Vilka mönster och motiv finns i en lärares grammatikundervisning?

Transkript

1 Vilka mönster och motiv finns i en lärares grammatikundervisning? Presentation och diskussion av preliminära första resultat av forskningsstudie. Annika Nylén, ämnesdidaktisk forskarskola vid Stockholms Universitet. Språkdidaktiska Institutionen (lic.), lärare i spanska på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm 1

2 Föredragets upplägg och avsikt 1. Beskriva det övergripande syftet med forskningsstudien 2. Föredragets avsikt, emperi, tolkning och preliminära resultat 3. Diskussion 2

3 Syfte med övergripande forskningsstudie Undersöka lärares uppfattningar om grammatikens roll i spanska på gymnasiet, deras praktik i klassrummet och elevers respons på detta för att söka ev. korrelationer mellan grammatikens plats i undervisningen och gynnsamma faktorer för språkinlärning i främmande språk. Ett underliggande syfte är att problematisera språkinlärningens olika beståndsdelar och samspel sinsemellan för att nyansera samtalet och motverka polarisering i debatten om formens relation till innehållet och den kommunikativa kompetensen. 3

4 Föredragets avsikt Studera de preliminära tolkningar av mönster och motiv som framträder i tre lärares uppfattningar om grammatikundervisning och diskutera möjliga analysmetoders relevans för att säkra validitet och reliabilitet i den påbörjade forskarstudien. 4

5 Bakgrund Grammatikens roll i språkklassrum är omdiskuterad. Många elever avbryter sina språkstudier och man kan utifrån aktuella undersökningar förmoda att de gör det i hög grad pga. grammatiken som de upplever abstrakt och svår i undervisningen¹ Rapporter i Sverige från grund- och gymnasieskolor i främmande språk understryker vikten av att vi börjar analysera grammatikundervisningen på grund- och gymnasieskolor genom att starta allmänna diskussioner på skolorna och fortsatta studier i hur grammatikundervisningen går till inom lärarutbildningarna. Andrapråksforskningen (främmande språk) har ackumulerat resultat som kan utveckla förståelsen för grammatikundervisningens roll/plats i klassrummet för att gynna språkinlärning. ¹STRIMS-rapporten:2001, Skolinspektionen, Moderna Språk 2010:6). 5

6 Metodologiska preferenser i växelverkan Syntetisk utgår från målspråket: från del till helhet och språkbad/direktmetoden Analytisk utgår från eleven fokuserar på formen utifrån det aktuella innehållet, problematiserar. Mer överensstämmande med forskningsresultat (processer i interimspråksutvecklingen och learnability- /teachability-tesen) (Long, s.373 i Long, 2009) 6

7 Grammatikens roll eller plats Grammatiken som metalingvistisk kunskap Grammatikens innehåll och form Grammatiken som en av de kommunikativa kompetenserna² Grammatisk kompetens, d.v.s. förmågan att strukturera meningar för att förmedla innehåll, är givetvis central för den kommunikativa kompetensen, och de flesta (men inte alla) som sysslar med språkrelaterad planering, undervisning och testning är mycket uppmärksamma på hur inlärningsprocessen bör hanteras i detta sammanhang. (Europarådet, Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning). ²1. Formal competence 2. Sociocultural competence 3. Discourse competence 4. Strategic comptence. (Utifrån Chomskys idé om den lingvistiska kompetensen vidareutvecklat av Hymes (1970) 7

8 Tidigare Forskning Eleven själv främst kontroll över sin språkutveckling (Long i Long, 2009) Respektera inlärningsgångar språkmognad (Ibid) Undervisa utifrån elevens förkunskaper och i samspel med eleven (Ibid) Det som är möjligt för inläraren att när som helst bearbeta är också möjligt att lära sig och följaktligen att undervisa om; processbarhetsteorin (Pienemanns teachability/learnability hypothesis) Explicit exponering gynnar språkinlärning i högre grad än implicit (Norris&Ortega 2000) Processinriktad grammatikkundervisning/focus on form befrämjar språkutveckling i högre grad än traditionell grammatikundervisning med fokus på output och produktion. input > intake (Cadierno (1995, 2008) och Van Patten (2004, 2007) 8

9 Kognitiva principer kan hjälpa inläraren att utveckla den grammatiska kunskapen och förmågan att använda den i kommunikation (t.ex.ortega, s.82 i Long, 2009) eller den Universella Grammatiken kan påverka språkinlärningen (L1 L2) (t.ex. White i Long, 2009). 9

10 Emperi (Övergripande studies kvalitativa metod: lärarintervjuer, klassrumsobservationer och elevfokusgrupper) Halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer i explorativt syfte om mellan min. med tre slumpmässigt utvalda lärare i spanska på gymnasiet i Stockholm³ Reliabilitet och validitet i intervjusituationen och vid tolkningen (Kvale, 2009 s m.fl.) Etiskt perspektiv Göra gott, producera kunskap som människor har nytta av och minimera skadliga konsekvenser.(kvale, 2009 s. 267, 77-93)... ³Se bilaga i hand out med samtliga forskningsfrågor 10

11 Tolkning med fokus på mening (meningskoncentrering) 1. I intervjusituationen startar analysen utan explicit tolkning eller förklaring från forskaren. 2. Den intervjuade upptäcker själv nya tankebanor och innebörder under intervjun. 3. Forskaren koncentrerar och tolkar innebörden i det sagda under intervjun och sänder tillbaka meningen för att kontrollera att det var rätt uppfattat. 4. Den registrerade intervjun tolkas av forskaren och struktureras för analys för att utveckla innebörder, klarlägga den intervjuades uppfattningar och ge forskaren nya perspektiv på fenomenet. 11

12 Direkt arbete med det muntliga materialet Meningskoncentrering genomläsning - skapa naturliga meningsenheter - tematisera dessa enkelt - ställa frågor till meningsenheterna utifrån undersökningens syfte - hela intervjuns centrala teman knyts samman i deskriptiv utsaga (Kvale, 2009) 12

13 Preliminära resultat av tre intervjuers meningskoncentration Centrala teman 1. Relationen andra språk och främmande språk Lärare A: Drömmen om andra språket. Att förvandla främmande språk till andra språk. Mängden input måste öka. Internet och sociala mediers möjligheter. Lärare B: Drömmen om andra språket. Att förvandla främmande språk till andra språk. Öka mängden input. Jag söker en undervisning som blir riktig. (Fyra spanjorer på besök i klassrummet.) Lärare C: Att kunna strukturerna men inte kunna kommunicera i skolan (skolspråk) mot att kunna formerna och kunna kommunicera i andra språket. Språk blir först roligt som andra språk. 13

14 Centrala teman 2. Synen på relationen innehåll och form Lärare A: Innehållet är den givna ingången till språkinlärning. Istället för att förklara relationen mellan sats och bisats i konjunktiv fokusera på känslor, hypoteser och tvekan. Problematisera formen utifrån innehållet. Lärare B: En tokig gammal sång och sen så gick vi över till grammatiken igen ( Qué será, será?) Jag är inte helt nöjd, jag vill jobba mer med det (relationen form och innehåll) Lärare C: Innehållet är den givna ingången till språkinlärning. Jag kom in med endast kommunikation, nu har jag glosförhör, grammatikuppgifter. Jag har ändrat mot vad som fungerat. Endast kommunikation ger förvirrade elever, lägga sig mittemellan. 14

15 Centrala teman 3. Den kommunikativa kompetensens natur och tillägnande Lärare A: Eleverna väljer omedvetet att inte böja verben, det blir ändå kommunikation. Jag kan inte kontrollera den tankeprocessen bara exponera den metalingvistiskt. Lärare B: Man måste få in strukturerna för att få känslan för språket. Man måste ju tala. Det viktigaste är kommunikationen ett plus om de kan grammatiken Lärare C: Jag kom in med endast kommunikation, nu har jag glosförhör, grammatikuppgifter. Jag har ändrat mot vad som fungerat. Kanske har det med att göra att eleverna är vana med det (sorgligt) Endast kommunikation ger förvirrade elever, lägga sig mittemellan. 15

16 Sekundära teman 1. Individualisering Lärare A: Det är omöjligt. Enda sättet är variation, olika sätt att exponera input. Söka efter gemensamma lärstilar i klassrummet som skapar grupper. Lärare B: Variation i undervisningen. Jag lägger mig på en 10-årings nivå för att få med alla (grammatikgenomgångar), resten vi jobbar med kan alla förstå i detalj eller delvis. Sekundära teman 2. Relationen modersmål och främmande språk Lärare A: Betydelsen av att ha förankrat grammatisk analys i modersmålet befrämjar språkinlärning i främmande språk. Konflikt i dagens skola. Outtalat. 16

17 Sekundära teman 3. Kursplanernas text och tolkning Lärare C: Grammatikens roll i kommunikationen får inte bedömas. Att vi inte får använda oss av grammatiken som grund för bedömning, det struntar man i Jag kan inte bedöma mina elever utan att tolka grammatikkunskapen. 17

18 Sammanfattning av preliminära resultat Lärarprofiler (deskriptiv utsaga i bilaga 2 i hand out ) Lärare A: *Focus on Form - Innehåll och kommunikation före form. *Problematiserar tankeprocessen mellan input och intake, när sker den? *Problematiserar grammatikens explicita plats i undervisningen *Lyfter fram grammatikens plats i modersmålet som befrämjande för språkinlärning (L2) *Internet och sociala medier kan ge främmande språk en del av andra språks positiva egenskaper Lärare B: *Syntetisk preferens. Formsäkerhet är en förutsättning för kommunikation och ett förfinat språk (skolspråk). *Grammatiken är den centrala delen (som alla måste förstå) av språket kring vilken färdigheterna cirklar. *Tydlig åtskillnad mellan form och innehåll. Hur skulle man annars göra? *Eftersträvar en andraspråkssituation i skolan. 18

19 Lärare C: *Olöst konflikt mellan främmande språk och andra språk. *Kommunikation är det viktigaste; grammatiken en självklar komponent i kommunikation och källa till aha-upplevelser. *Triangelkonflikt mellan traditionell grammatiksyn hos eleven och den egna önskan om mer integrerad undervisning (form och innehåll) och kursplanens text och tolkning att man inte ska bedöma grammatikkunskaper. 19

20 Sammanfattning av preliminära resultat - konsekvenser Relevans mot den övergripande studiens syfte, frågor och genomförande Underlag: lärarprofilerna i relation tillde kommande observationerna och elevfokusgrupperna. Iscensättande och konsekvenser av metodologiska preferenser (syntetiskt, analytiskt arbetssätt) Den kommunikativa kompetensens natur och tillägnan Elevens språkmognad/individualisering variation Främmande språks egenskaper i förändring internet Modersmålets formkunskaps betydelse för språkinlärningen av främmande språk 20

21 Referenser Cadierno, T El aprendizaje y la enseñanza de la gramática en el español como segunda lengua, Universidad de Aarhus, Danmark Cadierno, T Motion events in Danish and Spanish: A focus on Form pedagogical approach. I De Knop, S& De Rycker, T. (Eds) Cognitive Approach to pedagogical gramma. Mouton de Gruyter, Berlin/NY. (s ) Hymes, D,1970, On Communicative Competence. I J.J. Gumpertz och D. Hymes (eds.) Directions in Sociolinguistics. NY Kvale, Steinar m.fl Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund Long Michael H (ed.), The Handbook of language Teaching, Wiley-Blackwell, Sussex Norris, J. M., & Ortega, L. (2000). Effectiveness of L2 instruction: A research synthesis and quantitative meta-analysis. Language Learning, 50, Skolinspektionen, Moderna Språk: 2010:6 21

22 STRIMS-rapporten, Malmberg Per (red.), I huvudet på en elev. 2000, Stockholm, Bonnier Utbildning. Van Patten, Bill. (Ed) Processing Instruction: Theory, Research and Commentary. Lawrence Erlbaum, New Jersey Van Patten, Bill Input Processing in Adult Second Language Acquisition. I Van Patten B. & Williams, J. (Eds.) Theories in Second Language Acquisition: an Introduction. Lawrence Erlbaum, New Jersey, s

23 Pedagogical Content Knowledge A Model of Pedagogical Reasoning and Action (Schulman, Lee S.:2004) Comprehension Transformation: Preparation, Representation, Selection, Adaptation and Tailoring of Students Characteristics Instruction Evaluation Reflection New Comprehension 23