ARKEOLOGI KRING RÖDTORNET

Transkript

1 RAPPORT 2015:60 ARKEOLOGISKA FÖRUNDERSÖKNINGAR OCH ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING ARKEOLOGI KRING RÖDTORNET DEN ROMANSKA OCH DEN GOTISKA KYRKAN S:T PER RAÄ 20:1 OCH 21:1 RÖDTORNET VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST

2

3 Arkeologi kring Rödtornet Den romanska och den gotiska kyrkan S:t Per Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Romanska kyrkan Gotiska kyrkan och ett gravmonument Slutsatser Referenser Tekniska uppgifter Appendix 1. Konserveringsrapport - Karin Lindahl Appendix 2. Granskning av runstensfragment - Thorgunn Snædal Appendix 3. Osteologisk analys - Petter Nyberg Bilaga 1. Fyndlista Bilaga 2. Undersökningar Bilaga 3. Ritningar Omslagsbild: Tidigkristet gravmonument in situ. Foto Anders Lundberg. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde under åren 2002 till 2011 arkeologiska förundersökningar kring Rödtornet i Vadstena utfördes en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll vid schakningsarbete för bredband. Uppdragsgivare var Vadstena kommun. Vid undersökningen påträffades murverk tillhörande den romanska kyrkan S:t Per utförde Östergötlands länsmuseum arkeologiska förundersökningar, i form av schaktningsövervakning, i samband med grävningar för fjärrvärme i centrala Vadstena. Arbetet utfördes på uppdrag av Vadstena Värme AB. Denna rapport redovisar schaktet kring Rödtornet inom Etapp 3. Vid undersökningen påträffades bland annat grundstenar till den yngre, gotiska kyrkan samt en runristad gravhäll utfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning med anledning av schaktning för byte av VA-ledningar norr om Rödtornet. Uppdragsgivare var Vadstena kommun. Då även VA-anläggningen visade sig i så dåligt skick att den behövde bytas och ett större ingrepp fordrades beslöt Länsstyrelsen Östergötland om en särskild undersökning (slutundersökning). Undersökningsområdet var mer omfattande än vid de tidigare arkeologiska undersökningar som utförts vid Rödtornet och flera murar tillhörande den romanska kyrkan påträffades och även gravar. I en av gravarna fann man ett läderbälte med beslag. Samtliga arbeten gjordes inom det medeltida Vadstena stad, RAÄ 21:1 och RAÄ 20:1 (gravplats). Maria Sjöquist antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vadstena 16:1!( Vadstena 22:1!( Vadstena 9:1!( Vadstena 14:1 Vadstena 17:1!( Vadstena 2:1!( Vadstena 28:1!(!( Vadstena 28:1!( Vadstena 28:1 Vadstena 18:1!( Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1!( Vadstena 29:1!( Vadstena 21:1 Vadstena 5:1 Vadstena!( 5:1 Vadstena!( Vadstena 5:1 5:1!( Vadstena 6:1!(!( Vadstena 5:1!( Vadstena 34:1Vadstena 7:1!(!( Vadstena 8:1!( Vadstena 4:1!( Vadstena 15:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum har vid tre tillfällen utfört arkeologiska förundersökningar vid Rödtornet i Vadstena. Förundersökningarna genomfördes efter beslut från Länsstyrelsen i Östergötlands län. Uppdragsgivare var Vadstena kommun och Vadstena Värme AB. Uppdragsgivarna svarade även för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för arbetet utfört 2002 var Emma Karlsson, för de andra två ärendena ansvarade Anders Lundberg. Sammanställningen av rapporten är utförd av Maria Sjöquist. För detaljer för de enskilda ärendena se Tekniska uppgifter. Områdesbeskrivning Vadstena omnämns i de skriftliga källorna först Då fanns där ett kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000a). I samband med klosteretableringen började staden växa fram och den fick sina stadsprivilegier år Palatset och området kring det undersöktes på och 1960-talen. Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg socken kyrkan S:t Per. Omkring 1830 revs delar av S:t Pers gotiska tegelkyrka och på platsen uppfördes istället Samrealskolan. Kyrkans torn, som i dagligt tal kalllas Rödtornet, lämnades kvar tillsammans med delar av västgaveln och långhusets grundmurar. Den gotiska kyrkan dateras till 1400-tal och har undersökts arkeologiskt vid flera tillfällen. Tegelkyrkan har haft en romansk föregångare (som påträffats vid markarbetet omedelbart norr om Rödtornet). Första gången den romanska kyrkan omnämns i skriftliga källor är i Magnus Erikssons och drottning Blankas testamente år I testamentet uttrycks en önskan om att få en tillfällig begravningsplats i sockenkyrkan S:t Per om någon av dem avlider innan klosterkyrkan är färdigställd (Hasselmo 1982). Huruvida det funnits en gård eller by i närheten av sockenkyrkan är okänt. Den lilla romanska kyrkan förstördes troligen i stadsbranden 1423 (Fritz 2000c). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av slottet (Fritz 2000b). Tidigare undersökningar Romanska kyrkan 1956 påträffades kalkstenshällar som bildade ett hörn av den äldre kyrkan. Det finns ingen skalenlig uppmätning från undersökningen men grundmurarnas utbredning motsvarade ungefär södra delen av det toaletthus som finns där idag och som föranledde den arkeologiska undersökningen. Vid samma undersökning påträffades även gravar inne i den romanska kyrkans långhus (ÖM arkiv). Några år senare, 1960, undersöktes ett område i anslutning till det förra och ytterligare murrester tillhörande långhuset dokumenterades. Dessutom frilades murar tillhörande kyrkans kor och fundamentet för sydportalen. Undersökningen visade att långhusets längd var 12 m, att kyrkan från början saknade torn och att dess kor någon gång ändrat utformning (Persson 1994). Hasselmo nämner i Medeltidsstaden 36 att ett fragment från en dopfunt daterad till andra halvan av 1200-talet också påträffades vid samma tillfälle undersökte Torsten Bäck 12 gravar knutna till den romanska kyrkan. 8 av dem låg under den gotiska kyrkans västmur och var således äldre än den. Fotografierna från undersökningen visar att flera av de begravda är gravlagda med armställning A som ofta förknippas med tidigmedeltida gravar, men även armställning C och D finns representerade (se vidare Cinthio 2002) undersöktes ett område mellan Samrealskolan och den offentliga toalettbyggnaden intill i samband med VA-ledningsarbeten. Delar av den romanska kyrkans sydmur dokumenterades, som uppmätte en bredd om minst 1,6 m, och även fyra golvlager inne i långhuset påträffades. Det äldsta bestod av kalkstensflis, bränd kalk och ett gult kalkbruk som troligen tillkommit då kyrkan byggdes och som sedan lades ut som golv. Inne i långhuset påträffades även delar av fem gravar och i en av dem fann man ett senmedeltida mynt (Tagesson 1988) undersöktes ett smalt område mellan Rödtornet och toalettbyggnaden ännu en gång. Då grävdes ett ytligt schakt där den södra grundmuren i den romanska kyrkans västtorn kunde dokumenteras (Persson 1994). 4

7 Gotiska kyrkan Under 1920-talet gjordes flera arkeologiska iakttagelser i och omkring kyrkan. Murar, gravar och stenkistor noterades undersöktes grundmurar som sträckte sig i rät vinkel mot den gotiska kyrkans långhus och som då tolkades som eventuella rester av sakristian undersöktes ett område som berörde både den romanska och den gotiska kyrkan. Då iakttogs murrester till den västra strävpelaren i kyrkans nordvästra hörn och ett sekundärt kapell frilades (Andersson 1961; Hasselmo 1982). Under 1970-talet fann man vid två olika tillfällen fragment från dopfuntar (Hasselmo 1982). Inför en hissinstallation 1980 undersökte Sune Ljungstedt en yta inne i före detta Samrealskolan och påträffade då flera gravar daterade till 1700-talet (Ljungstedt 1980). Syfte Syftet med de arkeologiska förundersökningarna var primärt att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fast fornlämning som kom att beröras av schaktningen undersöktes avseende karaktär och omfattning samt om möjligt för datering. Vid förundersökningen 2011 beslutade Länsstyrelsen i Östergötland om särskild undersökning (slutundersökning) efter att kompletterande ingrepp i fornlämningens murverk krävdes då även en avloppsanläggning behövde bytas. Syftet med slutundersökningen var att minsta möjliga intrång på fornlämningen skulle ske. Tidigare arkeologiska undersökningar i närområdet har påvisat att en romansk kyrka funnits på platsen och ytterligare undersökningar skulle innebära ökad kunskap om S:t Per-kyrkan och det medeltida Vadstena. Metod och dokumentation Förundersökningarna genomfördes i form av schaktningsövervakning i samband med de planerade arbetena. Påträffade murar och gravar undersöktes genom handgrävning. De lämningar som påträffades undersöktes och dokumenteras genom beskrivning, plan- och profilritningar samt fotografering. Vid undersökningarna 2002 och 2006 dokumenterades schakten med handritningar som sedan rektifierades medan man 2011 utförde inmätningarna digitalt med RTK-GPS. Fynden är insamlade för hand och relaterades till lager och/eller anläggningar. Fyndmaterialet förvaras på Östergötlands museum under accessionsnummer C4187, C4633 och C4701 i väntan på slutgiltig fyndfördelning. Rapporten är en sammanställning för det tre undersökningarna och utförd efter det befintliga dokumentationsmaterialet. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Karlsson 2002 Lundberg 2011 Persson 1994 Tagesson 1988 Andersson 1960 Andersson 1960 Figur 3. Några av de tidigare och de nu aktuella undersökningarna av den romanska kyrkan. Skala 1:200. 5

8 Karlsson 2002 Lundberg 2011 Lundberg 2006 Figur 4. Adresskarta över Vadstena med de nu aktuella schakten markerade. Skala 1:400. Resultat och tolkning Den romanska kyrkan Karlsson 2002 Den arkeologiska förundersökningen skedde i samband med schaktning för bredband. Schaktet utgick öster om en källartrappa vid Rödtornets norra vägg och löpte norrut. Det var ca 0,5 m brett och 0,4 m djupt. Vid schaktningen påträffades murverk tillhörande den romanska kyrkan S:t Per. Murverket påträffades endast 0,1-0,2 m under markytan och bestod av en skalmur med en bredd på 1,2 m. Den påträffade muren tolkades då som långhusets östra vägg och öppningen i norra änden som en öppning in till koret (jmf med 2011 års resultat). I raseringsmassorna hittades två mynt. Kungliga Myntkabinettet anlitades för bestämning och båda mynten visade sig vara medeltida. Det ena var en penning från Sverige (okänd myntort) med ett krönt huvud, präglad på 1300-talet. Det andra var ett Erik av Pommern kopparsterling med krönt E, myntort Lund 1422 (KMK ). I schaktets norra ände syntes en gravformad nedgrävning med humös gråbrun fyllning som inte undersöktes. Figur 5. Schaktet med triumfbågemuren. Foto från sydväst av Emma Karlsson. 6

9 Lundberg 2011 Schaktningen för nya avloppsrör norr om Rödtornet 2011 innebar nya ingrepp i den äldre, romanska kyrkan. Vid undersökningarna 1988 och 2002 berördes delar av den för 2011 aktuella ytan men i stort var ytan ej undersökt tidigare. Då arbetet påbörjats visade det sig att även avloppsanläggningen behövde bytas varvid Länsstyrelsen Östergötland beslutade om en särskild undersökning (slutundersökning) av för ingreppet berörda delar. Murar Vid undersökningen frilades ca 3,5 m av den norra långhusmuren. Den västra delen bestod av 0,5 m stora flata kalkstenshällar samt rundad natursten och var tydligast längs norra sidan. Dess östra del bestod av en samling rundade naturstenar, upp till 0,3 m stora, med tydlig kant i söder. Stenpartiet har troligen verkat som rustbädd för muren. Murens bredd uppskattas till ca 1,2 m men gick inte att dokumentera i sin helhet. I schaktet som gick från kanten av rödtornets källartrappa norrut mot toalettbyggnaden syns den södra muren i sektionen. Muren uppmätte en bredd på ca 1 m och bestod av 0,1-0,3 m stora naturstenar och kalkbruk. Av korets väggar påträffades ca 3,8 m av den södra väggen och ca 1 m av den norra. Bredden på korets väggar var inte intakta och således svåra att bedöma men uppskattades till ca 1 m tjocka. Av den norra muren syntes ett område med 0,1-0,3 m stora kalkstenar blandat med natursten. Stensamlingen påminde om östra partiet i långhusmuren. Den södra kormuren bestod av större och mindre kalkstenshällar blandat med rundad natursten varav några hällar rasat inåt från muren. Ett större parti av den södra kormuren var täckt med kalkbruk. Södra muren revs på grund av bytet av avloppsanläggningen. Figur 6. Södra långhusmuren i profil. Foto från väster av Anders Lundberg. Figur 7. Norra långhusmuren med rustbädden framtagen i förgrunden. Foto från öster av Anders Lundberg. 7

10 Mellan de båda kormurarna löpte en ca 1,3 m tjock mur vars längd uppmättes till ca 5,8 m i nord-sydlig riktning. Muren bestod av stora liggande kalkstenshällar samt mindre natursten. Ett parti var täckt med kalkbruk. Konstruktionen var inte framme i sin helhet men muren var även framtagen vid 2002 års undersökningar och beskrevs då som en skalmur. Vid den tidigare undersökningen tolkades muren som kyrkans östra långhusvägg. Eftersom rester av kormurarna påträffades 2011 tolkades muren mellan dem som kyrkans triumfbågemur. Figur 8. Södra kormuren innan rasering. Foto från väster av Anders Lundberg. Figur 9. Översikt över undersökningen efter att södra kormuren raserats. Triumfbågemurens kalkstenshällar syns i bildens mitt. Foto från ovan av Anders Lundberg. Figur 10. Sektion med kalkstenshällar i triumfbågemuren. Foto från öster av Anders Lundberg. 8

11 Gravar Arkeologiska undersökningar vid kyrkor berör ofta även de gravar som finns inne i kyrkan och på kyrkogården runt omkring. Vid några av de tidigare underökningarna i och kring Rödtornet har gravar framkommit från de båda kyrkornas brukande, så även Fyra (tre?) gravar undersöktes men endast en av dem var bevarad i sin helhet. Den hade endast skadats i östra kanten vid tidigare schaktningsarbete men stor del av skelettet var bevarat in situ (C4701:16). I en annan av gravarna påträffades ett läderbälte (C4701:01) vid bäckenpartiet på den gravlagda. Bältet var prytt med rektangulära och rombiska beslag av CU-legering och sändes till konservator för lämplig behandling (appendix 2). Utöver de fyra (tre) gravarna har benmaterial från fler individer funnits i gravarna vilket visade sig i den osteologiska analysen (appendix 3). Övriga fynd Förutom murverk och gravar fann man medeltida mynt vid det arkeologiska ingreppet. Bland dessa fanns två brakteater med bokstaven S präglat. Det ena var intakt med ett krönt S, det andra består av flera fragment och det är otydligt om S:et är krönt eller ej (jmf Malmer Kr S Ä a.). Myntort för de båda är Söderköping och de dateras till 1300-talets snare del (Rundberg och Holmberg 2008). En tredje brakteat är fortfarande oidentifierad (C4701:08). Förutom brakteaterna framkom ett silvermynt troligen av valören witten från Pommern, Greifswald daterat till (Dannenberg 1893). Figur 11. Grav C4701:16. Lodfoto av Anders Lundberg. Figur 12. Mynt (C4701:07) och brakteater (C4701:08 och 06). 9

12 Den gotiska kyrkan och ett gravmonument Lundberg 2006 Vid undersökningarna 2006 grävdes ett ca 30 m långt och 1 m brett schakt på parkeringen öster om nuvarande Rödtornet. Schaktet gick i linje med den gotiska tegelkyrkans norra utbredning. Enligt fältanteckningar bortschaktades en gravtumba i kyrkans kor. Murar Ungefär 11 m in i schaktet, från väster räknat, fanns ett parti med större stenar och kalkbruk samt sönderslagen kalksten som sträckte sig tvärs över schaktet. Det finns inga anteckningar om hur dessa tolkades i fält men stenpartiet kan vara rester av en inre konstruktion i kyrkan. I schaktets norra ände påträffades resterna av en stenkonstruktion. En större, huggen sten låg i ett lager med kalkbruk och mindre stenar som sträckte sig tvärs över schaktet. Konstruktionen tolkas en rest av kyrkogårdens bogårdsmur. Mellan de nämnda konstruktionerna frilades murverk (figur 13:1) som sträckte sig längs norra schaktkanten men som sedan svängde av söderut tvärs över schaktet och in i södra schaktväggen. Den tvärgående muren kan delas in i två delar; den västra delen bestod Figur 14. I schaktet syns rester av den gotiska kyrkans murar. Foto från väster av Anders Lundberg Figur 13. Under måttbandet syns rester av den gotiska kyrkans norra korvägg (1). Muren som går tvärs över schaktet tros utgöra koret. Den västra delen (2) har delvis bestått av kalksten medan den östra har bestått av natursten (4). Foto från sydväst av Anders Lundberg. 10

13 av ett skikt med huggna kalkstenshällar och kalkbruk över natursten (2). Där muren svängde söderut, genom schaktet, fanns endast en kalksten (3) kvar på plats men ytan runt stenen ser ut att ha varit täckt av flera stenar. En kalksten syns även i södra schaktväggen vilket talar för att kalkstenar försvunnit i samband med tidigare ledningsschaktning. Öster om kalkstenspartiet består den synliga delen av muren av natursten (4). Förslag till tolkning Den gotiska kyrkan har byggts om vid flera tillfällen. Dess äldsta utformning är oklar, men på 1570-talet byggdes den ut åt öster och fick ett rakslutet kor. Dessförinnan hade den enligt Fritz ett femsidigt kor. Vid utbyggnaden av koret fick kyrkan även fler fönster. En sådan fönsteröppning gjordes bland annat där den gamla korväggen gick, se markering på figur 15. Kring sekelskiftet återställdes koret (Fritz 2000c och Söderström 2000). En teckning av Johan Fredrik Kock gjord 1806 visar kyrkan med ett tresidigt koravslut. Kring 1829 startades rivningen av kyrkan (Rörby 1982). På uppmätningen av kyrkan från 1690 syns både det rakslutna koret och det mer rundade. Den undersökta murkonstruktionen sammanfaller i stort med den rundade kormuren. Bredden är uppmätt till ca 2 m totalt Figur 16. Kocks teckning av den gotiska kyrkan från vilket kan tyckas vara en väl tilltagen bredd för att vara en grundmur till en i tegel uppförd vägg. Därför presenteras två förslag till tolkning. En tanke är att muren är rester av det äldsta korets grundmur. Då det rakslutna koret överges återanvänds grundmuren och täcks till viss del av en kalkstenssockel där sedan tegelväggen uppförs. Det andra alternativet är att det är två intill varandra separata murar. Den med natursten tillhörde det äldsta koret och den med kalkstenssockel tillhörde det yngre koret med tresidigt koravslut. Figur 15. Rektifierad uppmätning av den gotiska kyrkan 1690 (LMM Akt 05-vad-3) med det aktuella schaktet och dess anläggningar markerade. Ringen markerar en fönsteröppning. Skala 1:

14 Fynd Endast ett fåtal fynd har registrerats från undersökningen. I fyndmaterialet fanns ben från människa och ett fåtal skärvor yngre rödgods tillvaratagna. Ca 9,5 m in i schaktet fann man ett fragment av en kalkstenshäll, 0,80 x 0.70 x 0,11 m stor. Den var belägen under golvnivån inne i den gotiska kyrkan och den visade sig vara ristad med djurornamentik och runor. Strax intill upptäcktes ytterligare ett fragment, 0,33 x 0,46 x 0,12 m stort. De båda fragmenten har tillhört samma häll och finns rapporterade i ATA De är de första funna i sitt slag i Vadstena, men österut, på östgötaslätten, finns ett rikligt fyndmaterial. Hällen har ingått som lockhäll i ett tidigkristet gravmonument. Gravmonumenten har gått under olika benämningar genom åren, mest kända är de under namnet Eskilstunakista men benämningens geografiska klang är missvisande då de allra flesta fragment påträffats just i Östergötland och de har inte heller utgjort några sarkofager utan är just monument över den döda. De finns i olika utföranden och även om de flesta är tillverkade av sedimentära bergarter så som kalksten så förekommer andra bergarter. Mer finns att läsa i Inventering av tidigkristna gravmonument i Linköping stift av Rikard Hedvall och Hanna Menander. Huruvida fragmentet från S:t Per har tillhört ett monument som varit liggande i marknivå eller haft höga långsidor går inte att säga då endast locket är påträffat. Andra fynd har visat spår av färg men inga färgspår gick att se på de båda fragmenten från S:t Per. Stilmässigt tillhör de till vikingatiden och de är uppförda under en period då den vikingatida stilen rådde men den nya religionens påverkan visar sig genom korsformer och kristna budskap i runtexterna. (Hedvall & Menander 2009). Runinskriften berättar om vem som uppförde monumentet och vem den döde är och runorna blandas med slingrande växter, drakar eller ormar och kors. De båda fragmenten som påträffades i Vadstena 2006 saknar dock information om de människor som varit knutna till stenen. Runinskriften på de båda fynden innehåller runor som är svåra att typbestämma och inskriften verkar inte ha någon språklig mening vilket är ovanligt (ATA ). Ett oidentifierat tunt föremål (C4633:19) påträffades i lager 2 nära korväggen. Föremålet är förgyllt enligt konsultation hos Thörnströms Vintage Jewellery men materialet under förgyllningen är oklart. Figur 17. Fyndet av hällen fick mycket uppmärksamhet. Foto av Anders Lundberg. Figur 18. Exempel på olika monument, fri illustration av Rikard Hedvall (ur Hedvall & Menander 2009). 12

15 Slutsatser Flera pusselbitar har lagts till det vi redan kände till om den gamla romanska kyrkan S:t Per. Utifrån de ritningar som fanns och de som lagts till kan vi dra slutsatsen att kyrkan åtminstone under en period haft ett rakslutet kor. Från tidigare undersökningar finns dock indikationer på att kyrkan tidigare haft ett indraget kor. Kyrkan har från början byggts utan torn men ett sådant har vid ett senare tillfälle uppförts (jmf Persson 1994). Vid de olika undersökningarna har inga brandlager beskrivits. Detta beror sannolikt på att endast kyrkobyggnadens grundmurar och understa golvnivåer idag är bevarade under mark då platsen tycks vara utjämnad. Fyndet av det tidigkristna gravmonumentet kan tyda på att det funnits en äldre träkyrka på platsen men än har inga andra spår efter en sådan kyrka påträffats. Beträffande den gotiska kyrkan har vi genom det smala schaktet kunnat konstatera flera av de historiskt dokumenterade byggnadsfaserna. Intressant är även att den sekundärt placerade tidigkristna gravhällen tycks ha legat strax intill ingången till sakristian. Vi vet dock inte om den vid någon tid varit synlig inne i kyrkobyggnaden. Figur 19. Rekonstruktionsförslag till den romanska kyrkan utifrån de murrester som påträffats vid tidigare undersökningar (se även figur 3). Skala 1:

16 Referenser Andersson, I Skrivelse ställd till Riksantikvarieämbetet, oktober Arkivhandling Östergötlands museum. Cinthio, M De första stadsborna. Medeltida gravar och människor i Lund. Eslöv. Dannenberg, H Münzgeschichte Pommerns im Mittelalter. Leipzig. Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Fritz, B. 2000b. Kungars, biskopars, riddares och andra stormäns gårdar. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red Göran Söderström. Västervik. Fritz, B. 2000c. Bykyrkan S:t Per med prästkollegiet och stadsskolan. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red Göran Söderström. Västervik. Hasselmo, M Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Hedvall, R. & Menander, H Inventering av tidigkristna gravmonument i Linköping stift. Linköping Kungliga Myntkabinettets rapport, KMK Ljungstedt, S Rapport från arkeologisk undersökning. Östergötlands museums topografiska arkiv. Persson, H Rödtornet / S:t Pers kyrka. Antikvarisk kontroll Fornlämning 20 & 21. Vadstena Östergötlands länsmuseum, rapport. Linköping. Rundberg, J och Holmberg, K Svenska vikingatida och medeltida mynt präglade på fastlandet. Acta Universitatis Upsaliensis Uppsala. Rörby, G Medeltida kyrkor i Östergötland. Tecknade av Elias Brenner och Johan Fredrik Kock. Skänninge. Stibeus, S Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Söderström, G Stadskyrka och mynthus. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red Göran Söderström. Västervik. Tagesson, G Antikvarisk kontroll och dokumentation. Rapport ÖLM. Linköping. Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) 1705 års karta över Vadstena Akt D121-1:4 Östergötlands län. Muntligen Thörnströms Vintage Jewellery. November Malmer, B Den senmedeltida penningen i Sverige: svenska brakteater med krönt huvud och krönta bokstäver. Stockholm. 14

17 Tekniska uppgifter Fastighet Stad Kommun Län och landskap Rödkyrkan Vadstena Vadstena Östergötland Fornlämningsnummer Vadstena 20:1 och 21:1 Digitala fastighetskartan Koordinatsystem Höjdsystem Typ av undersökning Rapportarbete Grafik Renritning Grafisk form 64E 7j NV SWEREF 99TM RH2000 Arkeologiska förundersökningar och arkeologisk slutundersökning Maria Sjöquist Anders Lundberg, Lasse Norr, Maria Sjöquist Annika Clarmo, Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket MS2008/06551 ISSN Rapport 2015:60 Östergötlands museum Lst dnr Lst handläggare Bror-Tommy Sturk Annika Toll Bertha Ekstrand Amaya ÖM dnr 504/02 302/05 409/11 ÖM projektnummer Uppdragsgivare Vadstena kommun Vadstena värme AB Vadstena kommun Kostnadsansvarig Vadstena kommun Vadstena värme AB Vadstena kommun Projektansvarig Emma Karlsson Anders Lundberg Anders Lundberg Mätteknik Inprickning för hand Digital inmätning Digital inmätning Fynd C4187 C4633 C4701 Foto Analogt Digitalt Digitalt Analyser Myntbestämning Runverket Osteologisk analys 15

18 Appendix 1. Konserveringsrapport - Karin Lindahl Östergötlands länsmuseum Att: Marie Olsén Box Linköping KONSERVERINGSRAPPORT Konservering av medeltida läderbälte med beslag av kopparlegering samt en svepnål. Fyndort: Ög. Vadstena, Rödtornet; Raä (ÖM Dnr: 409/11, projektnr: ). Gravfynd som framkom vid schaktningsarbeten. F1. Läderbälte med beslag av kopparlegering. Beskrivning Bältet hade 53 st. kopparbeslag, varav 48 st. var rektangulära och 5 st. var rombiska. F1, Läderbälte med beslag, framsidan, före konservering. Detalj (nedre) Bältet var (c:a) 46,5 cm långt men dess ursprungliga fulla längd är inte känd eftersom det hade brottytor i båda ändarna. Lädrets narvsida fanns på ovansidan av bältet och fanns i princip endast bevarat under beslagen. Bältets bredd var (c:a) 2,05 cm. De rektangulära beslagen var gjutna och hade en ihålig kupad form, höjd (c:a): 2,0 cm, bredd (c:a):0,44 cm. De rombiska beslagen, som också föreföll vara gjutna, hade ett runt hål på mitten. I lädret under de runda hålen har det gjorts runda fördjupningar. Inga inläggningar i annat material kunde observeras i de runda hålen. Rombiska beslagens höjd (c:a): 1,7 cm, bredd (c:a): 1,0-1,1 cm. Beslagen var fastsatta med två nitar per beslag och varje nit hade en liten kvadratisk nitbricka på baksidan av bältet. Ett av de rektangulära beslagen (mitt på bältets ögla) hade fyra nitar. Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress 16 Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel

19 F1, läderbälte, framsidan, efter våtrengöring, före PEG impregnering. Detalj (nedre bilderna). Tillstånd Inkom fuktigt i plastpåse. Bältet undersöktes inledningsvis under mikroskop (X10). Det var täckt av jord/lera. Bältet var trasig i en stor och tre mindre delar läder. Det fanns dessutom några tvärgående sprickor i lädret varav en gick av under konserveringsarbetet. Den största delen av läderbältet var formad som en ögla. Lädret var stelt och öglan gick ej att räta ut så bältet fick konserveras med ögla. På baksidan och längs lädrets kanter satt rikligt med vita/beiga beläggningar som föreföll vara kalkutfällningar. Beslagen var generellt täckta av en grön ojämn korrosionskrusta men underliggande originalyta var till stora delar bevarad som ett jämnt mörkgrönt skikt. Nitbrickorna på baksidan var i sämre tillstånd än beslagen. Beslagen/nitbrickorna var bitvis sköra och vissa var skadade/ spruckna. Vidare fanns ett antal små lösa fragment av beslag/ nitbrickor, varav flertalet hade passning. Några beslag saknades helt eller delvis. Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel 17

20 Konserveringsåtgärder Lädret rengjordes i vått tillstånd med avjoniserat vatten och penslar. Arbetet utfördes under mikroskop (x10). Därefter impregnerades lädret i bad med 20% Polyetylenglykol i vatten under en månad. Vidare frystes delarna ner och vakuumfrystokades därefter under en vecka för att förhindra krympning av lädret. Vakuumfrystorkningen utfördes i frystork hos Riksantikvarieämbetet i Visby tillsammans med andra PEG-impregnerade arkeologiska läderföremål från andra utgrävningar. Se bilaga 1. Transport till och från Visby utfördes av Acta Konserveringscentrum AB. I torrt tillstånd konsoliderades sprickor i beslagen med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1), som påfördes med liten pensel. Därpå frampreparerades metallbeslagen, nitar och nitbrickor med hjälp av skalpell, och bitvis med pensel och liten glasfiberborste. Jord och korrosionskrusta avlägsnades på detta sätt. Lösa fragment av beslagen med passning limmades åter med Paraloid B72-lim. Alla synliga metalldelar ytbehandlades med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1), som påfördes med liten pensel. Beslag/nitbrickor som helt doldes inuti öglan lämnades utan åtgärd. Lädret rengjordes ytterligare i torrt tillstånd med en mjuk pensel. Två av bältesdelarna, med ett rombiskt beslag sittandes mitt i brottet, limmades med Lascaux 498 HV (akrylat dispersion), metall mot läder. Fram- och baksidor, efter frystorkning. Före frampreparering till vänster, efter frampreparering och ytbehandling till höger. Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel

21 F1, Efter konservering, framsidan. F1, Efter konservering, baksidan. Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel 19

22 En del av bältet, Efter konservering, framsidan. En del av bältet, Efter konservering, baksidan. På grund av att övriga fogar på lädret var smala, med små fibriga kontaktytor, gick inte bältet att limma ihop ytterligare. Istället monterades delarna på en skiva kanalplast (polyeten) som klätts med urtvättad svart bommullsatäng. Som extra stöd placerades kuddar av Etafoam (polyetenskumplast) under bältet på några punkter. Bältet knöts fast med brun bomullstråd på skivans undersida. Bältet kan ställas ut på skivan och bör i första hand hanteras på den. Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel

23 Bältet efter konservering, monterat på skiva. Iakttagelser av textilrester Mikroskopbild. Ovansida av nitbricka med mineraliserade textilrester. Ovanpå några av nitbrickorna, på bältets baksida, fanns små rester av kraftigt mineraliserad textil väv. De mikroskopundersöktes (x10-30) av textilkonservator Susanna Högberg. Resterna har i princip helt omvandlats till kopparkorrosionsprodukt. Resterna är för små och fragmentariska för att fibrer eller vävteknik ska kunna identifieras. Det rör sig dock om väv gjord av en tunnare fibertyp. Troligen är det rester av klädedräkt. Dessa rester avlägsnades inte under konserveringsarbetet. Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel 21

24 Vidare satts bitvis under nitbrickorna på baksidan rester av ett ljust fibrigt organiskt material. Även detta undersöktes av som textilkonservator Susanna Högberg. Materialet liknar inte textilt material. Det består av fina fibrer i olika riktningar. Materialet avlägsnades inte i samband med konserveringen. Mikroskopbild, nitbrickor, baksidan. Rester av ett oidentifierat vitt fibrigt organsisk material satt under nitbrickorna (ej textil). På några ställen fanns dessutom genom lädret mellan beslagen (vid öglan) rester av stygn, med små rester av bevarad tråd. Funktionen av dessa stygn är okänd. Eventuellt har någon typ av dekoration varit fastsydd på bältet? P.g.a. att trådresterna var mycket små och satt nere i stygnhålen gick varken fibertyp eller spinningsriktning att identifiera. Rester av stygnhål genom läderbältet. Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel

25 F 2. Svepnål av kopparlegering. Beskrivning Nålen är c:a 6,0 cm lång och har en kulformad knopp. Tillstånd Nålen undersöktes inledningsvis under mikroskop (x10). Den var intakt med bevarad spets. Den var täckt av en tunn korrosionskrusta samt ljus lera. Underliggande originalyta bestod av mörkgrön relativt hård, tät korrosionsprodukt. Bitvis hade denna yta flagnat av och där framträdde ljusa pulvriga fläckar. Runt knoppens midja löpte en spricka i korrosionsskiktet. F2, före konservering (över) och efter konservering (under). Konserveringsåtgärder Ytan frampreparerades mestadels med hjälp av skalpell, och bitvis med liten glasfiberborste under mikroskop (x20). Sprickan i knoppen konsoliderades med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1). Ytan behandlades slutligen i sin helhet med 10% (w/v) Paraloid B72 (akrylat co-polymer) i etanol:aceton (4:1), i förstärkande syfte. Rekommendationer för hantering och förvaring Hantera föremålen alltid med handskar. Utsett inte föremålet för direkt dagsljus / solljus och håll en jämn temperatur (min +5, max + 20C). Bältet bör förvaras i ett stabilt klimat med en relativ luftfuktighet (RF) på c:a 40%, förslagsvis i klimatiserat magasin eller monter. Klimatrekommendationerna är en kompromiss eftersom metallen bör ligga torrt (RF 35%) och lädret bör ligga i ett något fuktigare klimat (RF 50%). Bältet bör hållas under observation om aktiv korrosion skulle bryta ut på metallen. Om det skulle inträffa kontakta konservator för justering av RF nivåerna. Svepnålen bör förvaras i ett stbilt klimat på 35% RF. / Konservering och fotografering utfört under 2011 och 2012 av Karin Lindahl, arkeologisk konservator, Acta Konserveringscentrum AB. Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel 23

26 Bilaga 1. Datum Dnr Frystorksrapport Läder Acta Konserveringscentrum AB Att: Karin Lindahl Riddargatan 13 D Stockholm Föremål: F 1 Frystorksprocessen: 22 maj Alla föremål fryses i frysbox ca 30ºC 23 maj Alla föremål packas in i kammaren som ställs på -30ºC i freezing under ett par timmar innan sublimering startar. Lilla vågen Vikt g maj Temp i kammaren -25ºC Tryck 1030 mbar Vikt 908 g 25 maj Temp i kammaren -25º C Tryck mbar Vikt 808 g 28 maj Temp i kammaren -25º C Tryck mbar Vikt 659 g 29 maj Temp i kammaren - 25ºC Tryck mbar Vikt maj Temp i kammaren - 25ºC Tryck mbar Vikt 646 g PIT utförs - värdet stabilt Höjer temp till -5ºC 31 maj Temp i kammaren - 5ºC Tryck mbar Vikt 650 g 1 juni Kl 9.30 höjer temp till 5 ºC Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel

27 Kl höjer temp till 15 ºC Temp i kammaren 13ºC Tryck mbar Vikt 649 g Efter överenskommelse med Karin Lindahl avslutas processen. Ventilen mellan kammaren och kondensorn stängs och kondensorn och frystorken stängs av. När kammartemp uppnått rumstemperatur släpps luft in i kammaren 4 juni släpps luft in i kammaren. 5 juni öppnas kammaren och föremålen tas ut. Ansvarig kontaktperson Acta: Karin Lindahl Mobil Karin Lindahl: Mobil Acta Konserveringscentrum AB: e-post 1: karin.lindahl@actakonservering.se e-post 2: info@actakonservering.se Ansvarig konservator Riksantikvarieämbetet Carola Häggström FKv Enhetschef Gunilla Lagnesjö Postadress Acta KonserveringsCentrum AB Riddargatan 13D Stockholm Besöks-/Leveransadress Riddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post karin.lindahl@actakonservering.se info@actakonservering.se Hemsida Bankgiro Organisationsnummer Företaget innehar F-skattsedel 25

28 Appendix 2. Granskning av runstensfragment - Thorgunn Snædal 26

29 27

30 28

31 29

32 30

33 Appendix 3. Osteologisk analys - Petter Nyberg LEGEND TILL BENLISTA ÖLMC Anl Kontext Såll Art Element Frag.grad Östergötlands museums fyndkatalognummer. Anläggningsnummer. Grävenhetsnummer, beskrivning av del av grävenhet eller om det rör sig om ett lösfynd. Sållets maskstorlek. Första kolumnen anger på svenska från vilken art, grupp av arter, familj eller klass fragmenten kommer ifrån. Andra kolumnen anger på latin från vilken art, grupp av arter, familj eller klass fragmenten kommer ifrån. Första kolumnen anger på svenska till vilket benslag fragmenten tillhör. Andra kolumnen anger på latin till vilket benslag fragmenten tillhör. Fragmenteringsgrad. Intakt innebär att benelementet är helt och inga delar saknas. Komplett innebär att benelementet är trasigt, men att samtliga delar finns kvar. Defekt innebär att en mindre del av benelementet saknas. Fragment innebär att det endast är en mindre del av benelementet. Elementdel Vilken del av benet tillhör fragmentet. Vad gäller rörben har dessa kodats med en siffra mellan 1 och 6, enligt följande: 1. Proximal epifys, 2. Proximal del av diafys, 3. Supraproximal del av diafys. 4. Supradistal del av diafys, 5. Distal del av diafys, 6. Distal epifys. Sida Från vilken sida kommer skelettelementet från. Dx står för höger, sin för vänster. N/A står för Not applicable eller inte tillämpligt. I kolumnen för Sida används termen för opariga ben. Brända Obrända Är benet bränt anges benets färg i denna kolumn. Färgen vänster om snedstrecket anger fragmentets färg på utsidan, den angivna färgen till höger om snedstrecket anger färgen inuti fragmentet. Är benet obränt anges benets färg på utsidan i denna kolumn. Mått Mått tagna på skelettfragmenten. Mätdefinitioner från Gejvall Kön Ålder NISP MNE MNI Vikt Könsbedömning. Bedömd dödsålder. Number of Identifi ed Specimens är antalet identifierade skelettfragment. Minimum Number of Elements eller mab som det kallas på svenska är minsta antalet skelettelement. Siffrorna i fet stil i kolumnen indikerar de ben som använts vid uträknandet av MNE. Minimum Number of Individuals eller mind som det kallas på svenska är minsta antalet individer. Siffrorna i fet stil i kolumnen indikerar de ben som använts vid uträknandet av MNI. Skelettfragmentens vikt i gram. 31

34 ÖLMC Individ Art Benelement Benelement Sida MNE NISP Fragm. Epifys 4701:09 Individ 5 Homo sapiens Överarmsben Humerus Sin 1 1 Fragment S/- 4701:09 Individ 6 Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Fragment S/- 4701:09 - Homo sapiens Underkäke Mandibula N/A 1 1 Fragment 4701:09 - Homo sapiens Bröstkota Vertebra thoracalis N/A 2 2 Intakt S/S 4701:09 - Homo sapiens Revben Costa 5 7 Fragment 4701:09 - Homo sapiens Överarmsben Humerus Sin 1 1 Fragment S/- 4701:09 - Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Intakt S/S 4701:09 - Homo sapiens Armbågsben Ulna Dx 1 1 Fragment S/- 4701:09 - Homo sapiens Huvudben Os Capitatum Sin 1 1 Intakt 4701:09 - Homo sapiens Mellanhandsben I Metacarpus I Dx 1 1 Intakt S/- 4701:09 - Homo sapiens Grundfalang II-V (hand) Phalanx II-V manus Dx 2 2 Intakt S/- 4701:09 - Homo sapiens Hälben Calcaneus Dx 1 1 Intakt S 4701:09 - Homo sapiens Mellanfotsben IV Metatarsus IV Sin 1 1 Intakt -/S 4701:09 Individ 5 Homo sapiens Totalt Totalt :09 Individ 6 Homo sapiens Totalt Totalt :09 - Homo sapiens Totalt Totalt :09 TOTALT TOTALT Totalt Totalt :13 Individ 7 Homo sapiens Tappkota Axis N/A 1 1 Intakt -/S 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Halskota Vertebra cervicalis N/A 1 1 Intakt S/S 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Ländkota Vertebra lumbalis N/A 2 2 Intakt S/S 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Revben Costa 4 4 Fragment 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Överarmsben Humerus Sin 1 2 Fragment -/S 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Överarmsben Armbågsben Sin 1 1 Defekt S/- 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Höftben Os coxae Dx 1 3 Fragment 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Fragment S/- 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Grundfalang II-V (hand) Phalanx 1:II-V manus 1 1 Intakt S/- 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Långa rörben Ossa longa 3 3 Fragment 4701:13 Individ 8 Homo sapiens Skalle Calvarium N/A 1 4 Fragment 4701:13 Individ 8 Homo sapiens Skenben Tibia Sin 1 4 Komplett Ö/Ö 4701:13 Individ 8 Homo sapiens Vadben Fibula Sin 1 2 Fragment 4701:13 Individ 8 Homo sapiens Vadben Fibula Sin 1 2 Fragment 4701:13 Individ 7 Homo sapiens Totalt Totalt :13 Individ 8 Homo sapiens Totalt Totalt :13 TOTALT TOTALT Totalt Totalt

35 Ålder Kön Mått (mm) Kroppslängd Pat Kommentar 16 år Caput: Caput vert diam: 41,64 16 år Caput: Caput största diam: 51, år Trigunum mandibuale: Tandslitage (molarer): år 5 18 år X Mild osteofytbildning på den stora craniala och caudala ledytan. 16 år Caput: Caput vert diam: 41,64 17 år Caput: / GL: 438,00 Caput största diam: 46,48 165,65 ± 4,05( ) 162,29 ± 3,72 cm ( ) X Osteofytbildning på nedre delen av ledkulan. Eburnation på ledkulan. 12 år 12 år 12 år 14 år 11 år 16 år 16 år Kvinna Man 18 år 18 år 50 år X Kraftig osteofytbildning på de stora craniala och caudala ledytorna. Den kraftiga osteofytbildningen tyder på att det rör sig om en individ med en dödsålder äldre än 50 år. 18 år 15 år 15 år 18 år Incisura ischiadica maj: 1 12 år 1-14 år 5-7 år Åldersbestämd utifrån storleken på benet. 5-7 år Åldersbestämd utifrån storleken på benet. 5-7 år Åldersbestämd utifrån storleken på benet. 50 år 5-7 år Kvinna 33

36 ÖLMC Individ Art Benelement Benelement Sida MNE NISP Fragm. Epifys 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Tappkota Axis N/A 1 1 Defekt -/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Bröstkota Vertebra thoracalis N/A 1 1 Defekt S/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Ländkota Vertebra lumbalis N/A 4 4 Intakt S/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Revben Costa N/A 9 19 Fragment 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Skulderblad Scapula Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Överamsben Humerus Dx 1 1 Fragment -/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Armbågsben Ulna Sin 1 1 Intakt S/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Armbågsben Ulna Dx 1 2 Fragment -/S 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Strålben Radius Sin 1 2 Fragment S/- 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Fragment 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Skenben Tibia Sin 1 1 Fragment 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Handrotsben Ossa carpi Sin 8 8 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Handrotsben Ossa carpi Dx 8 8 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben I Metacarpus I Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben I Metacarpus I Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben II Metacarpus II Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben II Metacarpus II Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben III Metacarpus III Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben III Metacarpus III Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben IV Metacarpus IV Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben IV Metacarpus IV Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben V Metacarpus V Dx 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanhandsben V Metacarpus V Sin 1 1 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Grundfalang (hand) Phalanx 1 manus Dx 5 5 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Grundfalang (hand) Phalanx 1 manus Sin 5 5 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanfalang (hand) Phalanx 2 manus Dx 4 4 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Mellanfalang (hand) Phalanx 2 manus Sin 4 4 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Ändfalang (hand) Phalanx 3 manus 6 6 Intakt 4701:14 Individ 9 Homo sapiens Totalt Totalt :14 TOTALT TOTALT Totalt Totalt :16 Individ 3 Homo sapiens Skalle Calvarium N/A 6 25 Fragment 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Framtand 2 överkäke Incisive 2 sup Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Underkäke Mandibula N/A 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Ringkota Atlas N/A 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Tappkota Axis N/A 1 1 Intakt -/S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Halskota Vertebra cervicalis N/A 3 3 Fragment S/S 34

37 Ålder Kön Mått (mm) Kroppslängd Pat Kommentar 18 år 18 år 18 år 18 år Cav glen: Cav glen: 39,58 Ingen osteofytbildning. Fas 1-2: 16½-24 år år Man år P. mastoideus: 4 P. occipitalis externa: 4 Skallsömmen mellan hjässbenen är fullständigt försluten liksom suturen mellan hjässben och tinningsben. Hjässömmar: år Se Kommentar Angulus mandibulae: 1 Trigunum mandibuale: 3 X Samtliga tänder utom M1 dx är på plats. M1 dx har förlorats ante mortem och alveolen är helt försluten. Tandlitaget i underkäken var anmärkningsvärt. M3 på båda sidor uppvisade störst tandslitage medan M2 och M1 på båda sidor uppvisade mindre grad av förslitning. Tandslitage: M3 sin et dx (5), M2 sin et dx (2), M1 sin (2+). Detta tyder på att der rör sig om en individ med en dödsålder äldre än 35 år som tidigt i livet förlorat flertalet av sina kindtänder. 35

38 ÖLMC Individ Art Benelement Benelement Sida MNE NISP Fragm. Epifys 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Ländkota 1 Vertebra lumbalis 1 N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Ländkota 2 Vertebra lumbalis 2 N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Ländkota 3 Vertebra lumbalis 3 N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Ländkota 4 Vertebra lumbalis 4 N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Ländkota 5 Vertebra lumbalis 5 N/A 1 1 Fragment 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Korsben Sacrum N/A 1 1 Fragment S/S/- /-/- 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Skulderblad Scapula Dx 1 1 Fragment 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Överarmsben Humerus Dx 1 1 Fragment S/- 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Strålben Radius Sin 1 1 Fragment -/S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Båtben (hand) Os scaphoideum Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Månben Os lunatum Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Lilla mångkantiga benet Os trapezoideum Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Mellanhandsben II Metacarpus II Sin 1 2 Komplett -/S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Höftben Os coxae Dx 1 1 Fragment 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Lårben Femur Dx 1 1 Intakt S/S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Knäskål Patella Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Skenben Tibia Sin 1 2 Komplett S/S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Skenben Tibia Dx 1 1 Intakt S/S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Vadben Fibula Sin 1 1 Intakt S/S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Vadben Fibula Dx 1 1 Intakt S/S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Hälben Calcaneus Sin 1 1 Intakt S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Hälben Calcaneus Dx 1 1 Intakt S 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Språngben Talus Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Språngben Talus Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Båtben (fot) Os naviculare Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Inre kilformade benet Os cuniforme Sin 1 1 Intakt mediale 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Inre kilformade benet Os cuniforme mediale Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Mellersta kilformade benet 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Mellersta kilformade benet 36 Os cuniforme intermedium Os cuniforme intermedium Sin 1 1 Intakt Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Yttre kilformade benet Os cuniforme laterale Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Yttre kilformade benet Os cuniforme laterale Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Tärningsben Os cuboideum Sin 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Tärningsben Os cuboideum Dx 1 1 Intakt 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Mellanfotsben I Metatarsus I Sin 1 1 Intakt S/- 4701:16 Individ 3 Homo sapiens Mellanfotsben I Metatarsus I Dx 1 1 Intakt S/-