Osteologisk analys av skelettmaterial från gravar i S:t Larsparken, Linköping.
|
|
- Mattias Bergqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Appendix 1. Osteologisk analys - Caroline Arcini Appendix 1. Osteologisk analys Caroline Arcini Osteologisk analys av skelettmaterial från gravar i S:t Larsparken, Linköping. Caroline Arcini Omkring år 1000 byggdes en kyrka på den plats som skulle komma att bli staden Linköping. Kyrkan som benämns S:t Lars uppfördes på den leriga slätten väster om Stångån. Vid denna tid finns endast denna kyrka i trakten och först något århundrade senare kom Domkyrkan att uppföras. Även om det under medel tiden anlades flera olika begravningsplatser, såsom den hörande till Domkyrkan från 1100-talet, Franciskanerkonventets från 1280-talet och S:t Örjans kapell från 1400-talet, så kom S:t Lars att utgöra den enda sockenkyrkogården fram till reformationen då Domkyrkan också blev sockenkyrka (Arcini & Tagesson 2005). Gravplatsen vid S:t Larskyrkan användes fram till 1751, då man på grund av den sanka marken var tvungen att upphöra med begravningar (Arcini & Tagesson 2005). Från och med det året begrovs istället församlingsborna både från S:t Lars- och Domkyrkoförsamlingen tillsammans på Domkyrkans begravningsplats, stadens enda gemensamma kyrkogård. Det innebär att fram till reformationen bör de gravlagda på S:t Lars representera en socialt blandad befolkningsgrupp, kanske främst från den mest närbelägna omgivande landsbygden. År 2007 i samband med att parken kring S:t Larskyrkan förändrades och fjärrvärme lades ner i S:t Larsgatan påträffades 63 gravar varav 27 undersöktes och i 26 av dem fanns delar av skelett bevarade. Skeletten var i flera fall mycket dåligt bevarade, vilken bland annat beror på att kyrkogårdsmarken varit mycket vattensjuk, vilket bidrar till att benen löstes upp. Datering av benmaterialet från skeletten har visat att kyrkan och gravplatsen kan ha anlagts omkring år Den osteologiska analysen av gravmaterialet har visat att majoriteten av de gravlagda är vuxna individer, endast två barn och tre tonåringar har registrerats och inga spädbarn finns representerade. Anledningen till att det inte finns några spädbarn kan vara flera. En orsak är att de undersökta gravarna har legat en bit från kyrkan och inte i dess absoluta närhet. Flera tidigare undersökningar av tidigmedeltida gravplatser indikerar att barn och framförallt spädbarn begrovs i takdroppet till kyrkan och runt koret (Cinthio 2002). En annan anledning skulle kunna vara att eftersom skeletten från de vuxna individerna här på S:t Lars var dåligt bevarade, vilket göra att skelett från spädbarn har ännu sämre förutsättningar att bevaras. Enligt arkeologerna har dock inga spår av spädbarnsgravar utan skelett påträffats. Hur stor spädbarnsdödligheten var vid denna tid kan vi inte få fram eftersom vi inte känner antalet födda barn. Däremot ser vi i att andelen skelett från spädbarn varierar i förhållande till barn i alla åldersgrupper, beroende bland annat på vilken del av gravplatsen som undersökts och bevaringsförhållandena. Enbart när vi har en totalundersökt gravplats där bevaringsförhållandena varit goda kan vi uttala oss om hur många av dem som dog som var spädbarn. En sådan undersökning har gjorts av en tidigmedeltida kyrkogård och därmed samtida med S:t Lars i Linköping. Gravplatsen i Kattesund i Lund är i stort sett totalundersökt och bevaringsförhållandena var mycket goda (Arcini 1999). Resultaten visade att andelen spädbarn där utgjorde ca 20 % av det totala antalet gravlagda. Uppgifter från skriftliga källor, det vill säga kyrkoböcker, sexhundra år senare visar att andelen spädbarn (0-1 år) utgör ca 25 %, en uppgift som håller sig ganska konstant fram till slutet av 1700-talet (SCB). Åldersfördelningen bland de vuxna indikerar likt tidigare studier att de flesta dog unga och få blev äldre, det vill säga över 60 år. Bland de undersökta från S:t Lars finns det ingen som bedömts ha varit äldre än 60 år, däremot finns det fyra av de tretton som kunnat åldersbedömas 77
2 Appendix 1. Osteologisk analys - Caroline Arcini som bedömts vara mellan 45 och 60 år. Svårigheterna att bedöma äldre vuxna individers ålder undersöktes i England på 1990-talet, blev man klar över då man lät osteologer undersöka gravmaterial där individens ålder var känd. Det visade sig då att över 40 % av de vuxna blir bedömda för unga men det förekommer också att unga blir bedömda för gamla (Cox 1996). Undersökningar av skriftligt material från 1600-talets mitt från både Skåne och Danmark visar också att minst 45 % av dem som uppnådde vuxen ålder blev över 60 år. Att dra några slutsatser om dödligheten i olika åldrar utifrån materialet från S:t Lars är inte rimligt med tanke på att de undersökta individerna endast utgör en ytterst liten del av de gravlagda och att dessutom 30 % inte närmare kunnat åldersbedömas. Endast en mindre del, åtta stycken av de 23 vuxna individerna har kunnat könsbestämmas och sex av dessa var män och två kvinnor. I dagens samhälle används tre grundläggande parametrar som indikationer på hälsan hos en befolkning, nämligen spädbarnsdödlighet, medellivslängd och genomsnittlig kroppslängd. Det är bland annat utifrån lårbenets största längd som vi kan beräkna individers kroppslängd. Hos fem av de undersökta männen och en av kvinnorna från S:t Lars har det varit möjligt. Resultaten visar att den kortaste mannen var 171 cm och den längsta 175 cm, genomsnittet var 172,5. En medelkroppslängd som faller inom genomsnittet för medeltiden. Kroppslängd har endast kunnat undersökas hos en av kvinnorna, som var 160 cm. Beträffande övriga indikationer på hälsa kan vi se att två av de vuxna individerna under sin uppväxt antingen varit utsatta för svält eller infektioner, vilket avsatt spår på tänderna i form av avbrott i emaljbildningen, så kallade emaljhypoplasier. Den ena har drabbats av detta i 3- årsåldern den andra i övergången 1-2 år. För övrigt uppvisar fyra av de 16 individer hos vilka fler än 10 tänder varit bevarade karies och en har spår efter en inflammatorisk förändring i käkbenet. Det senare beror sannolikt på att tanden varit så hårt kariesangripen att bakterier kunnat komma ner i alveolen via pulpan. Övriga tecken på sjukliga förändringar i skelettet ses hos den äldre tonåringen i grav åtta. På nedre delen av höger skenben ses en ansvällning på benet och på höger skulderblad och nyckelben ses benhinneinflammation. Orsaken till förändringen på skenbenet är troligen en osteomyelit (benmärgsinflammation), en differentialdiagnos är att det skulle kunna vara en tumör. För att säkert fastställa krävs en röntgenundersökning. Benhinneinflammationen på skulderbladet och nyckelbenet har sannolikt orsakats av bakterier, kanske finns det ett samband mellan de olika förändringarna. I mellan % är bakterien Staphylococcous aureus den bakomliggande orsaken till osteomyelit. Infektionen kan antingen har uppstått genom ett sår i mjukvävnaden till exempel till följd av ett bett från hund eller katt, eller en skada av ett vasst föremål eller ha spritt sig via blodet ifrån en bakteriehärd någon annan stans i kroppen. Referenser Arcini, C Health and Disease in Early Lund. Arcini, C. & Tagesson, G. Kroppen som materiell kultur. Gravar och människor i Linköping genom 700 år. Cinthio, M De första stadsborna. Medeltida gravar och människor i Lund. Cox, M Life and death in Spitalfields
3 Åldersfördelningen i materialet 0-11 m år år år år år år Vuxen 1 Summa 26 Appendix 1. Osteologisk analys - Caroline Arcini 79
4 Appendix 1. Osteologisk analys - Caroline Arcini Gravnr Ålder Åldersgrupp Kön Tänder - antal Molarer - antal Förlorade tänder ante mortem Karierade antal tänder Abscesser antal Tandsten onormal mängd m m ? ? ? vuxen? ? vuxen? vuxen? m vuxen? ? x 20 vuxen? m? år? ?? ? vuxen?? ? m ? k? ? m? vuxen k ?
5 Appendix 1. Osteologisk analys - Caroline Arcini Lårbenslängd Kroppslängd Sjukdom Skada Övrigt Bra bevarat skelett. - - Tibia dex uppsvälld dist osteomyelit diff - Ovanligt slitna tänder för att vara så ung. diagnos tumör - - Emaljhypoplasier i tre års åldern - Fragmentariskt Fragmentariskt skelett. Lårbenslängd tagen i fält Fragmentariskt. Lårbenslängd tagen i fält Fragmentariskt Mycket fragmentariskt Fragmentariskt Fragmentariskt. Lårbenslängd tagen i fält Tänderna mestadels lösa, endast del av underkäke. Lårbenslängd tagen i fält Fragmentariskt En hörntand med en enorm tandstensformation. Lårbenslängd tagen i fält Extremt små tänder Lårbenslängd tagen i fält Permanenta tandkronor, vilka inte varit frambrutna Några enstaka rörbensfragment från fyllningen. Säger inget Fragmentariskt Fragment av lår- och skenben. Det går inte att avgöra om de kommmer från en vuxen eller en tonåring Permanenta tänder som är frambrutna Usurer på en Mt led, ej Mt 1 - Hårt slitna framtänder. Lårbenslängd tagen i fält Fragmentariskt Fragmentariskt Ganska bra bevarat skelett Endast tänder tillvaratagna Lårbenslängd tagen i fält. Benen är från fyllningen i graven. Osäkert om dessa hör till den gravlagda individen. - - Emaljhypoplasier1-2års åldern
6 82 Appendix 1. Osteologisk analys - Caroline Arcini
7 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Appendix 2. Osteologiska analyser Petter Nyberg Osteologisk analys av skelettmaterial från gravar i Repslagaregatan och Ågatan vid S:t Lars kyrka, Linköping. Petter Nyberg Februari 2012 BAKGRUND Skelettmaterialet som redovisas i denna rapport framkom år 2010 i samband med en arkeologisk undersökning i samband med fjärrvärmearbeten i Repslagaregatan respektive Ågatan vid S:t Lars kyrka i Linköpings stad och kommun, Östergötlands län. Vid denna undersökning framkom mängd skelettgravar. Skelettmaterialet som tillvaratogs vid undersökningen har analyserats av osteolog Petter Nyberg, Östergötlands museum, under perioden april - juni Den osteologiska rapporten skrevs i februari MATERIAL Det analyserade skelettmaterialet kom från 46 gravlagda individer. Vid den arkeologiska undersökningen framkom ytterligare konstaterade gravar, men dessa var så dålig bevarade att stort sett inget skelettmaterial fanns kvar. Dessutom har skelettmaterial från en grop i Repslagaregatan och en störning i Ågatan analyserats. Det analyserade skelettmaterialet hade en totalvikt av 9 407,9 gram och antalet fragment uppgick till Materialet var således fragmenterat med en snittvikt av 3,8 gram per fragment. Sex av fragmenten, med en totalvikt av 23,1 gram, utgjordes av djurben. Resten av det analyserade skelettmaterialet härrörde från människa. METOD Benen har sorterats och bestämts till benslag, sida och del av ben. Fynden har specificerats i bifogad benlista. En sammanställning för varje kontext finns under rubriken Resultat i denna rapport. Totalt består en vuxen människas skelett av 206 ben. Kraniet (exklusive underkäke) har i denna rapport i de flesta fall räknats som ett skelettelement. Normalt består ett mänskligt kranium av 28 ben exklusive underkäken. I rapporten och i benlistorna har lösa tänder har räknats som egna skelettelement, medan tänder som sitter kvar i en bevarad käke inte räknats som separata element. Könsbedömning De olika metoderna för könsbedömning bygger på att benens proportioner och morfologi varierar beroende på kön. Det finns således både morfologiska och metriska könskriterier att tillgå. De flesta könsskiljande karaktärerna uppträder och utvecklas först i samband med puberteten eller senare, vilket innebär att en åldersbedömning är mycket svår att göra på unga individer. Vid bedömning av de morfologiska kriterierna på höftben och kranium har de metoder som sammanställts i Human Osteology (White 2000:362ff med anf litt) använts. De flesta könstypiska karaktärer har bedömts efter en 5-gradig skala. 83
8 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg 1 = kvinna 2 = tveksam kvinna 3 = tvetydig (allophys) 4 = tveksam man 5 = man Dessa kriterier har kompletterats vad gäller bäckenregionen med utseendet på korsbenets led mot höftbenet (Bass 1995:212). Vid könsbedömning har även underkäksvinkeln (angulus mandibulae) använts (Sjøvold 1988:458). Diametern på överarmsbenets (Bass 1995:156) och lårbenets (Bass 1995:231) ledkulor har använts vid metrisk bedömning av kön. Även kraniets kalottjocklek har använts vid könsbedömning (Gejvall 1948). Hänsyn har dock tagits till att denna metod för könsbedömning egentligen är avsedd för bränt skelettmaterial. Vid förbränning krymper ben. Hur stor krympningen blir beror på hettan. Krympningsgraden mellan 1 och 25 procent nämns hos olika författare (Iregren & Johnsson 1973:97). Vid bedömning av de obrända benen i detta material har en utebliven krympning upp till 25 % tagits in i bedömningen. Vid eventuella motsägelser mellan skilda könskaraktärer har de som tillhör bäckenregionen varit vägledande vid könsbedömningen. Åldersbedömning Ålder kan bedömas utifrån skilda kriterier baserade på skelettets allmänna utveckling och åldrande. Genom att tänder bryter fram i olika åldrar och successivt slits, ger en bedömning utifrån dem en hänvisning till ett särskilt åldersintervall. Skelettutvecklingen i övrigt ger oftast endast en bestämning till yngre eller äldre än en viss ålder. En annan sak att ta i beaktande är att åldersbedömningar som gjorts utifrån skelettet inte ger individens kronologiska ålder utan den biologiska. Denna kan mer eller mindre väl sammanfalla med den kronologiska. Ju fler ålderkriterier som finns bevarade på skelettet desto mindre felmarginal och snävare åldersbedömning kan fås. Det är enklare att mer noggrant bedöma åldern på barn och tonåringar än på en vuxen individ. Eftersom de analyserade skeletten i de flesta fall var mer eller mindre helt förmultnade har i huvudsak åldersbedömningen gjorts utifrån tandslitage. I huvudsak har ålderbedömning gjorts genom tandslitage på tuggytan (occlusalt) på de bakre kindtänderna. Viktigt att tänka på är att slitage på tänder kan påverkas av den kost man äter. Bäst är att använda slitage på tänder i underkäke samt på den första bakre kindtanden (M1) och den andra bakre kindtanden (M2) eftersom de uteslutande används vid tuggning. Visdomstanden (M3) används mindre vid tuggning och är beroende av om individen har en hel tanduppsättning. Den allmänna meningen är att man underskattar åldern hos äldre personer om endast en åldersbedömning från tandslitaget görs (Borrman 2003:119). Vid analysen bedömdes tandslitaget efter åldersuppgifter hämtade från tre olika författare. Den vanligast använda bland osteologer i Sverige torde vara den som finns redovisad hos Brothwell (1981:72). Brothwells data grundar sig på brittiskt material från neolitisk tid till medeltid. Enligt Brothwell tycks inte tandslitaget hos brittiska populationer förändrats mycket under denna period och därmed anser han att hans tandslitageschema i stort sett ger korrekta åldersbedömningar på tänder från hela denna tidsperiod (Brothwell 1981:72). Det andra tandslitageschemat som använts är det av Miles (1962) upprättade, som grundar sig på engelskt skelettmaterial från perioden e kr. I denna rapport har även tandslitaget redovisats enligt det slitageschema som Lovejoy (1985) har upprättat. Lovejoys data bygger på en jägar-samlar population från perioden e Kr från Ohio, USA. Vid ålderbedömningen av de olika individerna har 84
9 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Brothwell utgjort grunden, kompletterat med Miles uppgifter. Bedömningen efter Lovejoys kriterier tas bara med som en jämförelse, men har inte varit styrande vid åldersbedömningen. För åldersbedömning av vuxna individer har bäckenet använts i förekommande fall. Benstrukturen på ledytan mellan korsbenet och höftbenen (facies auricularis) studerades utifrån en 8-gradig skala som är samma för män och kvinnor. Faserna bedöms utifrån förändringar i benet som vågmönster, tvärstrimmighet, kornighet, kompakthet, oregelbundenhet, makrooch mikroporositet samt benpålagring (Lovejoy et al 1985). Dessutom har utseendet på fogen mellan blygdbenen använts för åldersbedömningen, enligt en 6-gradig skala som är olika för män och kvinnor (Brooks & Suchey 1990). Vid bedömning av fogen mellan blygdbenen har gipsavgjutningar av fogar från individer med känd dödsålder använts som referens. På vuxna skelett har, när det varit möjligt, en åldersbedömning utifrån kraniesömmarnas utseende (Holk 1997) gjorts. Dessutom har förhållandet mellan tabula externa, tabula interna och diploë på skalltaket (utifrån de av Gejvall utarbetade kriterierna, så som de är beskrivna hos Sigvallius 1994:10) använts för att bedöma dödsåldern på de fragmenterade kranierna i materialet. Det mänskliga skelettmaterialet har då indelats i följande åldersklasser (efter Sjøvold 1978): Adultus år Maturus år Senilis Äldre än 50 år När det gäller åldersbedömning av de konstaterade barnskeletten har tandutveckling och tandframbrott (Ubelaker 1989) varit styrande. Beräkning av minsta antal individer Den metod som använts här är den av Chaplin (1971) utarbetade mind-metoden, vilken går ut på att säkerställa minsta antalet individer (mind eller MNI) i ett skelettmaterial. Bestämning av minsta antalet individer i en anläggning baserar sig på det faktum att vissa skelettdelar uppträder i ental eller parvis i kroppen. Metoden innebär att man använder det benslag som uppvisar flest antal från höger eller vänster sida. I vissa fall kan man även använda opariga ben om detta är lämpligt. Efter sakning av de fragment som kan tillhöra från samma benelement, kan man säkerställa minsta antalet individer. Även hänsyn till ålder bör tas. Vissa juvenila ben kan därmed räknas som enskilda individer. Även säkra könsbedömningar kan användas vid beräkningarna. Mått Måttdefinitionerna har hämtats från Standards for Data Collection from Human Skeletal Remains (1994:82ff). Tjockleken på kraniefragmenten har mätts enligt mätdefinitioner från Gejvall (1948). Kroppslängd Den största längden (GL) på långa rörben har använts för beräkning av kroppslängd när det varit möjligt. Formler för kroppslängdsberäkning har hämtats från Trotter (1970), Sjøvold (1990) och Formicola & Franceschi (1996). Styrande vid kroppslängdberäkning har formlerna från Trotter fått vara och mått från lårbenen har föredragits när det varit möjligt. På grund av oklarheter om hur Trotter och Gleser mätt skenbenen används inte Trotters kroppslängdsformler vad gäller detta benslag (White 2000:372 med anf litt), utan Sjøvolds formler har använts. När könsbedömningen av individen inte varit möjlig att göra har Sjøvolds kroppsberäkningsformler fått vara styrande eftersom hans formler är oberoende av könstillhörighet. Även kroppslängdberäkning från språngben har gjorts i ett fall (Holland 1995). 85
10 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg RESULTAT Grav 5 Skelettet var i stort sett nedbrutet och bestod endast av ett antal tänder. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 2,0 gram och antalet fragment uppgick till 10 fördelat på 4 identifierade tänder. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Dödsålder är uteslutande gjord utifrån tandslitaget och indikerar en dödsålder mellan 17 och 35 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Oidentifierad käke år år år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 7 Skelettet var i stort sett nedbrutet och bestod endast en del fragment av lårbenen. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 73,0 gram och antalet fragment uppgick till 8 fördelat på 2 identifierade benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 8 Skelettet var i mycket dåligt skick och bestod av fragment från skallen, överarmarna, skenbenen, höger lårben och en enstaka tand. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 205,2 gram och antalet fragment uppgick till 76 fördelat på 7 identifierade benelement och en tand. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 25 och 45 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) tas kan dödsåldern antas vara mellan 30 och 45 år. 86
11 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år år 40 år Underkäke Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 9 Skelettet var i stort sett nedbrutet och bestod endast av tre fragment av höger lårben. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 11,2 gram. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 10 Skelettet var i mycket dåligt skick och bestod av fragment från överkäken, vänster skulderblad, vänster överarm, vänster strålben, lårbenen, skenbenen och vänster vadben. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 129,4 gram och antalet fragment uppgick till 99 fördelat på 9 identifierade benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 11 Skelettet var i stort sett nedbrutet och endast tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 19,1 gram och antalet fragment uppgick till 34 fördelat på 29 identifierade tänder. Ålder: 7 år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandutvecklingen enligt Ubelaker (1989) indikerar en dödsålder på 7 ± 2 år. 87
12 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Tänder: 7 ± 2 år Tabell över åldersbedömning utifrån tandutveckling. Käke Ubelaker (1989) Överkäke Underkäke 7 ± 2 år 7 ± 2 år Ben i gravfyllning Inga tillvaratagna ben från fyllningen. Grav 12 Skelettet var i stort sett nedbrutet och bestod endast en del fragment av överarmsbenen. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 3,9 gram och antalet fragment uppgick till 24 fördelat på 2 identifierade benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 14 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 15,0 gram och antalet fragment uppgick till 29 fördelat på 28 identifierade tänder. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 17 och 25 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter anges hos Miles (1962) kan dödsåldern antas vara mellan 18 och 19 år. Slitaget på visdomständerna anger en något yngre ålder de övriga bakre kindtänderna. Slitaget på de 1:a och de 2:a bakre kindtänderna i underkäken har fått vara styrande vid åldersbedömningen. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år 12-18½ år år Underkäke år år år Oidentifierad år år år 88
13 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 15 Skelettet var i stort sett nedbrutet och bestod endast av sex fragment av höger överarmsben. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 1,1 gram. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 19 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 2,9 gram och antalet fragment uppgick till 10 fördelat på 9 identifierade tänder. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 17 och 25 år. Om hänsyn tas till åldersuppgifterna hos Miles (1962) bedöms dödålder till mellan 18 och 24 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år år år Underkäke år år år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 20 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast små fragment av vänster överarmsben, de båda lårbenen och vänster skenben var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 4,4 gram och antalet fragment uppgick till 11 fördelat på 4 identifierade benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. 89
14 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Grav 21 Skelettet var i mycket dåligt skick och bestod av fragment från höger överarmsben och båda lårbenen. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 88,2 gram och antalet fragment uppgick till 50 fördelat på 3 identifierade benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 22 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast fragment av de båda lårbenen var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 25,3 gram och antalet fragment uppgick till 4 fördelat på 2 identifierade benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 23 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast skallfragment och tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 46,9 gram och antalet fragment uppgick till 39. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder äldre än 25 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) tas kan dödsåldern antas vara mellan år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Oidentifierad käke 25 år år 45 år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. 90
15 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Grav 25:1 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 13,7 gram och antalet fragment uppgick till 27 fördelat på lika många identifierade tänder. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 17 och 25 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos och Miles (1962) bedöms dödsåldern till mellan 17 och 19 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Smith (1984) Lovejoy (1985) Överkäke år 12-18½ år år Underkäke år 12-18½ år år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 25:2 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 4,0 gram och antalet fragment uppgick till 12 fördelat på lika många identifierade tänder. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 25 och 35 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) är individens dödsålder mellan 31 och 35 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år år år Underkäke år 31½ - 38 år år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. 91
16 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Grav 26 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast två fragment av ett långt rörben var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 13,3 gram. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 29 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast små fragment av höger lårben och de båda skenbenen var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 11,9 gram och antalet fragment uppgick till 21 fördelat 3 identifierade benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 33 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast fragment från de båda lårbenen var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 41,1 gram och antalet fragment uppgick till 12 fördelat 2 identifierade benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 34 Skelettet var i stort sett nedbrutet och endast tänder och skallfragment var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 72,9 gram och antalet fragment uppgick till 42 fördelat på 26 identifierade benelement och tänder. Ålder: 10 år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandutvecklingen enligt Ubelaker (1989) indikerar en dödsålder på 10 ± 2½ år. 92
17 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Tänder: 10 ± 2½ år Tabell över åldersbedömning utifrån tandutveckling. Käke Ubelaker (1989) Överkäke Underkäke 8 år ± 2 år - 11 ± 2½ år 10 ± 2½ år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 35 Skelettet var i dåligt skick och bestod av fragment från tänder, höger höft och båda lårbenen. I fält gjordes ett längdmått på vänster överarmsben. Överarmsbenet var dock i mycket dåligt skick och tillvaratogs ej. Det tillvaratagna skelettmaterialet hade en totalvikt av 29,0 gram och antalet fragment uppgick till 53 fördelat på 28 identifierade benelement och tänder. Ålder: år Kön: Kvinna Kroppslängd: 160 cm Könsbedömning Det analyserade skelettet könsbedömdes som en kvinna utifrån en morfologisk karaktär på höger höftben. Bäckenben: Kvinna Incisura ischiadica major: 1 Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 25 och 35 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) bedöms dödsåldern till mellan 35 och 36 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år 31½ år - 36 år år Underkäke år år år Kroppslängdsmått i cm Längdmått tagna på vänster överarmsben visade på en kroppslängd på 160 cm (Trotter 1970). Längdmåttet togs i fält och benet tillvaratogs ej. Kontrollmätning har således inte varit möjlig att göra. Detta är ett par centimeter under medellängden för kvinnor under medeltiden (Arcini 2003:57). 93
18 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Tabell över kroppslängdsberäkningar på rörben. Benslag Sida GL (cm) Trotter (1970) Sjøvold (1990) Formicola (1996) Överarmsben Sin 30,40 160,11 ± 4,45 159,45 ± 4,89 156,90 ± 2,48 Tandstatus Inga spår av karies. Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 36 Skelettet var i dåligt skick och bestod av ett par lösa tänder samt fragment från kranium, båda överarmsbenen, båda lårbenen och båda skenbenen. Det tillvaratagna skelettmaterialet hade en totalvikt av 313,3 gram och antalet fragment uppgick till 46 fördelat på 22 identifierade benelement och tänder. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: 186 cm Åldersbedömning Tandslitaget i underkäken enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 35 och 45 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) bedöms dödsåldern till 38 och 45 år. Tandslitaget i överkäken ger en något yngre dödsålder, men slitaget i underkäken har fått vara styrande vid åldersbedömningen av individen. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år 25-44½ år år Underkäke år år år Kroppslängdsmått i cm Längdmått tagna på vänster lårben visade på en kroppslängd på 186 cm (Sjøvold 1990). Längdmåttet togs i fält och benet föll sönder i samband tillvaratagandet. Kontrollmätning har således inte varit möjlig att göra. Tabell över kroppslängdsberäkningar på rörben. Benslag Sida GL (cm) Trotter (1970) Sjøvold (1990) Formicola (1996) Överarmsben Sin 36,10-185,78, ± 4,98 - Tandstatus Inga spår av karies. 94
19 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 37 Skelettet var i dåligt skick och bestod av en lös tand samt fragment från kranium, överarmsbenen, höftbenen, lårbenen och skenbenen. Det tillvaratagna skelettmaterialet hade en totalvikt av 404,9 gram och antalet fragment uppgick till 86 fördelat på 13 identifierade benelement och en lös tand. Ålder: år Kön: Man Kroppslängd: 168 cm Bäckenben: Man Incisura ischiadica major: 5 Åldersbedömning Tandslitaget i underkäken indikerar enligt Brothwell (1981) en dödsålder mellan 35 och 45 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) bedöms dödsåldern till ca år. Tandslitaget i överkäken ger en något yngre dödsålder, men slitaget i underkäken har fått vara styrande vid åldersbedömningen av individen. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år år år Underkäke år 51-57½ år 40 år Kroppslängdsmått i cm Längdmått tagna på vänster lårben visade på en kroppslängd på 168 cm (Trotter 1970). Längdmåttet togs i fält och benet föll sönder i samband tillvaratagandet. Kontrollmätning har således inte varit möjlig att göra. Tabell över kroppslängdsberäkningar på rörben. Benslag Sida GL (cm) Trotter (1970) Sjøvold (1990) Formicola (1996) Överarmsben Sin 31,80 168,39, ± 4,05 165,92, ± 4,98 166,13 ± 2,77 Tandstatus Inga spår av karies. Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. 95
20 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Grav 38 Skelettet var i dåligt skick och bestod av fragment från kranium, vänster överarmsben och höger lårben. Det tillvaratagna skelettmaterialet hade en totalvikt av 164,1 gram och antalet fragment uppgick till 63 fördelat på 4 identifierade benelement. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandslitaget indikerar enligt Brothwell (1981) en dödsålder mellan 35 och 45 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) bedöms till mellan 42 och 45 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år år 40 år Underkäke år 31½ 44½ år år Tandstatus Inga spår av karies. Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 39 Skelettet var i dåligt skick och bestod av tänder samt fragment från kranium, överarmsbenen, armbågsbenen och lårbenen. Det tillvaratagna skelettmaterialet hade en totalvikt av 406,2 gram och antalet fragment uppgick till 80 fördelat på 23 identifierade benelement och tänder. Ålder: år Kön: Man (tveksam) Kroppslängd: - Könsbedömning Kranium: Man (tveksam) Kalottjocklek: Man (tveksam) Åldersbedömning Åldersbedömning utifrån tandslitaget på de bakre kindtänderna ger enligt Brothwell (1981) en dödsålder på ca 25 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) bedöms dödsåldern i underkäken till mellan 24 och 25 år. Förhållandet mellan tabula externa, tabula interna och diploë indikerar en dödsålder mellan 35 och 64 år (Sigvallius 1994:10). Suturernas utseende indikerar en dödsålder mellan 27 och 60 år (Holk 1997). Kraniets ålderskriterier och tandslitaget på de bakre kindtänderna uppvisar således en klar skillnad i dödsålder. Åldersbedömning får således anses som osäker. 96
21 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Kranium: år Tabulae/diploë: år Suturer: år Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år - - Underkäke ca 25 år år år Tandstatus Inga spår av karies. Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 40 Skelettet var i stort sett nedbrutet och endast tänder och små fragment från långa rörben var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 12,9 gram och antalet fragment uppgick till 32 fördelat på 21 identifierade benelement och tänder. Ålder: 2 år Kön: - Kroppslängd: - Könsbedömning: - Åldersbedömning Tandutvecklingen enligt Ubelaker (1989) indikerar en dödsålder på 2 år ± 8 mån. Tänder: 2 år ± 8 mån (Ubelaker 1989) Tandstatus Karies konstaterades i den första och andra mjölkframtanden på vänster sida. Andra gradens emaljhypoplasi konstaterades på första mjölframtanden (Id1) på vänster och höger sida samt andra mjölframtanden (Id2) på vänster sida. Ordet hypoplasi betyder ofullständigt eller avstannad tillväxt av ett organ. Emaljhypoplasi är således en störning av tandens tillväxt. Dessa ses ofta som en insnörning i emaljen på tandkronan. Dessa kan uppkomma på grund av infektionssjukdomar eller på grund av felaktig eller bristfällig kost under uppväxtåren (Borrman 2003:114). Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. 97
22 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Grav 41 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast fyra små fragment från en överarm var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 17,1 gram. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 42 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast ett fragment från en överarm var bevarat. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 34,0 gram. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 44 Skelettet var i hög grad nedbrutet och bestod endast av tänder, fragment från skallen, lårbenen och vänster skenben. Det tillvaratagna skelettmaterialet hade en totalvikt av 147,7 gram och antalet fragment uppgick till 43 fördelat på 29 identifierade benelement och tänder. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 17 och 25 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) bedöms dödsåldern i underkäken till mellan 18 och 19 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år 18-18½ år år Underkäke år 18-18½ år år Tandstatus Inga spår av karies. 98 Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen.
23 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Grav 45 Skelettet var i hög grad nedbrutet och bestod endast av tänder, fragment från kraniet, överarmsbenen, vänster strål- och armbågsben samt vänster lårben. Det tillvaratagna skelettmaterialet hade en totalvikt av 292,9 gram och antalet fragment uppgick till 102 fördelat på 10 identifierade benelement och tänder. Ålder: år Kön: Tvetydig Kroppslängd: - Kranium: Tvetydig Trigonum mandibulae: 3 Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 25 och 45 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) bedöms dödsåldern i underkäken till mellan 44 och 45 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år 44½ - 54 år 40 år Underkäke år 44½ - 54 år 40 år Tandstatus På den vänstra överkäken konstaterades måttlig grad av tandstensbildning på de båda framtänderna samt mild tandstensbildning på hörntanden. På den högra överkäken konstaterades måttlig tandstensbildning på den andra framtanden (I2). Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 46 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och bestod endast av tänder. Det tillvaratagna skelettmaterialet hade en totalvikt av 15,5 gram och antalet fragment uppgick till 31 fördelat på 28 identifierade tänder. Ålder: ca 12 år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder 17 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) bedöms dödsåldern i underkäken till mellan 6 och 12 år. Slitagebedömningen enligt Lovejoy (1985) indikerar att individens dödsålder bör ligga i omkring 12 år. 99
24 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Tänder: ca 12 år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke 17 år 6-12 år år Underkäke 17 år 6-12 år år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 48 Skelettet var i stort sett nedbrutet och endast tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 11,3 gram och antalet fragment uppgick till 29 fördelat på lika många tänder. Ålder: 7-8 år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandutvecklingen enligt Ubelaker (1989) indikerar en dödsålder på 7-8 ± 2 år. Tänder: 7-8 ± 2 år Tabell över åldersbedömning utifrån tandutveckling. Käke Ubelaker (1989) Överkäke Underkäke 6 år ± 2 år - 7 ± 2 år 8 ± 2 år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 50 Skelettet var i dåligt skick och det tillvaratagna skelettmaterialet bestod av fragment från tänder, höger höftben och lårbenen. I fält gjordes en könsbedömning av vänster höftben. Vänster höftben var dock i mycket dåligt skick och tillvaratogs ej. Således har inte könsbedömningen varit möjlig att bekräfta under i en mer kontrollerad miljö. Det tillvaratagna skelettmaterialet hade en totalvikt av 55,4 gram och antalet fragment uppgick till 47 fördelat på 29 identifierade benelement och tänder. Ålder: år Kön: Kvinna Kroppslängd: - Könsbedömning Det analyserade skelettet könsbedömdes i fält som en kvinna utifrån vänster höftben. 100
25 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Bäckenben: Kvinna Incisura ischiadica major: 1 Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 17 och 25 år. Om hänsyn tas till de åldersuppgifter som anges hos Miles (1962) bedöms dödsåldern till mellan 18 och 19 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år ca 18 år ca 20 år Underkäke år 18-18½ år ca 20 år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 52 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast små fragment av lårbenen var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 14,0 gram och antalet fragment uppgick till 37 fördelat på 2 identifierade benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 53 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och fragment av skallen, vänster lårben, vänster skenben och enstaka tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 63,2 gram och antalet fragment uppgick till 60 fördelat på 6 identifierade benelement och tänder. Ålder: 40 år Kön: - Kroppslängd: - Könsbedömning: - Åldersbedömning: 40 år Tänder: 40 år Slitaget på en påträffad främre kindtand (premolar) från överkäken är enligt åldersbedömning utifrån åldersindelningen hos Lovejoy (1985) från en individ som är äldre 40 år. Åldersbedömningar 101
26 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg på de främre kindtänderna har dock på resten av det analyserade skelettmaterialet från S:t Lars uppvisat bristfällighet tillförlitlighet. Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 54 Skelettet var i stort sett nedbrutet och endast tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 51,2 gram och antalet fragment uppgick till 36 fördelat 26 tänder. Ålder: 9-10 år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandutvecklingen enligt Ubelaker (1989) indikerar en dödsålder på 9 år ± 2 år - 10 ± 2½ år. Ett fragment från vänster lårben har åldersbedömt som infans II (5-14 år) utifrån benets storlek. Tänder: 9 år ± 2 år - 10 ± 2½ år Tabell över åldersbedömning utifrån tandutveckling. Käke Ubelaker (1989) Överkäke Underkäke 7 år ± 2 år - 10 ± 2½ år 9 år ± 2 år - 10 ± 2½ år Tandstatus Första framtanden på båda sidorna i överkäken uppvisar andra gradens emaljhypoplasi. Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 55 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast fem små fragment av vänster lårben var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 28,0 gram. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. 102 Grav 56 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast tänder och fragment från skallen och vänster lårben var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 322,0 gram och antalet fragment uppgick till 65 fördelat 13 benelement och tänder.
27 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Ålder: år Kön: Man Kroppslängd: - Könsbedömning Det analyserade skelettet könsbedömdes utifrån morfologiska karaktärer på kraniet samt skalltjocklek som en man. Kranium: Man Margo supraorbitale: 5 Processus mastoideus: 5 Kalottjocklek: Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 25 och 35 år. De åldersuppgifter som anges Miles (1962) ger en något äldre dödsålder. Sammantaget har individen utifrån tandslitaget bedömt ha en dödsålder mellan 35 och 38 år. Förhållandet tabula externa, tabula interna och diploë på skallen indikerar en dödålder som är äldre än bedömningen utifrån tandslitage. Sammantaget har individens dödsålder bedömts till mellan 35 och 50 år. Kranium: 50 år Tabulae/diploë: 50 Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke år 31½ - 39 år år Underkäke år ca 38 år år Tandstatus Den första bakre kindtanden på vänster sida i överkäken är kraftigt snedsliten. Visdomstanden på höger sida i överkäken uppvisar mild tandstensbildning lingualt. Karies påträffades i följanden tänder: M2 sup dx, M2 sup sin, M3 sup dx, M3 inf sin. Ingen karies konstaterades på de övriga påträffade tänderna. Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 57A Skelettet var i stort sett nedbrutet och endast tänder och små fragment från vänster överarmsben, vänster strålben och vänster armbågsben var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 40,3 gram och antalet fragment uppgick till 45 fördelat 34 benelement och tänder. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: - 103
28 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Åldersbedömning Tandutvecklingen enligt Ubelaker (1989) indikerar en dödsålder på 10 år ± 2½ år - 11 ± 2½ år. Tänder: 10 år ± 2½ år - 11 ± 2½ år Tabell över åldersbedömning utifrån tandutveckling. Käke Ubelaker (1989) Överkäke Underkäke 11 ± 2½ år 10 ± 2½ år Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 57B Skelettet var i stort sett nedbrutet och endast tänder var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt av 1,5 gram och antalet fragment uppgick till 4 fördelat på lika många tänder. Ålder: 7-8 år Kön: - Kroppslängd: - Åldersbedömning Tandutvecklingen enligt Ubelaker (1989) indikerar en dödsålder på 7 ± 2 år - 8 ± 2 år. Tänder: 7 ± 2 år - 8 ± 2 år Tabell över åldersbedömning utifrån tandutveckling. Käke Ubelaker (1989) Överkäke 7 ± 2 år - 8 ± 2 år Underkäke - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 58 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast fragment av vänster lårben och vänster skenben var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 115,8 gram och antalet fragment uppgick till 9 fördelat på 2 benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. 104
29 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Grav 59 Skelettet var i stort sett helt nedbrutet och endast av små fragment av höger lårben och högerskenben var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 36,1 gram och antalet fragment uppgick till 13 fördelat på 2 benelement. Ålder: - Kön: - Kroppslängd: - Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. Grav 60 Skelettet var mycket dåligt bevarat och endast tänder och fragment från överarmsbenen och lårbenen var bevarade. Skelettmaterialet hade en totalvikt 360,6 gram och antalet fragment uppgick till 19 fördelat 15 benelement och tänder. Ålder: år Kön: - Kroppslängd: 172 cm Könsbedömning: - Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 35 och 45 år. Sammantaget, med hänsyn till åldersbedömningen utifrån Miles (1962) har individen utifrån tandslitaget bedömt ha en dödsålder mellan 36 och 39 år. Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy (1985) Överkäke Underkäke år år år Kroppslängdsmått i cm Längdmått tagna på vänster lårben visade på en kroppslängd på 172 cm (Sjøvold 1990). Längdmåttet togs i fält och benet föll sönder i samband tillvaratagandet. Kontrollmätning har således inte varit möjlig att göra. Tabell över kroppslängdsberäkningar på rörben. Benslag Sida GL (cm) Trotter (1970) Sjøvold (1990) Formicola (1996) Lårben Sin 46,50-171,88 ± 4,49 - Tandstatus Ingen karies konstaterades. Övrigt Inga ben tillvaratogs från fyllningen. 105
30 Appendix 2. Osteologiska analyser - Petter Nyberg Grav 62 Kraniet, ryggraden och den vänstra hälften av skelettet var fragmenterat men relativt komplett. Dock saknades underarmsbenen och handen på vänster sida. Från höger sida har inga ben tillvaratagits förutom revbenen och ett fragment av nyckelbenet. Skelettmaterialet hade en totalvikt 1417,7 gram och antalet fragment uppgick till 389 fördelat 58 identifierade benelement. I detta fall har skallen räknats som ett enda skelettelement. Ålder: år Kön: Kvinna Kroppslängd: 167 cm Könsbedömning Det analyserade skelettet bäckenben uppvisade kvinnliga könskaraktärer. Könsbedömningen av kraniet indikerade däremot en man (tveksam). Vid könsbedömningen av individen har dock bäckenets könsbedömningskriterier fått vara styrande. Kranium: Man (tveksam) Processus mastoideus: 4 Protuberantia occipitalis externa: 4 Trigonum mandibulae: 3 Kalottjocklek:? Bäckenben: Kvinna Incisura ischiadica major: 1 Facies auricularis: Åldersbedömning Tandslitaget enligt Brothwell (1981) indikerar en dödsålder mellan 35 och 45 år. Med hänsyn uppgifterna från Miles (1962) har individen utifrån tandslitaget bedömts ha en dödsålder mellan 44 och 46 år. Förhållandet mellan tabula externa, tabula interna och diploë (Sigvallius 1994) samt suturernas utseende (Holk 1997) indikerar en ålder mellan år. Facies auricularis på höftbenet indikerar en dödsålder mellan 40 och 59 år. Åldersbedömningen av kranium, bäcken och tandslitage är således relativt samstämmig. Individens dödsålder har bedömts till mellan år. Kranium: år Tabulae/diploë: år Suturer: 40 år Bäckenben: år Facies auricularis: år Tänder: år Tabell över åldersbedömning utifrån tandslitage på de bakre kindtänderna Käke Brothwell (1981) Miles (1962) Lovejoy(1985) 106 Överkäke 35 år 36 44½ år 40 år Underkäke år 44½ - 46 år 45 år
Gravar vid Bottnaryds kyrka
Rapport 2013:7 Osteologisk analys Gravar vid Bottnaryds kyrka Bottnaryds kyrka Bottnaryds socken Jönköpings kommun Jönköpings län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI
Osteologisk analys av skelettmaterialet i gravarna från Gyllins trädgårdar, Husie Malmö
Osteologisk analys av skelettmaterialet i gravarna från Gyllins trädgårdar, Husie Malmö I samband med undersökningarna av Gyllins trädgård 2006 framkom en träkammargrav, en båtgrav och fem flatmarksgravar,
Gravar i Älvestad kyrka
Rapport 2013:29 Osteologisk analys Gravar i Älvestad kyrka Älvestad kyrka Älvestad socken Motala kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH
/ ff < Q, " TURKU, KAERLA E. Raike Benanalys Niklas Söderholm
1 TURKU, KAERLA Benanalys 5.-6.6.2002 Niklas Söderholm Benmaterial från två gravar (hauta 1 och hauta 2) har analyserats. Benen har redan i utgrävningsskedet och tillvaratagandet till stor del sorterats
OSTEOLOGISK ANALYS GOTLAND. FRÖJEL SN. Bottarve 1:11 Lärarbostaden. Maj. 1998
OSTEOLOGISK ANALYS GOTLAND. FRÖJEL SN Bottarve 1:11 Lärarbostaden. Maj. 1998 Carola Liebe-Harkort Osteolog 1998/1999 This essay deals with a human bonematerial from Fröjel, Gotland, Sweden. The bonematerial
Bilaga 3 FORSA. Osteologisk undersökning av brända och obrända skelettrester från Uppland, Tensta socken, Forsa 3:3, RAÄ 434
Bilaga 3 FORSA Osteologisk undersökning av brända och obrända skelettrester från Uppland, Tensta socken, Forsa 3:3, RAÄ 434 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för Arkeologiska undersökningar UV-Mitt Berit
Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar
Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Sabine Sten Osteologisk Rapportserie 2015:2 Institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet Campus Gotland INLEDNING
GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N
GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,
Köpmansgatan i Laholm
Osteologisk analys Köpmansgatan i Laholm Osteologisk analys av skelett från Köpmansgatan, RAÄ 19, i Laholm Laholms stad och kommun Hallands län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:47 Anna Kloo
Tjugofem gravar vid Bottnaryds kyrka
Tjugofem gravar vid Bottnaryds kyrka Arkeologisk undersökning inför ombyggnation av vapenhuset i den västra delen av Bottnaryds kyrka, delvis inom den äldre kyrkogården. Bottnaryds socken, Jönköpings kommun
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp Annica Cardell Under den osteologiska analysen har benmaterialet identifierats och därefter registrerats i en Access databas. Materialet sammanlagda
Leif Jonsson LJ-Osteology Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän
Leif Jonsson LJ-Osteology 2016.10.04 Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän Det undersökta benmaterialet bestod huvudsakligen av obrända däggdjursben samt ett fåtal fiskben. Analysresultatet redovisas
Bilaga 9. Osteologisk rapport
Av Helena Hedelin Inledning Benmaterialet har analyserats vid osteologiska enheten, Statens historiska museum i Stockholm 1994. Material och metod Materialet uppgår till totalt 1519,6 gram, varav 478,1
267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ
267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ 1 Inledning och Allmän benlära Jag nämnde att osteologi är studiet av alla ryggradsdjurs skelett, såväl människans som de övriga djuren. Men i denna
500 meter GOTLAND.. Väskinde
2 3 500 meter GOTLAND. Väskinde 4 5 6 7 8 9 10 11 12 A5, A4, A3 A9 A2 A1, A10 20 meter 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 . 29 BRANDGRAVAR FRÅN VÄSKINDE Osteologisk analys av ben från anläggningarna
Brända och obrända ben - En osteologisk analys av skelettmaterial ur fornsakssamlingen på Österlens museum
Brända och obrända ben - En osteologisk analys av skelettmaterial ur fornsakssamlingen på Österlens museum Agneta Ohlsson, osteolog vid Riksantikvarieämbetet, UV Mitt i Stockholm februari 2009 Del 1 Brända
Begravningar vid Tyska kyrkan i Göteborg
UV RAPPORT 2014:72 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Begravningar vid Tyska kyrkan i Göteborg Västra Götalands län, Västergötland, Göteborg stad och socken, kvarteret Rådhuset (Tyska kyrkan), Göteborg 216 Viktor
De gravlagda. Osteologisk analys Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län
Osteologisk analys 2007 De gravlagda Skelettlämningar från äldre järnålder, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1 Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Ola Magnell
Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla
Rapport 2017:12 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Rapport 2017:12 Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla Arkeologisk förundersökning
(--'1,I BJÖRKÅ. Osteologisk undersökning av benmaterial från Överlännäs socken, Ångermanland REFERENSEXEMPLAR
BJÖRKÅ Osteologisk undersökning av benmaterial från Överlännäs socken, Ångermanland (--'1,I '- -:-; _. 0... Rapportserie från Osteologiska enheten, Statens historiska museum Osteologisk rapport 1995:5
MASSGRAVAR I FINSKA KRIGETS SPÅR
MASSGRAVAR I FINSKA KRIGETS SPÅR En osteologisk analys av skelettmaterial från Luleå och Jävre Lisa Hartzell 2015 Innehåll Inledning 2 Material 2 Historisk bakgrund 3 Syfte och frågeställningar 4 Tack
Skelett på Kalmar slott
Skelett på Kalmar slott Osteologisk analys av benmaterial från yttre borggården på Kalmar slott RAÄ 54, Kalmar stad och kommun, Kalmar län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:56 Anna Kloo Andersson
Gravar i Stenskepp. - Osteologisk analys av brända och obrända ben från skeppssättningar på Gotland
Gravar i Stenskepp - Osteologisk analys av brända och obrända ben från skeppssättningar på Gotland Högskolan på Gotland Vårterminen 2011 Kandidatuppsats i Osteologi Författare: Anders Gustavsson Institutionen
Människor kring Gnistahögen
Människor kring Gnistahögen Begravningar från vendeltid, vikingatid och tidig medeltid Andreas Hennius, Emma Sjöling & Sofia Prata Bilaga 4 Skelettkatalog Sofia Prata & Emma Sjöling, SAU upplandsmuseets
Ben från Vedeby, Karlskrona
Ben från Vedeby, Karlskrona Osteologisk analys av benmaterial från slutundersökningen av Vedeby, RAÄ 68, Karlskrona socken i Karlskrona kommun, Blekinge län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:55
Sala gruvkyrkogård Bilaga 3. Skelettkatalog
Sala gruvkyrkogård Bilaga 3. Skelettkatalog Forskningsgrävning Sala stadsförsamling, Silvergruvan 1:47, fornlämning nr 51, Västmanlands län sau rapport 2009:2 Ylva Bäckström & Anne I. Sundström sau rapporter
Nio individer från Västra farleden
Nio individer från Västra farleden - En osteologisk analys av nio individer från medeltida Västergarn på Gotland Högskolan på Gotland Vårterminen 2011 Kandidatuppsats i Osteologi Författare: Alexandra
Gamla staden 8:1 & 8:8, fornlämning 42
Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 Gamla staden 8:1 & 8:8, fornlämning 42 OMGESTALTNING AV MARIATORGET Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport
Öjaby 169. Osteologisk analys. Osteologisk analys av benmaterial från RAÄ 169. Öjaby socken i Växjö kommun Kronobergs län
Osteologisk analys Öjaby 169 Osteologisk analys av benmaterial från RAÄ 169 Öjaby socken i Växjö kommun Kronobergs län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:46 Anna Kloo Andersson Osteologisk
ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê=
Stadsmuseiförvaltningen ==páç=n=erf OMMSJMQJMS ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Bakgrund Frågan om hur mänskliga kvarlevor som framkommit i samband med
Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna
UV SYD RAPPORT 2004:20 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Fjärrkyla inom Helsingborgs medeltida stadskärna Skåne, Helsingborg, RAÄ 42 Nathalie Becker med bidrag av Caroline Arcini Fjärrkyla inom Helsingborgs
Gravmönster under yngre järnåldern
Gravmönster under yngre järnåldern - En jämförelse mellan åländska och svenska gravfält - Figur 1 Gravhögar från yngre järnåldern, Åland. Foto: Mimmi Aunér Högskolan på Gotland Kandidatuppsats i arkeologi
Meddelanden: Tvärvetenskap länkar bålplats till grav. Inledning. Gravarna i Norum
Meddelanden: Tvärvetenskap länkar bålplats till grav Caroline Arcini, Riksantikvarieämbetet, UV Syd Caroline.arcini@raa.se Marianne Lönn, Riksantikvarieämbetet, UV Väst Marianne.lonn@raa.se Inledning När
Bredband, ben och blåljus Vapengrav från äldre järnålder
Rapport 2009:14 Arkeologisk undersökning Bredband, ben och blåljus Vapengrav från äldre järnålder RAÄ 94 Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson IS AVSPÄRRAT POLIS
Förbrända men icke förintade
Förbrända men icke förintade (N.G. Gejvall 1991) En osteologisk analys av kremerade individer från förromersk järnålder från gravfältet Smörkullen, Alvastra, Östergötland Bild; illustration av Carina Franzén
Vid många utgrävningar är ben den absolut
Benen berättar susanna eklund Vid många utgrävningar är ben den absolut största fyndkategorin, oavsett om det är en gravplats eller en boplats som undersöks. Därför har osteologerna (os = latin för ben)
Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården. Rapport 2017:47 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
Tingstads kyrka Murar och gravar på kyrkogården Rapport 2017:47 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Östergötland, Norrköpings kommun, Tingstads socken, Tingstad 199 Caroline Arcini,
Caroline Arcini Riksantikvarieämbetet UV Syd
Appendix 1. Osteologisk analys Appendix Rapport 6. Osteologisk analys - Caroline Arcini Osteologisk analys av obrända ben RAÄ 37 Vadstena stad Östergötland Caroline Arcini Riksantikvarieämbetet UV Syd
Ledningsgrävning runt Östra Eneby kyrka. Rapport 2018:84 Arkeologisk undersökning
Ledningsgrävning runt Östra Eneby kyrka Rapport 2018:84 Arkeologisk undersökning Östergötlands län, Östergötland, Norrköpings kommun, Östra Eneby socken och kyrka Caroline Arcini, Rikard Hedvall & Annika
Djurbenen från Gyllins trädgårdar
Djurbenen från Gyllins trädgårdar Annica Cardell I samband med undersökningen av boplatslämningar från äldre järnålder inom fastigheten Gyllins trädgårdar framkom 8,5 kg djurben. Merparten av materialet
Skadade gravar vid Riseberga klosterruin
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Skadade gravar vid Riseberga klosterruin En arkeologisk och osteologisk redogörelse Närke, Edsbergs socken, Riseberga klosterruin, RAÄ 30 Ulrika Wallebom
De sjukaste överlever
De sjukaste överlever En osteologisk undersökning av nio gravlagda individer från karmeliterklostret i Ny Varberg igur. eningit. oto: Johanna Andersson Högskolan på Gotland vt Kandidatuppsats i Osteologi
Osteologisk undersökning av samiskt skelett (JLM 280 18) från Gransjö vid Ohredahke sameby, Frostviken socken, Jämtland
REPORTS IN OSTEOLOGY 2011: 5 Osteologisk undersökning av samiskt skelett (JLM 280 18) från Gransjö vid Ohredahke sameby, Frostviken socken, Jämtland Uppdrag Osteologi Institutionen för Arkeologi och Antikens
EN BRANDGRAV I RYCKELSBY
RAPPORT 2015:71 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING EN BRANDGRAV I RYCKELSBY RAÄ 213:1 RYCKELSBY 2:6 EKEBY SOCKEN BOXHOLMS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN En brandgrav i Ryckelsby Innehåll Sammanfattning.........................................................
Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka
Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka Nedläggning av vatten- och avloppsledningar till Järsnäs kyrka, RAÄ 129 Järsnäs socken i Jönköpings
Gravar i Falsterbo. Skåne, Falsterbo, Falsterbo 2:36, RAÄ 15 Lars Ersgård UV SYD RAPPORT 2004:10 ARKEOLOGISK FÖR- OCH SLUTUNDERSÖKNING
UV SYD RAPPORT 2004:10 ARKEOLOGISK FÖR- OCH SLUTUNDERSÖKNING Gravar i Falsterbo Skåne, Falsterbo, Falsterbo 2:36, RAÄ 15 Lars Ersgård Gravar i Falsterbo 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Bilaga 7. Osteologisk analys
Bilaga 7. Osteologisk analys Av Leif Jonsson Människo- och djurben från gravfältet i Äggelunda, Järfälla 28:2, Järfälla socken, Uppland Det undersökta materialet består huvudsakligen av brända ben, bara
Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen
Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna
Rättsantropologi. Niklas Dahrén
Rättsantropologi Niklas Dahrén Introduktion till rättsantropologi Vad innebär rättsantropologi? ü Vetenskaplig undersökning av mänskliga skelettdelar med syftet att försöka identifiera personen. Även skadeanalys
Hälsan i behåll? En studie av sjukdomsbilden i det vikingatida Fröjel, Gotland
Hälsan i behåll? En studie av sjukdomsbilden i det vikingatida Fröjel, Gotland Ländkotor med Schmorl s noder och osteofyter. Foto: Malin Andersson Högskolan på Gotland VT 2013 Kandidatuppsats i arkeologi
Kålsängen 1, Sigtuna, Uppland 2005
Rapport Arkeologisk undersökning Kålsängen 1, Sigtuna, Uppland 2005 Anders Wikström Sofia Prata Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 34 Rapport Arkeologisk undersökning Kålsängen 1, Sigtuna,
Laboratorieholmen. Arkeologisk efterdokumentation. Rapport 2017:131
Laboratorieholmen Arkeologisk efterdokumentation Rapport 2017:131 Arkeologisk efterdokumentation Kalmar län, Småland, Kalmar kommun, Kalmar socken, Laboratorieholmen, fornlämningsnr 168 Stefan Larsson
RAPPORT Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland
RAPPORT 2012 Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland Maria Vretemark Västergötlands museum 2012 2 Innehåll Inledning 3 Benmaterialen från de olika tomterna och kontexterna
Sura Gamla Kyrka Analys av patologiska och skeletala förändringar hos sju individer
Sura Gamla Kyrka Analys av patologiska och skeletala förändringar hos sju individer Högskolan på Gotland Vårterminen 2010 Kandidatuppsats i osteologi Författare: Caroline Groth Handledare: Sabine Sten
Manfred Björkqvists Allé 2003
Rapport Arkeologisk förundersökning Manfred Björkqvists Allé 2003 Anders Wikström Anna Kjellström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Arkeologisk förundersökning Manfred Björkqvists Allé
Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21
2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv
Vikingatida gård i Ire?
Vikingatida gård i Ire? Osteologisk analys av benmaterialet från Ire, Hangvar socken, Gotland Osteologisk rapport, augusti 2010 Författare: Astrid Lennblad, Fil. Mag i osteologi Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Balder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
DE BORTGLÖMDA MÄNNISKORNA
Anna Tornberg Kandidatuppsats i Historisk osteologi, ARKK01 Lunds universitet, Vt. 2010 Institutionen för arkeologi och antikens historia Handledare: Torbjörn Ahlström Ventilering: 2010-06-02. DE BORTGLÖMDA
2
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Ordlista Fjälkinge 35:60 m.fl, fornlämning 18 och 19 Vikingatida gravfält Artrit Inflammation i en led. En form av artrit är reumatoid artrit, ledgångsreumatism. Sjukdomen
Bilaga 3. Osteologisk analys. Inledning. Material. Skelettgravar
Bilaga 3. Osteologisk analys Inledning Det undersökta gravfältet låg strax intill Barkarby flygfält, omedelbart sydväst om Barkarby outlet. På platsen för gravfältets största anläggning (A5), en högliknande
Gravar i Barnarps kyrka
Arkeologisk undersökning Gravar i Barnarps kyrka Arkeologisk undersökning i samband med fukt- och mögelsanering i Barnarps kyrka (RAÄ 82) Barnarps socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS
Karby. Vikingatida högar och en senmedeltida källare vid
Vikingatida högar och en senmedeltida källare vid Karby Arkeologisk slutundersökning av RAÄ 220, Karby 3:2, Össeby-Garn socken, Vallentuna kommun, Uppland. Kjell Andersson & Anders Jonsson Tove Björk (osteologisk
Spåren efter ett nytt liv?
Spåren efter ett nytt liv? En jämförande studie om graviditetsmarkörer Zandrha Nattwind Kandidatuppsats i historisk osteologi Institutionen för arkeologi och antikens historia Lunds Universitet, VT 2011
Människan i Maassara
Institutionen för arkeologi och antik historia Människan i Maassara Petra Carlsson Kandidatuppsats 15 hp i Arkeologi med inriktning mot Osteologi VT 2017 Handledare: Sabine Sten, Professor i osteoarkeologi
och muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
En brandgrav från yngre järnålder Bo Mellangård
Rapport 2010:86 Arkeologisk förundersökning En brandgrav från yngre järnålder Bo Mellangård RAÄ 239 samt intill RAÄ 38, 153 och 172 Bo 5:2 och 5:3 Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län
Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären
uv rapport 2011:38 arkeologisk utredning 2010 Gårdslämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären Skåne, Ystads kommun, Hedeskoga socken, Lilla Tvären 3:1, RAÄ 5 Dnr 421-1775-2010 Nathalie Becker
Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001
Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns
De dömdas öde. En rättsmedicinsk tolkning av skeletala skador från avrättningsplatsen Galgberget i Visby
De dömdas öde En rättsmedicinsk tolkning av skeletala skador från avrättningsplatsen Galgberget i Visby Kandidatuppsats i osteologi Högskolan på Gotland, VT 2010 Författare: Elinor Täng Handledare: Sabine
Dragonbacken STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Margareta Boije Rapport 2001:14. Gravfältet vid
Gravfältet vid Dragonbacken Osteologisk analys i samband med slutundersökningen av gravfält RAÄ 20+67, Kalvshälla, Järfälla socken och kommun, Uppland Margareta Boije Rapport 2001:14 Del 3 STOCKHOLMS LÄNS
Skrea kittel. Osteologisk analys. Osteologisk analys av benmaterial från kittel i Skrea, RAÄ 29. Skrea socken i Falkenbergs kommun Hallands län
Osteologisk analys Skrea kittel Osteologisk analys av benmaterial från kittel i Skrea, RAÄ 29 Skrea socken i Falkenbergs kommun Hallands län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:45 Anna Kloo
Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.
KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,
Grav- och boplatsområde i Hästholmen
Rapport 21:7 Arkeologisk förundersökning Grav- och boplatsområde i Hästholmen RAÄ 236 Hästholmen 7:1 Västra Tollstad socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S
Medeltida gravar vid Egby kyrka
Medeltida gravar vid Egby kyrka Kyrkogården 2:1, Egby socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förundersökning och slutundersökning 1989 Författare Carl Persson Rapport November 2007 Kalmar läns museum
En tidigkristen gravgård vid Götes mack, Sigtuna 2008
Rapport Arkeologisk undersökning En tidigkristen gravgård vid Götes mack, Sigtuna 2008 Anders Wikström & Anna Kjellström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 40 Rapport Arkeologisk undersökning
S:T ANdreas Våldet i Lund - Förekomst av Övervåld
S:T ANdreas Våldet i Lund - Förekomst av Övervåld Joakim Svahn D-Uppsats Historisk Osteologi Handledare: Torbjörn Ahlström & Elisabeth Iregren HT 2007 Tack till Min handledare Torbjön Ahlsröm för hans
KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014
Arkeologisk schaktningsövervakning KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 138/13 Greger Bennström 1 Lantmäteriet i2012/1270 Dalarnas museum,
Undersökningens syften. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö. Tidigare undersökningar i Ekshärad
Innehållsförteckning Inledning... 2 Undersökningens syften... 3 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö... 3 Tidigare undersökningar i Ekshärad... 3 Undersökningen... 5 Begravningssätt och bevaringsförhållanden...
Kvinnor, män och allt däremellan
Institutionen för arkeologi och antik historia Kvinnor, män och allt däremellan - En studie om osteologiska och arkeologiska könsbedömningar på fragmenterade skelett Författare: Louise Högberg Kandidatuppsats
Tandhälsan i Västergarns Schakt 27
Institutionen för arkeologi och antik historia Tandhälsan i Västergarns Schakt 27 Sebastian Laumann Kandidatuppsats i Arkeologi med inriktning osteologi 15 högskolepoäng (5AR721) Vårterminen 2017 Handledare:
Västra Boulevarden, Kristianstad
Rapport 2012:49 Västra Boulevarden, Kristianstad Arkeologisk undersökning 2012 Tony Björk & Lena Nilsson Rapport 2012:49 Västra Boulevarden, Kristianstad Arkeologisk undersökning 2012 Tony Björk & Lena
GRAVAR I LINKÖPINGSGATAN
RAPPORT 2015:59 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GRAVAR I LINKÖPINGSGATAN RAÄ 5:1 LINKÖPINGSGATAN 1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST Gravar i Linköpingsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................
Arkeologisk undersökning av en medeltida begravningsplats och boplats från järnåldern, raä 23 och 97 Torsåkers socken, Ångermanland. Del 1 och 2.
Rapport 2003:4 Arkeologisk undersökning av en medeltida begravningsplats och boplats från järnåldern, raä 23 och 97 Torsåkers socken, Ångermanland. Del 1 och 2. Fornlämning, Raä 23 Fastighet, Hjärtnäs
Avrättningsplatsen i Hamneda
Avrättningsplatsen i Hamneda Arkeologisk efterundersökning RAÄ 333 Hamneda socken Ljungby kommun Kronobergs län Martin Hansson med bidrag av Caroline Arcini och Lars Winroth Smålands museum Smålands museum
Kv Domherren 18, en del av S:ta Gertruds kyrkogård
KALMAR LÄNS MUSEUM KV DOMHERREN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kv Domherren 18, en del av S:ta Gertruds kyrkogård Arkeologisk undersökning Cecilia Ring RAPPORT 2005 KALMAR LÄNS MUSEUM - 1 - KALMAR LÄNS MUSEUM
Bilaga 31. Osteologisk analys, RAÄ 55 56
UV Mitt, rapport 2006:20 Bilaga 31. Osteologisk analys, RAÄ 55 56 Bilaga 31. Osteologisk analys, RAÄ 55 56 Av Berit Sigvallius Material Materialet består av såväl brända som obrända ben. Den totala benmängden
Fig. 1a. Undersökningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 10E Karlskoga. Skala 1:50 000.
Fig. 1a. Undersökningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 10E Karlskoga. Skala 1:50 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Figur 1 och 2
Brand- och skelettbegravning i strandvallen i Gislöv
UV SYD RAPPORT 2002:27 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Brand- och skelettbegravning i strandvallen i Gislöv Skåne, Gislövs socken, Gislöv 19:2, RAÄ 1 Inger Torstensdotter Åhlin 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
UNDERSÖKNINGSRAPPORT. Västergötland Gökhems socken Landbogården 11:1 RAÄ 17 Undersökning av en gånggrift 1987
UNDERSÖKNINGSRAPPORT Västergötland Gökhems socken Landbogården 11:1 RAÄ 17 Undersökning av en gånggrift 1987 Lars Bägerfeldt Projektet Sveriges Megalitgravar Arkeologiska institutionen Stockholms Universitet
Gravskick i Gotländska Skeppssättningar
Institutionen för arkeologi och antik historia Gravskick i Gotländska Skeppssättningar -En osteologisk analys av kremerade ben Sofya Blinova Högberg Kandidatuppsats 15 hp i Osteologi VT 2019 Handledare:
Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar
tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till
ARKEOLOGI KRING RÖDTORNET
RAPPORT 2015:60 ARKEOLOGISKA FÖRUNDERSÖKNINGAR OCH ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING ARKEOLOGI KRING RÖDTORNET DEN ROMANSKA OCH DEN GOTISKA KYRKAN S:T PER RAÄ 20:1 OCH 21:1 RÖDTORNET VADSTENA STAD OCH KOMMUN
RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Mysteriet med de spridda människobenen. på Ajvide, Gotland
Mysteriet med de spridda människobenen på Ajvide, Gotland - En studie om olika gravskick samt begravningsritualer under neolitikum Högskolan på Gotland Vårterminen 2012 Kandidatuppsats i arkeologi med
Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält
Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Osteologisk analys av benmaterialet från RAÄ 306, Nätra socken, Ån
Bilaga 6. Osteologiska analyser Osteologisk analys av benmaterialet från RAÄ 306, Nätra socken, Ån av Berit Sigvallius Under utgrävningssäsongen 2001 undersöktes ett fornlämningsområde vid Kornsjövägen,
FRAKTURER I MEDELTIDA LUND. Felicia Törnberg
Felicia Törnberg FRAKTURER I MEDELTIDA LUND En studie av frakturtyper hos män och kvinnor från S:t Jakobs kyrkogård. Kandidatuppsats i Historisk Osteologi HOSK04 HT-16 Handledare Stella Macheridis Examinator