SPRÅKSTRATEGI VASA STAD BILDNINGSSEKTORN

Transkript

1 VASA STAD BILDNINGSSEKTORN

2 FÖRORD Sektordirektören för Vasa stads bildningssektor Christina Knookala har i Vasa tillsatt utvecklingsgrupper inom utbildningen, vilka har fått i uppgift att utveckla och planera utbildningssektorns verksamhet i Vasa. Språkstrategigruppen är en av dessa utvecklingsgrupper inom utbildningen. Språkstrategigruppen har bland annat fått i uppgift att göra upp en språkstrategi till Vasas bildningssektor. Gruppens medlemmar representerar bildningssektorns olika läroanstalter och verksamhetsområden. Båda språkgrupperna, både finska och svenska, finns representerade i gruppen. GRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Tomas Brännkärr, Vasas gymnasieutbildning, ordförande Elina Romar, VAMIA Kari Nummela / Johanna Ohlsson, finskspråkig grundutbildning Fredrik Sundell, svenskspråkig grundutbildning Britt Kaskela-Nortamo, språkbad Lillemor Gammelgård, småbarnspedagogik Siv Björklund, Åbo Akademi Gruppen har samlats regelbundet och har bland annat samlat in information om hur Vasa bildningssektors olika resultatenheter fungerar och på vilket sätt t.ex. det språkliga samarbetet fungerar i Vasa. Gruppen har på basis av en situationskartläggning satt i gång med att utarbeta en språkstrategi till bildningssektorn. Inom gruppen har man fört en positiv och aktiv diskussion om utvecklandet av en flerspråkig lärmiljö. Strategin innehåller förutom situationskartläggningen också resultatområdenas språkprogram och olika försök och nya metoder. Språkstrategin är en kartläggning över den nuvarande praxisen i Vasa samt också en strategi och vision om hur vi kan vidareutveckla och förbättra språkinlärningen, språklig mångfald och användningen av språken. Vasa Tomas Brännkärr, ordförande

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 2 1. INLEDNING 4 2. ORGANISATION AV VERKSAMHETEN 6 3. SMÅBARNSPEDAGOGIK 7 4. GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Finskspråkig grundläggande utbildning Svenskspråkig grundläggande utbildning Omfattande tvåspråkig undervisning Klasstandem inom grundläggande utbildning Språkberikad undervisning och tidigareläggning av språkundervisning Samarbete mellan språkgrupperna ANDRA STADIETS UTBILDNING Gymnasieutbildning Vasa gymnasium Vasa svenska aftonläroverk Vaasan lyseon lukio Yrkesinriktad utbildning Vamia FRIA BILDNINGSVÄSENDET Språkprogrammet vid Vasa stads institut Språkundervisningen vid Vaasa-opisto Vasa arbetarinstitut TaiKon Kuula-institutet Ungdomsservicen Kultur- och biblioteksservice OLIKA UNDERVISNINGSMETODER I TVÅ- OCH FLERSPRÅKIG UNDERVISNING MÖTEN ÖVER SPRÅKGRÄNSEN Språkvänner - kieliystävät inom småbarnspedagogiken Språkbad Engelskspråkig undervisning CLIL-undervisning Språkberikad undervisning och tidigareläggning av språkundervisning Klasstandem Bilingualclass inom gymnasiet Förverkligande av Vamias språkstrategi VID VASA ÖVNINGSSKOLA REFLEKTIONER OCH UTVECKLINGSFÖRSLAG 43 KÄLLOR 48

4 1. INLEDNING Vasaregionen är ett genuint tvåspråkigt område där båda språkgrupperna är förhållandevis jämnstarka. I regionen finns ett antal tvåspråkiga kommuner där antingen finska eller svenska utgör majoritetsspråk. I Vasa stad är det år ,5 % som har registrerat finska som sitt modersmål medan andelen svenskspråkiga utgör drygt 22,5 % av befolkningen. Den övriga andelen av Vasa stads befolkning, 7,9 %, har ett annat modersmål än finska och svenska och har vuxit kraftigt under 2000-talet. År 2016 fanns 120 nationaliteter representerade i Vasa stad och 94 olika registrerade språk. Under åren utgjorde andelen annat modersmål 50 % av hela Vasaregionens befolkningstillväxt och Vasa placerar sig på sjätte plats i fråga om andelen annat modersmål än finska och svenska bland Finlands 20 största städer. De största språken med över 200 personer registrerade som modersmålstalare utgörs av ryska, somaliska, arabiska, engelska, albanska, persiska, kurdiska och kinesiska. 4

5 Flerspråkighet ger goda förutsättningar för framtidens behov. Den alltmer internationaliserade världen ställer nya krav på språkkunskaper. Vid sidan av svenska och finska behövs också andra språk. Ett starkt modersmål är viktigt och grunden för att utveckla andra språk samtidigt som många elever och studerande från två- och flerspråkiga hem behöver få tillfälle att utveckla alla sina språk. Språkkunskaper är en rikedom som ger möjligheter för kulturellt samröre och kulturella möten. Språkfärdigheter är viktiga för att bygga upp interkulturell kompetens, dvs ha kunskap om det egna samt förstå och respektera andra människor som talar ett annat språk eller har en annan kulturbakgrund. Att samarbeta över språkgränsen är vardag i Vasa stad inom både den offentliga och privata sektorn. Också samarbetet inom utbildning utvecklas hela tiden. Trots att resultatområdena inom grundläggande utbildning har sina egna tyngdpunktsområden, är det viktigt med ett naturligt samarbete på olika plan, inom administrationen, mellan skolor, vårdnadshavare, hem och skola föreningar m.m. I det tvåspråkiga bildningsväsendet i Vasa erbjuder vi elever och studerande olika språköverskridande, stimulerande och fördomsfria lärmiljöer där inlärning sker naturligt på båda nationalspråken finska och svenska och där flerspråkighet och interkulturell kompetens utvecklas och blomstrar. Vi fostrar till tolerans och respekt för olika språk- och kulturtillhörighet samtidigt som vi poängterar betydelsen av den egna identiteten. Vi vill även förebygga fördomar och motarbeta rasism. Språkkunskaper är en rikedom. I Vasa erbjuder vi elever och studerande möjligheter att träffas och umgås över både språk- och kulturgränserna. Vi vill utveckla kommunikativa färdigheter och satsa på social kompetens genom en positiv inställning till två- och flerspråkighet. Den genuint och unika tvåspråkiga finska-svenska miljön gör det möjligt att med de två inhemska språken som grund ge elever i Vasa en raketstart för att tillägna sig flera språk. Den tvåspråkiga miljön inspirerar även till olika nya och innovativa lösningar för språkundervisning och flerspråkig språkutveckling. I Vasamiljön har bl.a. språkbads- och tandemundervisning fått sin början och det pågår flera olika typer av verksamhet för att tidigarelägga undervisningen av olika språk samt för att lyfta fram språkens kommunikativa aspekter genom språkutvecklande ämnesundervisning. Målet i Vasa är att också i framtiden förhålla sig positiv till utveckling av två- och flerspråkig undervisning och ta initiativ till olika innovativa undervisningsmetoder och arbetssätt. Vi strävar efter att erbjuda olika alternativ som stödjer både två- och flerspråkighet. Vikten av ett brett utbud inom undervisningen syns bl.a. genom att man inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen år 2018 har tillsatt en arbetsgrupp som ska utforska möjligheten att stärka och utveckla undervisningen på engelska. Arbetsgruppen har bekantat sig med Utbildningsministeriets förslag Monikielisyys vahvuudeksi, toimenpide ehdotukset Suomen kansallisen kielivarannon kehittämiseksi (Kulttuuri- ja opetusministeriö, 2017). Arbetsgruppen konstaterar att innehållet i förslaget ligger i linje med arbetsgruppens åsikter om vikten av att förebygga utanförskap genom attitydfostran, tidigarelägga språkundervisningen, ta större hänsyn till landets språkreserver samt skapa en enhetlig språkstig för den enskilda eleven från småbarnspedagogik till vuxenutbildning. Också i övrigt noterar arbetsgruppen att de nationella läroplanerna ger ett täckande och gott stöd för ett fortsatt språkmedvetet och språkstöttande arbete inom all undervisning, inte endast inom ramen för språkundervisning och tvåspråkig utbildning. Arbetsgruppen vill tacka alla som på olika sätt bidragit med material och idéer till detta dokument. 5

6 2. ORGANISATION AV VERKSAMHETEN Enligt Vasa stads förvaltningsstadga ansvarar nämnden för fostran och undervisning för småbarnspedagogiken, den finskspråkiga grundläggande utbildningen och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har egna resultatområden med egen sektion och egen skoldirektör. På svenska sidan har skolorna även egna direktioner. Inom småbarnsfostran är förvaltningen tvåspråkig, men verksamheten är uppdelad i antingen finskspråkig eller svenskspråkig småbarnspedagogik. Vasa stad har sedan 2004 en tvåspråkig förvaltning för andra stadiets utbildning. Det finns en tvåspråkig utbildningsnämnd samt två sektioner, en finsk- och en svenskspråkig sektion. Inom gymnasieutbildningen har skapats en egen modell för undervisning och förvaltning som kallas VASAMODELLEN. Med Vasamodellen avses de olika samarbetsformer över språkgränsen som utvecklas i gymnasiecampus LYKEION. I campus Lykeion verkar självständiga läroanstalter som har olika undervisningsspråk. Vaasan lyseon lukio är ett enspråkigt finskt gymnasium. Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk har svenska som undervisningsspråk. I januari 2012 skapades Finlands första tvåspråkiga gymnasiecampus som sedan hösten 2013 har namnet CAMPUS LY- KEION. Den fysiska miljön där båda språkgrupperna verkar sida vid sida öppnar upp för många olika sätt att samarbeta. Läroanstalterna är självständiga, de har egna rektorer, personal och budgeter. Vamia är en tvåspråkig läroanstalt som erbjuder yrkesinriktad utbildning och ägs av Vasa stad. Tvåspråkig betyder att undervisningen ges på svenska till svenskspråkiga studerande och på finska till finskspråkiga studerande. Vid läroanstalten ordnas även engelskspråkig utbildning. Vamia vill med sin språkstrategi öka studerandenas språkkunskaper så att de motsvarar arbetslivets nuvarande och framtida behov. De studerande erbjuds möjlighet att lära sig det andra inhemska språket på ett naturligt sätt i en tvåspråkig lärmiljö. Vasa är också ett av Finlands mest internationella pendlingsområden. Med utbudet av undervisning i främmande språk strävar man efter att svara på de utmaningar internationaliseringen ställer. De studerande har förutom engelska även möjlighet till valbara studier i internationalism och språk. Vasa stad samverkar på flera olika sätt med den svenskspråkiga lärarutbildningen via Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (Åbo Akademi) som är belägen i Vasa. Detta samarbete har sedan år 2014 kraftigt vuxit genom att klasslärarstudenter för svenskt språkbad i finskspråkiga skolor utbildas i Vasa. Keskuskoulu och Länsimetsän koulu fungerar idag som fältskolor för praktik för blivande språkbadsklasslärare. Genom att den svenskspråkiga barnträdgårdslärarutbildningen flyttar till Vasa från Jakobstad hösten 2018 och genom en ny inriktning på barnträdgårdslärarutbildning för finskspråkiga studenter i svenskt språkbad fr.o.m. samma höst förväntas samarbetet mellan barnträdgårdslärarutbildare och Vasa stads daghem, både inom den svenskspråkiga och finskspråkiga småbarnspedagogiken, att öka. 6

7 3. SMÅBARNSPEDAGOGIK Vasa stads småbarnspedagogik betonar språkberikade program. Förutom finska och svenska syns också barnens olika modersmål i vardagen. I Vasa fanns år olika språk. Enligt Vasa stads plan för småbarnspedagogik och Vasa stads läroplan för förskoleundervisning utnyttjar man språkberikade Språkvänner verksamhet i daghem, familjedagvård, öppet daghem och klubbverksamhet. Språkbadsundervisning ges på svenska: ett tidigt fullständigt språkbad som fortsätter genom den grundläggande utbildningen. Småbarnspedagogik på engelska ges vid Vaasa English Playschool, som är ett privat daghem staden köper tjänster av. Förskolebarnen har sedan möjlighet att fortsätta till den grundläggande utbildningen i Suvilahden koulu. Inom Vasa stads småbarnspedagogik har man deltagit i utvecklandet av barnets språkmedvetenhet bl.a. via projektet Språkvänner. Barn med olika språk- och kulturbakgrund får stöd för att lära sig finska genom ett intensifierat program, som kallas finska som andra språk (S2). Småbarnspedagogiken i Vasa har en egen plan för S2-undervisning som strävar till att säkra en jämn S2-undervisning inom hela staden. För detta har staden en anställd S2 barnträdgårdslärare och från hösten 2018 anställs ytterligare en till. Det finns områdesvisa förberedande förskoleundervisningsgrupper. Grupperna bildas läsårsvis enligt behov. Undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen har som mål att främja barnens språkliga kunskaper och integrering i det finländska samhället samt att ge nödvändiga förutsättningar för att flytta över till den grundläggande utbildningen. I samråd med den grundläggande utbildningen har man gjort anvisningen Barnets väg från förskola till grundläggande utbildning som förbereder den grundläggande utbildningen gällande elever med annan språklig eller kulturell bakgrund. 7

8 4. GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I Vasa är den grundläggande utbildningen administrativt indelad enligt språk i en finsk- och en svenskspråkig grundläggande utbildning. Dessa är självständiga resultatenheter. Samarbete mellan de här två resultatenheterna anses viktigt, och man utvecklar det hela tiden. I staden finns 14 finskspråkiga och fem svenskspråkiga grundskolor, i vilka det ordnas grundläggande utbildning. Dessutom verkar Vasa övningsskola, som upprätthålls av Åbo Akademi, i staden samt de privata skolorna Vaasan kristillinen koulu och Vaasan Rudolf Steiner -koulu. I avsnitt presenteras kännetecknande drag för språkstigarna inom den finskspråkiga och svenskspråkiga grundläggande utbildningen. I de följande avsnitten ( ) beskrivs kort program, projekt och metoder som utvecklats inom Vasa stad för att främja två- och flerspråkig undervisning. Dessa lyfts ytterligare fram i kapitel 8 (Möten över språkgränsen) som modeller på olika typer av lösningar för tvåspråkig utbildning. 4.1 FINSKSPRÅKIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Språkstigen inom allmän undervisning I den finskspråkiga grundläggande utbildningen börjar engelska som A1-språk från 3:e årskursen. Svenska, tyska, franska eller ryska kan man välja som frivilligt A2-språk från 4:e årskursen. Svenska börjar som obligatoriskt B1-språk från 6:e årskursen. Ett frivilligt B2-språk (tyska, franska, ryska) kan väljas från 8:e årskursen (Tabell 1). A1 A2 B1 B2 1.lk 2.lk 3.lk 4.lk 5.lk 6.lk 7.lk 8.lk 9.lk ENA RUA SAB RAB VEB ENA RUB SAB RAB VEB ENA SAA RAA VEA RUB SAB RAB VEB A. B. C. Tabell 1. Den finskspråkiga grundläggande utbildningens språkprogram. 8

9 Språkstigen för svenska inom tidigt fullständigt språkbad Med det språkbad som ordnas i Vasa avses ett program som pågår till slutet av den finskspråkiga grundläggande utbildningen och som barnet påbörjar redan inom småbarnspedagogiken det år som barnet fyller fem år. En del av undervisningen ordnas på skolans egentliga undervisningsspråk och en del på svenska. Det ifrågavarande språket benämns här språkbadsspråk. Språkbadsundervisningen är som regel avsedd för barn som inte har språket i fråga som modersmål. I det tidiga fullständiga språkbadsprogrammet för svenska börjar svenskan som A1-språk från årskurs 1. Engelska börjar formellt som A2-språk från årskurs 3, men språkbadseleverna bekantar sig med språket redan i årskurs 2 genom att det ingår i olika läroämnens teman. Tyska, franska eller ryska kan man välja som frivilligt A2-språk från 4:e årskursen. Ett frivilligt B2-språk (tyska, franska, ryska) kan väljas från 8:e årskursen. (Tabell 2). 1.lk 2.lk 3.lk 4.lk 5.lk 6.lk 7.lk 8.lk 9.lk RUA ENA SAA RAA VEA SAB RAB VEB Tabell 2. Det tidiga fullständiga språkbadsprogrammet för svenska i Vasa Språkstigen för den omfattande tvåspråkiga undervisningen Vasa stads omfattande tvåspråkiga undervisning är avsedd för finskspråkiga barn som vill studera på engelska, och för barn med andra modersmål som kan studera på engelska. Elevplatser erbjuds också utländska barn, vilkas familjer bor tillfälligt i Vasa på grund av arbetet. Omfattande tvåspråkig undervisning ordnas i Vasa på klasserna 1 6 i Suvilahden koulu, och undervisningen fortsätter på klasserna 7 9 i Merenkurkun koulu. På linjen för omfattande tvåspråkig undervisning börjar engelska som A1-språk från 1:a klassen. Svenska, tyska, franska eller ryska kan man välja som frivilligt A2-språk från 4:e klassen. Ett frivilligt B2-språk (tyska, franska, ryska) kan väljas från 8:e årskursen. (Tabell 3). 1.lk 2.lk 3.lk 4.lk 5.lk 6.lk 7.lk 8.lk 9.lk ENA RUA SAA RAA VEA RUB SAB RAB VEB Tabell 3. Språkprogrammet för den engelska omfattande tvåspråkiga undervisningen 9

10 4.2 SVENSKSPRÅKIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen börjar eleverna läsa finska som A1 språk i årskurs (åk) 1. Eleverna kan välja mellan finska som andra inhemska språk (Afi) eller modersmålsinriktad finska (Mofi). I de yngre årskurserna kan förstärkt svenska erbjudas åt elever som ännu inte har så utvecklade färdigheter i svenska språket. Engelska som A2-språk/B1 språk påbörjas i åk 4. Engelskan fortsätter i åk 7 som ett obligatoriskt B1-språk men enligt A-lärokurs (tabell 4). Årskurs A-språk (*Valfritt ämne) 1* 1* Frivilligt A-språk / B1-språk Tabell 4. Antalet veckotimmar i åk 1-9 för A1 och A2/B1 språk inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Vasa Tyska och franska kan väljas som valfria B2-språk från och med årskurs 8 inom ämnesgruppen valfria ämnen. I de svenskspråkiga skolorna är andelen tvåspråkiga elever stor, ca 40%. Idag erbjuds i första hand modersmålsinriktad finska åt dessa elever men det finns även ett behov av förstärkt undervisning i svenska. Det är viktigt att man i ett tidigt skede diskuterar språkstrategier med tvåspråkiga hem och ger dem stöd och uppmuntran för att stödja utvecklingen av de båda språken. Andelen elever som kommer från enspråkigt finska hem varierar mellan skolorna. Oftast har dessa elever klarat sig bra i svenskspråkiga skolmiljöer. Det behövs klara och tydliga regler om hur enspråkigt finska elever tas in till svenskspråkiga skolor. Förskolan borde ännu mera tas med i diskussionen om vilka förväntningar skolorna har på finskspråkiga vårdnadshavare som väljer svenskspråkig skola för sina barn. Vårdnadshavarna bör informeras om vilket ansvar de har för att stödja sina barns språkutveckling. Resultatområdena inom den grundläggande utbildningen har sina egna tyngdpunktsområden och undervisningsmetoder för språkinlärningen. Inom det svenskspråkiga resultatområdet har svenskspråkiga sektionen valt att sätta tyngdpunkten vid att alla elever skall få goda kunskaper i båda inhemska språken. Då det gäller de enspråkigt svenska eleverna är målsättningen att språkundervisningen ska bli mera kommunikativ. 10

11 4.3 OMFATTANDE TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Tidigt fullständigt språkbad i svenska Med det språkbad som ordnas i Vasa avses ett program som pågår till slutet av den finskspråkiga grundläggande utbildningen och som barnet påbörjar redan inom småbarnspedagogiken det år som barnet fyller fem år. En del av undervisningen ordnas på skolans egentliga undervisningsspråk och en del på svenska. Det ifrågavarande språket benämns här språkbadsspråk. Språkbadsundervisningen är som regel avsedd för barn som inte har språket i fråga som modersmål. Andelen undervisning som ges på språkbadsspråket i det tidiga fullständiga språkbadet är under hela programmet minst 50 %, så att språkbadsspråkets andel i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen är nästan 100 %, i årskurserna 1 2 ca 90 %, i årskurserna 3 4 ca 70 % och i årskurserna 5 9 i medeltal 50 %. Andelen beräknas utgående från årskursens totala antal timmar (se även tabell 9). Man strävar efter att undervisa i alla läroämnen både på språkbadsspråket och på undervisningsspråket under den grundläggande undervisningen, men inte på båda språken samtidigt. Läraren har en enspråkig roll i språkbadsgruppen. Det är viktigt att eleven får tillräckliga språkkunskaper för att uppnå målen i de olika läroämnena. I språkbadet stöder man med hjälp av de båda inhemska språken som används i undervisningen fördjupandet av elevens kulturidentitet. Utöver de inhemska språken stöder man möten med andra språk och kulturer och stärker på det här sättet elevens flerspråkiga och kulturellt mångfacetterade identitet på ett positivt sätt. Modersmål och litteratur-läroämnet och språkbadsspråket har delvis gemensamma mål och innehåll. Omfattningen av överföringens inverkan varierar enligt innehållets tema. Med språkbadsundervisningen strävar man efter att uppnå bra och mångsidiga språkkunskaper både i skolans undervisningsspråk och i språkbadsspråket. Språkbadsundervisningens långsiktiga målsättning är att skapa en grund för en livslång språkinlärning samt uppskattning av språkens och kulturernas mångfald. I språkbadsundervisningen erbjuds eleverna en autentisk språkanvändningsmiljö. Språkbadsspråket är elevens A1-språk. Målet är att eleverna samtidigt ska vara både språkinlärare och språkanvändare. I språkbadsundervisningen betonas en naturlig kommunikation och växelverkan, funktionalitet samt elevernas aktiva språkanvändning. I alla ämnen ska målen enligt den nationella läroplanen för grundläggande utbildning uppnås. Vid slutbedömningen av den grundläggande utbildningen bedöms hur språkbadsspråkets mål har uppnåtts enligt kriterierna för A1-språkets slutbedömning. Man går tillväga på det här sättet för att trygga elevernas likvärdighet när de söker till andra stadiets utbildning. Bedömningen sker i samarbete med lärarna i de olika läroämnena. I anslutning till slutbetyget ges en bilaga om deltagande i språkbad till eleverna. Till språkbadsundervisningen (årskurserna 1 9) tar man emot elever enligt följande principer: 1. Eleven har varit i en språkbadsgrupp i daghemmet eller 2. elevens hemspråk är inte svenska, men eleven har på annat sätt fått sådana språkliga färdigheter i svenska att deltagande i språkbadsundervisning är möjlig. En sådan elevs språkliga färdigheter bedöms från skolans sida innan beslut ges om antagning av eleven. 11

12 Övrig omfattande tvåspråkig undervisning Vasa stads omfattande tvåspråkiga utbildning är avsedd för finskspråkiga barn som vill studera på engelska och för barn med andra språk som kan studera på engelska. Elevplatser erbjuds också utländska barn, vilkas familjer bor tillfälligt i Vasa på grund av arbete. Omfattande tvåspråkig undervisning ordnas i Vasa på klasserna 1 6 i Suvilahden koulu och fortsätter på klasserna 7 9 i Merenkurkun koulu. Inom den omfattande tvåspråkiga undervisningen är andelen undervisning som ges på målspråket (engelska) i årskurserna 1 2 ca 80 %, i årskurserna 3 4 minst 50 % och i årskurserna 5 6 minst 40 %. I årskurserna 7 9 är andelen undervisning som ges på målspråket ca 30 %. Man strävar efter att i regel undervisa i alla läroämnen under den grundläggande undervisningen både på målspråket och på skolans undervisningsspråk. I årskurserna 1 6 används ett språk åt gången i undervisningen, men i årskurserna 7 9 kan undervisningen ges, beroende på situationen, också på två språk. Med den omfattande tvåspråkiga utbildningen stävar man efter att uppnå en god och mångsidig språkfärdighet i både skolans undervisningsspråk och målspråk. Den tvåspråkiga undervisningens målsättning är att skapa en grund för en livslång språkinlärning samt uppskattning av språkens och kulturernas mångfald. I undervisningen erbjuds eleverna en autentisk språkanvändningsmiljö. Man strävar efter att uppnå målsättningen genom att ordna, förutom lektioner i modersmålet och litteraturen samt målspråket, undervisning i de olika läroämnena på båda språken och utnyttja båda språken i skolans vardag även utanför undervisningen. Målspråket är elevens A1-språk. I årskurserna 7 9 är undervisningens mål att stärka elevens beredskap att fortsätta, om eleven så vill, till IB-gymnasium eller annan engelskspråkig läroanstalt, utan att ändå utesluta möjligheten till finskspråkiga fortsatta studier. Även om det i tvåspråkig undervisning är fråga om undervisning i läroämnets ämnesinnehåll på ett främmande språk, så ser man i årskurserna 7 9 också till att eleverna behärskar ämnesinnehållet även på sitt modersmål. I alla ämnen ska målen enligt den nationella läroplanen för grundläggande utbildning uppnås. Det är viktigt att eleven får tillräckliga språkkunskaper för att uppnå målen i de olika läroämnena. I den omfattande tvåspråkiga undervisningen är målspråket både lärandets mål och redskap. I undervisningen betonas en naturlig kommunikation och växelverkan, funktionalitet samt elevernas aktiva språkanvändning. Elevens möjligheter att använda språket i de olika läroämnena både på skolans undervisningsspråk och målspråk understöds medvetet. Skolans undervisningsspråk och målspråk bildar en helhet, och inlärningen av båda språken stöds tillsammans med vårdnadshavarna. Grunden för att bli antagen som elev är tillräckliga kunskaper i engelska. Av de elever som börjar på en klass med omfattande tvåspråkig undervisning förutsätts att de tidigare har bekantat sig med engelskans grunder och har tillräckliga kunskaper i finska. När en elev inleder den tvåspråkiga undervisningen på 1:a klassen förbinder sig eleven samtidigt att fortsätta inom ifrågavarande undervisning under hela den grundläggande utbildningen. Om ett barn som söker till den omfattande tvåspråkiga linjen har ett annat modersmål och bristfälliga kunskaper i finska ska eleven före inledandet av den engelskspråkiga undervisningen gå en förberedande finskspråkig undervisning. Om det till första klassen söker fler elever än vad de klassvisa maximiantalen tillåter är urvalskriterierna följande: 1. Barn som har gått i Vaasa English Playschool eller motsvarande förskola. 2. Barn som har engelskspråkig bakgrund. 3. Genom lottning. I årskurserna 1 2 max. 23 elever, årskurserna 3 4 max. 26 elever och årskurserna 5 6 max. 28 elever. 12

13 Vid valet till den omfattande tvåspråkiga utbildningen tar man dessutom i beaktande barnets förmåga att klara av den engelsk- och finskspråkiga undervisningen samt beaktar förskolans rekommendationer. Den omfattande tvåspråkiga undervisningen är en annorlunda skolstig, som är mer krävande för både barnet och föräldrarna. Det viktigaste är att lärandet är för barnets bästa och att barnet upplever glädjen i att lära. Eleverna övergår till den tvåspråkiga linjen vid Merenkurkun koulu främst från Suvilahden koulus tvåspråkiga klass. Undervisningsgruppen kan kompletteras i Merenkurkun koulu. Kompletteringen sker med elever från den allmänna utbildningen på rekommendation av språkläraren i åk 1 6. De elever som vill börja på den tvåspråkiga linjen testas i och intervjuas på både engelska och finska. Vid kompletteringen av klassen inverkar också elevens vitsord i uppförande. 4.4 KLASSTANDEM INOM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Inom grundläggande utbildningen, åk 1 till 6, inleddes ett klasstandem-pilotprojekt under hösten Elever från Gerby skola och Länsimetsän koulu deltar i projektet. Som samarbetspartner fungerar Åbo Akademi. Ett annat försök med klasstandem har påbörjats mellan Haga skola och Vanhan Vaasan koulu där eleverna bland annat jobbar med programmering vid FuturEdu. Målet med klasstandem är att skapa situationer där elever eller studerande från respektive språkgrupp kan mötas i autentiska interaktionssituationer och på ett jämställt sätt använda och utveckla sina färdigheter i det andra språket. I tandem samtalar två studerande med olika modersmål med varandra för att lära sig varandras språk. Partnerna växlar mellan språken, vilket leder till att de fungerar turvis som lärande part och turvis som språklig mentor på det egna modersmålet. 4.5 SPRÅKBERIKAD UNDERVISNING OCH TIDIGARELÄGGNING AV SPRÅKUNDERVISNING Med språkberikad undervisning avses undervisning där mindre än 25 % av läroämnenas innehåll undervisas på ett annat än skolans undervisningsspråk. Andelen beräknas utgående från hela timantalet på de årskurser där språkberikad undervisning ges. Språkberikad undervisning kan ges redan i förskolan, och undervisningen kan fortsätta under hela den grundläggande utbildningen eller bara under en del av den. Den språkberikade undervisningens mål och huvuddelen av läroämnenas kunskapsinnehåll är samma som i den allmänna undervisningen. I Vasa ordnas språkberikad undervisning i årskurserna 1 6 i flera finskspråkiga skolor på svenska, engelska, tyska eller franska. Också i många daghem lär man sig vardagliga saker antingen på finska eller på svenska. Eleverna deltar ivrigt i den språkberikade undervisningen om daghemmet eller skolan har möjlighet att erbjuda sådan. Inom Vasas småbarnspedagogik och grundläggande utbildning strävar man efter att så många Vasabarn och -ungdomar som möjligt ska kunna delta i den språkberikade undervisningen inom småbarnspedagogiken och i sina egna närskolor. 13

14 4.6 SAMARBETE MELLAN SPRÅKGRUPPERNA Inom den grundläggande utbildningen i Vasa stad är målet att utöka samarbetet mellan finskspråkiga och svenskspråkiga skolor genom olika språkberikande metoder. Ett exempel på en samarbetsform som förverkligats är ett tvåspråkigt demokratiprojekt i Vikinga skola och Isolahden koulu. Samarbete har också utövats inom olika musikprojekt såsom Lucia och Tiernapojat. Även föräldraföreningarna har ordnat gemensamma evenemang i olika skolor. 14

15 5. ANDRA STADIETS UTBILDNING Inom andra stadiets utbildning i Vasa stads förvaltning finns år 2018 fyra självständiga läroanstalter. Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk erbjuder svenskspråkig gymnasieutbildning för ungdomar och vuxna. Vaasan lyseon lukio, som även har en kvällslinje, Vaasan lyseon lukion iltalinja, erbjuder finskspråkig gymnasieutbildning. Vamia är en yrkesutbildande läroanstalt som erbjuder olika utbildningar för både ungdomar och vuxna på tre språk, finska, svenska och engelska. 5.1 GYMNASIEUTBILDNING För gymnasieutbildningen finns en instruktion för samarbetet mellan gymnasierna i campus LYKEION. Denna instruktion inbegriper en gemensam värdegrund, filosofi och idé hur vi jobbar i det tvåspråkiga LYKEION. Denna samarbetsform har namnet VASAMODELLEN och innebär ett aktivt samarbete över språkgränsen. I campuset verkar självständiga läroanstalter som har olika undervisningsspråk. Vaasan lyseon lukio är ett enspråkigt finskt gymnasium. Vid Vaasan lyseon lukio finns även en kvällslinje. Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk har svenska som undervisnings-språk. Vasa svenska aftonläroverk är det enda svenskspråkiga vuxengymnasiet i Finland. I det tvåspråkiga LYKEION erbjuder Vasamodellen språköverskridande lärmiljöer där inlärning sker naturligt på båda nationalspråken finska och svenska. Vasamodellen fostrar till tolerans och respekt för olika språk och kulturtillhörighet samtidigt som man poängterar betydelsen av den egna identiteten. Gemensamma strukturer i campus Lykeion En tydlig strategi för Vasamodellen skapar trygghet och ger riktlinjer för samarbetet. Strategin kan indelas i olika delar eller moment. Strategin utvärderas, kompletteras och revideras kontinuerligt. Samma periodisering Läroanstalterna har identisk periodisering. Då läsårsplanen uppgörs har läroanstalterna identiska datum för perioder och provveckor. Kursbrickorna öppna Gymnasierna är kursformade samt årskurslösa. Studerande kan välja kurser över språkgränsen samt få fullföljda prestationer tillgodoräknade inom sina studier. Då man studerar i den andra läroanstalten sker undervisningen alltid på den undervisande läroanstaltens språk. Läroanstalterna informerar studerande om de möjligheter som finns. 15

16 Kursbrickorna läggs så att ämneslärarnas behov och önskningar beaktas. Lärarna har vid gemensamma ämnesmöten kartlagt behov och prioriterat hur de önskar att kurserna skall placeras i schemat. Rektorerna placerar önskade kurser i de perioder och positioner (=strängar) som ämneslärarna har framfört. Detta utgör grunden för ett smidigt och fungerande samarbete över språkgränsen. Gemensamma tider Lektionerna börjar och slutar på samma klockslag. Detta betyder också att raster och lunchpausen erbjuder möjligheter till samröre över språkgränsen. Att lektionstiderna är identiska är en mycket avgörande faktor då man planerar samarbete. Schemat är inte då ett hinder utan ett stöd för samarbetet. Gemensam planering Samarbetet mellan gymnasierna sker på många olika plan. Bildningsväsendets ledningsgrupp i Vasa stad har möten regelbundet. Arbetet leds av sektordirektören och läroanstalternas rektorer är medlemmar i ledningsgruppen. I campus Lykeion sammankallas läroanstalternas ledningsgrupper till gemensamma möten med jämna mellanrum. Rektorerna sammankommer också till rektorsmöten regelbundet. Ämneslärarna träffas för att planera och verkställa olika projekt. Ämneslärare har egna arbetsutrymmen i femte våningen. Arbetsrummens fysiska närhet är en förutsättning för kontinuerligt intimt samarbete. Klasstandem Lärarna i det andra inhemska (= finska/ruotsi) språket har inlett ett samarbete som kallas Klasstandem. Klasstandem innebär att studerande från båda språkgrupperna bildar par och studerar tillsammans. Undervisningen leds av två lärare, en från vardera språkgrupp. Studerande utför uppgifter i par på båda språken. Turvis fungerar studerande som mentor och som elev. Språkinlärningen sker på ett innovativt sätt då den praktiska språkanvänd-ningen står i fokus. I Lykeion sker tandemundervisningen inom befintliga kurser samt inom för ändamålet extra insatta kurser. Klasstandem som undervisningsform har utformats under ledning av forskare från Åbo Akademi och Vasa Universitet. En handbok för klasstandem med bl.a. undervisningsmaterial finns numera tillgänglig även på internet (Klasstandem, 2018). Bilingualclass Vid gymnasierna studerar ett stort antal tvåspråkiga. En del studerande vid Vaasan lyseon lukio har deltagit i språkbad och ca 50 % av studerande vid Vasa gymnasium är tvåspråkiga och läser finska enligt läroplanen för modersmålsinriktad finska. För dessa tvåspråkiga studerande erbjuds möjligheten att studera och arbeta i grupper som består av studerande från både Vasa gymnasium och Vaasan lyseon lukio. Studerande som deltar har anmält intresse att delta i bilingualclass. Läroanstalternas ledning planerar tillsammans omfång samt på vilket språk ämnen och kurser ska undervisas. Gemensamma spelregler har utarbetas för verksamheten. 16

17 Gemensamma projekt Det arrangeras gemensamma större och mindre projekt. Temadagar över språkgränsen hjälper oss att förstå och respektera varandras kulturer. Olika besök i campuset kan också arrangeras på två språk. Att samarbeta över språkgränsen ger goda redskap för det fortsatta livet. Inom olika kurser samarbetar lärarna över språkgränsen kontinuerligt eller då behov eller intresse finns. Exempel på fungerande samarbete är tvåspråkiga gemensamma laborationer i kemi. Gemensamma kurser I campuset ordnas också gemensamma kurser som är öppna för studerande från båda språkgrupperna. Representanter från båda språkgrupperna planerar och förverkligar kurserna. Kurserna erbjuds för studeranden från båda språkgrupperna. Medveten språkstrategi Enligt Vasamodellen sker undervisningen alltid på läroanstaltens undervisningsspråk svenska eller finska. Studerande är medvetna om att undervisningsspråket alltid är skolans undervisningsspråk. Tillsammans med forskare har vi utarbetat tydliga enkla regler för språkanvändningen i gymnasiecampuset. Allmänna språkprinciper Alla använder sitt eget modersmål. Alla är ansvariga för att meddela om man inte förstår det som sägs, be om översättning eller förklaring. Information i campuset som berör alla ska skrivas eller sägas på båda språken. Personalen vidtalar studerande i campuset på eget modersmål, vid behov på studerandes modersmål. 17

18 5.1.1 Vasa gymnasium I Vasa gymnasium betonas att alla ämnen ska stödja den studerandes utveckling i undervisningsspråket svenska. Förutom modersmålet svenska, ordnas undervisning i: modersmålsinriktad finska, finska A- och B-lärokurs engelska A-lärokurs tyska B3-lärokurs franska B3-lärokurs I samarbete med Vaasan lyseon lukio ordnas undervisning i italienska, ryska och spanska. I finska A- och B-lärokurs är vissa kurser klasstandemkurser, dvs. ett samarbete mellan finskundervisningen vid Vasa gymnasium och svenskundervisningen vid Vaasan lyseon lukio där svensk- och finskspråkiga studerande träffas och lär av varandra (tabell 5). Läroämne Obligatoriska kurser Fördjupade kurser Tillämpade kurser Modersmål och litteratur A-språk Finska, M Finska, A Engelska B1-språk Finska B3-språk Tyska Franska B3-språk i samarbete med Vaasan Lyseon Lukio Italienska Spanska Ryska Tabell 5. Kursutbudet vid Vasa gymnasium läsåret

19 5.1.2 Vasa svenska aftonläroverk Vid Vasa svenska aftonläroverk ordnas undervisning i modersmålet svenska, finska A-lärokurs och B1-lärokurs och engelska A-lärokurs. Alla ämnen stödjer den studerandes utveckling i undervisningsspråket. Läroämne Obligatoriska kurser Modersmål och litteratur A-språk Finska, A Engelska B1-språk Finska Tabell 6. Kursutbudet vid Vasa svenska aftonläroverk läsåret

20 5.1.3 Vaasan lyseon lukio I Vaasan lyseon lukio värdesätts kulturell mångfald och språkmedvetenhet. Målet är att man i vårt gymnasium värdesätter kulturell och språklig mångfald så att olika språk, religioner och åskådningar kan leva parallellt och i växelverkan med varandra. Den studerandes flerspråkiga kunnande utvecklas i alla läroämnen. Under läsåret har mängden hemspråk bland de studerande vid Vaasan lyseon lukio fortsatt att öka. Utöver finska finns det över 20 olika hemspråk. Språkprogram I Vaasan lyseon lukios språkprogram finns det två nivåer på språkundervisningen: A-nivå och B-nivå. Ett A-språk är ett språk som har inletts inom den grundläggande utbildningens årskurser 1 6. Ett B1-språk är ett språk som har inletts i årskurs 6 i den grundläggande utbildningen. Ett B2-språk är ett språk som har inletts inom årskurserna 7 9 i den grundläggande utbildningen och ett B3-språk är ett språk som har inletts i gymnasiet. I Vaasan lyseon lukio kan de studerande fortsätta sina språkstudier utgående från de lärokurser som de har avlagt inom den grundläggande utbildningen i enlighet med Vasa stads språkprogram. Oppiaine Pakolliset kurssit Syventävät kurssit Soveltavat kurssit Äidinkieli ja kirjallisuus Suomi toisena kielenä A-kielet Englanti Ruotsi Saksa Ranska Venäjä B1-kieli Ruotsi B2-kielet Saksa Ranska Venäjä B3-kielet Saksa Ranska Venäjä Espanja Italia Latina Aasian ja Afrikan kielet Tabell 7. Vaasan lyseon lukios timfördelning och kurser läsåret

21 5.2 YRKESINRIKTAD UTBILDNING VAMIA Vasas yrkesinriktade utbildning har till uppgift att trygga det regionala arbetskraftsbehovet och stärka den regionala utvecklingen. Vasa är ett av Finlands mest internationella pendlingsområden och Finlands tillväxtcentra. Landskapet Österbotten och Vasas pendlingsområde är två- och flerspråkiga. I området finns företag med engelska som arbetsspråk. Framtidens framgångsfaktorer baserar sig på starkt internationellt kunnande och goda språkkunskaper. Ett mål vid Vamia är de studerandes tvåspråkighet så att den studerande efter sin examen kan, utöver sitt eget modersmål, det andra inhemska språket så bra att hen klarar sig i arbetet på ett tvåspråkigt område. Utbudet av valbara studier ordnas så att den studerande har möjlighet att utgående från egna personliga mål bedriva mer studier i det andra inhemska språket och i främmande språk. Det här utbudet är planerat med beaktande av den studerandes utbildningsområde. I de fritt valbara studierna är det möjligt att dessutom avlägga examensdelen Kansainvälisyysosaaminen, vars delområde Kielellinen valmennus ger studeranden möjlighet att välja ett nytt språk och studera grunderna i språket och kulturen. Hit hör ofta en period av inlärning i arbetet som den studerande avlägger utomlands. I Vamia arrangeras språkundervisningen för studerande med invandrarbakgrund i enlighet med arbetslivets kompetensbehov i området. För de studerande ordnas förutom undervisning i Äidinkieli, suomi toisena kielenä dessutom vid behov kompanjonundervisning i de yrkesinriktade examensdelarna. Undervisning i det andra inhemska språket ordnas skilt för de elever som inte tidigare har studerat det. I och med yrkesutbildningsreformen ( ) gäller de gemensamma examensdelarna och därmed också språkstudierna alla grundexamensstuderande, även vuxna. I de nya examensgrunderna som träder i kraft utökas omfattningen av det för alla obligatoriska främmande språket samt möjliggörs mer omfattande språkkunnande för alla studerande som en del av en personlig plan. 21

22 Yrkesinriktad utbildning på andra stadiet och omfattning av språkundervisningen (Läroplan 2015) Kunnande i kommunikation och interaktion, 11 kp Delområden: Modersmålet Det andra inhemska språket, svenska Främmande språk Denna examensdel ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla tre delområden (sammanlagt 8 kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 11 kompetenspoäng i kunnande i kommunikation och interaktion. Socialt och kulturellt kunnande 7 kp Denna examensdel ska innehålla mål för kunnandet från minst ett av dess delområden eller från flera delområden så att den studerande får ihop sammanlagt 7 kompetenspoäng i socialt och kulturellt kunnande. Till examensdelen socialt och kulturellt kunnande kan fogas valbara mål för kunnandet gällande delområden ur de övriga gemensamma examensdelarna. Dessa mål för kunnandet kan även vara valbara mål för kunnandet gällande delområden ur de övriga gemensamma examensdelarna vilka utbildningsanordnaren bestämt om eller kunnande som studerande tidigare inhämtat och som stöder mål för kunnandet i examensdelen eller dess delområden. Andra delområden: Kännedom om olika kulturer Konst och kultur Etik Psykologi Miljökunnande Fritt valbara examensdelar, 10 kp De fritt valbara examensdelarna (10 kp) stöder kraven på yrkesskicklighet och mål för kunnandet i examen och de kan bestå av en eller flera examensdelar. Yrkesinriktade examensdelar 135 kp Integrering av kunnande i kommunikation och interaktion i de yrkesinriktade examensdelarna. 22

23 6. FRIA BILDNINGSVÄSENDET Vasa stads institut är ett resultatområde, vilket bildas av Vaasa-opisto, Vasa Arbis och Kuula-institutet. Resultatområdet erbjuder service inom det fria bildningsarbetet samt grundläggande konstundervisning. Vasa-opistos undervisningsspråk är finska, Vasa Arbis svenska och Kuula-institutets finska och svenska. Undervisningsspråken grundar sig på tillstånden att driva läroanstalterna. Vid behov ges undervisning i mindre mängd även på andra språk i enlighet med efterfrågan och behov och t.ex. i försöksprojekt. 6.1 SPRÅKPROGRAMMET VID VASA STADS INSTITUT OInstitutens betjäningsspråk är i första hand finska och svenska av de inhemska språken samt engelska. Vid instituten finns också bredare språkkunskaper som kan utnyttjas i kundbetjäningen. I institutens skriftliga kommunikation är klarspråk rättesnöret och t.ex. på skyltar används piktogram. Invandrarbefolkningen utgör en betydande del av arbetarinstitutens kundkrets. I arbetarinstitutens verksamhet är rättesnöret språkmedvetenhet. I Vaasa-opisto har man modigt tagit emot invandrarstuderande för arbetspraktik så att de kan lära sig finska. Vid alla institut finns också personer med invandrarbakgrund som avlönad personal, vilket öppnar en naturlig kanal till mångkulturell kultur och till en öppen inställning till det mångkulturella Finland. 6.2 SPRÅKUNDERVISNINGEN VID VAASA-OPISTO Målet för språkundervisningen vid Vasa-opisto är en funktionell språkfärdighet som de studerande klarar sig med på sin nivå i olika språkanvändningssituationer. Tyngdpunkten ligger på utvecklandet av muntlig språkfärdighet. Vid klassificeringen av kunskapsnivåer på språkkurserna använder vi de Allmänna språkexaminas kunskapsnivåer: grundnivå 1 2, mellannivå 3 4 och högsta nivå 5 6. Vi ordnar årligen språkkurser i olika språk och på olika kunskapsnivåer för att så många som möjligt ska hitta ett intressant språk och rätt nivå. I undervisningen används finska som stödspråk och på kurser i finska som riktar sig till utlänningar används engelska. Stödspråket är viktigt när man lär sig grundkunskaper. Användningen av stödspråket minskar när kunskapsnivån stiger och på mellannivåns kurser används målspråket så mycket som möjligt. Högsta nivåns kurser är diskussionskurser, där man endast använder målspråket. I språkutbudet är de svenska, engelska och spanska kurserna mest representerade. I vårt kursutbud finns några klassiker, t.ex. English Conversation-grupperna och studiecirklarna, som finns bl.a. i spanska och ryska. Nya språk och kurser tas med när det är möjligt. Det senaste språket vi fick med är japanska som intresserar främst ungdomar. På dagkurser som riktar sig speciellt till äldre studerar man språk enligt slow-learning-principen i lugn takt. Vid Vaasa-opisto har undervisningen i finska för invandrare över 20-åriga traditioner. Undervisning i finska på grundnivå finns permanent i programmet. Invandrarnas studier stöds med Utbildningsstyrelsens studiesedelsfinansiering, och högskolestuderande beviljas studeranderabatt. Till det fria bildningsarbetets uppgifter kommer från början av 2018 att 23

24 höra undervisning i läs- och skrivfärdigheter med hjälp av bl.a. funktionella metoder för invandrare som lämnar utanför annan utbildning. Undervisningen är en del av deras integrationsplan. Den här s.k. UMAKO-utbildningen är kostnadsfri för de studerande. Kurser i finska har vid behov, t.ex. som beställningskurser och i projekt, ordnats också på kundernas modersmål, tex. på ryska och på ungerska. Vid Vaasa-opisto ordnas grundläggande utbildning för personer över grundskoleåldern, främst invandrare. I studieplanen är S2-undervisningen i fokus och all undervisning är språkmedveten. I studierna ingår även A-språket (engelska) och studier i svenska. 6.3 VASA ARBETARINSTITUT Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Vasa Arbis verkar för demokrati, jämlikhet, tolerans och hållbar utveckling. Vår syn på inlärning är att alla, oberoende av bakgrund, har potential till inlärning och utveckling. Detta gäller även språkinlärning. Vid Vasa arbetarinstitut finns av tradition ett mångsidig och brett utbud av olika språkkurser, och bland de olika sektorerna är språksektorn en av de största. De båda inhemska språken finska och svenska erbjuds jämbördigt både kvantitets- och kvalitetsmässigt. Det betyder att vi har kurser (enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk) på grundnivå (A1-A2), mellannivå (B1-B2) och högsta nivå (C1). Deltagarnas bakgrunder varierar från t.ex. arbetskraftsinvandrare till ingifta, utländska studerande och asylsökande. Deras gemensamma mål är att snabbt kunna integrera sig genom att lära sig språket. Därför är majoriteten av Vasa Arbis utbud i de inhemska språken intensivkurser 2-4 gånger i veckan. Dessutom har Vasa stads personal goda möjligheter att höja sin språkkompetens via det breda språkkursutbudet. Vasa Arbis uppgift är också att fungera som en social mötesplats, där svenskan genomsyrar verksamheten och den svenskspråkiga befolkningen känner sig hemma. Vi erbjuder sammantaget ca 30 kurser i både svenska och finska per läsår, samt kurser i många andra språk (läsåret : engelska, tyska, franska, ryska, spanska, italienska, arabiska, hebreiska). Därtill finns kursmodellen FinTandem, som handlar om språkinlärning genom kommunikation med en modersmålstalare. Filosofin att så långt som möjligt använda målspråket i undervisningen inkluderar alla kulturer oberoende av språkbakgrund och nivå. Kursdeltagarna blandas kulturellt och det spelar ingen roll, ifall du har utländsk bakgrund eller om du är infödd finländare. På det sättet sker integrationen åt båda hållen. Det arabiska havet vällde in hösten 2015 och det resulterade i att många volontärer, socialarbetare och andra som kommit i omedelbar kontakt med de asylsökande började intressera sig för studier i arabiska, som fortfarande finns i institutets utbud. Det finns även många inflyttade som ser det som viktigt att lära sig de båda inhemska språken, med tanke på att de vill stanna i regionen. Genom att Vasa Arbis sedan 1994 har en gedigen och lång erfarenhet av att arrangera de nationella allmänna språkexamina bl.a. både i finska och svenska på (grund- och) mellannivå, bidrar institutet till att de nyanlända uppmuntras till att avlägga språkexamen på mellannivå och på det sättet skapa förutsättningar för ett kommande finländskt medborgarskap. Deltagare med annan språkbakgrund är starkt och många vill även fortsätta att förkovra sig i olika språk även på högre nivåer, liksom infödda finländare. Många har barn i våra finsk- eller svenskspråkiga skolor i Vasa och det motiverar även 24

25 föräldrarna att lära sig språket som barnen redan behärskar galant. Och nu gäller det även att ta hand om den andra generationen invandrare. Fler och fler söker sig även till andra kurser än språk. Vasa Arbis hade t.ex. i våras en hantverkskurs som drog till sig många deltagare med utländsk bakgrund sida vid sida med infödda finländare. Inför våren 2018 kommer institutet att erbjuda en kurs kallad Suomen kielen ABC, dvs. en kurs för den som i någon mån kan läsa och skriva, men vill förbättra kunskaperna, samt till den som är analfabet. Samarbetet med Vasa mottagningscentral, som arrangerar sin undervisning i finska för asylsökande i Vasa arbetarinstituts utrymmen, ger även synergieffekter och de mest företagsamma söker sig till egenfinansierade eller med understöd av socialbyrån kompletterande språkkurser i Vasa Arbis regi. Den nya finansieringsmodellen inom fritt bildningsarbete ger möjligheter till flexibla utbildningsmodeller där man sätter fokus på förutom språkkunskaper i svenska och finska också t.ex. på läs- och skrivfärdigheter. Målgruppen för deltidsstudier är t.ex. de som jobbar, är hemma med barn eller av olika orsaker inte kan delta i heltidsstudier. Man kan säga att Vasa Arbis är en föregångare i Svenskfinland vad gäller aktivitet i att t.ex. utveckla material inom invandrarundervisningen och den här modellen går även hand i hand med Vasa Arbis profilering i integrationsfrågor. Sammanfattningsvis kan sägas att hela personalen vid Vasa arbetarinstitut förhåller sig naturligt till att ge en personlig betjäning i en mångkulturell miljö och teamet består även av ett flertal nyfinländare som t.ex. fungerar som timlärare vid institutet. 6.4 TAIKON TaiKon är en konstskola som ordnar grundläggande konstundervisning för barn och ungdomar i bildkonst, hantverk, avkonst, teaterkonst, cirkus och dans. Undervisningen upprätthålls av Vaasa Opisto och Vasa Arbis och därmed är även tvåspråkigheten en självklarhet. All undervisning sker i grupp, dels enspråkigt finska eller svenska grupper dels tvåspråkiga/trespråkiga grupper. Det tredje språket är oftast engelska, men kan även vara något annat språk beroende på möjligheter och behov. Alla projekt som görs är i regel tvåspråkiga. I all kommunikation används två språk i enlighet med Vasa Arbis och Vaasa-opistos förfaringssätt, både i den interna och externa kommunikationen liksom i agerande på sociala medier. På hemsidan finns information på engelska. Som servicespråk på TaiKon fungerar våra båda inhemska samt engelska. TaiKon är ett praktexemplar på hur barn och unga agerar naturligt i en levande tvåspråkig miljö. 25

26 6.5 KUULA-INSTITUTET Kuula-institutet är en tvåspråkig musik- och dansläroanstalt där undervisningsspråken är finska och svenska. Undervisningen ges på elevens modersmål såvida det är finska eller svenska. I mån av möjlighet kan undervisning ges på engelska. Vid en inventering av personalens språkkunskaper finns i vissa ämnen förmåga att undervisa även på franska, tyska och ryska. I gruppundervisning är lärarens undervisningsspråk antingen finska eller svenska eller finska och svenska, så att läraren instruerar på båda språken. Kuula-institutets inre och yttre kommunikation sker på finska och svenska. All skriftlig information och blanketter finns på de båda undervisningsspråken. Betyg och andra dokument ges på vederbörandes modersmål, om det är finska eller svenska. På Kuula-institutets hemsida finns ett sammandrag av den mest centrala informationen på engelska. Kuula-institutets förvaltning kan ge muntlig information på engelska. 6.6 UNGDOMSSERVICEN Vasa stads ungdomsservice producerar servicen som tvåspråkig service. Språkintyg krävs för fasta befattningar. Bland servicens användare finns många ungdomar med invandrarbakgrund. I kontakten med invandrarungdomarna används också engelska som kontaktspråk. Största delen av personalen har goda muntliga färdigheter i engelska. Vi upprätthåller internetsidorna för informations- och rådgivningsservicen för ungdomar, Reimari, där språken är finska, svenska och engelska. På webbplatsen finns aktuell information för ungdomar från olika delområden i livet, och webbplatsen har bl.a. en frågespalt. I ungdomsservicens Rockskola studerar årligen cirka 100 unga. Undervisningen är indelad i individuell undervisning på nivåerna I III i olika instrument och grupp/bandundervisning. Undervisningen ges på finska och svenska. Ungdomsservicen har satsat på speciellt invandrarungdomarnas inlärning av de inhemska språken genom aktivt görande. Till exempel i ungdomsservicens treåriga projekt för klubbtutorverksamhet inom idrott leds ungdomar med invandrarbakgrund till verksamhetsgrupper med låg tröskel, vilka oftast dras av representanter för olika föreningar. De här hobbygrupperna riktar sig både till den inhemska befolkningen och till ungdomar med invandrarbakgrund. Språkkunskapen hos ungdomar med invandrarbakgrund utvecklas snabbare med hjälp av aktivt görande och genom att diskutera med ungdomar från den inhemska befolkningen (en språkbadslik approach). Målet är en utveckling av ungdomarnas språkkunskaper och hobbyfärdigheter. Avsikten är också att skapa en möjlighet för de unga att senare övergå till olika föreningsverksamheter, så att integreringen och språkkunskaperna för de unga med invandrarbakgrund vidareutvecklas. Invandrarkvinnornas träffpunkt Helmi besöks månatligen av invandrarkvinnor med barn. Ungdomsservicens familjecenterkoordinator svarar för Helmis verksamhet. Inlärningen av finska spelar en central roll vid Helmi. Vid Helmi finns flera vi läser tillsammans -grupper som leds av frivilliga. Dessutom studerar man finska genom aktivt görande och exkursioner. I invandrarfamiljerna främjar mammornas inlärning av finska eller svenska hela familjens integrering. 26

27 ÖNSKEMÅL: Språkintyg Till ungdomsservicens ordinarie befattningar har det funnits många goda sökande som inte har haft det språkintyg som krävs för befattningen. Signalen från de här sökandena är att tröskeln för att självständigt skaffa ett språkintyg är väldigt hög. Man är rädd för att språkkunskaperna inte ska räcka till och på grund av detta låter man ofta bli att delta i ett språkprov. Ett önskemål är att språkintyget skulle fås även inom andra studier än högskolestudier, t.ex. i samband med en frivillig språkkurs. Det är bra att poängtera för eleverna att i Vasa och flera av städerna i kustregionen behövs kunskaper i finska och svenska samt intyg över kunskaperna i det andra inhemska språket. Anställning av personer med invandrarbakgrund speciellt för ordinarie uppgifter är mycket svårt eftersom de i allmänhet saknar språkintyg. De kan flera språk, men bara det ena inhemska språket. Till exempel i gymnasie- och yrkeshögskolestudierna är engelska A-språk och det ena inhemska språket B-språk, varvid det andra inhemska språket inte studeras i skolan. Personer med invandrarbakgrund skulle vara ett mycket värdefullt tillskott till arbetsgemenskapen, eftersom t.ex. ungdomsservicen har många unga med invandrarbakgrund som kunder. Ett önskemål är också att Vasa stad skulle ordna kurser som berättigar till språkintyg för ordinarie anställda och långtidsvikarier. 27

28 6.7 KULTUR- OCH BIBLIOTEKSSERVICE I kundbetjäningen vid Kultur- och biblioteksservicen betjänar man på två språk, finska och svenska. I kundbetjäningen används det språk som kunden väljer när språket är finska eller svenska och engelska när det är fråga om en person med ett annat modersmål. All officiell kommunikation utåt är alltid tvåspråkig på webbsidorna och i meddelanden som riktar sig till medierna. Andra språk, i huvudsak engelska, används i sådan kommunikation som är riktad exempelvis till invandrare. I sociala medier översätts inte nödvändigtvis alla meddelanden till finska eller svenska, utan språket väljs enligt innehållet. I Facebook-kommunikationen strävar man ändå efter att meddelandena är i stor utsträckning tvåspråkiga. Kultur- och biblioteksservicen ordnar festivaler och evenemang, av vilka LittFest är tvåspråkig (finska-svenska), Körfestivalen trespråkig (finska-svenska-engelska), Wildlife i huvudsak engelskspråkig, men självfallet också med finska och svenska som kommunikationsspråk. Konstens natt är flerspråkig. Av bibliotekets material var år % finskspråkigt, 30 % svenskspråkigt och 6 % på övriga språk. I fråga om materialanskaffning var anskaffningen av svenskspråkigt material litet högre. Materialet anskaffas enligt bibliotekets samlingspolitik i förhållande till språkfördelningen hos stadens befolkning. 6% 5% 30% 64% 34% 61% KOKOELMA 2017 HANKINTA 2017 Suomi Ruotsi Muut kielet Figur 1. Bibliotekets anskaffningar och samlingar år 2017 Vid kultur- och biblioteksservicen är finskan etablerad som arbetsspråk, men varje svenskspråkig anställd har rätt att använda sitt eget språk. Dessutom används engelska när den anställda har ett annat modersmål än finska eller svenska. 28

29 7. OLIKA UNDERVISNINGSMETODER I TVÅ- OCH FLERSPRÅKIG UNDERVISNING Begreppet tvåspråkig undervisning är ett paraplybegrepp som täcker en stor mängd olika utbildningslösningar där två eller flera språk möts i klassrumsundervisning som går utöver vanliga språklektioner. Bakom fenomenet gömmer sig en komplicerad verklighet där det är svårt- men inte omöjligt- att utveckla två- och flerspråkighet hos så många elever som möjligt. Historiskt är forskningsfältet relativt nytt och hänger nära samman med en ökande invandring till olika länder i såväl Europa som Nordamerika sedan 1960-talet. De första erfarenheterna av skolor med många olika invandrare visar att en framgångsrik integrering måste ta hänsyn till de nyanländas bakgrund, språk och kultur, eftersom forskning tydligt visar att det är viktigt för barn och elever att kunna utveckla alla sina språk. Om elevens modersmåls-/förstaspråksutveckling avstannar inverkar detta negativt på andraspråksutvecklingen/skolspråkets utveckling. Detta ömsesidiga förhållande mellan elevens två språk förklarar i hög grad de siffror som idag visar att nyanlända inte fortsätter till andra och tredje stadiets utbildningar på samma sätt som barn födda i landet. Studier visar att nyanlända snabbt utvecklar en kommunikativ förmåga på sitt andraspråk/ skolspråk eftersom det är viktigt för dem att kunna kommunicera med andra i sin nya vardag. Att använda språket för att hantera vardagen betyder ändå inte att nyanlända samtidigt lär sig att använda sitt andraspråk/skolspråk som tankeverktyg för att språkligt uttrycka sin kunskap och sin kognitiva förmåga. Ett ytflyt utvecklas redan efter 1-2 års undervisning medan språket som tankeverktyg eller som språk för att uttrycka ämneskunskap tar 5-7 år att utveckla i skolan. Ett flertal undersökningar gjorda i bl.a. Sverige visar på vikten av att kunna erbjuda någon form av undervisning i och på elevernas modersmål för att eleverna ska kunna utveckla både läs- och skrivförmåga (litteracitet) i sitt förstaspråk. Om eleverna uppnår litteracitet i sitt förstaspråk inverkar detta fördelaktigt även på utvecklingen av andraspråket/skolspråket. I Finland har man inte ännu mottagit samma stora antal nyanlända som i de nordiska grannländerna men utvecklingen pekar entydigt mot fler nyanlända i daghem och skola. Ett växande antal nyanlända innebär således att det borde finnas en beredskap att stödja dessa barns och elevers förstaspråk i daghem och skola utöver den stöttning de behöver för att utveckla sitt andraspråk/skolspråk. I motsats till de nordiska grannländerna har Finland ytterligare en utmaning i att finna utbildningsvägar som leder till att nyanlända ska kunna lära sig båda nationalspråken under sin utbildningstid. De forskningsresultat som berör just inlärning av finska eller/och svenska visar att nyanlända dels snabbt upptäcker de attityder som finns om det andra inhemska språket i den utbildningskontext de befinner sig i, dels intar en tredje, neutral position som är positiv gentemot inlärning av båda nationalspråken. Eftersom man i Finland inte tagit emot lika många nyanlända som i de nordiska grannländerna har tvåspråkig undervisning hos oss inte i första hand berört nyanlända och deras behov av att utveckla sina språk. I stället har uppmärksamheten fokuserats på möjligheter för finskspråkiga, svenskspråkiga och tvåspråkiga (fi-sv) barn och elever att effektivt lära sig det andra inhemska språket i daghem och skola genom olika former av tvåspråkiga undervisningsarrangemang. Diskussionen har varit livlig under senare år men entydiga lösningar har det varit svårt att komma överens om. Det finns ingen tvekan om att det är gynnsamt för den enskilda eleven att kunna få stöd för och utveckla en individuell två- och flerspråkighet, där det finns utrymme för eleven att använda alla sina språk på ett meningsfullt sätt. Det är ändå ett faktum att eleven lever i växelverkan med det omgivande samhället som inverkar på individens möjligheter att kunna lära sig språk, ha en vilja att använda dem och kunna använda dem. En stor inverkan på dessa möjligheter har bl.a. språkens status som majoritets- och minoritetsspråk. En elev som hör till ett minoritetsspråk får inget eller litet stöd för sitt förstaspråk i ett majoritetsspråks-samhälle, medan en elev som hör till ett majoritetsspråk har starkt stöd för sitt förstaspråk ute i samhället; ibland så starkt att eleven inte känner något behov av att lära sig övriga språk. En tredje kategori av språkstatus innehar s.k. lingua franca språk, t.ex. engelskan, som globalt har fått ett så stort inflytande via t.ex. media 29

30 och populärkultur att språket tillägnas utan att det egentligen finns infödda talare i näromgivningen som skulle använda språket som sitt förstaspråk. Det är viktigt att beakta hur den samhälleliga två- och flerspråkigheten samverkar med den individuella två- och flerspråkigheten vid planering av tvåspråkiga undervisningsarrangemang. Det finns t.ex. undervisningsmodeller som man kallar för tvåspråkiga men som inte alls leder till tvåspråkighet hos eleverna. Exempel på sådana modeller finns t.ex. i Baker (2011) och han väljer att kalla dem för svaga former av tvåspråkig utbildning (tabell 8). I dessa modeller är det fråga om minoritetsspråkselever som får sin utbildning på ett majoritetsspråk och småningom assimileras med majoritetsspråket, men det kan också hända att elever som hör till ett minoritetsspråk inte har något annat val än att gå i skola på sitt förstaspråk (apartheid) eller frivilligt alienerar sig från majoritetsspråket (eftersträvar autonomi). Weak Forms of Bilingual Education Type of Program Typical Students Languages used in the Classroom Educational / Societal Aim Language Outcome SUBMERSION (Structured immersion) Language Minority Majority Language Assimilation Monolingualism SUBMERSION with withdrawal classes / sheltered English Language Minority Majority Language with pull-out L2 ** lessons (held in a different location) Assimilation Monolingualism SEGREGATIONIST Language Minority Minority Language (forced, no choice) Apartheid Monolingualism TRANSITIONAL Language Minority Moves from Minority to Majority Language Assimilation Relative Monolingualism MAINSTREAM with Foreign Language Teaching Language Majority Majority Language with L2/FL ** Lessons Limited Enrichment Limited Bilingualism SEPARATIST Language Minority Minority Language (out of choice) Detachment / Autonomy Limited Bilingualism Tabell 8. Svaga former av tvåspråkig utbildning (hämtat ur Baker, 2011). 30

31 Det finns emellertid också starka former av tvåspråkig utbildning och till dem hör enligt Baker (2011) program som kan innefatta både majoritetsspråks- och minoritetsspråkselever samt en blandning av båda (tabell 9). Strong Forms of Bilingual Education Type of Program Typical Students Languages used in the Classroom Educational / Societal Aim Language Outcome IMMERSION Language Majority Bilingual with initial emphasis on L2 ** Pluralism / Enrichment Bilingualism & Biliteracy MAINTENANCE / HERITAGE LANGUAGE Language Minority Bilingual with emphasis on L1 ** Maintenance / Pluralism / Enrichment Bilingualism & Biliteracy TWO-WAY / DUAL LANGUAGE Mixed Language Majority & Minority Minority & Majority Maintenance / Pluralism / Enrichment Bilingualism & Biliteracy MAINSTREAM BILINGUAL Language Majority Two Majority Languages Maintenance / Pluralism / Enrichment Bilingualism & Biliteracy Tabell 9. Starka former av tvåspråkig utbildning (hämtat ur Baker, 2011). Det typiska för dessa modeller är att de är uppbyggda så att modellen ger utrymme för undervisning på två språk och fördelar undervisningen så att eleverna uppnår goda läs- och skrivfärdigheter i sina båda språk. Oberoende av om det är fråga om svaga eller starka former av tvåspråkig utbildning har studier ytterligare visat att det är viktigt att i klassrummet se på hur man arrangerar användningen av undervisningsspråken så att det finns en positiv attityd gentemot båda språken och att effektiva undervisningsstrategier och inlärningsstrategier för båda språken används. I tabell 10 ges en aktuell överblick över tre huvudtyper av undervisningsarrangemang, där det första arrangemanget (flexibelt konvergent med slumpmässig kodväxling) representerar en tyvärr rätt typisk tvåspråkig undervisning där en elev som har ett minoritetsspråk som förstaspråk så snart som möjligt förväntas övergå till en skolspråksundervisning där undervisningsspråket är ett annat språk än elevens förstaspråk. Möjligheterna för eleven att utveckla sitt förstaspråk är få eller inga och leder till att eleven lär sig det nya språket på bekostnad av sitt förstaspråk (s.k. subtraktiv tvåspråkighet). Kodväxling till elevens förstaspråk eller till ett lingua franca används sporadiskt för att få eleven att förstå sammanhanget men tas i användning enbart när det är tydligt att eleven inte alls förstår. 31

32 Tvåspråkigt arrangemang Flexibelt konvergent Strikt särskiljande Flexibelt mångfaldigt Tvåspråkiga strategier Slumpmässig kodväxling En tid En person En plats Ett ämne Ansvarsfull kodväxling Parallell språkanvändning Translanguaging Tvåspråkiga undervisningsmodeller Teoretiskt ramverk Konvergerande Språkbadande Multipla Subtraktivt Additivt / Rekursivt Dynamiskt Typer Övergång Språkbevarande Språkrevitaliserande Språkbad CLIL Multipelt flerspråkig Tabell 10. Tre huvudtyper av undervisningsarrangemang för tvåspråkig undervisning (hämtat ur Palojärvi, Palviainen & Mård-Miettinen, 2016; se även García, 2009). De två övriga undervisningsarrangemangen i tabell 10 ger exempel på under-visningsformer som leder till additiv tvåspråkighet, dvs. att eleven lär sig två eller flera språk. För elever som hör till majoritetsspråk har språkbadsundervisning varit mycket framgångsrik och olika former av språkbad och integrering av språk och ämne (CLIL undervisning) har med tiden utvecklats (se avsnitt 8.3.). Ansvarsfull kodväxling och parallell språkanvändning hos lärare har visat sig fungera effektivt för att främja språklig medvetenhet och positiva attityder gentemot språkinlärning och olika språk samt för att bejaka och förstärka i synnerhet minoritetspråkselevers förstaspråk och kultur i flerspråkiga och mångkulturella klassrum. Den nya läroplanen för grundläggande utbildning som togs i bruk hösten 2016 har ett eget kapitel som handlar om tvåspråkig undervisning. Här definieras tvåspråkig undervisning enligt hur omfattande den tvåspråkiga undervisningen är och det ges även beskrivningar och riktlinjer för olika verksamhetsformer. Också i övrigt uttrycker de nya nationella planerna för småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och gymnasium tydligt att språkstöttande verksamhet är alla lärares angelägenhet och att språket/språken är ett centralt verktyg för att elever oberoende av sitt förstaspråk ska kunna bli delaktiga i att utveckla sin kognitiva förmåga och sina ämneskunskaper. Man uppmanar tydligt till en ökning av såväl ämnes- som språköverskridande undervisning. 32

33 8. MÖTEN ÖVER SPRÅKGRÄNSEN Inom bildningsväsendet i Vasa har vi både utarbetat nya metoder och utvecklat beprövade arbetsmetoder. Målet har varit och är att utveckla undervisningsmetoderna inom språkinlärningen samt stärka känslan före de båda nationalspråken finska och svenska. Den praktiska språkanvändningen och de kommunikativa färdigheterna är i centrum. Vi vill stärka och utveckla en äkta två och flerspråkighet i regionen. 8.1 SPRÅKVÄNNER - KIELIYSTÄVÄT INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN Språkvänner är ett program där man strävar till att låta barn bekanta sig med det andra inhemska språket, men också med sådana språk som används av andra barn i barnets barngrupp. Det främsta syftet med Språkvänner-verksamheten är att väcka nyfikenhet inför andra språk och att öka toleransen. Språkvänner sjunger barnsånger på finska och svenska och lär sig olika rim och ramsor på båda språk. Barn får möjlighet att lära sig ord, lära sig siffror och olika vardagliga uttryck. Målet med Språkvänner-verksamheten är att barnen förhåller sig positiva till alla språk. De svenskspråkiga barnen får möta finska i sin vardag, de finskspråkiga barnen får möta svenska och dessutom strävar vi till att även barn som har någon annan språklig bakgrund ska få sitt språk uppmärksammat i gruppen. I språkbadsgrupper möter barnen, vid sidan av svenska och finska, även engelska i små doser. Småbarnspedagogik utgörs i Språkvänner-verksamheten t.ex. av enkla ord på olika språk, så som hälsningsfraser samt tack och varsågod, sånger på olika språk, räknande på olika språk eller läsning av böcker på olika språk. Den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken levandegörs ofta genom bilder och ord, så det är både naturligt och inspirerande att använda bilder också i samband med språk. Inom Språkvänner-verksamheten har man skapat till exempel Språkbitar (Bilaga 1). 8.2 SPRÅKBAD Vasa var den första ort i Finland där språkbadsundervisning i svenska togs i bruk år Språkbad kommer ursprungligen från Kanada men har sedan dess spridits till många länder i alla världsdelar (se t ex Björklund & Mård-Miettinen, 2014). Ursprungligen har språkbadsundervisning utvecklats för att ge elever som hör till ett majoritetsspråk möjligheter att lära sig landets minoritetsspråk (jfr tabell 9). Tillämpad i finländska förhållanden betyder detta att huvudsakligen finskspråkiga elever ges möjligheter att lära sig svenska i språkbad. I den typ av språkbad som ges i Finland, tidigt fullständigt språkbad, innebär språkbadet att eleverna börjar med sitt språkbad i 3-5 års ålder (I Vasa vid 5-års ålder) och fortsätter sitt språkbad genom hela den grundläggande utbildningen. Det är viktigt att elevernas förstaspråk och -kultur är en del av programmet (se tabell 11) I motsats till den ursprungliga kanadensiska modellen har man därför i Finland valt att lägga in undervisning på elevernas förstaspråk redan fr.o.m. årskurs 1 (I Kanada oftast först i åk 3-4). I många finländska språkbadsprogram har man dessutom medvetet valt att ge programmet en flerspråkig karaktär där övriga språk tidigareläggs (se t ex Björklund & Mård-Miettinen, 2011) och i mån av möjlighet undervisas på liknande sätt som språkbadsspråket svenska (se tabell 11). 33

34 Tabell 11. Exempel på ett språkbadsprogram i svenska med flerspråkighetsprofil (se t ex Björklund & Mård-Miettinen, 2011) Språkbadsundervisningen och -forskningen i Vasa är både nationellt och internationellt erkänd och har vetenskapligt dokumenterats under tre årtionden. Det tidiga fullständiga språkbadet i Vasa valdes som program år 1987 eftersom det börjar redan i daghem och ger eleverna många år att tillägna sig språkbadsspråket samt börjar i en ålder där kraven på ämnesspecifik kunskap inte ännu är så höga. Språkfärdighet och ämneskunskap kan därmed utvecklas hand i hand hos språkbadseleverna. Utöver tidiga språkbad finns också fördröjda och sena språkbad som börjar när eleverna går i årskurs 4 och i årskurs 7. I ett delvist eller partiellt språkbad omfattar andelen undervisning på språkbadsspråket inte på någon nivå mer än hälften av undervisningen, inte ens i daghem eller i de tidiga årskurserna som i ett fullständigt språkbad. Utöver envägsspråkbad som kännetecknas av att hela gruppen till största delen består elever som tillhör majoritetsspråket och som mestadels är enspråkiga vid språkbadets start (se det tidiga fullständiga språkbadet ovan) har man speciellt i USA infört s k tvåvägsspråkbad. I tvåvägsspråkbad består gruppen av elever med två olika språk. I finländska förhållanden skulle en tvåvägsspråkbadsgrupp kunna bestå av en grupp svenskspråkiga och en grupp finskspråkiga elever där undervisningsspråket ibland är finska, ibland svenska. För att kompensera att svenskan samhälleligt är ett minoritetsspråk i Finland ges i början av språkbadet ca 90 % av undervisningen på svenska medan den senare utjämnas till hälften av undervisningstiden (jfr tabell 11). Tvåvägsspråkbad finns inte ännu i Finland även om det föreslagits (Sundman, 2013); ett förverkligande skulle kräva att man uppfyller de krav som ställs på modersmålsundervisning i finländsk lag. I Finland används språkbad för att berika elevernas språkrepertoar; man går i språkbad för att lära sig svenska och andra språk så att man kan kommunicera flerspråkigt och använda sina språk i vardagen, i utbildningen och senare i sitt yrke. Utöver berikande används språkbad också i upprätthållande och revitaliserande syfte (se mera t ex Björklund, 2017). Språkbo som i norra Finland används för att revitalisera de samiska varieteterna är en form av språkbad. Ett upprätthållande syfte tjänar språkbad t ex för walesisktalande elever i Wales som lokalt och regionalt inte har tillgång till egna skolor på walesiska utan kan upprätthålla sitt förstaspråk genom att delta i språkbad i walesiska för engelskspråkiga elever. 34

35 Eftersom språkbad har utvecklats för elever som hör till ett majoritetsspråk och som inte annars skulle ha möjlighet att uppnå en fungerande flerspråkighet i skolmiljön används metoder som erbjuder optimal användning av språkbadsspråket. Lärarna som undervisar på svenska använder svenska i alla sammanhang och etablerar svenska som umgängesspråk med sina elever. Läraren uppmuntrar till användning av svenska men eleverna har alltid möjligheter att uttrycka sig på sitt förstaspråk eftersom läraren förstår finska. I praktiken fungerar språkbadsklassrum tvåspråkigt eftersom det är vanligt att eleverna sinsemellan använder finska medan svenska används med läraren. För att kunna ge optimalt utrymme för språkbadseleverna att använda sitt språkbadsspråk både frekvent och mångsidigt används språkutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen t ex via tema- och helhetsbaserad undervisning. 8.3 ENGELSKSPRÅKIG UNDERVISNING CLIL-UNDERVISNING CLIL kommer från orden Content and Language Integrated Learning, med vilket avses en språkinlärningsmetod där sakinnehållet i läroämnena studeras på ett främmande språk. I denna metod bildar undervisningen given på elevens modersmål och på det andra språket en helhet. Med CLIL-metoden kan man på det främmande språket undervisa sakinnehållet inom alla andra läroämnen än modersmålet. Språket är således inte egentligen föremålet för undervisningen, utan ett redskap i studierna. Syftet är att lära sig en sak med hjälp av ett främmande språk. CLIL som begrepp har kommit att få betydelsen all undervisning på främmande språk. Den undervisning som ges på främmande språk utförs i praktiken på många olika sätt, allt från småskaliga språkduschar till omfattande tvåspråkig undervisning. I Vasa, liksom även på andra håll i Finland, har man fått positiva erfarenheter av tidigt inledd CLIL-undervisning. På linjerna för omfattande tvåspråkig undervisning i Suvilahden koulu och i Merenkurkun koulu används CLIL-metoden för undervisningen i engelska. I undervisningen följer man principerna för helhetsskapande undervisning så att sakinnehållet i olika läroämnen och målspråket integreras med varandra. På linjen för omfattande tvåspråkig undervisning sker undervisningen i läsning och skrivning på målspråket d.v.s. engelska. På grund av detta har en del av modersmålstimmarna i årskurserna 1 2 ändrats till engelska. Eleverna i årskurserna 1 2 i Suvilahden koulus allmänna undervisning ges också undervisning på engelska i de olika delområden som ingår i läroämnenas temaområden. Även sånger, lekar och ramsor har en betydande andel i undervisningen. I årskurserna 3 6 genomförs CLIL-undervisningen i huvudsak inom bildkonsttimmarna. 35

36 8.4 SPRÅKBERIKAD UNDERVISNING OCH TIDIGARELÄGGNING AV SPRÅKUNDERVISNING Språkberikad undervisning erbjuds i flera skolor i Vasa. Till exempel i Huutoniemen koulu studerar alla elever på andra klassen svenska. Med Undervisnings- och kulturministeriets projektpengar för utvidgning av språkbad har man för eleverna på andra klassen lagt till extra delningstimmar till läsordningen, under vilka undervisningen sker på svenska. Dessutom erbjuds eleverna på 2:a klassen svensk klubbverksamhet, s.k. svenska klubben-verksamhet. Språkberikad undervisning kan genomföras bl.a. så att eleverna får lära sig vardagliga ord som t.ex. färger, siffror, veckodagar, djur, saker i klassen, mat och bestick på målspråket. Språkinlärningen sker i huvudsak genom sånger, lekar, ramsor och funktionella uppgifter. I skogsskolan bekantar man sig med naturen på två språk, man iakttar miljön och lär sig naturterminologin både på svenska och på finska. På gymnastiklektionerna handleds och leks de inledande och avslutande lekarna ofta på svenska. Anvisningar för skridskobanan har barnen skrivit på svenska och på anvisningskorten har man ritat bilder för att stöda inlärningen. I matematik har man övat addition och subtraktion med hjälp av funktionella uppgifter på svenska. Även kodning har övats på två språk. Förutom svenskspråkiga lektioner har man med projektpengar avlönat en svenskspråkig naturpedagog från Kvarkens Naturskola som i närmiljön har hållit lektioner i skogsskolan tillsammans med klassläraren. Dessutom gör man teaterutflykter till Wasa Teater. 8.5 KLASSTANDEM I Vasa med omnejd har man sedan början av 2000-talet utvecklat och tillämpat olika former av tandempedagogik för olika målgrupper. Utvecklingen har genomförts i nära samarbete mellan praktiska aktörerna (skolor och arbetarinstitut) och forskare vid universitet. Inom den fria bildningen har man utvecklat FinTandemmodellen ( se mer i Karjalainen, 2011) som främst riktar sig till vuxna. I skolorna har tandempedagogiken utvecklats inom undervisningen i det andra inhemska språket, exempelvis klasstandem ( som modell för samlokaliserade eller näraliggande skolor och eklasstandem ( som modell för virtuellt tandemsamarbete på distans. Tandempedagogiken bygger på att språket lärs i ömsesidigt samarbete med den andra språkgruppen, via autentisk interaktion med modersmålsanvändare. Två elever eller studerande med olika modersmål bildar tandempar där båda parterna drar nytta av samarbetet och fungerar turvis som lärande part och språklig resurs i det egna modersmålet/ skolspråket. I skolkontext innebär tandempedagogik samarbete mellan två skolor med olika undervisningsspråk, två lärare och två klasser (Hansell & Pörn, 2016). Klasstandem går något förenklat ut på att finsk- respektive svenskundervisningen i vardera skolan organiseras i klasser bestående till hälften av svenskspråkiga och hälften av finskspråkiga elever eller studerande. Lärarna undervisar på så sätt i språkligt blandade elevgrupper. Studerandena byter roller från den lärande parten i det andra inhemska språket till språklig resurs i sitt eget modersmål/skolspråk beroende på vilken 36

37 lektion de deltar i. Under finsk-lektionerna fungerar de finskspråkiga som modeller och stöd och under svensk-lektionerna är det de svenskspråkiga som stöder och ger modell för de finsk-språkiga. Tandempedagogik stödjer målsättningarna i grunderna för läroplanen för språk-undervisning och undervisning i det andra inhemska språket: Eleven har en aktiv roll i lärandeprocessen, lärandet sker i kommunikation i olika situationer och med olika individer och grupper och undervisningen stärker elevens uppfattning om sig själv som lärande individ. Tandempedagogiken stöder elevernas språkliga medvetenhet både i modersmålet och i andra språk, hjälper eleverna att förstå sin egen och andras kulturer och språkliga identitet. Därmed ökar tandempedagogiken toleransen och bygger broar mellan språkgrupperna. Genom att skapa erfarenheter av framgångsrik interaktion med den andra språkgruppen förstärker tandem-pedagogiken elevens tro på den egna förmågan att lära sig språk och uppmuntrar till att modigt använda språket även om ens språkkunskaper är tämligen ringa. (Mer i t.ex. Hansell & Pörn, 2016.) Ett forsknings- och utvecklingsprojekt där skolorna i Vasa var aktivt med är Klasstandem ( ) som bedrevs inom ramen för Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma Flerspråkighetsinstitut som ett aktionsforskningsbaserat utvecklingsarbete i det tvåspråkiga gymnasiecampuset Lykeion där forskare från universiteten samarbetade med finsk- respektive svensklärare av Vasa gymnasium och Vaasan lyseon lukio (Pörn & Hansell, u.u.). Målet med projektet Klasstandem var att på empirisk grund utveckla språkpedagogiska modeller för språkligt blandade elevgrupper inom ramen för undervisningen i det andra inhemska språket i Finland. Resultaten avrapporterades bl.a. i en på forskning grundad handbok som riktar sig till språklärare på olika stadier (Klasstandem, 2018). Projektet utvecklade nya språkpedagogiska modeller för språkligt blandade elevgrupper inom ramen för undervisningen i det andra inhemska språket. Detta har resulterat i att klasstandem numera tillämpas i samtliga gymnasiekurser i A- och B-finska vid campus Lykeion. ( Klasstandem har både i Finland och internationellt främst utvecklats och tillämpats för ämnesundervisning i språk, oftast inom undervisningen i det andra inhemska språket på gymnasienivå. I det finländska samhället finns dock ett behov av och strävan efter att tidigarelägga språkundervisningen (Kulttuuri-ja opetusministeriö, 2017) och bland skolor och lärare finns en stor efterfrågan på nya modeller för språkundervisning i allt yngre åldersgrupper. Samma efterfrågan gäller även tandempedagogiken som lämpar sig för olika målgrupper från småbarnspedagogik till vuxenutbildning men kräver olika tillämpningar beroende på åldersgruppen. De modeller som utvecklats för ungdomar och vuxna kan inte tilllämpas direkt i undervisningen på lägre stadier. Skillnaderna gäller framför allt elevens språk-färdigheter samt mognad för självständigt pararbete och för att själv styra sitt lärande. Därtill är läraren som undervisar i årskurserna F-6 oftast klasslärare som inte nödvändigtvis är specialiserade i språkpedagogik. Inom grundläggande utbildning i Vasa pågår ett klasstandem-pilotprojekt under läsåret Elever från Gerby skola och Länsimetsän koulu deltar i projektet i samarbete med forskare från Åbo Akademi. 37

38 8.6 BILINGUALCLASS INOM GYMNASIET Med bilingualclass-verksamhet inom gymnasieutbildningen avses verksamhet där studerande från bägge språkgrupperna deltar. Verksamheten är flerspråkig och kan ledas av en eller flera lärare. Bilingualclass kan handla om mindre eller större helheter t.ex. temadagar, delar av kurser eller hela kurser. Av studerande förväntas en viss grundläggande språklig kompetens så att man kan agera på bägge språken. Bilingualclass erbjuder tvåspråkiga studeranden möjligheter att upprätthålla och utveckla sin språkliga kompetens och identitet. Inom bilingualclass-verksamhet kommunicerar studerande på sitt eget modersmål men i undervisningssituationerna används ändå flera olika språk. För tvåspråkiga studerande är detta en ypperlig möjlighet att upprätthålla och utveckla sin språkliga kompetens. 8.7 FÖRVERKLIGANDE AV VAMIAS Språkinlärning är en naturlig del av den utbildning som ordnas vid Vamia. Genom internationalisering ökar de studerandes och personalens språkkunnande. Personalen förstår betydelsen av språkkunskaper när det gäller de studerandes sysselsättning, regionens internationalisering och fortsatta studier. Goda språkkunskaper är en konkurrensfördel för de studerande. De studerande förvärvar sina språkkunskaper genom handling och praktik. Nationalspråken finska och svenska syns, de hörs och de accepteras. Främmande språk är en naturlig del av inlärningsmiljöerna. I Vamia integrerar man undervisningen i såväl modersmålet som det andra inhemska språket och främmande språk i yrkesinriktade examensdelar. De nya arbetslivsorienterade inlärningsmiljöerna och undervisningsmetoderna som togs i bruk hösten 2017 stöder språkinlärningen. Växelverkan som sker över språkgränserna mellan elever och lärare i samma inlärningsmiljö främjar språkinlärningen. Den studerandes grundexamen kan byggas också på så sätt att resultatet blir en tvåspråkighet som motsvarar arbetslivets behov. Ett gott exempel på detta är närvårdarnas tvåspråkiga kompetensområde sjukvård och omsorg som inleddes läsåret Där sker undervisningen på båda språken och målet är att få färdigheter för växelverkan i vård- och omsorgsarbete med finsk- och svenskspråkiga klienter. 38

39 9. VID VASA ÖVNINGSSKOLA Sammanfattningen av Vasa övningsskolas språkstrategi är gjord på basen av läroplanerna för grundläggande utbildning respektive gymnasieutbildning vid Vasa övningsskola. Grundläggande utbildning (LP2016, kap. 9 och kap. 10) All undervisning följer de gemensamma målen och principerna som fastställs i läroplanen. Elevernas språkliga färdigheter och kulturella bakgrund beaktas i utbildningen. Varje elevs språkliga och kulturella identitet stöds på ett mångsidigt sätt. Eleverna handleds att känna till, förstå och respektera den rätt till eget språk och egen kultur som varje medborgare enligt grundlagen har. Vasa övningsskola har som mål att fungera som en språkstimulerande skola. Målet är att eleverna lär sig att värdesätta olika språk och kulturer samt att främja två- och flerspråkighet och på så sätt stärka elevernas språkliga medvetenhet och metalingvistiska färdigheter. I skolarbetet kan ingå flerspråkiga undervisningssituationer där lärarna och eleverna använder alla de språk de kan. Den kunskap som eleverna, deras vårdnadshavare och andra i elevernas umgängeskrets har om naturen, levnadsvanor, historia, språk och kulturer inom det egna språk- och kulturområdet ska tas tillvara i undervisningen. Elevernas kulturella litteracitet kan stärkas med hjälp av mediekunskap och genom att ta tillvara elevernas och deras familjers erfarenheter av mediekultur. FLERSPRÅKIGA ELEVER. Undervisningen för flerspråkiga elever har som särskilt mål att stödja elevernas flerspråkighet och utvecklingen av deras identitet och självkänsla. Det ger eleverna förutsättningar att utvecklas till balanserade och aktiva samhällsmedlemmar. Elevernas bakgrund och utgångsläge, såsom modersmål och kultur och hur länge de bott i Finland, ska beaktas i undervisningen. Undervisning och handledning av elever med invandrarbakgrund sker i samarbete med Vasa stads förberedande undervisning. Flerspråkiga elever ska uppmuntras att använda de språk de kan på ett mångsidigt sätt under lektionerna i olika läroämnen och i övrig verksamhet i skolan. Genom att utveckla och använda sitt modersmål tillägnar sig eleven och lär sig kommunicera om innehållet i olika läroämnen också på sitt modersmål. Enligt Finlands grundlag har alla som bor i Finland rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Eleverna ska i mån av möjlighet ges undervisning i sitt eget modersmål. UNDERVISNING PÅ TVÅ SPRÅK. Skolans undervisningsspråk är svenska. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning även andra språk utöver skolans egentliga undervisningsspråk användas. I en särskild undervisningsgrupp kan undervisningen delvis ges på ett annat språk. Vid Vasa övningsskola 1-9 erbjuds annan omfattande undervisning på två språk i sammansatta klasser inom 1-6 och enkla klasser i årskurserna 7-9. Arrangemangen ses över varje år. Målspråket är engelska och genomförs enligt CLILmetoden, Content and Language Integrated Learning. SPRÅKUTBUD. Av timfördelningen (LP2016, kap. 1) framgår i vilka årskurser språkundervisningen genomförs. Som långa språk (A-nivå) erbjuds finska (både på basnivå och modersmålsinriktad nivå) och engelska. Bland tillvalen erbjuds språkundervisning på B-nivå i franska och tyska i åk

40 Ämne Totalt Modersmål och litteratur Finska Engelska Matematik Omgivningslära Biologi / geografi Fysik 1 1 1,5 3,5 Kemi 1 1 1,5 3,5 Hälsokunskap Religion / livsåskådningskunskap Historia / Samhällslära Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Husligekonomi 3 3 Valfria alla Elevhandledning 0,5 0,5 1 2 Obligatoriska ,5 29, Minimum Strategin omfattar även förskolan. Gymnasieutbildning (GLP2016, kap. 4) All undervisning ska följa de gemensamma målen och principerna som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan. De studerandes språkliga färdigheter och kulturella bakgrund ska beaktas i gymnasieundervisningen. Varje studerandes språkliga och kulturella identitet ska stödjas på ett mångsidigt sätt. De studerande ska handledas att förstå och respektera vars och ens grundlagsenliga rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. De studerande ska vägledas att bli medvetna om sina språkliga och kulturella rättigheter i olika situationer. Målet är att vägleda de studerande att värdesätta olika språk och kulturer samt att främja två- och flerspråkighet och på så sätt stärka de studerandes språkliga medvetenhet och metalingvistiska färdigheter. Flerspråkiga undervisningssituationer kan ingå i gymnasieutbildningen. KULTURELL MÅNGFALD OCH SPRÅKMEDVETENHET. Kulturell och språklig mångfald värdesätts i gymnasiet. Olika språk, religioner och åskådningar lever sida vid sida och i växelverkan med varandra. Skolan lyfter fram landets kulturarv, national- och minoritetsspråk samt den egna och omgivningens kulturella, språkliga, religiösa och åskådningsmässiga mångfald. Det är viktigt att förstå språkens centrala betydelse för lärande och kommunikation samt för identitetsskapande och integrering i samhället. Varje läroämne har sitt eget sätt att använda språket, sitt eget begreppssystem och textbruk, som öppnar olika perspektiv på samma företeelse. I ett språkmedvetet gymnasium utvecklar den studerande flerspråkighet, vilket innebär kunskaper om och i språkbruket inom olika vetenskapsområden, inom modersmålet och dess språkliga varianter såsom dialekter, samt inom övriga språk på varierande nivå. I gymnasiet är varje lärare också 40

41 språklärare i sitt ämne. Detta innebär ett gott undervisningsspråk, tydliggörande av ämnets begrepp och termer samt uppmuntran till flerspråkighet. Verksamhetskulturen behöver kontinuerligt medvetandegöras i samtal med alla i miljön. De studerande tar aktiv del i utvecklandet av gymnasiets verksamhetskultur. Kollaborativ språkutvecklande lärmiljö. 41

42 SPRÅKUTBUD. Vid Vasa övningsskolas gymnasium erbjuds alla nivåer i finska (modersmålsinriktad A-finska, A-finska och B-finska), engelska på A-nivå samt franska och tyska som korta språk (B3 och B2-nivå). Antalet erbjudna kurser framgår av ämnesvalsblanketten: IB-UNDERVISNING. Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat Åbo Akademi/Vasa övningsskola permanent tillstånd att anordna engelskspråkig IB-undervisning i form av en specialiseringslinje. Undervisningen är helt engelskspråkig och följer reglementet för IB-examina. 42

43 10. REFLEKTIONER OCH UTVECKLINGSFÖRSLAG Inom bildningsväsendet i Vasa stad finns det 2018 mycket som är välutvecklat och fungerar bra när det gäller två- och flerspråkighet. Det finns ändå alltid också sådant som vi kan göra bättre och utveckla ytterligare. Detta förutsätter att det bland alla involverade byggs upp en positiv attityd och en vilja att åstadkomma förändringar. Det är inte möjligt för den enskilda individen att utveckla sina språk om det inte finns en trygg och uppmuntrande miljö som tillåter att han/hon friskt vågar börja använda sina språk. Att språket/språken används i många olika sammanhang är viktigt också för att organisationer och grupper ska kunna upprätthålla och utveckla två- och flerspråkighet. Samarbete mellan olika skolor och resultatområden kräver att man innovativt ritar upp nya språkstigar för elever och studerande. Många familjer i Vasa är flerspråkiga. Det gäller att ha kunskap, färdigheter och metoder för att tillfredsställa de behov som dessa familjer har. Vi måste beakta den resurstilldelning som finns samt även ha en framförhållning för att bedöma de kort- och långsiktiga mål som nya inte tidigare trampade stigar leder oss till. En förändring är en möjlighet samtidigt som bildningsväsendet fortsättningsvis ska vila på en stabil samhällelig värdegrund som baserar sig på nordisk välfärd och demokrati. Det krävs nytänkande på många områden för att uppnå de uppsatta målen gällande en äkta två- och flerspråkighet. I det följande ger vi några förslag på hur man på olika sätt och inom olika områden kan främja två- och flerspråkighet ur olika perspektiv. Från dokument till handling Att skriva planer och strategier är viktigt men dessa måste också realiseras och implementeras. Det behövs ibland kraftiga insatser för att ändra arbetsplatskulturen. Tydliga ställningstaganden gällande samarbete mellan språkgrupperna bör antecknas i olika styrdokument t.ex. årsplaner, arbetsplaner, läroplaner, strategier och instruktioner. Här har de ledande tjänstemännen en mycket central roll. Också i handling har de olika institutionernas förmän och ledare en central roll; ledaren bör och kan föregå med gott exempel för att tydligt främja två- och flerspråkighet. Inom förvaltningen i Vasa används ofta både finska och svenska som mötes- och kommunikationsspråk. Inom en tvåspråkig förvaltning är det viktigt att allt material och all information finns på båda språken. Främst handlar det om föredragningslistor och protokoll. Utlåtanden, planer och strategidokument översätts också så att de finns både på finska och svenska i Vasa. Tyvärr fungerar det ibland så att man tar i bruk vissa förändringar fastän översättningen av viktiga dokument inte ännu är klara. Ibland begärs utlåtanden enbart på finska eller svenska. I en tvåspråkig miljö borde den språkliga dimensionen även sträcka sig till beredningen av ärenden och bilagor, inte endast till implementeringen. I en tvåspråkig förvaltning har mötesdeltagare rätt att använda sitt eget modersmål. I Vasa kunde vi utveckla detta också genomföra olika försök med att turvis använda det ena språket vid möten. Vi kunde också testa att vissa dagar/ stunder prata finska vissa dagar prata svenska. Genom att använda båda språken på detta sätt stärker vi den genuina tvåspråkigheten och också små steg och gester för att ta in det andra inhemska språk visar den positiva attityden. Arbetsgruppen rekommenderar att tjänstemän i Vasa uppmuntras att bibehålla och utveckla sin språkliga kompetens. Arbetsgruppen förespråkar att arbetsgivaren erbjuder möjligheten att delta i språkkurser för att upprätthålla, förbättra och utveckla sin språkliga kompetens. 43

44 Attitydfostran och tidig flerspråkighet Det är mycket viktigt att på olika sätt implementera attityden att vi fungerar på flera språk. En del gamla rutiner och arbetssätt måste ändras så att de olika språkgrupperna på ett naturligt sätt möts, respekteras och fungerar flexibelt. Språk förenar, många olika språk berikar, språklig kompetens är en rikedom! Då man inleder språkstudierna redan i de lägre klasserna eller redan i förskolan skapar man en positiv inställning till tvåoch flerspråkighet. Småbarn älskar att lära sig språk, då språkinlärningen inleds i ett tidigt skede är förutsättningarna för en god inlärning optimal. Då den kommunikativa kompetensen är i centrum blir också språkanvändningen naturlig. I vår två- och flerspråkiga stad är det viktigt att bygga upp en flerspråkig verksamhet och tyngdpunkten borde ligga på en tidig start. Redan under småbarnstiden kan man ta in fler språk på lekfulla sätt. Språkbadet behövs och skall fortsätta att utvecklas. Det engelska språket måste få en större plats med fler grupper med tyngdpunkt på engelskan. Vasas 100 språk bör ges synlighet inom småbarnspedagogiken. Behov finns att utveckla engelskspråkig verksamhet för barn med svenska som modersmål och småbarnspedagogik för barn med engelska som modersmål. Målet är att utveckla Språkvänner verksamheten inom Vasa stads småbarns-pedagogik så, att den fungerar vid alla enheter. Tanken är också att utveckla samarbete över språkgränserna mellan olika enheter (till exempel finskspråkig dagvård och svenskspråkig dagvård) och inom de enskilda enheterna (daghem). Målet är att utveckla nya samarbetsmodeller, till exempel informations- och kommunikationsteknologi. Språkmöten och utveckling av språkstöttande undervisning i den grundläggande utbildningen För att stärka flerspråkigheten och den interkulturella kompetensen i Vasa bör vi utveckla samarbetet mellan de olika instanserna/resultatområdena både över språkgränsen samt även mellan skolstadierna och de olika resultatområdena. Ännu år 2018 existerar förvånansvärt lite samarbete över språkgränsen fast förutsättningarna finns. Ofta handlar det om ovilja att ändra gamla rutiner, ibland kan det handla om okunskap. Avgörande är att arbeta med attityder. Det är viktigt att man på olika plan funderar på och utökar samarbetet i Vasa. Mellan finsk- och svenskspråkiga skolor som finns nära varandra ordnas idag få tillfällen där barn träffas och lär känna varandra över språkgränserna. För många elever är tröskeln hög för att kontakta någon med ett annat modersmål. Detta kan vi förebygga genom att ordna möjligheter till möten över språkgränserna redan i tidig ålder. I mer omfattande tvåspråkig undervisning används inom språkbadsundervisning idag endast en av de modeller som finns och har prövats på olika håll i världen. Till exempel partiella och fördröjda språkbad är möjliga. Också ett tvåvägsspråkbad med elever från finska och svenska hem kunde tryggt prövas i den genuina tvåspråkiga miljö som Vasa stad erbjuder. Ett möjligt tvåvägsspråkbad bör ändå utvecklas med stöd av ministeriet/utbildningsstyrelsen för att garantera den modersmålsundervisning som finländsk lag kräver. Också grundande av språkbadsskolor (där skolans alla elever går i språkbad) är möjligt. Den utbildning för klasslärare och barnträdgårdslärare i språkbad som hösten 2018 startar vid ÅA i Vasa öppnar möjligheter för att pröva innovativa metoder i undervisningen i samarbete med Vasa stad. Den nya typen av lärarutbildning tjänar inte endast språkbad utan också andra typer av språkstöttande undervisning. 44

45 Inom mindre omfattande tvåspråkig undervisning har tandemundervisning väckt stort intresse och undervisningen kunde i framtiden utvidgas och anpassas till flera olika årskurser där klassundervisningen även kan kompletteras med digitala medel (e-tandem). I de flesta svenskspråkiga skolorna i Vasa finns idag ämnet modersmåls-inriktad finska för simultant tvåspråkiga elever medan samma alternativ (äidinkielenomainen ruotsi) inte erbjuds i de finskspråkiga skolorna. För att ännu bättre kunna tillgodose tvåspråkiga familjers behov kunde utöver den modersmålsinriktade finskan även någon form av ämnesundervisning på finska ges till eleverna så att de ytterligare kan stärka båda sina språk. Efterfrågan på engelskspråkig grundläggande utbildning har ökat under de senaste åren. Enligt en skolnätsutredning inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen planerar man att grunda en enhetsskola i Vasa centrum, i vars anslutning en omfattande tvåspråkig undervisningslinje (engelskspråkig undervisning) skulle verka parallellt samt en engelskspråkig internationell linje i årskurserna 1 9. Av grundandet av en internationell linje skulle speciellt familjerna till anställda i de internationella företag som finns i Vasa ha nytta, vilka har behov av kort eller långvarigt boende i Vasa. En internationell linje skulle också underlätta familjernas rörlighet och Vasaföretagens rekrytering. Linjen skulle också vara till nytta för de familjer från Vasa som riktar sig mot utlandet för jobb och för återflyttarfamiljer, vilkas barn har gått i internationell skola utomlands. Enligt planen skulle även undervisning för språkbadseleverna i årskurserna 7 9 ordnas i skolhelheten i centrum. Nyanlända elevers språkinlärning och språkutveckling i finska/svenska som andra språk (S2) stödjs med hjälp av S2-timmar som är specifikt inriktade för dessa elever. För att utveckla och stärka invandrarelevernas egna modersmål, kulturella tillhörighet och den egna identiteten har de rätt till modersmålsundervisning i sitt eget modersmål. Denna undervisning stödjer även utvecklingen av andra språk (jfr kapitel 7). Vi kan bättre följa upp hur S2-undervisningen tillsammans med de nyanlända elevernas modersmålsundervisning motsvarar de språkfärdigheter som de behöver för att klara sig framgångsrikt genom den grundläggande utbildningen. Som miljö är Vasa också utmärkt för att se till att de nyanlända, oberoende av om de väljer en finskspråkig eller svenskspråkig skola, har möjligheter att lära sig det andra nationalspråket i skolan. De nyanländas språk och kultur utgör å andra sidan en viktig potential för infödda elever att lära sig nya språk och respektera andra kulturer som vi idag inte ännu använder. Vikten av en kontinuerlig språkstig Behovet av språkliga färdigheter i arbetslivet har ökat, även då det gäller behärskandet av nationalspråken. Yrkena har blivit mera kunskapsintensiva och arbetstagarna behöver i ökande grad färdigheter i växelverkan och en mångsidig språkkunskap. Därför är det viktigt att språkinlärningen inleds vid tidig ålder. Möjligheter till att studera det andra inhemska språket och andra språk under hela skolgången är av avgörande betydelse. Att barn som i daghem och förskola bekantat sig med många olika språk inte längre i skolan har möjligheter att välja vissa språk leder till språkfärdigheterna försvinner. Fastän engelskan är viktig och central är den alltför ofta det enda språk som erbjuds kontinuerligt genom skolåren. Systemet leder till en språkstig som innehållsligt blir mycket liknande hos finländska elever. Språkvalet borde breddas men kräver resursering och nytänk. Inom den yrkesinriktade utbildningen vid Vamia fortsätter man utveckla lärmiljöerna så att inlärningen och undervisningen av språk är en naturlig del av den yrkesinriktade examen. För alla elever uppgörs en PUK (personlig utvecklingsplan för kunnandet) som innehåller personliga val. De nya examensgrunderna gör det möjligt att förverkliga personliga, individuella studiestigar. Inom gymnasieutbildningen är det ofta studentskrivningarna som mer eller mindre styr verksamheten. Det är inte ännu i Finland år 2018 möjligt att själv välja på vilket språk man skriver studentproven utan proven skrivs på det språk som 45

46 är hemskolans språk. Studerande i Vasa kan redan nu läsa kurser på bägge nationalspråken. Studerande vid Vasa gymnasium och Vaasan lyseon lukio kan välja kurser på bägge språken från båda skolorna och även få fullföljda prestationer tillgodoräknade i sin examen. Vasa kunde vara en föregångare och ansöka om tillstånd att erbjuda studerande möjligheten att välja på vilket språk man skriver ett eller flera studentprov. Detta skulle även motivera studerande att mera än tidigare välja gymnasiekurser på det andra inhemska språket. Personal och övriga aktörer inom utbildningsväsendet Genom att i Vasa t.ex. ordna gemensamma fortbildningstillfällen för personalen exempelvis IKT-jippo, Pedagogiset-festarit skapar vi en identitet som också stärker känslan för vår hemstad. Genom att erbjuda personalen möjligheter att bekanta sig med olika verksamhet och verksamhetskulturer inom Vasa stad ökar vi förståelsen och kunskapen. Det är viktigt att stadens tjänstemän utvecklar och upprätthåller sin språkliga kompetens på bägge nationalspråken. Ansvaret att ordna möten mellan språkgrupper ligger inte enbart på skolornas/daghemmens personal. I dag finns aktiva och välfungerande föräldraföreningar som borde uppmuntras till samarbeten över språkgränserna. Som exempel kan man ordna gemensamma kulturevenemang, friluftskvällar, sportevenemang mm. På detta sätt skulle även föräldrarna ta del av samarbetet. Resurstilldelning Med hjälp av projektmedel som beviljats av Undervisnings- och kulturministeriet har man strävat efter att stöda språkinlärningens tidiga känslighetsperiod. Projektmedlen är riktade till tidigareläggning av språkundervisning och har erhållits till den finskspråkiga grundläggande utbildningen för läsåret Med hjälp av finansieringen har man i många skolor inlett olika försök med språkstudier. Till exempel i Länsimetsän koulu och Isolahden koulu börjar man bekanta sig med svenska redan i 1:a årskursen. I de ovan nämnda skolorna inleder eleverna, avvikande från språkstigsmodellen inom allmän undervisning, studierna i engelska redan från 2:a årskursen och tyska är det möjligt att bekanta sig med från 3:e årskursen. I Suvilahden koulu görs försök med tidigareläggning av språkundervisningen genom att erbjuda eleverna på 2 3 klassen undervisning i franska. I Hietalahden koulu undervisar man för sin del i finskt teckenspråk. Sådana här försök erbjuder eleverna en möjlighet att bekanta sig med olika språk på ett mångsidigt sätt och fler försök av motsvarande slag borde modigt ordnas i skolorna. I Vasa har man under de senaste åren inom flera olika projekt och med projektmedel utvecklat två- och flerspråkighet. Det är ofta en utmaning att få projekten att leva vidare också då finansieringen upphör. Via projektmedlen har man kunnat utöka antalet språklektioner i skolorna vilket gör att en fortsättning inte är självklar utan tilläggsfinansiering. Vi måste få till stånd en kultur där de åtgärder som främjar två- och flerspråkighet inte binds till enskilda eldsjälar utan där åtgärderna är väl förankrade och grundade inom utbildningsväsendets arbetsgemenskap. Mycket av det utvecklingsarbete som idag görs inom språkundervisningen kan göras inom ramen för den befintliga resurs som Vasa stad har gett. En högklassig språkundervisning förutsätter dock att man från stadens sida ekonomiskt prioriterar språken då det gäller timfördelning och resursgivning. Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är det viktigt att det ges resurs till gruppdelningar med tanke på A-finska och modersmålsinriktad finska. 46

47 Även inom invandrarundervisningen är det viktigt med tillräckliga resurser och att dessa fördelas rättvist mellan de olika språkgrupperna. I Vasa sker kontinuerligt ett utvecklingsarbete. Det är viktigt att tydligt klarlägga våra visioner och målsättningar. För att uppnå uppsatta målsättningar måste man också vidta behövliga åtgärder. Två- och flerspråkigheten är både en tillgång men även i viss mån resurskrävande. Vasa kan och ska ses som ett gott exempel på hur en levande och fungerande tvåoch flerspråkighet utvecklas och förverkligas, nu och i framtiden. 47

48 KÄLLOR Baker, C Foundations of Bilingual Education and Bilingualism.5th Edition. Clevedon: Multilingual Matters. Björklund, S Språkmöten inom undervisningen. I Edlund, L-E & M. Nordman (red.), Språkmöten i Västerbotten och Österbotten, Bottniska studier 4. Kungliga Skytteanska Samfundet/Svensk- Österbottniska Samfundet. Björklund, S & Mård-Miettinen, K Established and emerging perspectives on immersion education. Teoksessa M. Bigelow & J. Ennser-Kananen (eds), The Routledge Handbook of Educational Linguistics, Routledge/Taylor&Francis. Björklund, S. & Mård-Miettinen, K Kielikylpylasten ja nuorten monikielinen toimijuus. Teoksessa N. Mäntylä (toim.), Lapset ja nuoret yhteiskunnan toimijoina, Vaasa. Vaasan yliopiston julkaisuja. Tutkimuksia 297. Garcia, O García, Ofelia Bilingual Education in the 21st Century: A Global Perspective. Malden, MA and Oxford: Basil/Blackwell. Hansell, K. & M. Pörn Klasstandem som modell för språkundervisning. In: A. Westerholm & G. Oker-Blom (Eds) Språk i rörelse - skolspråk, flerspråkighet och lärande. Guider och handböcker 2016:4, The Finnish National Board of Education. Karjalainen, K Interaktion som mål och medel i FinTandem. Strategier och orientering vid problem i språkproduktion. Acta Wasaensia nr 244. Språkvetenskap 43. Klasstandem, Saatavilla: Kulttuuri- ja opetusministeriö Monikielisyys vahvuudeksi, toimenpide ehdotukset Suomen kansallisen kielivarannon kehittämiseksi. Saatavilla: tiivistelm%c3%a4.pdf/74e274e1-c76b-437d-95ba-f1a88f80adc0. Laajempi versio; ks. valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/160374/okm51.pdf?sequence=1&isallowed=y. Löytynoja, J Vaasalaiset äidinkielen ja kansalaisuuden mukaan Vaasan kaupunki, kaupunkikehitys. Saatavilla: pdf [Viitattu ]. Mehisto, P., Frigols, M., & Marsh, D Uncovering CLIL. Content and Language integrated learning in bilingual and multilingual education. Macmillan Books for teachers. Palojärvi, A., Palviainen, Å. & Mård-Miettinen, K På finska och svenska. Tvåspråkig pedagogik i daghem och förskola. Saatavilla: daghem_och_förskola_in_finnish_and_swedish_implementing_bilingual_pedagogy_in_preschool Sundman, M Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk. Magmastudie 4. Saatavilla: ms1304_webb.pdf Utbildningsstyrelsen Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2014 (doc) 48

49 Bilaga: Språkstig / Kielipolku TYÖELÄMÄ ARBETSLIVET YLIOPISTO UNIVERSITET KOLMAS ASTE TREDJE STADIET AMMATTIKORKEAKOULU YRKESHÖGSKOLA LUKIO GYMNASIUM päivälukio / iltalukio dagsg. / vuxeng. TOINEN ASTE ANDRA STADIET JOUSTAVA HAKU AMMATILLINEN KOULUTUS YRKESBILDNING suomen kieli / svenska / english YHTEISHAKU GEMENSAM ELEVANTAGNING NUORISOLUOKKA UNGDOMSKLASS PÄÄTTÖTODISTUS AVGÅNGSBETYG 10-LUOKKA ÅK. 10 PERUSOPETUS GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Suomenkielinen laajamittainen kielenopetus varhainen täydellinen ruotsin kielikylpy laajamittainen englanninkielinen opetus kielirikasteinen opetus valinnaiskielet luokat 8-9 Svenskspråkig Finska A och MOFI åk 1-9 Förstärkt svenska åk 1-2 Engelska åk 4-9 Tidigarelagd engelska åk 3 Tillvalsspråk åk 8-9 ESIOPETUS FÖRSKOLA Suomenkielinen laajamittainen kielenopetus varhainen täydellinen ruotsin kielikylpy laajamittainen englanninkielinen opetus kielirikasteinen opetus kielirikasteinen ruotsin opetus Svenskspråkig språkberikande undervisning VARHAISKASVATUS SMÅBARNFOSTRAN Suomenkielinen laajamittainen kielenopetus varhainen täydellinen ruotsin kielikylpy laajamittainen englanninkielinen opetus kielirikasteinen ruotsin opetus Svenskspråkig språkberikande undervisning LAPSI SYNTYY TAI TULEE VAASAAN ETT BARN FÖDS ELLER FLYTTAR TILL VASA 49

50 Bilaga: Språkbit / Kielipalat