Nya träd i kv Asylen Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:46. Arkeologisk förundersökning

Transkript

1 Rapport 2012:46 Arkeologisk förundersökning Nya träd i kv Asylen RAÄ 21 kv Asylen 10 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Nya träd i kv Asylen Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Ritningar Bilaga 2. Fyndlista Omslagsbild: Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Under augusti 2012 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, inför plantering av ersättningsträd utmed Slottsgatan inom kv Asylen 10 i Vadstena stad och kommun, Östergötlands län. Arbetet utfördes på uppdrag av Vadstena Fastighets AB. Totalt togs fem schakt upp med storleken 1,5 x 1,5 m och ett djup på 0,5 m. Tre av schakten förlades i, vad som visade sig vara, utfyllnads- och utjämningslager där inget av arkeologiskt intresse framkom. De två återstående schakten grävdes i ett område som inte hade samma mängd påförda massor. I båda schakten fanns kulturlager och i ett av dem påträffades flera anläggningar i form av ett stolphål, en stenläggning och en stensamling. Fynden bestod av yngre rödgodskeramik, porslin, fönsterglas och djurben. Mats Magnusson antikvarie 2

5 Vadstena 14:1 Vadstena 2:1 Vadstena 17:1 Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 29:1 Vadstena 34:1Vadstena 7:1 Vadstena 8:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena Vadstena 5:1Vadstena 6:1 Vadstena 5: Vadstena 4:1 Vadstena 21: Vadstena 15: Lantmäteriverket MS2008/06551 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 64E 7j NV, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde under augusti 2012 en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband med grävning av fem gropar för trädplantering. Träden ska ersätta äldre träd som stått utmed Slottsgatan. Totalt undersöktes ca 11 m 2 /5,5 m 3. Den arkeologiska förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare och ansvarig för de arkeologiska kostnaderna var Vadstena Fastighets AB. Ansvarig för den arkeologiska förundersökningen och utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Inom Vadstena stadsområde är spår efter förhistoriska lämningar sparsamma. Lösfynd från stenåldern har påträffats inom området, men i sådan omfattning att de hittills tolkats som tappade eller ditförda föremål. Öster om staden har brandgravar från äldre järnålder undersökts och söder och sydost om staden finns ett gravfält samt ett par gravar från yngre järnåldern (Karlsson 2008). På klosterkyrkogården finns en runsten, vars ursprungliga placering är osäker. Den s.k. Vadstenabrakteaten, en guldbrakteat från folkvandringstid, har även den en osäker proveniens. Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000:59ff). I samband med klosteretableringen började staden växa fram och den fick sina stadsprivilegier år Palatset och området kring det undersöktes på och 1960-talen. Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg socken kyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982). Lämningar efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid flera arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll (tidigkristet gravmonument) vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 1000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Lundberg i manus). I stadens sydvästra utkant fanns under medeltiden stadsdelen Sanden. Denna stadsdel avhystes på 1500-talet i samband med anläggandet av slott och parkanläggningar. Stadsdelen Sanden omfattade ett område som idag utgörs av kvarteren Slottet, Slottsparken och Asylen (bl a Hedvall 2002). I det nu aktuella området har flera arkeologiska undersökningar tidigare utförts. Vid en antikvarisk kontroll i Slottsgatan, intill kv Asylen, påträffades en grundmur och kulturlager. Detta tolkades som att föregångaren till Slottsgatan varit förskjuten åt sydväst och att grundmuren utgjort en byggnad i kv Smeden (Persson 1996). År 1992 dokumenterades troliga medeltida kulturlager och byggnadslämningar i anslutning till Von Steyerns hus som ligger i norra delen av kv Asylen 1 (Hörfors 1992). Strax nordöst om samma hus påträffades kulturlager och en stenläggning vid schaktning för en entréportal och elkablar 1997 (Feldt 2000). I grannkvarteret Slottsparken utförde Riksantikvarieämbetet en förundersökning år Inom området för en blivande lekpark framkom flera syllstensrader, stenläggningar och intakta kulturlager. Lämningarna tolkades som spår efter den senmedeltida bebyggelse som legat på platsen innan den avhystes i samband med etablerandet av slottsanläggningen under perioden (Hedvall 2000). På en historisk karta över Vadstena stad från slutet av 1600-talet finns en markering, vilken möjligtvis kan tolkas som en rest av det gamla stadsdiket (LMS, akt D121-1:1). Stadsdiket och vallen bör ha löpt ut mot Vättern i det här området vilket även en perspektivschamplun från 1586 tyder på (Söderström 2000:317). Detta innebär att det nu aktuella undersökningsområdet ligger inom den medeltida stadsgränsen och att slottsträdgården anlades över den gamla kvartersmarken. 4

7 Schakt 5 Schakt Schakt Schakt 2 Schakt 1 Det gamla stadsdiket? Figur 3. Stadsplan över Vadstena från andra halvan av 1600-talet, med schakten markerade. LMS, akt D121-1:1. Skala 1:

8 Schakt 5 Schakt Schakt Schakt 2 Schakt Figur 4. Adresskartan över Vadstena, med schakten markerade. Skala 1:

9 Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av en schaktningsövervakning, var att tillse att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Till undersökningen knöts följande frågeställningar: Enligt de historiska kartorna från och 1700-talen utgör den västra, och nu aktuella, sidan av Slottsgatan den staketförsedda stadsgränsen. Kan spår efter dessa staket och eventuellt äldre motsvarigheter påvisas vid undersökningen? Vadstena senmedeltida vall och grav antas ha löpt utmed Gropgatan i sydöst och ut i kv Asylen för att ungefär mitt i kvarteret svänga av i nordvästlig riktning. Detta innebär att undersökningsområdet ligger inom det senmedeltida stadsområdet. Var området kvartersindelat? Vilken typ av bebyggelse/verksamhet fanns på platsen? Metod och dokumentation De tre första schakten grävdes utmed framsidan på gamla Asylen. Ett område som ligger lite högre än området norr där om. De övriga två schakten grävdes i det lågläntare området. Schakten grävdes med grävmaskin. Varje schakt var ca 1,5 x 1,5 m stort och ca 0,5 m djupt. Dokumentation skedde med digitalfotografering och beskrivning. Schaktens placering mättes in manuellt. De fynd som omhändertogs förvaras under accessionsnummer C4628 i Östergötlands museums klimatanpassade magasin i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Resultat Schakt 1-3 berörde endast påförda utfyllnadsmassor. I det nordligaste schaktet (schakt 5) framkom ett grått, sandigt kulturlager på ca 0,45 m djup men i övrigt inga anläggningar. I schakt 4, som var den näst nordligaste, påträffades ett stenskott stolphål som var anlagt i det kulturblandade matjordslagret ca 0,2 m under markytan. Från det omgivande matjordslagret tillvaratogs fynd av yngre rödgods, fajans, fönsterglas och djurben. Figur 5. Det stenskodda stophålet. Foto mot sydväst av Mats Magnusson, ÖM. 7

10 Figur 6. Stenläggningen. Foto mot sydväst av Mats Magnusson, ÖM. Stolphålet har sannolikt anlagts någon gång under den period som området använts till slottsträdgård, d v s 1580-talet till 1800-talet. Cirka 0,4 m under markytan framkom, i schaktets södra hörn, en stenläggning som låg direkt på ett brunt, sandigt kulturlager. Stenarna var i dimensionerna 0,05-0,25 m i diameter och tycktes utgöra antingen en gata/gränd eller en gårdsläggning. Stenläggningen låg i matjordslagret, direkt på ett kulturlager. Inga daterande fynd gjordes i direkt anslutning till stenläggningen men det finns två tolkningsalternativ. Det första är att stenläggningen utgjort någon form av gångväg i slottsträdgården och det andra alternativet är att detta är en lämning från tiden före slottsträdgården. Om man antar att matjord lades ut över området inför trädgårdsetableringen så är det andra alternativet det mest sannolika. En stenansamling som delvis var eldpåverkad påträffades ca 0,1 m under stenläggningen. Stenarna utgjorde ingen, i schaktet, urskiljbar konstruktion men tillhör sannolikt en sådan av något slag. 8

11 Referenser Feldt, A-C Asylenparken i Vadstena. Antikvarisk kontroll. Vadstena stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum, rapport 6:2000. Linköping. Fritz, B Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Hasselmo, M Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Hedvall, R Kv Slottsparken. Arkeologisk förundersökning. Vadstena stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet UV Öst, rapport 2000:50. Linköping. Hedvall, R. (red) Arkeologi i Vadstena. Nya resultat med utgångspunkt i undersökningarna i stadsdelen Sanden. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar skrifter 46. Hörfors, O Kv Asylen 1. Arkeologisk förundersökning. Vadstena stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, rapport. Linköping. Karlsson, E Gravar på Galgebergsgärdet. Kv Cisternen 6, Vadstena stad och kommun. Östergötlands länsmuseum, rapport 2008:105. Linköping. Lundberg, A. (i manus). Kyrkorna kring Rödtornet i Vadstena. Östergötlands länsmuseum, rapport. Linköping. Persson, H Slottsgatan. Antikvarisk kontroll. Vadstena, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, rapport. Linköping. Stibeus, S Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Söderström, G Kungar, borgargårdar och borgare i 1500-talets Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Västervik. Lantmäteristyrelsens arkiv. LMS. Akt: D121-1:1. Stadsplan. Vadstena. Andra halvan av 1600-talet. 9

12 Tekniska uppgifter Fastighet kv Asylen 10 Stad och kommun Vadstena Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 21 Ekonomiska kartans blad 64E 7j NV Koordinater N , E Koordinatsystem SWEREF99 TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 299/12 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Rapportarbete Vadstena Fastighets AB Vadstena Fastighets AB Mats Magnusson Mats Magnusson Fältarbetstid Totalt undersöktes Ca 7,5 löpmeter/5,5 m 3 Fynd Foto Grafik Renritning Grafisk form ÖLMC4628:1-5 Digitala Mats Magnusson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2012:46 Östergötlands museum 10

13 i i Bilaga 1. Ritningar N Schakt 4 - stenansamling nivå 3, ca 0,5a m under markytan i i i i i V i i i i i i i i i i i i i Kv Asylen 10 Skala 1: Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Plan- och profilritning Skala 1:20 Dnr 299/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr 2 0 1m i i i i i i i i i V i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Schakt 4 - stenskott stolphål nivå 1, ca 0,2 m under markytan i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Dnr 299/12:1 V Schakt 4 profil mot SÖ 1 Gråbrun matjord, homogen, med enstaka BII:4 och ben. 2 Brunt, sandigt kulturlager. Schakt 4 - stenläggning nivå 2, ca 0,4 m under markytan Schakt 5 profil mot NV 1 Brun matjord, med enstaka sandigare linser. 2 Grått, sandigt kulturlager, V V V N 11

14 Bilaga 2. Fyndlista Fynd Antal Föremål Typ Material Teknik Vikt Fragm Anmärkning C4628:1 1 Keramik BII:4 Drejat 4,8 1 Schakt 4. I matjordslager ovan stenläggning C4628:2 5 Keramik BII:4 Drejat 49,3 5 Schakt 4. I matjord vid stenskott stolphål, ca 0,2 m under markytan C4628:3 1 Keramik Fajans Drejat 1,1 1 Schakt 4. I matjord vid stenskott stolphål, ca 0,2 m under markytan Grön dekor. C4628:4 1 Glas Fönsterglas Glas Blåst 1,1 1 Schakt 4. I matjord vid stenskott stolphål, ca 0,2 m under markytan C4628:5 3 Ben animal Ben 26,4 3 Schakt 4. I matjord vid stenskott stolphål, ca 0,2 m under markytan

15

16 Under augusti 2012 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, inför plantering av ersättningsträd utmed Slottsgatan inom kv Asylen 10 i Vadstena stad och kommun, Östergötlands län. Totalt togs fem schakt upp med storleken 1,5 x 1,5 m och ett djup på 0,5 m. Tre av schakten förlades i, vad som visade sig vara, utfyllnads- och utjämningslager där inget av arkeologiskt intresse framkom. De två återstående schakten grävdes i ett område som inte hade samma mängd påförda massor. I båda schakten fanns kulturlager och i ett av dem påträffades flera anläggningar i form av ett stolphål, en stenläggning och en stensamling. Fynden bestod av yngre rödgodskeramik, fajans, fönsterglas och djurben. ISSN Rapport 2012:46