Kommunikation med statusmeddelanden

Transkript

1 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 1 av 12 Kommunikation med statusmeddelanden Beskrivning av SOS Alarms kommunikationsgränssnitt för statusmeddelanden För mer information vänligen kontakta SOS Alarm SOS Alarm AB Humlegårdsgatan 17 Box Stockholm Tele Vxl: Fax: Hemsida:

2 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 2 av 12 Innehåll Förord 3 1 Allmänt Dokumenthistorik Referensdokument Förkortningar och begreppsförklaringar SDS-gränssnitt (fördefinierade meddelanden) Kvittens och felhantering Olika typer av statusmeddelanden Uppdragsstatus Resursstatus Funktionsstatus Utalarmeringsstatus Kontaktvägar Exempel på kommunikation 11 4 Statuskoder 12

3 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 3 av 12 Förord Syftet med detta dokument är att beskriva SOS Alarms kommunikationsgränssnitt för utgående och inkommande SDS-meddelanden. Målet med beskrivningen är att ge information om vilka krav som finns och vad som behövs för att man ska kunna kommunicera med företagets stödsystem. Rakelsystemet som är ett TETRA system stödjer två olika typer av SDS-tjänster, fördefinierade och egendefinierade meddelanden. De fördefinierade meddelandena brukar även kallas för statusmeddelanden och är ett meddelande som består av en femställig sifferkod (SDS-1). En sådan sifferkod kan en mottagare tolka till klartext genom att texten har förprogrammerats in i mottagarens utrustning. Den andra tjänsten är de s.k. egendefinierade meddelanden vilka enklast kan liknas vid SMS för GSM. Denna tjänst gör att en användare kan skicka och ta emot både text och data till sin utrustning. Egendefinierade meddelanden kan skickas genom olika typer av SDS-meddelanden (SDS1-4 (TL)). Det som skiljer mellan de olika meddelandetyperna är storleken vilken är 16 bits för SDS-1, 32 bits för SDS-2, 64 bits för SDS-3 och upp till 2039 bits för SDS-4 (TL). Om en användare önskar kommunicera med SOS Alarm genom egendefinierade SDSmeddelanden bör de ta del av dokumentet Kommunikation med SDS-paket vilket beskriver tjänsten mer i detalj. SOS Alarm kan erbjuda sina kunder flera typer av tjänster vilket gör att användare både kan sända och ta emot data. Dessa tjänster ger användare bra stöd och hjälp i sitt fältarbete. För att kunna nyttja stödet krävs det att användarens utrustning är anpassad och eventuellt utrustad med applikationer. För att underlätta en anpassning krävs även ett väldefinierat gränssnitt som både beskriver vilka funktioner och vilka krav som finns för gränssnittet. Behov av anpassning kan skilja sig beroende på vilken typ av utrustning som användaren har valt och beroende på vilken tjänst man vill nyttja från SOS Alarm. För mer information och eventuell hjälp, vänligen kontakta SOS Alarm. SOS Alarms SDS-gränssnitt möter TETRA standardens uppbyggnad gällande de regler och definitioner som beskrivs i ETSI dokumentet EN kapitel 13 och 29. De avvikelser och tillägg som berör SOS Alarms gränssnitt beskrivs i detta dokument. För att kunna nyttja SOS Alarms erbjudna SDS-tjänster krävs det att de regler och krav som finns beskrivna i dokumentet efterföljs. SOS Alarm kan inte garantera att detta dokument gäller för all framtid. Systemförändringar som SOS Alarm anser nödvändiga, samt eventuella yttre faktorer så som förändringar i nätstruktur eller rekommendationer från MSB, kan innebära att formatet ändras i framtiden. SOS Alarm kan inte bekosta kunders omprogrammering när och om detta inträffar. Förändringar av större karaktär kommer att meddelas i god tid innan de görs. (3-6 månader)

4 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 4 av 12 1 Allmänt 1.1 Dokumenthistorik Detta dokument skall ses som ett fristående dokument vilket beskriver SOS Alarms SDSgränssnitt. Dokumentet kommer att uppdateras vid behov och där revision endast redovisas i revisionslogg nedan. Datum Revisio n Utfärdad av Godkänd av Förändring/kommentar Lars Norberg Per Eriksson Avsnitt 2.3. Fel ISSI Coordcom Stockholm. Rättat Lars Norberg Per Eriksson Text om eventuella framtida förändringar införd i förordet Lars Norberg Per Eriksson Avsnitt 2.3 Kontaktvägar. Kolumnen med ISSI-nr till Coordcom borttagen Lars Norberg Per Eriksson Avsnitt 2.3 Adderat kontaktvägar via MSISDN mot Coordcom Lars Norberg Per Eriksson Ändrat hänvisning till exceldoku,mentet som förtecknar statuskoder (kapitel 4) Lars Norberg Per Eriksson Avsnitt 2.3 Kontaktaktvägar. Nya MSISDN-nummer Lars Norberg Per Eriksson Avsnitt 2.3 Kontaktaktvägar. Kolumnen med ISSInummer raderad (gällde Zeracom). Nummer för nödlarm ändrat till ISSI Lars Norberg Per Eriksson Avsnitt 2.3 Kontaktaktvägar. Lagt till ISSI-nummer som ska användas för cbr vid gatewayläge Lars Norberg Per Eriksson Avsnitt 2.3. För nödlarm ska GISSI användas.

5 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 5 av Referensdokument I dokumentet hänvisas det till olika referensdokument. Dessa dokument har sammanställts och redovisas i tabell 1.2. Dok. typ Dokument Revision ETSI-standard EN V SOS dokument SOS dokument Kommunikation med SDSpaket Statuskoder Anm: Denna tabell tar inte hänsyn till om ett dokument har fått förändrad revisionsstatus. 1.3 Förkortningar och begreppsförklaringar Förkortning Ack ETSI ISSI MSISDN SDS <SDS-TL Beskrivning Kvitto European TETRA Standard Institute Indvidual Short Subscriber Identity Mobile Station Integrated Service Digital Network Short Data Service Short Data Service Transport Layer

6 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 6 av 12 2 SDS-gränssnitt (fördefinierade meddelanden) Vid kommunikation med fördefinierade SDS-meddelanden används SDS-1. SDS-1- meddelanden sänds i Rakelsystemet i form av en femsiffrig kod som tolkas av mottagande terminal till ett fördefinierat meddelande. Användarorganisationer i Rakel har tilldelats egna nummerspann att definiera statusinnebörd för. SOS Alarm har, utifrån företagets tilldelade nummerspann, tagit fram en statuskodlista som finns tillgänglig nationellt. Denna lista innehåller de statuskoder som kan användas i kommunikation med SOS Alarm. Statuskoderna finns redovisade i kapitel fyra i detta dokument. Vid önskemål om att nyttja andra statuskoder än de som finns definierade, vänligen tag kontakt med SOS Alarm. Vid kommunikation med viktig information (larm, ärendekvittenser mm) genom SDSmeddelanden, rekommenderar SOS Alarm att användare kommunicerar punkt till punkt och inte punkt till multipunkt (talgrupp). Skälet till det är att en avsändare aldrig vet om alla mottagare i en multipunkt har fått meddelandet. För mer information, se dokumentet EN , paragraf Kvittens och felhantering SDS-1 kan definieras att sändas med eller utan leveranskvittens (Ack). Detta definieras för ett visst nummerspann av statuskoder. Samtliga statusmeddelande som kan nyttjas i kommunikation med SOS Alarm är definierade att sändas med leveranskvittens. Kvittenser från statusmeddelanden är så kallade tekniska kvittenser som skickas från Rakelsystemet och inte från mottagande Rakelterminal (se figur 2.1.1). Samtliga tekniska kvittenser skickas i form av systemdefinierade statusmeddelanden. Figur Då ett statusmeddelande kan levereras till adresserad mottagare skickas en teknisk positiv kvittens från Rakelsystemet (se tabell 2.1.1). Om SOS Alarm inte mottar någon kvittens kommer meddelandet att sändas om. Tre omsändningsförsök görs, därefter meddelas operatör hos SOS Alarm att meddelandet inte kan nå mottagaren. Då ett statusmeddelande inte kan levereras till mottagare genererar Rakelsystemet olika felmeddelanden. Dessa statusmeddelanden presenteras i tabell

7 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 7 av 12 Kod Typ Beskrivning (Dec) (Hex) FE00 Meddelande Positiv kvittens på att meddelande har levererats FE01 Felmeddelande Allmänt felmeddelande FE02 Felmeddelande Tillstånd saknas FE03 Felmeddelande Okänd adress FE04 Felmeddelande Adressat existerar inte FE05 Felmeddelande Adressat är inte nåbar FE06 Felmeddelande Mottagare har inte tillstånd att ta emot Tabell 2.1 Systemdefinierade statusmeddelanden för leveransmeddelanden. 2.2 Olika typer av statusmeddelanden De fördefinierade statusmeddelanden som kan nyttjas i kommunikation med SOS Alarm är grupperade i kategorier utifrån funktion och syfte. I huvudsak kan statusmeddelanden vara av typen uppdragsstatus, resursstatus, funktionsstatus. Under respektive statustyp nedan beskrivs förutsättningar för att statustypen ska kunna nyttjas. Det är viktigt att dessa restriktioner och förhållningsregler efterföljs. Eventuella statusmeddelanden som sänds in till SOS Alarm som inte uppfyller dessa krav kommer inte att hanteras Uppdragsstatus Ett uppdrag är ett ärende som tilldelats en resurs av SOS Alarm. Uppdragsstatus beskriver tillståndet i det pågående uppdraget. Exempel på uppdragsstatus är Framme och Snart klar. Eftersom SDS-1 endast sänds i Rakelsystemet i form av en kod finns ingen information i meddelandet om vilket ärende statuset gäller. Normalt har en resurs dock endast ett ärende åt gången. I fall där en resurs samtidigt har flera ärenden kommer operatör hos SOS Alarm manuellt hantera vilket ärende statuset gäller. Klarrapport är en speciell typ av uppdragsstatus som används för att tala att ett uppdrag är avslutat. En resurs som har ett uppdragsstatus kan inte skicka ett resursstatus (t.ex Disponilel radio) utan att först skicka en klarrapport.

8 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 8 av Resursstatus Resursstatus kan nyttjas i kommunikation med SOS Alarm av resurser som inte har något pågående uppdrag. Observera att statustypen alltså inte kan användas av resurser som har ett pågående uppdrag. Resursstatus innehåller information om resursens nuvarande tillstånd och situation. Dessa status kan bland annat användas för att informera om resursens tillgänglighet samt vilken kontaktväg som ska användas för att kontakta resursen. Exempel på resursrelaterade status är måltid och disponibel station Funktionsstatus Funktionsstatus delas upp i grupperna information, protokollstatus, talbegäran och teknisk styrning. Status som ren information kan vara information om till-område för en transport, med vilken prioritet en patient transporteras, och begäran om ny ärendedata. Med protokollstatus kan man direkt i ett pågående ärendens logg skriva in i förväg bestämda anteckningar, t.ex Synlig rök, Påbörjar akut restvärde. Protokollstatus visas inte som ett inkommande anrop för operatören. En resurs som vill ha talkontakt med SOS Alarm kan inte koppla upp ett samtal direkt till operatör. För att få talkontakt behöver resursen sända ett statusmeddelande om talbegäran. Dessa statusmeddelanden brukar kallas callback request. Status för teknisk styrning används i första hand från en terminal och till kundens egen utrustning. Exempel på användsningspområde är portöppning. Det finns ett antal olika statusmeddelanden kring talbegäran för att specificera vilken talkontakt som önskas. Dessa olika meddelanden specificerar vilken SOS-central kontakt önskas med, om kontakt önskas med ambulansdirigent eller branddirigent samt om taluppkoppling ska ske till individ eller grupp. Observera att det systemdefinierade statusmeddelandet för callback request (65279) inte kan användas för talbegäran till SOScentral Utalarmeringsstatus SOS Alarm har definierat ett statusmeddelande för att initiera en Rakelterminals larmfunktion förutsatt att Rakelterminalen har denna funktion inbyggd. Detta statusmeddelande har kod och benämns SOS Alert. Statusmeddelandet får en Rakelterminal att börja ljuda och blinka. Larmbeteendet hos utrustningar kan variera beroende på modell.

9 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 9 av 12 Utskick av detta utalarmeringsstatus från SOS Alarm sker endast då det finns ett kopplat ärende till händelsen och förutsatt att resursen är aktuell att bli kontaktad/larmad för ärendet. Statusmeddelandet används vanligtvis som initiering i utalarmeringsprocessen och följs av utskick av ärendedata. Statusmeddelandet SOS Alert ska aldrig sändas in till SOS Alarm. Anm: Det systemdefinierade statusmeddelandet för initiering av larmfunktion i Rakelterminal, Unit Alert (65277), kommer inte sändas ut från SOS Alarm. Orsaken till det är att statusmeddelandet inte är definierat att sändas med leveranskvittens (Ack). Eftersom det är viktigt för SOS Alarm att veta huruvida ett larm har levererats till mottagaren har statusmeddelandet tagits fram och definierats att sändas med leveranskvittens (Ack). 2.3 Kontaktvägar Vid talbegäran (call back request) till SOS Alarm ska nedanstående nummer användas. SOS-central MSISDN i Coordcom Luleå Skellefteå Sundsvall Östersund Gävle Falun Stockholm Eskilstuna Uppsala Västerås Örebro Karlstad Norrköping Göteborg Jönköping Växjö Halmstad Malmö

10 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 10 av 12 Vid talbegäran till SOS Alarm i gatewayläge ska nedanstående issi-nummer användas. SOS-central ISSI i Coordcom Luleå Skellefteå Sundsvall Östersund Gävle Falun Stockholm Eskilstuna Uppsala Västerås Örebro Karlstad Norrköping Göteborg Jönköping Växjö Halmstad Malmö Vid inloggning till TNA (Tactical Number Assignment) används MSISDN För nödlarm används GISSI

11 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 11 av 12 3 Exempel på kommunikation Nedan följer ett exempel på en ambulans som tilldelas ett uppdrag och hur statuskoder används i ärendet. Händelse Status Statuskod Finns i bilen. DR Finns på stationen DS Utalarmering (från SOS) SOS Alert Uppdraget kvitteras U Framme på plats F Patient hämtad (lastat) L Talbegäran till dirigent Callback request Snart klar S Ärendet avslutas Klarrapport Finns i bilen (*) DR (*) Ny status efer klarrapport kan sättas med automatik av systemet (Zenit) om man så önskar.

12 Filnamn: Kommunikation med statusmeddelanden.doc Sidan 12 av 12 4 Statuskoder Samtliga statuskoder finns definierade i dokumentet Statuskoder_[version].xls