ARKEOLOGI KRING RÖDTORNET

Transkript

1 RAPPORT 2015:60 ARKEOLOGISKA FÖRUNDERSÖKNINGAR OCH ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING ARKEOLOGI KRING RÖDTORNET DEN ROMANSKA OCH DEN GOTISKA KYRKAN S:T PER RAÄ 20:1 OCH 21:1 RÖDTORNET VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST

2

3 Arkeologi kring Rödtornet Den romanska och den gotiska kyrkan S:t Per Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Romanska kyrkan Gotiska kyrkan och ett gravmonument Slutsatser Referenser Tekniska uppgifter Appendix 1. Konserveringsrapport - Karin Lindahl Appendix 2. Granskning av runstensfragment - Thorgunn Snædal Appendix. Osteologisk analys - Petter Nyberg Bilaga 1. Fyndlista Bilaga 2. Undersökningar Bilaga. Ritningar Omslagsbild: Översikt över schaktet Foto Anders Lundberg. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde under åren 2002 till 2011 arkeologiska förundersökningar kring Rödtornet i Vadstena utfördes en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll vid schakningsarbete för bredband. Uppdragsgivare var Vadstena kommun. Vid undersökningen påträffades murverk tillhörande den romanska kyrkan S:t Per utförde Östergötlands länsmuseum arkeologiska förundersökningar, i form av schaktningsövervakning, i samband med grävningar för fjärrvärme i centrala Vadstena. Arbetet utfördes på uppdrag av Vadstena Värme AB. Denna rapport redovisar schaktet kring Rödtornet inom Etapp. Vid undersökningen påträffades bland annat grundstenar till den yngre, gotiska kyrkan samt en runristad gravhäll utfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning med anledning av schaktning för byte av VA-ledningar norr om Rödtornet. Uppdragsgivare var Vadstena kommun. Då även VA-anläggningen visade sig i så dåligt skick att den behövde bytas och ett större ingrepp fordrades beslöt Länsstyrelsen Östergötland om en särskild undersökning (slutundersökning). Undersökningsområdet var mer omfattande än vid de tidigare arkeologiska undersökningar som utförts vid Rödtornet och flera murar tillhörande den romanska kyrkan påträffades och även gravar. I en av gravarna fann man ett läderbälte med beslag. Samtliga arbeten gjordes inom det medeltida Vadstena stad, RAÄ 21:1 och RAÄ 20:1 (gravplats). Maria Sjöquist antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vadstena 16:1!( Vadstena 22:1!( Vadstena 9:1!( Vadstena 14:1 Vadstena 17:1!( Vadstena 2:1!( Vadstena 28:1!(!( Vadstena 28:1!( Vadstena 28:1 Vadstena 18:1!( Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1!( Vadstena 29:1!( Vadstena 21:1 Vadstena 5:1 Vadstena!( 5:1 Vadstena!( Vadstena 5:1 5:1!( Vadstena 6:1!(!( Vadstena 5:1!( Vadstena 4:1Vadstena 7:1!(!( Vadstena 8:1!( Vadstena 4:1!( Vadstena 15:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum har vid tre tillfällen utfört arkeologiska förundersökningar vid Rödtornet i Vadstena. Förundersökningarna genomfördes efter beslut från Länsstyrelsen i Östergötlands län. Uppdragsgivare var Vadstena kommun och Vadstena Värme AB. Uppdragsgivarna svarade även för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för arbetet utfört 2002 var Emma Karlsson, för de andra två ärendena ansvarade Anders Lundberg. Sammanställningen av rapporten är utförd av Maria Sjöquist. För detaljer för de enskilda ärendena se Tekniska uppgifter. Områdesbeskrivning Vadstena omnämns i de skriftliga källorna först Då fanns där ett kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 146 för byggandet av heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000a). I samband med klosteretableringen började staden växa fram och den fick sina stadsprivilegier år Palatset och området kring det undersöktes på och 1960-talen. Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg socken kyrkan S:t Per. Omkring 180 revs delar av S:t Pers gotiska tegelkyrka och på platsen uppfördes istället Samrealskolan. Kyrkans torn, som i dagligt tal kalllas Rödtornet, lämnades kvar tillsammans med delar av västgaveln och långhusets grundmurar. Den gotiska kyrkan dateras till 1400-tal och har undersökts arkeologiskt vid flera tillfällen. Tegelkyrkan har haft en romansk föregångare (som påträffats vid markarbetet omedelbart norr om Rödtornet). Första gången den romanska kyrkan omnämns i skriftliga källor är i Magnus Erikssons och drottning Blankas testamente år 146. I testamentet uttrycks en önskan om att få en tillfällig begravningsplats i sockenkyrkan S:t Per om någon av dem avlider innan klosterkyrkan är färdigställd (Hasselmo 1982). Huruvida det funnits en gård eller by i närheten av sockenkyrkan är okänt. Den lilla romanska kyrkan förstördes troligen i stadsbranden 142 (Fritz 2000c). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av slottet (Fritz 2000b). Tidigare undersökningar Romanska kyrkan 1956 påträffades kalkstenshällar som bildade ett hörn av den äldre kyrkan. Det finns ingen skalenlig uppmätning från undersökningen men grundmurarnas utbredning motsvarade ungefär södra delen av det toaletthus som finns där idag och som föranledde den arkeologiska undersökningen. Vid samma undersökning påträffades även gravar inne i den romanska kyrkans långhus (ÖM arkiv). Några år senare, 1960, undersöktes ett område i anslutning till det förra och ytterligare murrester tillhörande långhuset dokumenterades. Dessutom frilades murar tillhörande kyrkans kor och fundamentet för sydportalen. Undersökningen visade att långhusets längd var 12 m, att kyrkan från början saknade torn och att dess kor någon gång ändrat utformning (Persson 1994). Hasselmo nämner i Medeltidsstaden 6 att ett fragment från en dopfunt daterad till andra halvan av 1200-talet också påträffades vid samma tillfälle undersökte Torsten Bäck 12 gravar knutna till den romanska kyrkan. 8 av dem låg under den gotiska kyrkans västmur och var således äldre än den. Fotografierna från undersökningen visar att flera av de begravda är gravlagda med armställning A som ofta förknippas med tidigmedeltida gravar, men även armställning C och D finns representerade (se vidare Cinthio 2002) undersöktes ett område mellan Samrealskolan och den offentliga toalettbyggnaden intill i samband med VA-ledningsarbeten. Delar av den romanska kyrkans sydmur dokumenterades, som uppmätte en bredd om minst 1,6 m, och även fyra golvlager inne i långhuset påträffades. Det äldsta bestod av kalkstensflis, bränd kalk och ett gult kalkbruk som troligen tillkommit då kyrkan byggdes och som sedan lades ut som golv. Inne i långhuset påträffades även delar av fem gravar och i en av dem fann man ett senmedeltida mynt (Tagesson 1988) undersöktes ett smalt område mellan Rödtornet och toalettbyggnaden ännu en gång. Då grävdes ett ytligt schakt där den södra grundmuren i den romanska kyrkans västtorn kunde dokumenteras (Persson 1994). 4

7 Gotiska kyrkan Under 1920-talet gjordes flera arkeologiska iakttagelser i och omkring kyrkan. Murar, gravar och stenkistor noterades undersöktes grundmurar som sträckte sig i rät vinkel mot den gotiska kyrkans långhus och som då tolkades som eventuella rester av sakristian undersöktes ett område som berörde både den romanska och den gotiska kyrkan. Då iakttogs murrester till den västra strävpelaren i kyrkans nordvästra hörn och ett sekundärt kapell frilades (Andersson 1961; Hasselmo 1982). Under 1970-talet fann man vid två olika tillfällen fragment från dopfuntar (Hasselmo 1982). Inför en hissinstallation 1980 undersökte Sune Ljungstedt en yta inne i före detta Samrealskolan och påträffade då flera gravar daterade till 1700-talet (Ljungstedt 1980). Syfte Syftet med de arkeologiska förundersökningarna var primärt att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fast fornlämning som kom att beröras av schaktningen undersöktes avseende karaktär och omfattning samt om möjligt för datering. Vid förundersökningen 2011 beslutade Länsstyrelsen i Östergötland om särskild undersökning (slutundersökning) efter att kompletterande ingrepp i fornlämningens murverk krävdes då även en avloppsanläggning behövde bytas. Syftet med slutundersökningen var att minsta möjliga intrång på fornlämningen skulle ske. Tidigare arkeologiska undersökningar i närområdet har påvisat att en romansk kyrka funnits på platsen och ytterligare undersökningar skulle innebära ökad kunskap om S:t Per-kyrkan och det medeltida Vadstena. Metod och dokumentation Förundersökningarna genomfördes i form av schaktningsövervakning i samband med de planerade arbetena. Påträffade murar och gravar undersöktes genom handgrävning. De lämningar som påträffades undersöktes och dokumenteras genom beskrivning, plan- och profilritningar samt fotografering. Vid undersökningarna 2002 och 2006 dokumenterades schakten med handritningar som sedan rektifierades medan man 2011 utförde inmätningarna digitalt med RTK-GPS. Fynden är insamlade för hand och relaterades till lager och/eller anläggningar. Fyndmaterialet förvaras på Östergötlands museum under accessionsnummer C4187, C46 och C4701 i väntan på slutgiltig fyndfördelning. Rapporten är en sammanställning för det tre undersökningarna och utförd efter det befintliga dokumentationsmaterialet. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Karlsson 2002 Lundberg 2011 Persson 1994 Tagesson 1988 Andersson 1960 Andersson 1960 Figur. Några av de tidigare och de nu aktuella undersökningarna av den romanska kyrkan. Skala 1:200. 5

8 Karlsson 2002 Lundberg 2011 Lundberg 2006 Figur 4. Adresskarta över Vadstena med de nu aktuella schakten markerade. Skala 1:400. Resultat och tolkning Den romanska kyrkan Karlsson 2002 Den arkeologiska förundersökningen skedde i samband med schaktning för bredband. Schaktet utgick öster om en källartrappa vid Rödtornets norra vägg och löpte norrut. Det var ca 0,5 m brett och 0,4 m djupt. Vid schaktningen påträffades murverk tillhörande den romanska kyrkan S:t Per. Murverket påträffades endast 0,1-0,2 m under markytan och bestod av en skalmur med en bredd på 1,2 m. Den påträffade muren tolkades då som långhusets östra vägg och öppningen i norra änden som en öppning in till koret (jmf med 2011 års resultat). I raseringsmassorna hittades två mynt. Kungliga Myntkabinettet anlitades för bestämning och båda mynten visade sig vara medeltida. Det ena var en penning från Sverige (okänd myntort) med ett krönt huvud, präglad på 100-talet. Det andra var ett Erik av Pommern kopparsterling med krönt E, myntort Lund 1422 (KMK ). I schaktets norra ände syntes en gravformad nedgrävning med humös gråbrun fyllning som inte undersöktes. Figur 5. Schaktet med triumfbågemuren. Foto från sydväst av Emma Karlsson. 6

9 Lundberg 2011 Schaktningen för nya avloppsrör norr om Rödtornet 2011 innebar nya ingrepp i den äldre, romanska kyrkan. Vid undersökningarna 1988 och 2002 berördes delar av den för 2011 aktuella ytan men i stort var ytan ej undersökt tidigare. Då arbetet påbörjats visade det sig att även avloppsanläggningen behövde bytas varvid Länsstyrelsen Östergötland beslutade om en särskild undersökning (slutundersökning) av för ingreppet berörda delar. Murar Vid undersökningen frilades ca,5 m av den norra långhusmuren. Den västra delen bestod av 0,5 m stora flata kalkstenshällar samt rundad natursten och var tydligast längs norra sidan. Dess östra del bestod av en samling rundade naturstenar, upp till 0, m stora, med tydlig kant i söder. Stenpartiet har troligen verkat som rustbädd för muren. Murens bredd uppskattas till ca 1,2 m men gick inte att dokumentera i sin helhet. I schaktet som gick från kanten av rödtornets källartrappa norrut mot toalettbyggnaden syns den södra muren i sektionen. Muren uppmätte en bredd på ca 1 m och bestod av 0,1-0, m stora naturstenar och kalkbruk. Av korets väggar påträffades ca,8 m av den södra väggen och ca 1 m av den norra. Bredden på korets väggar var inte intakta och således svåra att bedöma men uppskattades till ca 1 m tjocka. Av den norra muren syntes ett område med 0,1-0, m stora kalkstenar blandat med natursten. Stensamlingen påminde om östra partiet i långhusmuren. Den södra kormuren bestod av större och mindre kalkstenshällar blandat med rundad natursten varav några hällar rasat inåt från muren. Ett större parti av den södra kormuren var täckt med kalkbruk. Södra muren revs på grund av bytet av avloppsanläggningen. Figur 6. Södra långhusmuren i profil. Foto från väster av Anders Lundberg. Figur 7. Norra långhusmuren med rustbädden framtagen i förgrunden. Foto från öster av Anders Lundberg. 7

10 Mellan de båda kormurarna löpte en ca 1, m tjock mur vars längd uppmättes till ca 5,8 m i nord-sydlig riktning. Muren bestod av stora liggande kalkstenshällar samt mindre natursten. Ett parti var täckt med kalkbruk. Konstruktionen var inte framme i sin helhet men muren var även framtagen vid 2002 års undersökningar och beskrevs då som en skalmur. Vid den tidigare undersökningen tolkades muren som kyrkans östra långhusvägg. Eftersom rester av kormurarna påträffades 2011 tolkades muren mellan dem som kyrkans triumfbågemur. Figur 8. Södra kormuren innan rasering. Foto från väster av Anders Lundberg. Figur 9. Översikt över undersökningen efter att södra kormuren raserats. Triumfbågemurens kalkstenshällar syns i bildens mitt. Foto från ovan av Anders Lundberg. Figur 10. Sektion med kalkstenshällar i triumfbågemuren. Foto från öster av Anders Lundberg. 8

11 Gravar Arkeologiska undersökningar vid kyrkor berör ofta även de gravar som finns inne i kyrkan och på kyrkogården runt omkring. Vid några av de tidigare underökningarna i och kring Rödtornet har gravar framkommit från de båda kyrkornas brukande, så även Fyra (tre?) gravar undersöktes men endast en av dem var bevarad i sin helhet. Den hade endast skadats i östra kanten vid tidigare schaktningsarbete men stor del av skelettet var bevarat in situ (C4701:16). I en annan av gravarna påträffades ett läderbälte (C4701:01) vid bäckenpartiet på den gravlagda. Bältet var prytt med rektangulära och rombiska beslag av CU-legering och sändes till konservator för lämplig behandling (appendix 2). Utöver de fyra (tre) gravarna har benmaterial från fler individer funnits i gravarna vilket visade sig i den osteologiska analysen (appendix ). Övriga fynd Förutom murverk och gravar fann man medeltida mynt vid det arkeologiska ingreppet. Bland dessa fanns två brakteater med bokstaven S präglat. Det ena var intakt med ett krönt S, det andra består av flera fragment och det är otydligt om S:et är krönt eller ej (jmf Malmer Kr S Ä a.). Myntort för de båda är Söderköping och de dateras till 100-talets snare del (Rundberg och Holmberg 2008). En tredje brakteat är fortfarande oidentifierad (C4701:08). Förutom brakteaterna framkom ett silvermynt troligen av valören witten från Pommern, Greifswald daterat till (Dannenberg 189). Figur 11. Grav C4701:16. Lodfoto av Anders Lundberg. Figur 12. Mynt (C4701:07) och brakteater (C4701:08 och 06). 9

12 Den gotiska kyrkan och ett gravmonument Lundberg 2006 Vid undersökningarna 2006 grävdes ett ca 0 m långt och 1 m brett schakt på parkeringen öster om nuvarande Rödtornet. Schaktet gick i linje med den gotiska tegelkyrkans norra utbredning. Enligt fältanteckningar bortschaktades en gravtumba i kyrkans kor. Murar Ungefär 11 m in i schaktet, från väster räknat, fanns ett parti med större stenar och kalkbruk samt sönderslagen kalksten som sträckte sig tvärs över schaktet. Det finns inga anteckningar om hur dessa tolkades i fält men stenpartiet kan vara rester av en inre konstruktion i kyrkan. I schaktets norra ände påträffades resterna av en stenkonstruktion. En större, huggen sten låg i ett lager med kalkbruk och mindre stenar som sträckte sig tvärs över schaktet. Konstruktionen tolkas en rest av kyrkogårdens bogårdsmur. Mellan de nämnda konstruktionerna frilades murverk (figur 1:1) som sträckte sig längs norra schaktkanten men som sedan svängde av söderut tvärs över schaktet och in i södra schaktväggen. Den tvärgående muren kan delas in i två delar; den västra delen bestod Figur 14. I schaktet syns rester av den gotiska kyrkans murar. Foto från väster av Anders Lundberg Figur 1. Under måttbandet syns rester av den gotiska kyrkans norra korvägg (1). Muren som går tvärs över schaktet tros utgöra koret. Den västra delen (2) har delvis bestått av kalksten medan den östra har bestått av natursten (4). Foto från sydväst av Anders Lundberg. 10

13 av ett skikt med huggna kalkstenshällar och kalkbruk över natursten (2). Där muren svängde söderut, genom schaktet, fanns endast en kalksten () kvar på plats men ytan runt stenen ser ut att ha varit täckt av flera stenar. En kalksten syns även i södra schaktväggen vilket talar för att kalkstenar försvunnit i samband med tidigare ledningsschaktning. Öster om kalkstenspartiet består den synliga delen av muren av natursten (4). Förslag till tolkning Den gotiska kyrkan har byggts om vid flera tillfällen. Dess äldsta utformning är oklar, men på 1570-talet byggdes den ut åt öster och fick ett rakslutet kor. Dessförinnan hade den enligt Fritz ett femsidigt kor. Vid utbyggnaden av koret fick kyrkan även fler fönster. En sådan fönsteröppning gjordes bland annat där den gamla korväggen gick, se markering på figur 15. Kring sekelskiftet återställdes koret (Fritz 2000c och Söderström 2000). En teckning av Johan Fredrik Kock gjord 1806 visar kyrkan med ett tresidigt koravslut. Kring 1829 startades rivningen av kyrkan (Rörby 1982). På uppmätningen av kyrkan från 1690 syns både det rakslutna koret och det mer rundade. Den undersökta murkonstruktionen sammanfaller i stort med den rundade kormuren. Bredden är uppmätt till ca 2 m totalt Figur 16. Kocks teckning av den gotiska kyrkan från vilket kan tyckas vara en väl tilltagen bredd för att vara en grundmur till en i tegel uppförd vägg. Därför presenteras två förslag till tolkning. En tanke är att muren är rester av det äldsta korets grundmur. Då det rakslutna koret överges återanvänds grundmuren och täcks till viss del av en kalkstenssockel där sedan tegelväggen uppförs. Det andra alternativet är att det är två intill varandra separata murar. Den med natursten tillhörde det äldsta koret och den med kalkstenssockel tillhörde det yngre koret med tresidigt koravslut. Figur 15. Rektifierad uppmätning av den gotiska kyrkan 1690 (LMM Akt 05-vad-) med det aktuella schaktet och dess anläggningar markerade. Ringen markerar en fönsteröppningskala 1:

14 Fynd Endast ett fåtal fynd har registrerats från undersökningen. I fyndmaterialet fanns ben från människa och ett fåtal skärvor yngre rödgods tillvaratagna. Ca 9,5 m in i schaktet fann man ett fragment av en kalkstenshäll, 0,80 x 0.70 x 0,11 m stor. Den var belägen under golvnivån inne i den gotiska kyrkan och den visade sig vara ristad med djurornamentik och runor. Strax intill upptäcktes ytterligare ett fragment, 0, x 0,46 x 0,12 m stort. De båda fragmenten har tillhört samma häll och finns rapporterade i ATA De är de första funna i sitt slag i Vadstena, men österut, på östgötaslätten, finns ett rikligt fyndmaterial. Hällen har ingått som lockhäll i ett tidigkristet gravmonument. Gravmonumenten har gått under olika benämningar genom åren, mest kända är de under namnet Eskilstunakista men benämningens geografiska klang är missvisande då de allra flesta fragment påträffats just i Östergötland och de har inte heller utgjort några sarkofager utan är just monument över den döda. De finns i olika utföranden och även om de flesta är tillverkade av sedimentära bergarter så som kalksten så förekommer andra bergarter. Mer finns att läsa i Inventering av tidigkristna gravmonument i Linköping stift av Rikard Hedvall och Hanna Menander. Huruvida fragmentet från S:t Per har tillhört ett monument som varit liggande i marknivå eller haft höga långsidor går inte att säga då endast locket är påträffat. Andra fynd har visat spår av färg men inga färgspår gick att se på de båda fragmenten från S:t Per. Stilmässigt tillhör de till vikingatiden och de är uppförda under en period då den vikingatida stilen rådde men den nya religionens påverkan visar sig genom korsformer och kristna budskap i runtexterna. (Hedvall & Menander 2009). Runinskriften berättar om vem som uppförde monumentet och vem den döde är och runorna blandas med slingrande växter, drakar eller ormar och kors. De båda fragmenten som påträffades i Vadstena 2006 saknar dock information om de människor som varit knutna till stenen. Runinskriften på de båda fynden innehåller runor som är svåra att typbestämma och inskriften verkar inte ha någon språklig mening vilket är ovanligt (ATA ). Ett oidentifierat tunt föremål (C46:19) påträffades i lager 2 nära korväggen. Föremålet är förgyllt enligt konsultation hos Thörnströms Vintage Jewellery men materialet under förgyllningen är oklart. Figur 17. Fyndet av hällen fick mycket uppmärksamhet. Foto av Anders Lundberg. Figur 18. Exempel på olika monument, fri illustration av Rikard Hedvall (ur Hedvall & Menander 2009). 12

15 Slutsatser Flera pusselbitar har lagts till det vi redan kände till om den gamla romanska kyrkan S:t Per. Utifrån de ritningar som fanns och de som lagts till kan vi dra slutsatsen att kyrkan åtminstone under en period haft ett rakslutet kor. Från tidigare undersökningar finns dock indikationer på att kyrkan tidigare haft ett indraget kor. Kyrkan har från början byggts utan torn men ett sådant har vid ett senare tillfälle uppförts (jmf Persson 1994). Vid de olika undersökningarna har inga brandlager beskrivits. Detta beror sannolikt på att endast kyrkobyggnadens grundmurar och understa golvnivåer idag är bevarade under mark då platsen tycks vara utjämnad. Fyndet av det tidigkristna gravmonumentet kan tyda på att det funnits en äldre träkyrka på platsen men än har inga andra spår efter en sådan kyrka påträffats. Beträffande den gotiska kyrkan har vi genom det smala schaktet kunnat konstatera flera av de historiskt dokumenterade byggnadsfaserna. Intressant är även att den sekundärt placerade tidigkristna gravhällen tycks ha legat strax intill ingången till sakristian. Vi vet dock inte om den vid någon tid varit synlig inne i kyrkobyggnaden. Figur 19. Rekonstruktionsförslag till den romanska kyrkan utifrån de murrester som påträffats vid tidigare undersökningar (se även figur ). Skala 1:200. 1

16 Referenser Andersson, I Skrivelse ställd till Riksantikvarieämbetet, oktober Arkivhandling Östergötlands museum. Cinthio, M De första stadsborna. Medeltida gravar och människor i Lund. Eslöv. Dannenberg, H Münzgeschichte Pommerns im Mittelalter. Leipzig. Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Fritz, B. 2000b. Kungars, biskopars, riddares och andra stormäns gårdar. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red Göran Söderström. Västervik. Fritz, B. 2000c. Bykyrkan S:t Per med prästkollegiet och stadsskolan. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red Göran Söderström. Västervik. Hasselmo, M Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 6. Stockholm. Hedvall, R. & Menander, H Inventering av tidigkristna gravmonument i Linköping stift. Linköping Kungliga Myntkabinettets rapport, KMK Ljungstedt, S Rapport från arkeologisk undersökning. Östergötlands museums topografiska arkiv. Persson, H Rödtornet / S:t Pers kyrka. Antikvarisk kontroll Fornlämning 20 & 21. Vadstena Östergötlands länsmuseum, rapport. Linköping. Rundberg, J och Holmberg, K Svenska vikingatida och medeltida mynt präglade på fastlandet. Acta Universitatis Upsaliensis Uppsala. Rörby, G Medeltida kyrkor i Östergötland. Tecknade av Elias Brenner och Johan Fredrik Kock. Skänninge. Stibeus, S Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Söderström, G Stadskyrka och mynthus. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red Göran Söderström. Västervik. Tagesson, G Antikvarisk kontroll och dokumentation. Rapport ÖLM. Linköping. Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) 1705 års karta över Vadstena Akt D121-1:4 Östergötlands län. Muntligen Thörnströms Vintage Jewellery. November Malmer, B Den senmedeltida penningen i Sverige: svenska brakteater med krönt huvud och krönta bokstäver. Stockholm. 14

17 Tekniska uppgifter Fastighet Stad Kommun Län och landskap Rödkyrkan Vadstena Vadstena Östergötland Fornlämningsnummer Vadstena 20:1 och 21:1 Digitala fastighetskartan Koordinatsystem Höjdsystem Typ av undersökning Rapportarbete Grafik Renritning Grafisk form 64E 7j NV SWEREF 99TM RH2000 Arkeologiska förundersökningar och arkeologisk slutundersökning Maria Sjöquist Anders Lundberg, Lasse Norr, Maria Sjöquist Annika Clarmo, Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket MS2008/06551 ISSN Rapport 2015:60 Östergötlands museum Lst dnr Lst handläggare Bror-Tommy Sturk Annika Toll Bertha Ekstrand Amaya ÖM dnr 504/02 02/05 409/11 ÖM projektnummer Uppdragsgivare Vadstena kommun Vadstena värme AB Vadstena kommun Kostnadsansvarig Vadstena kommun Vadstena värme AB Vadstena kommun Projektansvarig Emma Karlsson Anders Lundberg Anders Lundberg Mätteknik Inprickning för hand Digital inmätning Digital inmätning Fynd C4187 C46 C4701 Foto Analogt Digitalt Digitalt Analyser Myntbestämning Runverket Osteologisk analys 15

18 16 Appendix 1. Konserveringsrapport - Karin Lindahl

19 17

20 Appendix 2. Granskning av runstensfragment - Thorgunn Snædal 18

21 19

22 20

23 21

24 22

25 Appendix. Osteologisk analys - Petter Nyberg LEGEND TILL BENLISTA ÖLMC Anl Kontext Såll Art Element Frag.grad Östergötlands museums fyndkatalognummer. Anläggningsnummer. Grävenhetsnummer, beskrivning av del av grävenhet eller om det rör sig om ett lösfynd. Sållets maskstorlek. Första kolumnen anger på svenska från vilken art, grupp av arter, familj eller klass fragmenten kommer ifrån. Andra kolumnen anger på latin från vilken art, grupp av arter, familj eller klass fragmenten kommer ifrån. Första kolumnen anger på svenska till vilket benslag fragmenten tillhör. Andra kolumnen anger på latin till vilket benslag fragmenten tillhör. Fragmenteringsgrad. Intakt innebär att benelementet är helt och inga delar saknas. Komplett innebär att benelementet är trasigt, men att samtliga delar finns kvar. Defekt innebär att en mindre del av benelementet saknas. Fragment innebär att det endast är en mindre del av benelementet. Elementdel Vilken del av benet tillhör fragmentet. Vad gäller rörben har dessa kodats med en siffra mellan 1 och 6, enligt följande: 1. Proximal epifys, 2. Proximal del av diafys,. Supraproximal del av diafys. 4. Supradistal del av diafys, 5. Distal del av diafys, 6. Distal epifys. Sida Från vilken sida kommer skelettelementet från. Dx står för höger, sin för vänster. N/A står för Not applicable eller inte tillämpligt. I kolumnen för Sida används termen för opariga ben. Brända Obrända Är benet bränt anges benets färg i denna kolumn. Färgen vänster om snedstrecket anger fragmentets färg på utsidan, den angivna färgen till höger om snedstrecket anger färgen inuti fragmentet. Är benet obränt anges benets färg på utsidan i denna kolumn. Mått Mått tagna på skelettfragmenten. Mätdefinitioner från Gejvall Kön Ålder NISP MNE MNI Vikt Könsbedömning. Bedömd dödsålder. Number of Identifi ed Specimens är antalet identifierade skelettfragment. Minimum Number of Elements eller mab som det kallas på svenska är minsta antalet skelettelement. Siffrorna i fet stil i kolumnen indikerar de ben som använts vid uträknandet av MNE. Minimum Number of Individuals eller mind som det kallas på svenska är minsta antalet individer. Siffrorna i fet stil i kolumnen indikerar de ben som använts vid uträknandet av MNI. Skelettfragmentens vikt i gram. 2

26 ÖLMC Individ Art Benelement Benelement Sida MNE NISP Fragm. Epifys 4701:09 Individ 5 Homo sapiens Överarmsben Humerus Sin 1 1 Fragment S/- 4701:09 Individ 6 Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Fragment S/- 4701:09 - Homo sapiens Underkäke Mandibula N/A 1 1 Fragment 4701:09 - Homo sapiens Bröstkota Vertebra thoracalis N/A 2 2 Intakt S/S 4701:09 - Homo sapiens Revben Costa 5 7 Fragment 4701:09 - Homo sapiens Överarmsben Humerus Sin 1 1 Fragment S/- 4701:09 - Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Intakt S/S 4701:09 - Homo sapiens Armbågsben Ulna Dx 1 1 Fragment S/- 4701:09 - Homo sapiens Huvudben Os Capitatum Sin 1 1 Intakt 4701:09 - Homo sapiens Mellanhandsben I Metacarpus I Dx 1 1 Intakt S/- 4701:09 - Homo sapiens Grundfalang II-V (hand) Phalanx II-V manus Dx 2 2 Intakt S/- 4701:09 - Homo sapiens Hälben Calcaneus Dx 1 1 Intakt S 4701:09 - Homo sapiens Mellanfotsben IV Metatarsus IV Sin 1 1 Intakt -/S 4701:09 Individ 5 Homo sapiens Totalt Totalt :09 Individ 6 Homo sapiens Totalt Totalt :09 - Homo sapiens Totalt Totalt :09 TOTALT TOTALT Totalt Totalt :1 Individ 7 Homo sapiens Tappkota Axis N/A 1 1 Intakt -/S 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Halskota Vertebra cervicalis N/A 1 1 Intakt S/S 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Ländkota Vertebra lumbalis N/A 2 2 Intakt S/S 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Revben Costa 4 4 Fragment 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Överarmsben Humerus Sin 1 2 Fragment -/S 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Överarmsben Armbågsben Sin 1 1 Defekt S/- 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Höftben Os coxae Dx 1 Fragment 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Fragment S/- 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Grundfalang II-V (hand) Phalanx 1:II-V manus 1 1 Intakt S/- 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Långa rörben Ossa longa Fragment 4701:1 Individ 8 Homo sapiens Skalle Calvarium N/A 1 4 Fragment 4701:1 Individ 8 Homo sapiens Skenben Tibia Sin 1 4 Komplett Ö/Ö 4701:1 Individ 8 Homo sapiens Vadben Fibula Sin 1 2 Fragment 4701:1 Individ 8 Homo sapiens Vadben Fibula Sin 1 2 Fragment 4701:1 Individ 7 Homo sapiens Totalt Totalt :1 Individ 8 Homo sapiens Totalt Totalt :1 TOTALT TOTALT Totalt Totalt

27 Ålder Kön Mått (mm) Kroppslängd Pat Kommentar 16 år Caput: Caput vert diam: 41,64 16 år Caput: Caput största diam: 51, år Trigunum mandibuale: Tandslitage (molarer): år 5 18 år X Mild osteofytbildning på den stora craniala och caudala ledytan. 16 år Caput: Caput vert diam: 41,64 17 år Caput: / GL: 48,00 Caput största diam: 46,48 165,65 ± 4,05( ) 162,29 ±,72 cm ( ) X Osteofytbildning på nedre delen av ledkulan. Eburnation på ledkulan. 12 år 12 år 12 år 14 år 11 år 16 år 16 år Kvinna Man 18 år 18 år 50 år X Kraftig osteofytbildning på de stora craniala och caudala ledytorna. Den kraftiga osteofytbildningen tyder på att det rör sig om en individ med en dödsålder äldre än 50 år. 18 år 15 år 15 år 18 år Incisura ischiadica maj: 1 12 år 1-14 år 5-7 år Åldersbestämd utifrån storleken på benet. 5-7 år Åldersbestämd utifrån storleken på benet. 5-7 år Åldersbestämd utifrån storleken på benet. 50 år 5-7 år Kvinna 25

28 ÖLMC Individ Art Benelement Benelement Sida MNE NISP Fragm. Epifys 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Tappkota Axis N/A 1 1 Defekt -/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Bröstkota Vertebra thoracalis N/A 1 1 Defekt S/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Ländkota Vertebra lumbalis N/A 4 4 Intakt S/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Revben Costa N/A 9 19 Fragment 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Skulderblad Scapula Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Överamsben Humerus Dx 1 1 Fragment -/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Armbågsben Ulna Sin 1 1 Intakt S/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Armbågsben Ulna Dx 1 2 Fragment -/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Strålben Radius Sin 1 2 Fragment S/- 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Fragment 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Skenben Tibia Sin 1 1 Fragment 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Handrotsben Ossa carpi Sin 8 8 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Handrotsben Ossa carpi Dx 8 8 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben I Metacarpus I Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben I Metacarpus I Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben II Metacarpus II Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben II Metacarpus II Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben III Metacarpus III Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben III Metacarpus III Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben IV Metacarpus IV Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben IV Metacarpus IV Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben V Metacarpus V Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben V Metacarpus V Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Grundfalang (hand) Phalanx 1 manus Dx 5 5 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Grundfalang (hand) Phalanx 1 manus Sin 5 5 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanfalang (hand) Phalanx 2 manus Dx 4 4 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanfalang (hand) Phalanx 2 manus Sin 4 4 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Ändfalang (hand) Phalanx manus 6 6 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Totalt Totalt :14 TOTALT TOTALT Totalt Totalt :16 Individ Homo sapiens Skalle Calvarium N/A 6 25 Fragment 4701:16 Individ Homo sapiens Framtand 2 överkäke Incisive 2 sup Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Underkäke Mandibula N/A 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Ringkota Atlas N/A 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Tappkota Axis N/A 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Halskota Vertebra cervicalis N/A Fragment S/S 26

29 Ålder Kön Mått (mm) Kroppslängd Pat Kommentar 18 år 18 år 18 år 18 år Cav glen: Cav glen: 9,58 Ingen osteofytbildning. Fas 1-2: 16½-24 år år Man år P. mastoideus: 4 P. occipitalis externa: 4 Skallsömmen mellan hjässbenen är fullständigt försluten liksom suturen mellan hjässben och tinningsben. Hjässömmar: år Se Kommentar Angulus mandibulae: 1 Trigunum mandibuale: X Samtliga tänder utom M1 dx är på plats. M1 dx har förlorats ante mortem och alveolen är helt försluten. Tandlitaget i underkäken var anmärkningsvärt. M på båda sidor uppvisade störst tandslitage medan M2 och M1 på båda sidor uppvisade mindre grad av förslitning. Tandslitage: M sin et dx (5), M2 sin et dx (2), M1 sin (2+). Detta tyder på att der rör sig om en individ med en dödsålder äldre än 5 år som tidigt i livet förlorat flertalet av sina kindtänder. 27

30 ÖLMC Individ Art Benelement Benelement Sida MNE NISP Fragm. Epifys 4701:16 Individ Homo sapiens Ländkota 1 Vertebra lumbalis 1 N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ Homo sapiens Ländkota 2 Vertebra lumbalis 2 N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ Homo sapiens Ländkota Vertebra lumbalis N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ Homo sapiens Ländkota 4 Vertebra lumbalis 4 N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ Homo sapiens Ländkota 5 Vertebra lumbalis 5 N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ Homo sapiens Korsben Sacrum N/A 1 1 Fragment S/S/- /-/- 4701:16 Individ Homo sapiens Skulderblad Scapula Dx 1 1 Fragment 4701:16 Individ Homo sapiens Överarmsben Humerus Dx 1 1 Fragment S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Strålben Radius Sin 1 1 Fragment -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Båtben (hand) Os scaphoideum Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Månben Os lunatum Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Lilla mångkantiga benet Os trapezoideum Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanhandsben II Metacarpus II Sin 1 2 Komplett -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Höftben Os coxae Dx 1 1 Fragment 4701:16 Individ Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Intakt S/S 4701:16 Individ Homo sapiens Knäskål Patella Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Skenben Tibia Sin 1 2 Komplett S/S 4701:16 Individ Homo sapiens Skenben Tibia Dx 1 1 Intakt S/S 4701:16 Individ Homo sapiens Vadben Fibula Sin 1 1 Intakt S/S 4701:16 Individ Homo sapiens Vadben Fibula Dx 1 1 Intakt S/S 4701:16 Individ Homo sapiens Hälben Calcaneus Sin 1 1 Intakt S 4701:16 Individ Homo sapiens Hälben Calcaneus Dx 1 1 Intakt S 4701:16 Individ Homo sapiens Språngben Talus Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Språngben Talus Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Båtben (fot) Os naviculare Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Inre kilformade benet Os cuniforme Sin 1 1 Intakt mediale 4701:16 Individ Homo sapiens Inre kilformade benet Os cuniforme mediale Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Mellersta kilformade benet 4701:16 Individ Homo sapiens Mellersta kilformade benet 28 Os cuniforme intermedium Os cuniforme intermedium Sin 1 1 Intakt Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Yttre kilformade benet Os cuniforme laterale Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Yttre kilformade benet Os cuniforme laterale Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Tärningsben Os cuboideum Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Tärningsben Os cuboideum Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben I Metatarsus I Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben I Metatarsus I Dx 1 1 Intakt S/-

31 Ålder Kön Mått (mm) Kroppslängd Pat Kommentar X Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av mild osteofytbildning. X Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av mild osteofytbildning. X Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av mild osteofytbildning. X Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av mild osteofytbildning. X Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av mild osteofytbildning. Bas Wing/index (sin): 58,62 ( ) Bas Wing/index (dx): 41,25 ( ) Bas: 56,17 Alea sin: 2,9 Alea dx: 2,17 X Mild osteofytbildning utefter kanten på stora leden mot sista ländkotan. Även porositet på denna ledyta. Incisura ischiadica maj: 5 Caput diam:? GL: 425,00 Caput största diam: 46,91 Bd: 75,19 162,56 ±,27 cm 29

32 ÖLMC Individ Art Benelement Benelement Sida MNE NISP Fragm. Epifys 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben II Metatarsus II Sin 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben II Metatarsus II Dx 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben III Metatarsus III Sin 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben III Metatarsus III Dx 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben IV Metatarsus IV Sin 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben IV Metatarsus IV Dx 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben V Metatarsus V Sin 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfotsben V Metatarsus V Dx 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ Homo sapiens Grundfalang I (fot) Phalanx 1:I pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Grundfalang I (fot) Phalanx 1:I pedis Dx 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Grundfalang II (fot) Phalanx 1:II pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Grundfalang II (fot) Phalanx 1:II pedis Dx 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Grundfalang III (fot) Phalanx 1:III pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Grundfalang IV (fot) Phalanx 1:IV pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Grundfalang IV (fot) Phalanx 1:IV pedis Dx 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Grundfalang V (fot) Phalanx 1:V pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Grundfalang V (fot) Phalanx 1:V pedis Dx 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfalang II (fot) Phalanx 2:II pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfalang III (fot) Phalanx 2:III pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfalang IV (fot) Phalanx 2:IV pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfalang V (fot) Phalanx 2:V pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Mellanfalang II-V (fot) Phalanx 2:II-V pedis Dx 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Ändfalang I (fot) Phalanx :I pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Ändfalang I (fot) Phalanx :I pedis Dx 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Ändfalang II (fot) Phalanx :II pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Ändfalang III (fot) Phalanx :III pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Ändfalang IV (fot) Phalanx :IV pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Ändfalang V (fot) Phalanx :V pedis Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Ändfalang II-V (fot) Phalanx :II-V pedis Dx 2 2 Intakt S/- 4701:16 Individ Homo sapiens Sesamben (fot) Os sesamoidea Sin 2 2 Intakt 4701:16 Individ Homo sapiens Sesamben (fot) Os sesamoidea Dx 2 2 Intakt 4701:16 Individ 4 Homo sapiens Skalle Calvarium N/A 8 0 Fragment 4701:16 - Homo sapiens Halskota Vertebra cervicalis N/A 1 1 Defekt S/S 4701:16 - Homo sapiens Bröstkota Vertebra thoraclis N/A 1 2 Fragment 4701:16 - Homo sapiens Ländkota Vertebra lumbalis N/A 1 1 Defekt S/S 4701:16 - Homo sapiens Ländkota Vertebra lumbalis N/A 1 1 Fragment 4701:16 - Homo sapiens Armbågsben Ulna Sin 1 1 Fragment -/S 4701:16 - Homo sapiens Armbågsben Ulna 1 1 Fragment 4701:16 - Homo sapiens Strålben Radius Sin 1 1 Fragment -/S 4701:16 - Homo sapiens Strålben Radius 1 1 Fragment 4701:16 - Homo sapiens Höftben Os coxae Sin 1 1 Fragment 4701:16 - Homo sapiens Vadben Fibula 1 1 Fragment 4701:16 - Homo sapiens Grundfalang II-V (fot) Phalanx 1:II-V pedis 1 1 Intakt S/- 0

33 Ålder Kön Mått (mm) Kroppslängd Pat Kommentar år M. supraorbitale: Glabella: 1 P. mastoideus: P. occipitalis externa: 1 Hjässömmar: år 18 år X Måttlig osteofytbildning på den stora craniala och caudala ledytan. 18 år 15 år 15 år 11 år 1

34 ÖLMC Individ Art Benelement Benelement Sida MNE NISP Fragm. Epifys 4701:16 Individ Homo sapiens Totalt Totalt :16 Individ 4 Homo sapiens Totalt Totalt :16 - Homo sapiens Totalt Totalt :16 TOTALT TOTALT Totalt Totalt :18 Individ 1 Homo sapiens Skalle Calvarium N/A 9 21 Fragment 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Underkäke Mandibula N/A 1 Komplett 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Ringkota Atlas N/A 1 2 Komplett 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Tappkota Axis N/A 1 1 Intakt 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Halskota Vertebra cervicalis N/A 1 1 Intakt -/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Halskota 4 Vertebra cervicalis 4 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Halskota 5 Vertebra cervicalis 5 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Halskota 6 Vertebra cervicalis 6 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Halskota 7 Vertebra cervicalis 7 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota 1 Vertebra thoracalis 1 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota 2 Vertebra thoracalis 2 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota Vertebra thoracalis N/A 1 2 Komplett S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota 4 Vertebra thoracalis 4 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota 5 Vertebra thoracalis 5 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota 6 Vertebra thoracalis 6 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota 7 Vertebra thoracalis 7 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota 8 Vertebra thoracalis 8 N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota 9 Vertebra thoracalis 9 N/A 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Bröstkota 10 Vertebra thoracalis N/A 1 1 Intakt S/S :18 Individ 1 Homo sapiens Ländkota Vertebra lumbalis N/A 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Korsben Sacrum N/A 1 2 Fragment S/S/S/ S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Revben Costa Dx 5 5 Fragment 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Revben Costa Sin 4 4 Fragment 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Revben Costa 6 Fragment 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Skulderblad Scapula Sin 1 1 Fragment 2

35 Ålder Kön Mått (mm) Kroppslängd Pat Kommentar år Man 16 cm år Kvinna (osäker) 5-64 år M. supraorbitale: 2 Glabella: 2 P. mastoideus: 4 P. occipitalis externa: år Angulus mandibulae: Trigunum mandibuale: 5 Fragmenterat neurocranium samt delar av överkäken. Visceralkraniet saknas till stora delar. Hjässsömmar: 5-64 år. Tandslitage (molarer): 5-45 år. Tandslitage (molarer): 5-45 år. X X X X X X X X Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av osteofytbildning och porositet. Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av osteofytbildning och porositet. Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av osteofytbildning och porositet. Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av osteofytbildning och porositet. Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av osteofytbildning och porositet. Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av osteofytbildning och porositet. Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av osteofytbildning och porositet. Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av osteofytbildning och porositet. X Facies art sup och facies art inf på båda sidor uppvisdade ledförändringar i form av osteofytbildning och porositet. Krafig osteofytbildning även på kotkroppens stora craniala och caudala led. Bas Wing/index: 8,45 ( / ) Bas: 46,77 Alea sin: 9,0 Cav glen: Cav glen: 40,41

36 ÖLMC Individ Art Benelement Benelement Sida MNE NISP Fragm. Epifys 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Skulderblad Scapula Dx 1 1 Defekt 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Nyckelben Clavicula Sin 1 1 Intakt 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Nyckelben Clavicula Dx 1 1 Intakt 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Överarmsben Humerus Sin 1 1 Fragment 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Överarmsben Humerus Dx 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Armbågsben Ulna Sin 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Armbågsben Ulna Dx 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Strålben Radius Sin 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Strålben Radius Dx 1 1 Intakt S/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Skenben Tibia Sin 1 1 Fragment -/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Månben Os lunatum Dx 1 1 Intakt 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Mellanhandsben I Metacarpus I Dx 1 1 Intakt -/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Mellanhandsben II Metacarpus II Dx 1 1 Intakt -/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Mellanhandsben III Metacarpus III Dx 1 1 Intakt -/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Mellanhandsben IV Metacarpus IV Dx 1 1 Intakt -/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Mellanhandsben V Metacarpus V Dx 1 1 Intakt -/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Grundfalang II Phalanx 1:II manus Dx 1 1 Intakt S/- 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Grundfalang III Phalanx 1:III manus Dx 1 1 Intakt S/- 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Grundfalang IV Phalanx 1:IV manus Dx 1 1 Intakt S/- 4701:18 Individ 2 Homo sapiens Nyckelben Clavicula Dx 1 1 Fragment 4701:18 Individ 2 Homo sapiens Armbågsben Ulna Dx 1 1 Fragment S/- 4701:18 Individ 2 Homo sapiens Strålben Radius Dx 1 1 Fragment -/S 4701:18 Individ 1 Homo sapiens Totalt Totalt :18 Individ 2 Homo sapiens Totalt Totalt 4701:18 TOTALT TOTALT Totalt Totalt :18 Individ 1 Homo sapiens Totalt Totalt :18 Individ 2 Homo sapiens Totalt Totalt 4701:16 Individ Homo sapiens Totalt Totalt :16 Individ 4 Homo sapiens Totalt Totalt :09 Individ 5 Homo sapiens Totalt Totalt :09 Individ 6 Homo sapiens Totalt Totalt :1 Individ 7 Homo sapiens Totalt Totalt :1 Individ 8 Homo sapiens Totalt Totalt :14 Individ 9 Homo sapiens Totalt Totalt

37 Ålder Kön Mått (mm) Kroppslängd Pat Kommentar Cav glen: / Cav glen: 6,4 X Facies art acromii uppvisade inflammotiska ledförändringar i form av bildade benbryggor och håligheter. GL: GL: 155,65 X Ledförändringar på lederna i form av kraftig odteofytbildning och pororsitet. Extremitas acromalis hade en mycket tillplattad form. GL: GL: 155,66 X Ledförändringar på lederna i form av kraftig odteofytbildning och pororsitet. Extremitas acromalis hade en mycket tillplattad form. Caput: / GL: 2,00 Caput vert diam: 44,46 172,71 ± 4,05 cm X Incisura radialis var förstorad. X Circumferentia articularis var förstorad och leden sträckte sig längre distalt än normalt. 12 år 15 år X Extremitas acromalis var mycket förstorad och hade en mycket tillplattad form år Man 17 cm En mängd ledförädnringar som visar på hårt fysisikt arbete. 15 år 5-45 år Man 17 cm En mängd ledförädnringar som visar på hårt fysisikt arbete. 15 år år Man 16 cm år Kvinna (osäker) 16 år Kvinna 16 år Man 50 år Kvinna 5-7 år år Man 5

38 Bilaga 1. Fyndlista Invnr Subnr Antal Föremål Typ Del Material Material Teknik Längd Bredd Höjd Diam Vikt C Mynt - - Kopparleg. Slaget 18 1,1 C Mynt Brakteat - Kopparleg. Slaget 17 0,2 C Prov Kalkbruk - Kalkbruk Blandat 8,4 C Prov Kalkbruk - Kalkbruk Blandat 50 C Gravhäll Tidigkristet gravmonument Lockhäll Kalksten Hugget C46 02 Gravhäll Kalksten Hugget C Kärl Fat Botten BII: Drejat 5,7 C Kärl Kruka Botten BII:4 Drejat 19,2 C46 05 Ben Human Ben 286,6 C46 06 Ben Human Ben 1,4 C46 07 Ben Human Ben 2, C46 08 Ben Human Ben 16,7 C46 09 Ben Human Ben 6,5 C46 10 Ben Human Ben 24,8 C Kistbeslag Handtag Järn 244,6 C Sten Kalksten Kalksten Hugget ,2 C Tegel Lera Slaget ,6 C Ben Human Ben 15,9 C Murbruk Kalkbruk C Murbruk Kalkbruk C Murbruk Kalkbruk C Murbruk Kalkbruk C Oident Guld C Bälte Läder Kopparleg C Nål Svepnål Kopparleg 60 0,4 C Nål Knappnål Kopparleg 24 0,1 C Kärl Kanna Mynning CII:2 8, C Mynt Brakteat Silver 0,1 C Mynt Brakteat Silver 0, C Mynt Silver 1,1 C Mynt Brakteat Silver 0, C Ben Human Ben 468,1 C Ben Human Ben 194,7 C Ben Human Ben 106, C Ben Human Ben 12,4 C Ben Human Ben 540,7 C Ben Human Ben 822,6 C Ben Human Ben 545,4 C Ben Human Ben 561 C Ben Human Ben 209,7 C Murbruk Kalkbruk C Murbruk Kalkbruk C Murbruk Kalkbruk C Prov Trä 6

39 Fragm D D F1 F7 F Anmärkning Lösfynd. Se ritning. Albrekt av Mecklenburg? Lösfynd. Se ritning. Kalk/kolprov. Från murkärnan. Kalk/putsprov. Från murens insida. S k Eskilstunakista bestående av två delar utan passning men tillhör sannolikt samma häll. F S k Eskilstunakista bestående av två delar utan passning men tillhör sannolikt samma häll. F1 Information på påsen: Ö om kor. F2 Verkar sekundärbrända. Information på påsen: Ö om kor. Flera fragement. Olika individer främst yngre personer enligt muntlig uppgift Petter Nyberg. I F Uppgift på påsen:. F Uppgift på påsen: 4. F Uppgift på påsen: 5. F Uppgift på påsen: 6. F Uppgift på påsen: 7. D Funna i gravkammare / gravtumba vid undersökningen enligt anteckning av Anna B. F Lösfynd från undersökningen. Ingen information finns. Huggen dekor, kapitäl? D Lösfynd från undersökningen. Målad med stående ränder längs ena långsidan. Osäkert om den påträffades vid undersökningen 2006 eller F Lösfynd från undersökningen. Del av käke Prov från kalkbrukskonstruktion. Prov under huggen kalkstensmur Prov mellan huggna kalkstenar Prov ovan huggna kalkstenar D Tunnt metallföremål som enligt muntlig konsultaton med Thörnströms Vintage Jewellery är förgyllt med guld. Påträffat under golv i koret till S:t Pers kyrka enligt text på påsen. Osäker vikt då den är så lätt. Defekt eller fragment är oklart. F4 Läderbälte med ca 50 kopparbeslag, de flersta rektangulära men även enstaka rombiska. Konserverad och monterad. Svepnål F1 5cm norr om rest av norra långhusmuren, direkt ovanpå 4 Brakteat. Troligen med ett slaget S. Information från påsen: F42. Östra långhusväggen. 4 Brakteat med ett slaget S. Information från påsen: F42. Östra långhusväggen. 1 Information från påsen: F422. Norra korväggen. 1 Information från påsen: Fyllning stolphål i koret. Östra sektionen. F Oklar kontext F Oklar kontext F Oklar kontext. I påsen fanns även spik och fragment av beslag. Järnföremålen var i mycket dåligt skick och tillvaratogs ej. F Oklar kontext F Grav i kyrkans långhus. Information på påsen: Störda graven med livremmen. F Information på påsen: Del av grav, störd av äldre VA + Göran T:s VA-ledning F Ingen information på påsen. Påsen innehöll även spik, tegel och murbruk I Information på påsarna. Grav 1. Vikten ej exakt. F Information på påsen: Störd grav i triumfbågsmur, anlagd efter rivning av kyrkan. F Oklart varifrån bruket kommer. Fanns i påse med skelettfragment, tegel och spik. F Kalkbruksprov in situ från triumfbågsmuren F Puts från raseringslager norr om norra kormuren. Prov i stolphål i koret enligt text på påse. 7

40 Gravhäll (C46:01 & 02) Guldfolie (C46:19) Bälte (C4701:01) 8