Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Transkript

1 Utfärdare RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS (25) Er referens Marianne Dalbro Göteborgs Universitet Box GÖTEBORG Omcertifieringsrevision och uppgraderingsrevision vid Göteborgs Universitet den november 2017 Resultat Göteborgs Universitet fortsätter att driva ett engagerat miljöarbete som leder till ständiga förbättringar. Man har även tagit sig an kraven i den nya standarden på ett bra sätt och integrerat dem i ledningssystemet och i verksamheten. Organisationens styrkor är: + En mycket bra organisation för miljöledningsarbetet. + Väl genomarbetad styrning och uppföljning av arbetet med miljö och hållbar utveckling. + Utmärkt arbete av personalen på GMV som leder arbetet. + Att man lyckats få ett bra engagemang ute i verksamheten. + Att livscykelperspektivet beaktats sedan länge genom att man arbetat med sin "produkt" (forskningsresultat, utbildade studenter mm) via "kärnverksamheten" (forskning, utbildning, studentmedverkan). Det är sannolikt här GU får sin största miljöpåverkan (positiv). Slutsatsen av genomförd revision är att organisationen uppfyller standardens krav, externa krav och förväntat resultat (måluppfyllelse). Genomgång av revisionsresultaten under certifieringscykeln ( /17) visar att ledningssystemets prestanda har förbättrats. Redovisning av resultat för samtliga målområden år Forskning Mål: Universitetet ska främja forskning inom hållbar utveckling i linje med Vision Resultat: 2014: 254 artiklar 2015: 322 artiklar 2016: 326 artiklar Sammanfattning resultat: Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post This document may not be reproduced other than in full, Box BORÅS Brinellgatan BORÅS certifiering@ri.se except with the prior written approval by RISE Certification.

2 (25) Vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling ökar kontinuerligt. Uppföljningen görs med hjälp av bibliometriska metoder och ett antal nyckelord som identifierats inom respektive vetenskapsområde. Universitetets styrelse beslutade 2014 att avsätta 300 miljoner kronor för etablering av ett antal multidisciplinära forskningscentra kring globala samhällsutmaningar UGOT Challenges. Under 2015 togs beslut att 6 stycken forskningscentra skulle få stöd, vilka initierades under Göteborgs universitet och Chalmers ordnade genom Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) sommaren 2015 den internationella konferensen World Environ mental Education Congress (WEEC). Från över 70 länder kom 800 delegater, som diskuterade forskning och lärande för hållbar utveckling under fyra dagar. Akademin Valand vid Konstnärliga fakulteten arrangerade under 2015, ett internationellt två dagars symposium under rubriken Environmental Photography and Humanities Contributions to Research and Awareness. Symposiet samlade tvärvetenskapliga frågeställningar, metoder och studier inom humaniora, samhällsvetenskap, konst och naturvetenskap. Som ett av fem universitet fick Göteborgs uni versitet under 2016 i uppdrag av regeringen att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda Universitetet kartlade vilka mål i agendan som verksamheten har störst inverkan på, både nationellt och internationellt. Kartläggningen visade att univer sitetet bedriver forskning, utbildning och samverkan inom samtliga FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. I kartläggningen nämns även forskarnas tradition av att delta i internationella och nationella sammanhang som rådgivare och ledamöter eller drivande i nät verk för samverkan. Att universitetet arbetar strate giskt med miljöledning och toppar Naturvårdsverkets rankning av 187 myndigheters miljöledningsarbete lyfts också fram. Centrum för hav och samhälle initierar, stimulerar och utvecklar transdisciplinär forskning och utbild ning inom det marina och maritima området. Centrat ansvarar för samverkan, dels med Chalmers maritima verksamhet, dels med Västra Götalandsre gionen och andra organisationer inom ramen för det Maritima klustret. Centrat driver även en forskar skola i marin miljövetenskap med sju transdisciplinära projekt. Utbildning Mål: Universitetet ska öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision Resultat: 2014: 6 % av kurserna (143 av 2493 st) och 11 % av programmen (28 av 252 st) var hållbarhetsmärkta 2015: Åtta procent av kurserna (200 av kurser) och 13 procent av programmen (32 av 243 program) var hållbarhetsmärkta. 2016: Fem procent av kurserna (217 av kurser) och 14 procent av programmen (29 av 201 program) var hållbarhetsmärkta. Sammanfattning resultat:

3 (25) Universitetet arbetar bl.a med hållbarhetsmärkning av kurser och program, verktygslådor för hållbar utveckling och kompetensutveckling för lärare och personal inom hållbarhet. Nya kriterier för hållbarhetsmärkning av kurser och program lanserades under En generell verktygslåda för hållbar utveckling lanserades Arbetet med fakultetsspecifika verktygslådor fortsatte. Arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen sker på olika sätt, Naturvetenskapliga fakulteten har kartlagt respektive institutions arbete med hållbar utveckling i utbildningarna och hållbarhetsmärkta kurser och program. Utbildningsvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga fakulteterna har arbetat med anpassning av verktygslådor för integrering av hållbar utveckling i utbildningen till de egna fakulteternas verksamhet. Handelshögskolan arrangerar årligen tre studentdagar som ett led i sin strategi att integrera hållbarhetsperspektiv i samtliga programutbildningar. Dagarna är obligatoriska för alla programstudenter och ges under första, andra och tredje året på kandidatprogrammen. Samverkan med omgivande samhälle Mål: Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision Resultat: 2014: Universitetet gav under året aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, en ökning med 30 procent sedan : Universitetet genomförde under året 540 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling. (Från och med 2015 hämtas det statistiska underlaget enbart från GUs och GMVs kalendarium samt från uppgifter om publika aktiviteter vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, varför en jämförelse med tidigare år inte är möjlig.) 2016: Universitetet genomförde 600 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, en ökning med elva procent sedan Sammanfattning resultat/aktiviteter för att arbeta mot målet: Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) arbetar för att nya forskningsresultat inom miljö och hållbar utveckling ska spridas och nyttiggöras. GMV:s nätverk för forskare och doktorander från universitetet och Chalmers har ca 500 medlemmar samt ca 800 externa medlemmar från olika intressentgrupper i samhället. Samverkan med universitet över hela världen; den högre utbildningens roll för hållbar utveckling samt hållbar campus-utveckling. Lokal samverkan med CSR Väst, Chalmers, regionen Agenda 2030 GMV värd för Sustainable Development Solutions Network Northern Europe (SDSN NE). Nätverket sammanför kunskap, erfarenhet och kapacitet inom regionens akademier, näringsliv och det civila samhällets aktörer för att främja hållbara lösningar på de globala utmaningarna. Segerstedtinstitutet - bidra till att minska rekryteringen till våldsbejakande ideologier och rörelser. Global Week globala utmaningar Insatser för flyktingsituationen - informationsträffar för nyanlända; samverkan med aktörer såväl i regionen som nationellt, Dream Orchestra, Hello Neighbour, kortspel för snabbare språkinlärning, applikation för kontakt med tolkar.

4 (25) Studentmedverkan Mål: Universitet ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Resultat: aktiviteter och samverkansprojekt aktiviteter och samverkansprojekt aktiviteter och samverkansprojekt Sammanfattning resultat: Flera nya studentgrupper inom hållbarhet har startat sedan 2014 Universitetet ger kontinuerlig stöttning till studentgrupperna inom hållbarhet Student Sustainability Coordinators har anställts av universitet för att integrera studentperspektivet än mer i hållbarhetsarbetet. Uppstart av Sustainable Development Solution Network - Youth vid GMV Nationell summit för studentföreningar inom hållbarhet hölls i Göteborg HT 2015 Temadag för studenter kring hållbarhet genomförs årligen vid universitet. Kompetensutveckling Mål: Universitetet ska säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Resultat: 2014: 51 av 229 st (22 %) 2015: 21 av 228 st (9 %) 2016: 25 av 216 st (12 %) Totalt sedan 2011: 177 personer. Mål: Universitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. Resultat: 2014: 1203 personer (23 %) 2015: 940 personer (17 %) 2016: 1400 personer (25 %) Sammanfattning resultat: Fakulteter och institutioner arrangerar egen kompetensutveckling inom hållbar utveckling i större utsträckning från år till år, t.ex. temadagar, seminarieserier, studieresor, fakultetsdagar, kunskapsluncher

5 (25) En rad olika utbildningsinsatser inom integrering av hållbar utveckling i utbildning, så som workshopar, presentationer och handledningar för lärare, genom förs. Totalt deltog över 150 personer under Samarbeten med olika enheter internt på universitetet kring t.ex. labbsäkerhetsutbildning, introduktion för nyanställda, GURIA-utbildningar Miljö och hållbar utveckling är en del av GU:s obligatoriska introduktionsutbildning sedan hösten Chefsutbildningar erbjuds 4 ggr/år. Allmänna miljöutbildningar har genomförts utifrån intresse, både centralt arrangerade och på uppdrag av olika delar av verksamheten. Resor (klimat) Mål: Universitetet ska minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med Målet ej uppnått: Sedan 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 18 procent. (2016: Universitetet ska fortsatt minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energianvändning. Målet ej uppnått: Mellan 2015 och 2016 ökade CO2-utsläppen med fyra procent) Resultat totala CO2-utsläpp: 2014: 4382 ton. 2015: 4399 ton. Flygresorna mellan Gbg-sthlm minskade något, liksom tjänsteresor med bil. Antalet resfria mötestimmar ökade. 2016: 4862 ton. Ökningen från 2015 till 2016 är 10 % och beror framförallt på ökning av långa flygresor (över 50 mil) medan CO2 från bilpool, taxi och egen bil i tjänsten minskade med 18,5%. De totala koldioxidutsläppen från resor har ökat med 20 procent jämfört med CO2-siffrorna inkluderar utsläpp från flygresor, tåg, buss, bilpool, taxi och egen bil i tjänsten. Sammanfattning resultat: Tjänsteresor på Göteborgs universitet styrs utifrån Mötes- och resepolicy med målet att resor ska genomföras på ett kostnadseffektivt sätt; resorna ska vara miljöanpassade, säkra och genomföras när de behövs- dvs när digital mötesteknik inte är ett alternativ. Utöver styrdokument har universitetet jobbat för miljöanpassade resor genom bland annat klimatkompensation, klimatfond, resfria möten, kampanjer och projekt. Hösten 2014 beviljades de första projekten medel ur universitetets interna klimatfond. Sedan dess sker en utlysning varje höst, för genomförande under nästkommande år. Bland goda exempel märks genussekretariatet som infört resfria månader. Energi och byggnader Mål:

6 (25) Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Målet uppnått: Sedan 2008 har energianvändningen minskat med 19 procent. (2016: Universitetet ska fortsatt minska den totala energianvändningen per kvadratmeter i verksamhetens lokaler.) Resultat genomsnittlig energianvändning kwh/m2: 2014: : : 207 Sammanfattning resultat: Det finns en samverkansgrupp kring energi och byggnader med GU:s två största fastighetsägare Akademiska hus och Higab, GMV och fastighets- och serviceenheten. Universitetet har nu solceller på två byggnader, på byggnaden Pedagogen och på Handelshögskolan. Sol cellerna på de båda byggnaderna producerade tillsam mans nära kwh el under Campusorganisationen vid universitetet har kontinuer lig kommunikation med hyresvärdar om åtgärder som spar energi och arbetar själva aktivt med olika åtgär der för energieffektivisering. Exempel på genomförda åtgärder är utbyte av armaturer till LED i flera lokaler, installation av närvarobelysning och installation av ut rustning för distansundervisning i flera salar. Datorpro jektorer och styrsystem i lärosalar har bytts ut till nya system med automatiskt avstängning. Universitetet köper också in energieffek tiv elektronisk utrustning. Till exempel ställs det tuffa krav på energiprestanda för skärmar, datorer och co pyprinters vid val av nya rekommenderade modeller i samband med avrop på befintlig upphandling. 96% av den inköpta elen är förnybar och 39% av fjärrvärmen Upphandling och inköp Mål: Universitetet ska öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Resultat: 2014: Det ställs miljökrav i 81 % av upphandlingarna (607 av 746 miljoner kr). 2015: Det ställs miljökrav i 40 % av upphandlingarna (171 av 429 miljoner kr). 2016: Det ställs miljökrav i 14 % av upphandlingarna (110 av 813 miljoner kr). Sammanfattning resultat: Ovanstående resultat är i ekonomiskt värde och innefattar objektupphandlingar samt tjänsteupphandlingar där miljökrav oftast inte har ställs. Totalt under dessa tre år har det ställs miljökrav i 45% av det totala ekonomiskt värde (888 milj Kr av 1988 milj Kr) En ökning har högst troligt skett men svårt att verifiera efterkom ramavtal görs på fyra år och det då behövs 8 år för att verifiera detta. se bilaga Upphandling - Inköp Avfall I 59% av ramavtalsupphandlingar (33 av 59) under dessa tre år har det ställs miljöfrågor eller -krav på produkter eller tjänster. se bilaga Upphandling - Inköp Avfall.

7 (25) I 82% av ramavtalsupphandlingar (46 av 59) under dessa tre år har det ställs miljöfrågor eller -krav på leverantörens interna miljöarbete. se bilaga Upphandling - Inköp Avfall. Under dessa tre år har inköpen ökat av miljö/hållbarhetsmärkta produkter se bilaga Upphandling - Inköp Avfall. Under dessa tre år har det gått ifrån frågor på miljöarbete/miljöledningssystem på leverantör till ska krav. Prioriterade områden där det ställs höga krav på miljö/hållbarhet på produkter & tjänster se bilaga Upphandling - Inköp Avfall. Avfall Mål: Universitetet ska minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med (2016: Universitetet ska fortsatt minska den totala mängden avfall) Universitetet ska öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med (2016: Universitetet ska fortsatt öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras) Resultat: Totalmängd avfall: 2014: 1182 ton 2015: 1098 ton 2016: 1135 ton Återvinning (material+kompost): 2014: 464 ton 2015: 430 ton 2016: 462 ton Sammanfattning resultat: Total mängd avfall har minskat något Procentenheter av Återvinning (material+kompost) har ökat något från 39% till 41%. Schablon för Elektronik och Containrar (osorterat) har fåtts från Leverantören 2016 vilket leder till att procentandelen Återvinning ökar om vi räknar in detta. (Ca 82 % Elektronik och ca 32 %) osorterat.) Per årsarbetskraft har det totala avfallet minskat.

8 (25) Kemiska ämnen och miljörisker Mål: Universitetet ska minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat. Resultat: 2014: Antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan var 1734 stycken. 2015: Antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan var 1946 stycken. 2016: Antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan var 1926 stycken Mål: Universitetet ska minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Resultat: 2014: Två incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat och 27 aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. 2015: Fyra incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat och 14 aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. 2016: Fyra incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat och 29 aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Sammanfattning resultat/aktiviteter för att arbeta mot målen: Substitutioner av ämnen eller metoder. Inventering vid naturvetenskapliga fakulteten under tre år. Alla kemikalier loggas och de kemikalier som inte har använts skickas till destruktion. Akademin Valand: kursmoment som fokuserar på kadmium och tungmetaller i målarfärg med inbjudna föreläsare från arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet nya slamavskiljare i penseltvättstationer för att förebygga eventuellt utsläpp av tungmetaller till avloppet. Återkommande mätningar av tungmetaller KLARA kemikaliehanteringssystem Laboratoriesäkerhetsutbildningar på svenska och engelska. Vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper på Tjärnö och vid institutionen för kulturvård i Göteborg har nya passerkortssystem installerats, för att minska risker som kan uppstå genom att obehöriga vistas i lokalerna. GURIA - Göteborgs universitets risk-, incident- och avvikelse rapporteringssystem CMR-utredningar UGOT Challenges FRAM - Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet; miljövetare, miljöekonomer, forskare inom miljö- och skatterätt.

9 (25) Certifieringens verksamhetsbeskrivning och ledningssystemet har anpassats till de förändringar som har skett för verksamheten under dessa år. För verksamheten inom certifikatet som är upplagd enligt regler för multisite med sampling visar genomgång av underlag för alla enheter att styrning och ledning fungerar effektivt för alla enheter. Underlag som visat detta är internrevisonsprotokoll från alla enheter. Samtliga fakulteter revideras årligen och samtliga institutioner revideras under en 3-årsperiod. Internrevisionerna är numera riskbaserade. Belägg för att förbättringsarbetet ute i hela organisationen fungerar bra är att avvikelser från intern och extern revision sammanställs årsvis och skickas till samtliga miljösamordnare, som sedan tar upp dem på sina respektive miljöråd. Identifiering och registrering av interna avvikelser på miljöområdet i GURIA har förbättrats men här finns fortfarande en stor utvecklingspotential. Ändrade krav enligt uppgradering av standarden har hanterats av organisationen bl a genom GAP-analys, utbildning och interna revisioner. En av miljösamordnarna har dessutom deltagit som teknisk expert vid framtagandet av den nya standarden. Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser Förbättringsmöjligheter SS-EN ISO 14001: SS-EN ISO 14001: EMAS, EG Förordning nr 1221/2009 Totala antalet: Uppgradering till ISO 14001:2015: Identifiering av förutsättningar såsom bindande krav, miljöaspekter samt risker och möjligheter har gjorts på ett bra sätt. Livscykelperspektivet har beaktats vid bedömning av miljöaspekter sedan lång tid tillbaka. I dokumentet "Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling " beskrivs vad livscykelperspektivet innebär för universitetet och flera uppdrag kopplade till livscykelperspektivet ges till verksamheten. Livscykelperspektivet beaktas också när miljökrav ställs vid inköp. Vid varje ramavtalsupphandling finns en expert på miljö och hållbarhetsfrågor med. Miljökrav anpassade till leverantörens/produktens miljöpåverkan och mognad ställs vid varje upphandling. Hållbar utveckling integreras kurser och program och dessa hållbarhetsmärks. Tio kriterier används vid denna bedömning varav flertalet berör miljö t ex analys ur ett globaliseringsperspektiv, naturens gränser, bevarande av ekosystem samt konsumentkundmakt. På detta sätt beaktas livscykelperspektivet i utvecklingsprocessen av nya tjänster d v s nya eller omarbetade kurser och program. Vi ser belägg för att de förutsättningar som är nödvändiga för att nå förväntat resultat styrs. Styrning sker t ex genom mål och handlingsplaner, aktivitetslistor, rutiner, kompetens samt en tydlig uppgiftsfördelning i dokumentet "Roller, ansvar...".

10 (25) Vi finner också belägg för att organisationen hanterar risker och möjligheter. Exempel på detta är att risker förebyggs och hanteras genom att samtliga betydande miljöaspekter, som universitetet kan styra och påverka, målsätts med tydliga uppdrag till verksamheten. Risker och möjligheter kopplat till intressenters krav har också identifierats i en mycket bra intressenttabell. Kraven hanteras genom tydliga uppdrag till verksamheten, rutiner och kompetens. Efterlevnaden övervakas genom att kraven införts i listan över lagar och andra krav, olika typer av redovisningar, årsuppföljningar (speciell blankett) samt interna revisioner. Förväntat resultat av miljöstyrningen överensstämmer med företagets mål, policy och strategiska inriktning. Förtydligade krav på ledarskap har hanterats genom information till berörda personer, förtydligad uppgiftsfördelning samt uppföljning via interna revisioner. Samtliga standardkrav är hanterade i ledningssystemet. Nedan följer revisorernas kommentarer på respektive fakultets/institutions miljöarbete: Universitetsledningen Rektor och prorektor är alldeles nya i sina roller men hade ändå satt sig in i miljöledningsarbetet och sitt ansvar på ett bra sätt. Man hade också en positiv inställning till att fortsätta GU:s framgångsrika arbete med miljö och hållbar utveckling. Vision 2020 samt Miljöpolicy diskuterades och ledningen gav sitt fortsatta stöd till den målsättning som pekats ut i dessa strategiska dokument. Rektor var också medveten om sitt ansvar för miljöarbetet, vilket beskrivs i "Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet". Det gällde även hur GU påverkar miljön och hur man arbetar med detta i "Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling ". Ett antal viktiga strategiska åtgärder eller områden man arbetar med nämndes också t ex UGOT Challenges; etablering av sex multidisciplinära forskningscentra kring globala samhällsutmaningar. Problematiken kring konflikten mellan att vara ett internationellt universitet och egna CO2-utsläpp belystes också. Lösningar i form av att använda tekniska hjälpmedel mera (typ Skype) samt att samordna flera besök när man är långt utomlands t ex i Japan diskuterades också. Ledningens genomgång hade genomförts på ett bra sätt. Denna görs vid två olika tillfällen årligen (vår, höst) och lever upp till den nya standardens krav. Sahlgrenska Akademin Fakultetsledning/Allmänt Här finns bra stöd för ledningen av två miljösamordnare och ett inarbetat miljöråd. Positiv utveckling är att utbildning kopplat till hållbar utveckling har ökat, minskad användning av energi, minskad mängd kemikalier och minskade mängd miljöfarliga kemikalier. Samverkan med studenter är ett svårt område men det finns en samverkansgrupp. Negativt är att klimatpåverkande resor ökar. Studenter får i sin introduktion information om hållberhetsarbetet. Under perioden har en mycket lyckad satsning kring klimatseminarier genomförts. Institutionen för kliniska vetenskaper Prefekten har fördelat ansvaret för miljöarbetet till avdelningsnivå. Aktivitetslistan kan göras mer tydlig när det gäller vilka resurser som behövs och om det finns mätvärden som kan tydliggöras. Det är svårt att få fram statistik över resor och dess klimatpåverkan på avdelningsnivå.

11 (25) Avdelningen för kirurgi. Östra Sjukhuset Avdelningen har en ny avdelningschef som behöver chefsutbildning. Denna är inplanerad i vår. Man har gått igenom avvikelser från internrevisionen, gjort CMR utredning och även städat ut flera kemikalier. Avdelningen gör också riskbedömningar inför uppstart forskningsuppdrag. Miljörepresentanten deltar i SU:s miljömöten och samarbetar i miljöfrågor med SU. De flesta inköp görs via VGR, några även via GU inköp. Inga inköp utöver detta. Avdelningen har startat upp med videokonferenser och har flera möten via Jabber. Resandet har troligtvis minskat men redovisningen är dock svår att följa. Guria används men anses vara svårmanövrerat. Avdelningen för pedriatrik. Östra Sjukhuset Det är god ordning på kemikalier och riskbedömningar. Man har ett eget dokumenthanteringssystem (Canea) där instruktioner finns för medarbetare. Man har tidigare varit ackrediterat labb (metoder hormon). Miljö- och hållbarhetsfrågor finns med i vissa delar i grundutbildning, specialistutbildning och uppdragsutbildningar. Avdelningen tar upp hållbarhetsfrågor på APT. Man kommer vid kommande personalkonferens att lägga fokus på information kring miljö men även att kunna hitta bland dokumenterade rutiner. Avdelningen för ortopedi. Mölndals sjukhus Liten verksamhet som samarbetar mycket med SU. De flesta arbetar kliniskt på SU. Många doktorander finns ute på andra verksamheter. Man har nu flyttat in i nya lokaler i ett "Guld" klassat hus. I och med flytten har en stor rensning gjorts av kemikalier. I de nya lokalerna är det god ordning på utrustningen och det finns även nya larm för gaser. Västfastigheter sköter larmfunktionen. Positivt är den checklista som miljörepresentanten tillika avdelningschefen, SU delen använder. Alla som kommer till avdelningen får en genomgång av säkerhet, miljö och brand innan de får tillgång till arbetsstationer. Detta dokumenteras. Personen som gör detta skall sluta inom kort och här behöver en diskussion föras kring kommande resurs. Avdelningen för biomaterialvetenskap. Sahlgrenska Avdelningen har ett tydlig inriktning på hållbar utveckling i sin kärnforskning, hållbara biomaterial. Forskning kring exempelvis proteser från fräs till 3D-printing minskar materialanvändning och spill betydligt. Forskning finns även kring minskning av läkemedel som ett positiv bieffekt av förbättrade biomaterial. Under året har avdelningen minskat CMRklassade kemikalier och det görs fler riskbedömningar än tidigare. Avdelningen dokumenterar introduktion, härdplatsutbildningar, säkerhetsgenomgångar lab. Core Facilities (CF) utom EBM. Sahlgrenska Miljöarbetet följer en tydlig kommunikationsplan som redovisas för miljöråd och ledning. Uppföljningar syns i planen och avdelning visade dokumentation kring uppföljningen vid revisionen. Riskbedömningar görs årligen och CMR utredningar görs vartannat år enligt planen. Avdelningen gör inköp av utrustning utöver GU:s inköpskanaler men använder ett hållberhetstänk och ett livscykelperspektiv vid inköpen. Mycket positivt att avdelningen skrivit in miljöavvikelser i Guria. Naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för kulturvård Mariestad Livscykelperspektivet finns med i framtagandet av nya kurser. Det fanns t ex med i checklista

12 (25) när den nya kursen 2016 togs fram. Kurser och program innehåller idag hållbar utveckling i någon form. Inköp görs från få leverantörer utom ramavtalen såsom ett lokalt bussbolag och en lokal träleverantör. Vi granskade också avvikelser från tidigare externa revision i Mariestad och alla kemikalier är inventerade och granskade i KLARA kemikaliedatabas. Lokalerna delas med andra aktörer. En minskning har gjorts av miljöpåverkan genom färre resor, färre farliga kemikalier samt samarbete i energifrågor med fastighetsägare och kommun. Standarden har nya krav på identifiering av intressenter samt riskbedömning kopplat till detta. Det finns lokala intressenter såsom kommunen och olika samarbetsprojekt. Hur detta ska bedömas lokalt med risker och möjligheter är inte helt klart. Studentsamverkan finns med (finns med en utvärdering kring samverkan). Studenterna deltar i byggnadsvårdens konvent vartannat år. Den är förstärkt med hållbar utveckling. Nu i år riktar den sig till allmänheten. Vice prefekten (platschef) har en översiktlig plan för all rapportering. Denna är toppen. Guria används till flera olika saker. Det är dock inte vanligt med miljöavvikelser men de finns. Svenskt NMR-centrum Svenskt NMR centrum är en nationell och internationell infrastruktur som erbjuder tillgång till NMR (Nuclear Magnetic Resonance) instrument av absoluta världsklass för studier inom främst strukturbiologi, metabolomik, kemisk biologi och småmolekyl-nmr, diffusion, microimaging och MAS NMR. Man bedriver således ingen egen forskning eller utbildning. NMR-Centrum ingår i Science for Life Laboratory ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap med inriktning på hälso- och miljöforskning. De anställda vid enheten (6 st) är eller har varit involverade i miljöarbetet på ett bra sätt genom att flera av dem varit miljösamordnare. Medvetenheten är därför god hos både ledning och personal. Man har också tagit upp aktivitetslistan, resultat från interna revisioner mm på APT. Lagefterlevnadskontroll har också utförts. Man har börjat återanvända heliumgas vilket minskar konsumtionen av denna ändliga resurs högst betydligt. Man har nu sökt pengar ur klimatfonden för att själva kunna förvätska gasen. På så sätt undviker man onödiga transporter i samband med återvinningen. Man har också mycket Skypemöten. Institutionen för kemi och molekylärbiologi Enligt uppgift har institutionen inga hållbarhetsmärkta program men ett antal hållbarhetsmärkta kurser. Man skulle kanske kunna marknadsföra detta mer t ex på hemsidan. Institutionen har genomfört omfattande förbättringar under de senaste tre åren. Institutionen arbetar integrerat med miljö- och arbetsmiljöfrågor. Bl a har ett dokument "Rutiner och regler" för Lundberglab och Kemihuset tagits fram, som all personal och alla studenter har fått skriva på. Förfarandet upprepas varje år. Ett stort arbete har gjorts för att lägga in alla kemikalier vid institutionen i KLARA Kemikaliedatabas (ca enskilda ämnen). Alla förpackningar har märkts med streckkod vilket möjliggör en rationell årlig inventering. Varje kemikalies plats anges på detaljnivå (typ kylskåpshylla), vilket gör att det är lätt att hitta kemikalierna och man kan låna av varandra i stället för att köpa nya. Detta arbete är verkligen berömvärt. Miljösamordnaren har varit drivande i detta arbete. Man har också gemensamma giftskåp där CMR-ämnen förvaras.

13 (25) Omfattande utrensningar har också genomförts (ca 1 ton kemikalier totalt). Allt kvicksilver är bortplockat liksom hälsoskadlig blågel. Kromsvavelsyra har ersatts (substitution). PRIOämnen har kartlagts. Man har också skaffat metalltråg för att förhindra eventuella utsläpp via avloppet. Aktivitetslistan kan gärna gås igenom på arbetsplatsträffar så att alla får kännedom om den. Lundberglaboratoriet Ovan nämnda förbättringar gäller både Lundberglaboratoriet och Kemihuset. Förbättringar kan åstadkommas när det gäller informationen kring avsändandet av farligt gods (gäller egentligen Campusservice), ordningen i verkstaden, märkning av brukslösningar med farosymbol, förvaring av syror och baser (se avvikelser). Kemihuset De laboratorier som besöktes hade mycket god ordning både på kemikalier och avfall. Brukslösningar var märkta med farosymbol och medvetenheten hos intervjuad personal och studenter var god. Institutionen för fysik På institutionen menar man att förståelsen för bl a fysik är grundläggande för hållbar utveckling. Prefekten var alldeles ny men kände ändå till vilket ansvar han har när det gäller miljöarbetet. Prefekten får även bra stöd av miljösamordnaren, kemikalieansvarig samt skyddsombudet. Dessa var också närvarande vid revisionen. Miljöarbetet hade löpt på bra även om allt i aktivitetslistan ännu inte var genomfört. För att integrera hållbar utveckling i grundutbildningen hålls årligen en föreläsning om detta på kandidatprogrammet i fysik. Man arbetar integrerat med miljö- och arbetsmiljöfrågor. Flyg till Stockholm godkänns normalt inte. Närvarostyrd belysning är införd på plan 1 i Soliden. Aktivitetslistan bör gås igenom åtminstone årligen på någon arbetsplatsträff (avvikelse). Ett par förbättringsförslag lämnades också. Användningen av certifikat och certifieringsmärken har granskats under revisionen. Inga brister gentemot RISE Certifieringsregler för användning har identifierats. De interna miljörevisionerna har som vanligt utförts på ett utmärkt sätt. Många relevanta och bra avvikelser hittades. De interna miljörevisorernas kompetens är mycket hög och de är även opartiska i förhållande till den verksamhet de reviderat. Hanteringen av korrigerande åtgärder görs också på ett bra sätt genom noggrann uppföljning från GMV:s sida. Resultatet av ledningens genomgång visar att väsentliga frågor diskuteras. Underlaget är bra liksom analysen. Beslut fattas av rektor i samverkan med fakulteterna. Revisionslaget har även identifierat följande förbättringsområden: - Att minska de totala CO2-utsläppen från den egna verksamheten - Öka rapporteringen av miljöavvikelser i GURIA ytterligare - Klargöra roller och ansvar gällande lämnande av farligt avfall som också är farligt gods

14 (25) Rekommendation och villkor Korrigerande åtgärder för avvikelserna ska redovisas med orsaksanalys och övertygande dokumentation i RISE Revision. Redovisningen behöver ske senast eftersom certifikatet går ut Revisionsledaren rekommenderar att certifikat enligt SS-EN ISO 14001:2004, SS-EN ISO 14001:2015, EMAS och EG Förordning nr 1221/2009 förnyas och uppgraderas till den nya standarden, under förutsättning att korrigerande åtgärder för avvikelserna har godkänts. Certifieringen måste slutföras innan certifikatet går ut. Certifieringsresultatet är giltigt i 6 månader. Uppdragets omfattning Certifikat Certifikatsnamn Standard/Kravdokument Revision/Aktivitet 3750 M Göteborgs universitet 3750 M Göteborgs universitet 3750 E Göteborgs universitet SS-EN ISO 14001:2004 SS-EN ISO 14001:2015 EMAS, EG Förordning nr 1221/2009 Omcertifieringsrevision Uppgraderingsrevision Granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning Revisions- /aktivitetsdatum Omfattning (dagar) Revisionslag Kent Andersson (revisionsledare) Lisbeth Stevik (revisor) Denna revision omfattar uppdraget enligt ovan samt granskning mot verksamheternas processer och dokumentation. Granskning av miljöredovisning enligt EMAS görs separat. Revisionen har utförts genom granskning av dokumenterad information och genom intervjuer med personal. Detta har gjorts genom stickprov. Utöver revisionstiden som anges i tabellen omfattar också revisionen för- och efterarbete såsom planering, inläsning, rapportering samt uppföljning av korrigerande åtgärder för rapporterade avvikelser. Omcertifieringen innefattar dessutom en granskning av resultatet från tidigare revisioner under certifieringsperioden. Revisionens omfattning redovisas i revisionsplanen. Alla planerade aktiviteter genomfördes. Syftet med denna revision har därmed uppnåtts. Revisionslaget bedömer att stickproven varit tillräckligt djupa, breda och många samt att belägg finns för våra slutsatser och rekommendationer. I revisionen ingick granskning av ledning av multisites. Certifieringen för uppgradering inleddes med en förberedande granskning vars resultat ligger till grund för denna revision. Granskningens slutsats redovisas i åtgärdsaccept.

15 (25) Verksamheten på följande orter besöktes: Göteborg (Göteborgs Universitet, Miljöenheten GMV Aschebergsgatan 44), Göteborg (Göteborgs Universitet, Naturvetenskapliga Fakulteten, Guldhedgatan 5A), Göteborg (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Blå stråket 5), Göteborg (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska akademin, Östra sjukhuset, Diagnosvägen 11), Mariestad (Göteborgs Universitet, NatFak, Inst för Kulturvård, Magasinsgatan 4), Mölndal (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Mölndals sjukh., Göteborgsvägen 31). Organisation företräddes vid revisionen av bl.a. rektor, prorektor, administrativ chef GMV, hållbarhetsstrateg, hållbarhetscontroller, miljösamordnare, miljörepresentanter och institutionsledningar enligt de detaljerade revisionsplanerna samt övriga medarbetare och studenter. Revisionsresultatet (inkl. avvikelser och förbättringsförslag) presenterades för organisationen vid det avslutande mötet. Revisionsrapporten återfinns på era sidor på RISE Revision. Grund för certifieringens omfattning Enligt registerad uppgift är certifieringens omfattning, det vill säga verksamhetsbeskrivningen: Forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället inom ett antal vetenskapsområden. Ledning, administration och service. (SS-EN ISO 14001:2015, SS-EN ISO 14001:2004, EMAS, EG Förordning nr 1221/2009). Certifieringen ska omfatta ovan nämnda processer/aktiviteter/verksamheter. Verksamheten/Aktiviteterna vid respektive filial framgår av befintlig 3-årsplan, som finns inlagd i RISE System. Registrerad bransch för certifikatet är IAF kod 37 Utbildning. Detta stämmer. För certifiering av miljöledningssystemet är följande aktiviteter av särskilt intresse. Positiva betydande miljöaspekter: + Kärnverksamhet: Forskning, Utbildning, Studentmedverkan Övriga betydande miljöaspekter: - Hållbar resurshantering: Upphandling och inköp, Resor, Energi och byggnader, Kemiska ämnen och miljörisker, Återanvändning och avfall "Kompetensutveckling" samt "Samverkan med omgivande samhälle" är också betydande miljöaspekter, som integrerats i övriga målområden ovan. Certifieringen är klart avgränsad och alla relevanta processer och aktiviteter ingår. Innehållet i 3-årsplanen speglar certifikatsomfattningen och verksamhetens belägenhet. Inga betydande problem som påverkar 3-årsplanen har identifierats. Verksamhetsbeskrivningen kommer att på certifikatet finnas både på svenska och engelska. Förslag på engelsk översättning är: Se befintliga certifikat! Planering av kommande revision Nästa revision är preliminärt bokad till april Det har konstaterats att uppgiften om antalet anställda är cirka 6000 personer, vilket stämmer överens med tidigare uppgifter.

16 (25) Utifrån informationen i denna rapport om certifierad verksamhet och att det är en ny certifieringsperiod kommer omfattningen för uppföljande revisioner att ses över. Den kommande 3-årsperiodens revisionsaktiviteter ska ta hänsyn till ledning av multisite. Den föreslagna omfattningen för uppföljande revisioner med 8,5 dagar per år bedöms vara relevant. Utöver detta läggs viss extratid på rapportskrivning "off site" enligt kundens önskemål (se 3-årsplanen). Genomgång av den centrala administrationens underlag visar att hela organisationens (alla enheter) ledningssystem visar bevis på effektivitet. Underlagen stöder nuvarande beslutad omfattning, antal enheter som skall besökas, för uppföljande revisioner. Se befintlig 3-årsplan. Aktuell förteckning över certifieringens omfattning med alla ingående enheter är överlämnad till RISE Certifiering. Företagets rutin för utökning/förändring av ingående enheter innebär att de utökningar som görs under året skall redovisas till RISE Certifiering för planering av utökning vid nästkommande externa revision. Avvikelser och förbättringsmöjligheter Uppföljning av avvikelser från föregående revision visar att dessa har åtgärdats och fått avsedd verkan utom en avvikelse gällande farligt gods som skrevs om till en ny avvikelse. AvvikelseId: LSt1 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.1; SS-EN ISO 14001:2015, 5.3 Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska akademin, Östra sjukhuset, Diagnosvägen 11) Beskrivning: Avser institutionen kliniska vetenskaper, och avdelningarna Kirurgi, biomaterialvetenskap och ortopedi. Observation: Vid revisionen framkom det att prefekt för institutionen delegerat ansvaret för miljö ner på avdelningsnivå. Ansvarsbeskrivning eller att ansvar och befogenheter har gåtts igenom och var förstådd saknades vid revisionen. Dokumentation saknas. Detta är en avvikelse därför att: Ansvar och befogenheter ska vara kommunicerade

17 (25) AvvikelseId: LSt2 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 6.1 Ort: Mariestad (Göteborgs Universitet, NatFak, Inst för Kulturvård, Magasinsgatan 4) Beskrivning: Observation: Tveksamheter fanns utifall det ska göras riskbedömningar i Klara eller ej. Det finns säkerhetsregler för pedagogerna inför kursstart med studenter som använder kalciumhydroxid och saltsyra men det är inte nedskrivet. Riskbedömning i Klara finns inte heller. Riskbedömningen i arbetsmiljöronden kan användas. Vad kan t ex ske om en tunna med kalciumhydroxid välter? Detta är en avvikelse därför att: Organisationen ska upprätthålla dokumenterad information rörande: risker och möjligheter som behöver hanteras. AvvikelseId: LSt3 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.7; SS-EN ISO 14001:2015, 8.2 Ort: Mölndal (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Mölndals sjukh., Göteborgsvägen 31) Beskrivning: Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelning ortopedi. Observation: I ett dragskåp i rum 770 fanns det en öppen slask där öppna behållare med bl a xylen förvarades. Stor risk att xylen kan hamna fel och rinna ut i avloppet. Detta är en avvikelse därför att kärl innehållande kemikalier skall förvaras på ett säkert sätt enligt GU:s kemikalierutiner. AvvikelseId: LSt4 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 6.1.3; SS-EN ISO 14001:2004, Ort: Mölndal (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Mölndals sjukh., Göteborgsvägen 31) Beskrivning: Avser Kliniska vetenskaper, avdelning ortopedi, rum 770. Observation: En kemikalie var ommärkt av medarbetare ( formaldehyd). Enligt Klarasystemet så är märkningen av formaldehyd en annan än den som leverantören har märkt flaskan med. Därför gjordes en ommärkning. Det saknades dessutom säkerhetsdatablad på den nya kemikalien. Märkning ska ske efter leverantörens säkerhetsdatablad. Avsteg från detta behöver iså fall klargöras att det har gjorts enligt GU:s rutiner. Detta är en avvikelse därför att: Krav enligt märkning, reach.

18 (25) AvvikelseId: LSt5 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2015, 6.2 Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 3) Beskrivning: Avser institutionen för kliniska vetenskaper. Observation: Förändring har gjorts delvis av aktivitetsplanen så årets plan är med stöd av generella mallen. Däremot är vissa aktiviteter svåra att följa upp. Institutionen behöver konkretisera där det är möjligt. Vid revisionen visades en uppföljning, inrapportering gjord i Guria men det är svårt att härleda denna rapport till att aktivitetsplanen är uppföljd. Detta är en avvikelse därför att: Standardkrav, mål och handlingsplaner ska vara mätbara där det är praktiskt möjligt och besluta hur resultaten ska utvärderas. AvvikelseId: LSt6 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.5.3; SS-EN ISO 14001:2015, 10.2 Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Konstnärliga Fakulteten, Storgatan 43) Beskrivning: Institutionen för Akademin Valand hade inte återkopplat på uppföljningen av sina avvikelser från f g externa revision (KAn2, KAn5 och KAn7). Det är därigenom inte säkerställt att avvikelserna åtgärdats. Detta är en avvikelse därför att avvikelser skall åtgärdas och följas upp (verkan). AvvikelseId: KAn1 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.3.1; SS-EN ISO 14001:2015, 6.1 Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Naturvetenskapliga Fakulteten, Guldhedgatan 5A) Beskrivning: Institutionen för kemi och molekylärbiologi. Lundberglaboratoriet (Biokemi, rum 1128). I verkstaden fanns både liggande och ej förankrade gastuber. Denna förvaring överensstämmer inte med GU:s rutiner. Risk kan eventuellt finnas för brand eller explosion. Detta är en avvikelse därför att risker skall identifieras och hanteras (undvikas). Gemensamma rutiner skall följas.

19 (25) AvvikelseId: KAn2 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.1; SS-EN ISO 14001:2015, 5.3 Ort: Beskrivning: Avvikelse KAn1 från föregående revision var inte fullt ut åtgärdad. Ansvarsfördelningen kring lämnande av den typ av farligt avfall som även är farligt gods är fortfarande inte tillräckligt tydlig. Det framgår inte tydligt vem som är avsändare av farligt gods varken i "Avfallsplan 2017" (t ex sid 8) eller på SEKA:s "Godsdeklaration för farligt avfall/farligt gods" (blankett). Enligt uppgift skall Hans Andersson Recycling via sitt dotterbolag eller samarbetspartner SEKA Miljöteknik ha tagit över avsändaransvaret för både farligt avfall och farligt gods. Detta behöver framgå tydligt t ex i ovan nämnda dokument. I Avfallsplanen 2017 sid 8 under "hämtning" nämns "farligt avfall" men inte uttryckligen vad som gäller när det farliga avfallet även är farligt gods. Enligt uppgift skall inte GU:s personal över huvud taget skriva på att man är avsändare av farligt avfall eller farligt gods. Underskrifter skall bara göras för att verifiera de mängder som skickas iväg. Vid revisionen av Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Lundberglaboratoriet fanns ett stort antal ifyllda transportdokument där man även kunde se att en hel del av det farliga avfallet även var farligt gods (hade UN-kod). I de flesta fall hade SEKA själva skrivit på (sannolikt chauffören) som både avsändare och transportör, vilket förefaller vara korrekt förutsatt att chauffören har tillräcklig utbildning. Dock har GU i svar på tidigare avvikelse (KAn7, nov-16) angett att enbart säkerhetsrådgivaren var behörig att skriva på. Enligt uppgift på Lundberglaboratoriet skrev serviceteknikern från Campusservice på om denne fanns på plats inte annars. Detta skulle i så fall inte vara korrekt eftersom serviceteknikern saknade s k 1,3- utbildning enligt ADR-S. Frågan är viktig eftersom den person som skriver på som avsändare av farligt gods personligen är ansvarig för godsets innehåll, märkning och förpackning. Brott mot reglerna kan leda till böter. Detta är en avvikelse därför att högsta ledningen skall säkerställa att roller, ansvar och befogenheter skall vara kommunicerade inom organisationen samt att organisationen i sin miljöpolicy åtagit sig att följa lagar och andra krav.

20 (25) AvvikelseId: KAn3 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.2; SS-EN ISO 14001:2015, 7.3 Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Naturvetenskapliga Fakulteten, Guldhedgatan 5A) Beskrivning: Institutionen för Fysik. Aktivitetslistan hade inte gåtts igenom med all personal t ex på APT. Enligt "Roller, ansvar..." skall prefekten sprida resultaten av årets miljöarbete till institutionens medarbetare. Detta är en avvikelse därför att organisationen skall säkerställa att personer som arbetar inom eller åt organisationen skall vara medvetna om miljöpolicy, betydande miljöaspekter samt hur man själv kan bidra till ett väl fungerande miljöledningssystem. AvvikelseId: KAn4 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.2; SS-EN ISO 14001:2015, 7.3 Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Naturvetenskapliga Fakulteten, Guldhedgatan 5A) Beskrivning: Institutionen för kemi och molekylärbiologi. Lundberglaboratoriet. Aktivitetslistan hade inte gåtts igenom med all personal. Enligt "Roller, ansvar..." skall prefekten sprida resultaten av årets miljöarbete till institutionens medarbetare. Detta är en avvikelse därför att organisationen skall säkerställa att personer som arbetar inom eller åt organisationen skall vara medvetna om miljöpolicy, betydande miljöaspekter samt hur man själv kan bidra till ett väl fungerande miljöledningssystem. AvvikelseId: KAn5 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.5; SS-EN ISO 14001:2015, 7.5 Ort: Beskrivning: Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling är inte helt uppdaterad när det gäller avsnittet "vägledning för verksamheten" under månaderna augusti, oktober och november. De handlar om arbetet med aktivitetslistor. Där står bl a att halvårsuppföljning skall genomföras vilket inte görs i praktiken. Man har även börjat arbeta på ett nytt sätt med aktivitetslistorna i GURIA (årets aktiviteter, nästa års aktiviteter). Detta är en avvikelse därför att rutin och praktik inte stämmer överens. Styrande dokument skall vara uppdaterade.

21 (25) AvvikelseId: KAn6 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; SS-EN ISO 14001:2015, 8.1 Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Naturvetenskapliga Fakulteten, Guldhedgatan 5A) Beskrivning: Institutionen för kemi och molekylärbiologi. Lundberglaboratoriet (Biokemi, Biofysik). Det var vanligt förekommande att brukslösningar var märkta med innehåll men inte med farosymboler. Detta har uppmärksammats vid tidigare externa och interna revisioner. I kemihuset fungerade det mycket bra på de platser som besöktes vid föreliggande revision. Detta är en avvikelse därför att GU:s kemikalierutiner samt lagstiftningskrav inte följdes fullt ut. AvvikelseId: KAn7 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; SS-EN ISO 14001:2015, 8.1 Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Naturvetenskapliga Fakulteten, Guldhedgatan 5A) Beskrivning: Institutionen för kemi och molekylärbiologi. Lundberglaboratoriet (Biokemi, rum 1148). Koncentrerad ättiksyra (100%) förvarades i ett skåp ihop med ammoniumhydroxid (30% NH3). Syror och baser får inte förvaras tillsammans enligt GU:s kemikaliehanteringsrutiner (V2017/181). Detta är en avvikelse därför att de egna rutinerna för kemikaliehantering inte följdes. AvvikelseId: KAn8 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.5.3; SS-EN ISO 14001:2015, 10.2 Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 3) Beskrivning: Institutionen för Medicin hade inte återkopplat på uppföljningen av sina avvikelser från f g externa revision (LSt5). Det är därigenom inte säkerställt att avvikelserna åtgärdats. Detta är en avvikelse därför att avvikelser skall åtgärdas och följas upp (verkan).