarbeten norr om Trefaldighetskyrkan, främst i Teatergatan men även norrut invid Vattenverket och söderut i Hertig Carls gata. Bakgrund Eftersom Kristianstad innerstad utgör fast fornlämning (fornlämningsnummer 93) har Kristianstads kommun ansökt om tillstånd hos Länsstyrelsen i Skåne län för dessa markingrepp. Det gäller omläggning av V/A och nedläggning av fjärrkyla från Vattenverket längs hela Teatergatan fram till korsningen av Hertig Carls gata ( ). I beslutet anges att grävarbetet skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Förundersökningen genomfördes av personal från Sydsvensk Arkeologi AB. Topografi och fornlämningsbild Kristianstad grundades år 1614 på initiativ av kung Christan IV. Staden ingick som en förstärkning av försvarslinjen mot Sverige. Under Christian IV:s regeringstid anlades också liknande befästningsverk i Halmstad, Laholm och Kristianopel. Kristianstad fick en strategiskt väl vald placering på Allön, en halvö vid Helge ås sankmarker. Genom staden ville den danska kungamakten åstadkomma ett starkt fäste mot svenska angrepp och ett skydd för de viktiga transportlederna i östra Danmark. I samband med att Kristianstad byggdes, överfördes stadsrättigheterna från den av krig hårt drabbade staden Vä och så småningom även från Åhus. Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla 5

8 Figur 3. Utdrag ur FMIS med schaktsträckning längs Teatergatan markerad. Kristianstad är Nordens första exempel på en konsekvent genomförd renässansstad (Stewenius 1984:105). Kristianstads historiska stadsplan utgörs av ett rektangulärt regelmässigt gatunät med kvarters- och tomtindelning, med sammanlagt 190 tomter. Stadsområdet mätte ca 700 x 240 m och omgärdades av en bastionsförsedd fästningsvall. Det aktuella undersökningsområdet ligger norr om Heliga Trefaldighetskyrkans kyrkogård; från Hertig Carls gata, längs med Teatergatan och upp mot Vattenverket (se figur 3 och 4). Gränserna för kyrkogården har tidigare varit längre åt norr och väster, men fastigheten styckades av i samband med att bastionerna revs och nya gator anlades och breddades (Björk och Nilsson 2012, Rosenberg 2006 och Wickberg 2012). Trefaldighetskyrkans kyrkogård var i bruk mellan 1620 och 1840, då den en ny kyrkogård söder om stadskärnan togs i bruk. Inga arkeologiska undersökningar har utförts i Teatergatan eller Hertig Carls gata. Däremot undersöktes 104 stycken gravar år 2012 i västra delen av Trefaldighetskyrkans gamla kyrkogård, idag belägen under Västra Boulevarden (Björk och Nilsson 2012). Ett antal mindre förundersökningar i form av schaktningsövervakningar har även gjorts i och i anslutning till kyrkogården. Vår och sommar 2015 undersöktes den gamla prästgårdstomten öster om Teatergatan inför uppförandet av ett nytt församlingshem (Sydsvensk Arkeologi rapport under produktion). 6 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla

9 Figur 4. Schaktets läge, manuellt inmätt. Metod och genomförande Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Huvuddelen av schaktningsarbetena genomfördes med maskin, men arkeologiska lämningar rensades fram med spade och skärslev. Dokumentationen bestod av fotografier och ritningar i skala 1:20. Anläggningar har mätts in med nätverks-gps; gravarna med varsin N-S sektion, stenfundamentet längs den sida som fanns i schaktet. Schakten har ritats in schematiskt. Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla 7

10 Figur 5. Översiktsbild över schaktet i Hertig Carls gata, grav 1 till höger och grav 2 till vänster. Bilden visar undersökningens förutsättningar med omrörda/påförda massor varvat med små bevarade partier. Foto från NV, Y. Wickberg. Resultat Inledningsvis började man schakta söder om Vattenverket norr om Teatergatan, man stötte då på byggnadsrester och kontaktade arkeolog. Byggnadsresterna visade sig dock vara sentida. Schaktet längs Teatergatan var ca 125 m långt och mestadels 2,5 m brett och 1,5 m djupt. I den påträffades endast moderna massor och bärlager. I korsningen Teatergatan/Hertig Carls gata grävdes schaktet cirka 6 x 8 m stort och 2,5 m djupt inför byte av flera befintliga brunnar och deras anslutningar (se figur 4 och bilaga 3). I denna del påträffades två i Ö-V liggande skelettgravar med kistrester, samt rester av ett kraftigt stenfundament. Benmaterialet i de två gravarna togs tillvara och analyserades av osteolog (se bilaga Osteologisk rapport). Delar av ytterligare ett kranium påträffades som lösfynd i fyllnadsmassorna och återfördes till schaktet. Grav 1, A201 Graven påträffades i botten av schaktet, på 1,8 m djup, mellan en avloppsbrunn och trottoarkanten norr om kyrkogården (se omslag och figur 5, den högra röda pilen markerar graven). Den skadades i skallpartiet då den påträffades, men grävdes därefter fram med skärslev. Det var endast kranium och axelparti som låg inom schaktet, från bröstet och nedåt ligger individen ännu kvar öster om det aktuella schaktet. Lite kistfärgning och några smidda spikar fanns kvar. 8 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla

11 Figur 6. Stenfundamentet, A203. Foto från SO, Y. Wickberg Den osteologiska analysen visar att det varit en man, år, som haft ovanligt kraftiga överarmsmuskler, mycket tandsten men inte särskilt slitna tänder (se bilaga Osteologisk rapport). Grav 2, A202 Graven påträffades i schaktväggen, på ca 1,2 m djup (se omslag och figur 5, vänster pil markerar graven). Den hade grävts sönder vid äldre ledningsarbeten, och endast fotänden av kistan fanns kvar in Situ. Man hade lagt tillbaka de flesta resterna i den bevarade delen, men några djurben hade också följt med. Den osteologiska analysen visar att det i gravmaterialet finns rester av minst två människor eftersom ett extra armbågsben fanns påträffades. Den största delen skelettdelar tolkas dock komma från en och samma individ, och denna har bedömts vara kvinna. Hennes ålder gick inte att uppskatta eftersom bland annat tänderna saknas. Hon har haft någon typ av sjukdom som Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla 9

12 deformerat hennes överarmsben där det möter armbågen (se bilaga Osteologisk rapport). Stenfundament, A203 Väster om gravarna fanns rester av ett odefinierat stenfundament (se figur 6 och bilaga 3). Det stack fram ur schaktväggen och var svårundersökt då det fanns risk för ras. Konstruktionen fanns under 0,2 m tjockt bärlager och ett lager kullersten bestående av 0,1-0,2 m stora stenar. Understa lagret i stenfundamentet fanns på 1,4 m djup och bestod av 0,4 m stora stenar, däröver fanns åtminstone fyra lager stenar 0,2-0,3 m stora. Framför och över dem låg två större stenar 0,5-0,6 m stora som föll ut vid schaktningen. Ingen byggnad på platsen har kunnat spåras i kartmaterialet, möjligen är det material från den rivna Bastionen, som återanvänts som markförstärkning. Syntes Det mesta av schaktsträckorna har redan varit uppgrävda vid tidigare V/A arbeten och därefter fyllts med sand och grus. Dock påträffades några närmast orörda partier som visar äldre gatunivåer och äldre tiders bruk av stadsrummet. Stenkonstruktionen var uppbyggd av sorterad sten i strukturerade lager, och påminner om tidigare påträffade fundament till befästningsvallarna. Ingen del av bastionen eller större byggnad har dock enligt de studerade kartmaterialen legat här, vilket dock inte utesluter att något sådant funnits. Det kan också handla om rivningsmassor från vallarna som använts till att förstärka och jämna ut marknivån. Gravarna är från tiden ; år 1840 togs en ny kyrkogård i bruk och kyrkogården vid Trefaldighetskyrkan övergavs. De påträffade kvarlevorna var både från en man och en kvinna, vilket tyder på att denna del av kyrkogården inte varit könsuppdelad. Det överensstämmer med resultaten från de undersökta gravarna i Västra Boulevarden (Björk och Nilsson 2012). Gravarna har så slutligen överlagrats när Hertig Carls gata breddades i samband med att vallarna revs under andra halvan av talet. Förslag till fortsatta åtgärder Resultaten visar att det trots omfattande äldre markarbeten finns partier med välbevarade lämningar. Arkeologiska insatser bör även fortsättningsvis vidtas i samband med markarbeten i området. Framförallt i de områden där gravar kan tänkas finnas kvar, men även för att förstå den påträffade stenkonstruktionens utbredning och funktion. 10 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla

13 Referenser Björk, T. & Nilsson, L Västra Boulevarden, Kristianstad. Arkeologisk undersökning Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2012:49. Stewenius, J Kulturmiljövårdsprogram för Skåne. Länsstyrelsen i Kristianstad. Rosenberg, B Gamla Kristianstad och Åhus. Hässleholm. Wickberg, Y Kristianstad 4:4 och 4:18. Förundersökning av Heliga Trefaldighetskyrkans kyrkogårdsmur Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:38. Övriga referenser RAÄ FMIS (Fornsök). Riksantikvarieämbetet. Stockholm. (hämtad ) Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla 11

14 12 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla

15 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: SA Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Skåne Kristianstad Kristianstad Koordinatsystem: Sweref 99 X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH 2000 M ö.h. 5 Antal arbetsdagar: 7 Antal arkeologtimmar: 13 Platschef: Personal: Fynd: Dokumentationsmaterial: Kostnader: Kristianstad 4:4, Teatergatan Ekonomiska kartan, blad 3D 2j Ylva Wickberg Ylva Wickberg Fynd nr 1-2 förvaras på LUHM Intrasisprojekt, foton, ritningar och anteckningar förvaras i Regionmuseets arkiv kr Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla 13

16 14 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla

17 Bilagor Bilaga 1. Osteologisk rapport SA Teatergatan och Hertig Carls gata, Kristianstad Lena Nilsson Inledning Skeletten påträffades vid grävning av ett schakt på kyrkogården, Teatergatan/Hertig Carls gata i Kristianstad. Sammanfattning Skeletten är inkompletta, men mycket välbevarade. Grav 1 innehöll ben från den övre delen av ett skelett tillhörande en man, år och en kroppslängd beräknad till 174,5 cm. Benen i Grav 2 består av tre olika ansamlingar ben och det var endast fotben och ett vad som låg in situ i den södra delen i leran som var kvar från den ursprungliga graven. Dessa ben har bedömts komma från en vuxen individ. Övriga ben i kistan består av ett kalvarium, både övre och nedre extremiteter, några kotor samt fotben. De lösa benen har bedömts tillhöra en vuxen kvinna. Det är omöjligt att avgöra om samtliga ben förutom det extra armbågsbenet i Grav 2 tillhör en och samma individ. Metod Åldersbedömning Åldersbedömningen har baserats på tandframbrott och tandslitaget på kindtänder i både under- och överkäke på grund av benens dåliga bevaringsgrad (Brothwell 1981) och sammanväxningen av de långa rörbenen ledändar (Gray 1973). Könsbedömning Könsbedömningen har i huvudsak utgått från könskriterier på kraniet och underkäken (Acsàdi & Nemeskeri 1970; Ferembach m.fl. 1979; Sjøvold 1988). De sekundära könskriterierna på kraniet som har använts är utseendet på området över näsroten (glabella) och ögonbrynsbågarna (margo superciliaris) samt storleken på vårtutskottet (processus mastoideus) och storleken på upphöjningen på nackbenets utsida (protuberantia occipitalis externa). På underkäken har formen på hakan (mentum) och vinkeln på den bakre delen av käken (angulus mandibulae) använts (Krogman 1946; Ascadi & Nemeskeri 1970). Bäckenbenet är det benslag som har de mest tillförlitliga könskaraktärerna, men i detta material har endast formen på inskärningen mellan tarmben och sittben (incisura ischiadica major) använts. I förekommande fall har även den transversella diametern på överarmens och lårbenets ledkula använts (Krogman 1946; Ascadi & Nemeskeri 1970). Kroppslängd Kroppslängden har beräknats utifrån den maximala längden på lårbenet och överarmsbenet enligt Sjøvold (1990). Registrering Benen är registrerade i en Access-databas. När det gäller Grav 2 har de lösa benen registrerats som Grav2a, benen in situ som Grav2b och benen in situ i den södra delen som Grav2c för att hålla isär dem. Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla 15

18 RESULTAT Grav 1 Graven innehöll endast delar av ett skelett som består av ben från den övre halvan av kroppen, d.v.s. kraniet, underkäken, höger och vänster skulderblad, höger och vänster nyckelben, bröstben, samtliga sju halskotor, sju bröstkotor, en oidentifierad kota samt 22 revben (sex från höger sida och sju från vänster, nio obestämda). Överarmsbenen är ovanligt kraftiga vilket kan bero på tungt kroppsarbete. Underkäken är nästan intakt, men den andra oäkta kindtanden och kindtänderna på vänster sida saknas. Visdomstanden på höger sida håller på att bryta fram. Insidan av framtänderna är täckta av tandsten och tandslitaget är minimalt. Individen har bedömts vara från en man (tabell 1), år, med en kroppslängd på 174,5 cm baserad på ett medelvärde av längden på överarmsbenen. Grav 2 Graven innehöll ben som dels låg in situ, in situ i södra delen i leran och dels lösa ben som lagts tillbaka i kistan vid ledningsgrävning i modern tid. Benen som låg in situ består av ett höger vadben, hälben, strålben, fotrotsben samt tåben som förmodligen tillhört det ursprungliga skelettet i graven. De ben som påträffades in situ i den södra delen i leran består endast av fotben: hälben, fotrotsben, och mellanfotsben 1,3,4 från vänster fot. De lösa benen som lagts tillbaka i kistan består av ett kalvarium utan pannben och vänster tinningben, höger överarmsben, vänster strålben, höger och vänster armbågsben, vänster bäckenben, höger lårben som är skadat, vänster lårbenskula, höger och vänster skenben, korsbenet, tre lumbalkotor, vänster språngben, vänster mellanfotsben 2,5 samt ett extra vänster armbågsben tillhörande en annan individ (övre delen). Överarmsbenet är intakt, men är deformerat i den nedre ledänden, troligen en sjuklig förändring. Dessutom har två kraniefragment, en nedre del av ett lårben, och ett tåben av nötboskap samt ett bäckenfragment av får/get identifierats. De lösa benen har bedömts tillhöra en vuxen individ, baserat på sammanväxningen av ledändarna på de långa rörbenen. Könsbedömningen baserad på vårtutskottet samt måtten på ledkulorna på överarmsbenet och lårbenet visar på en kvinna, medan nackutskottet och bäckenbenet är neutrala. Fotbenen som låg in situ och in situ i den södra delen i leran tillhör en vuxen individ och med stor sannolikhet samma individ. Det extra armbågsbenet bland de lösa benen visar på att det rör sig om minst två individer, men avsaknaden av fler övertaliga benslag indikerar att åtminstone de lösa benen tillhör en och samma individ. Tabell. 1. Könsbedömning av individerna baserat på kraniet och underkäken. Grav 1 Grav 2 Glabella +1 - Arcus supercil Proc mastoideus +2-2 Protub occ ext +1 0 Mentum +2 - Angulus mand +1 - Incisura ich major man, +1 man, 0 -?, -2 kvinna, -1 - kvinna 16 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla

19 Litteratur Acsàdi, G.Y. & Nemeskeri, I History of Human life span and Mortality. Akadémia Kiado. Budapest. Brothwell, D.R Digging up bones. The excavation, Treatment and Study of Human Skeletal Remains. British Museum (Natural History), London. Ferembach, D., Schwidetzky, I. & Stloukal, M Emphelungen für die Alters- und Geschlechtsdiagnose am Skelett. Homo 30 (2). Grays Anatomy th ed. Longman. Krogman, W.H The human skeleton in forensic medicine. C.C. Thomas. Springfield. Roberts, Ch. & Manchester, K The Archaeology of Disease. Sutton Publishing. Gloucestershire. Sjøvold, T Geschlechtsdiagnose am Skelett. I Anthropologie. Handbuch der vergleichenden Biologie des Menschen. Stuttgart. Sjøvold, T Estimation of stature from long bones utilizing the line organic correlation. Human Evolution 5, s Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla 17

20 Bilaga 2, Osteologisk analys fyndtabell Forts. nästa sida 18 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla

21 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla 19

22 Bilaga 3. Schakt och anläggningar Lst dnr , SA Resultat i schaktsträckan Teatergatan/Hertig Carls gata. Schaktet är schematiskt inritat, anläggningarna inmätta med GPS. 20 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla

23 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Åhus 14:108. Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 2. Kristianstad 4:4, Hästtorget, Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Larsson. 3. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 4. Önnestad 112:1, Önnestad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Tony Björk. 5. Sallerup180:72 m.fl., Södra Sallerup socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 6. Kristianstad 4:4, Södra Boulevarden, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 7. Vanås 3:12. Gryt socken, Östra Göinge kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 8. Härlövsängar och Lillövägen. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 9. Hammar 9:151, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll Anders Edring. 10. Carl XI:13. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Therese Ohlsson. 11. Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 12. Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg.

24