Bolagskoncernen Arvika Stadshus AB

Transkript

1 Bolagskoncernen Arvika Stadshus AB Resultatkrav år Resultatkrav för år ska fastställas för bolag ingående i koncernen Arvika Stadshus AB. Kommunen har betydande tillgångar investerade och bundna i bolagen. För att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning bör det säkerställas att tillräckliga resultat uppnås i bolagen och i förhållande till dessa investeringar. Resultatkravet uttrycks som avkastning på totalt kapital = Resultat efter finansiella poster/balansomslutning Styrelsen för Arvika Stadshus AB/ moderbolaget har antagit följande resultatkrav för de kommunala bolagen. Arvika Lokal och Mark AB och Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri För dessa bolag föreslås inga särskilda resultat då de uppvisar negativa resultat för de närmaste åren. Istället fastställs de ekonomiska ramarna i samband med budgeten. Bolagens mål bör vara att inom snar framtid kunna uppvisa noll-resultat. Grundidén med anförskaffandet av bolagen har varit att bolagets hyresgäster på sikt ska kunna köpa ut sina respektive hyrda fastigheter, till i stort sett redan fastställda priser. I framtiden kan det bli aktuellt med någon form av resultatkrav även för de mindre bolagen om t.ex. ingen försäljning av fastigheter sker men också beroende på vilken inriktning bolagen ska ha på längre sikt. Sida 1 av 8

2 Arvika Fastighets AB Arvika Fastighets AB är kommunkoncernens allmännyttiga fastighetsbolag. Bolaget äger och förvaltar bostadsfastigheter, samhällsfastigheter, samt kommersiella fastigheter. Bolaget utför även på uppdrag förvaltning av byggnader, anläggningar samt parkmark ägd av Arvika kommun. Dessa skötseluppdrag utförs i enlighet med årligt fastställda beställningar från uppdragsgivaren enligt självkostnadsprincip, och genererar därför inget resultat. Samhällsfastigheter Samhällsfastigheter är samlingsnamn för lokalfastigheter som används för kommunal verksamhet samt fastigheter som inrymmer vårdboende inom kommunens ram. Skolfastigheter är dominerande inom gruppen samhällsfastigheter. Verksamheten utgår i grunden från självkostnadsprincip. Bostadsfastigheter Bostadsfastigheter utgör den del av beståndet som består av hyresfastigheter. Inom denna gren verkar bolaget i fri konkurrens på den allmänna bostadsmarknaden. Bolaget betraktas som ett allmännyttigt bostadsföretag och inordnas därmed under lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag införd från och med 1 januari Självkostnadsprincipen gäller inte dessa bolag, de ska drivas med vinssyfte under affärsmässiga principer. Kravet på affärsmässighet innebär enligt SKL Cirkulär 10:66 att kommunerna ska ställa marknadsmässiga resultatkrav på sina bostadsbolag, att kommunerna ska ta ut marknadsmässig avgift för borgensåtagande, samt marknadsmässig ränta på sina lån till bolagen. Kommersiella fastigheter Området omfattar lokalfastigheter med externa hyresgäster. Verksamheten ska drivas enligt affärsmässiga principer. I verksamheten finns dock fastigheter som överlåtits från kommunen med hyresvillkor som inte är affärsmässiga i grunden, det är framför allt Musikhögskolan och Folkhögskolan på Ingesund som avses. Resultatkrav hela bolaget Tabell: Avkastning på totalt kapital. Utfall och enligt VPL (procent) Utfall (%) 2,9 0,5 1,5 Utfall exkl nedskrivningar (%) 2,9 1,5 2,5 Enligt VPL (%) 2,1 2,0 1,7 1,6 Resultaten i tabellen avser bolaget som helhet. Under 2015 och 2016 gjordes nedskrivningar av fastighetsvärden med belopp i nivå Mkr. Den sjunkande avkastningen under innevarande period för verksamhetsplan orsakas av ens starkt ökande investeringstakt enligt prognos. Sida 2 av 8

3 Arvika Teknik AB Vatten och avloppsverksamhet För den lagstadgade vatten- och avloppsverksamheten gäller att intäkterna inte får överstiga kostnaderna över tid. Vid utvärderingen av detta resultatkrav är det därför inte samma fokus på ett enskilt år. Mot denna bakgrund föreslås att ett resultatkrav uttryckt som resultat efter finansiella poster, på noll miljoner kr ska gälla tills vidare. Kommunala renhållningsskyldigheten För den lagstadgade renhållningsskyldigheten gäller att intäkterna inte får överstiga kostnaderna över tid. Vid utvärderingen av detta resultatkrav är det därför inte samma fokus på ett enskilt år. Mot denna bakgrund föreslås att ett resultatkrav uttryckt som resultat efter finansiella poster, på noll miljoner kr ska gälla tills vidare. Elnät Elnätsverksamheten har under de senaste åren presterat ett resultat väl över resultatkravets nivå. Baserat på bolagets senaste prognos kan man konstatera att verksamheten även för år 2016 ser ut att nå upp till ägarens resultatkrav. Tabell: Krav/Resultat/Förslag (procent) Krav enl vpl (%) 17,7 % 13,0 % 12,5 % 11,6 % 10,2 % 9,6 % - Utfall (%) 17,7 % 13,0 % Förslag (%) ,5 % 9,0 % 9,0 % 8,5 % Elnätsverksamheten står inför stora reinvesteringar de närmaste åren. Dessa investeringsutgifter kommer på flera olika sätt innebära en betydande press neråt på resultatet. Både kostnaden för avskrivningar och den större balansomslutningen kommer att innebära att avkastningen (uttryckt i procent) sjunker även om resultatet i absoluta tal (miljoner kr) kanske inte påverkas lika mycket. Energimarknadsinspektionen har nyligen fastställt bolagets intäktsram för perioden till 215 miljoner kr. Utslaget per år ger det en rätt att ta ut nätavgifter på cirka 54 miljoner kr. Detta kan jämföras med vad bolaget tar ut idag på 53 miljoner kr. Bolaget har tillsammans med ett stort antal andra nätbolag överklagat intäktsramen av principiella skäl och för att hamna mer rätt i framtida regleringsperioder. Om rättsprocessen går nätägarna till mötes kan intäktsramen komma att bli högre. Det finns även ett outnyttjat utrymme från föregående regleringsperiod ( ) på drygt 62 miljoner kr. Detta utrymme är beräknat på gamla regler och får utnyttjas fram till och med år De gamla reglerna överensstämmer dock inte med nuvarande regelverk vilket innebär, enligt bolaget, att utrymmet i praktiken kommer vara svårt att kunna användas. Man kan konstatera att osäkerheten fortsatt är stor kring exakt hur höga nätavgifter Arvika Teknik AB får ta ut. Men samtidigt är det klart att oavsett var nivån hamnar så befinner sig bolaget idag ganska långt under den nivå på intäktsram som bolaget sökt och har förhoppningar om att få erhålla via resultatet av överklagan. Samtidigt är det så att om bolaget inte utnyttjar hela sin rätt till avgiftshöjningar går den outnyttjade delen så småningom förlorad för alltid. Sida 3 av 8

4 Arvika Fjärrvärme AB Bolaget bedriver produktion, distribution och försäljning av fjärrvärme. Bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad där prisfrågan är uttalad stark. Det låga elpriset har ökat konkurrensen från värmepumpar. En stabil långsiktig prispolitik är av yttersta vikt för bolagets långsiktiga lönsamhet. Av stor vikt vid den ekonomiska styrningen av fjärrvärmen är även det långsiktiga säkerställandet av avkastningen från bolagets historiskt stora investeringar. Därför bör inte fjärrvärmepriset styras av kortsiktiga variationer i bränslepriser, elpriser, inflationstakt eller liknande. Dessa fluktuationer kan fjärrvärmebolaget hantera, med Arvika kommun som en stark och långsiktig ägare, genom att acceptera att verksamhetens resultat varierar mellan åren. Sannolikt skapas det bästa resultatet om man tillåter att avkastningen svänger mellan åren. Praktiskt innebär detta att kommunen som ägare nöjer sig med en lägre avkastning (indirekt små ökningar av fjärrvärmepriset) de år som resultatet inte utvecklas på ett önskvärt sätt. I detta fall måste man å andra sidan också acceptera att man fortsätter med små prisökningar över tid. Bolaget genomför inga större investeringar fram till år 2020, vilket innebär att avskrivningarna påverkas marginellt och att bolaget planerar fortsatt amortering. Viktiga ej påverkansbara faktorer för resultatet: Lågt elpris (ger kunderna alternativ) Klimat Prisutveckling biobränsle Myndighetsbeslut, utsläppsrätter Viktiga påverkansbara faktorer för resultatet: Tillgänglighet i basproduktion Systematiskt och prioriterat underhållsarbete Proaktivt kundarbete Bedömningen är att en prisökningstakt på en procent bör vara hållbar för fjärrvärmen i Arvika, de kommande två åren något lägre pga rådande marknadsförutsättningar. Kravet på bolaget bör vara avkastning på totalt kapital. Orsaken till val av bas för avkastningskravet är att bolaget har den absolut största delen av balansomslutningen bunden i anläggningstillgångar. Följaktligen kan ägaren säkerställa att bolaget klarar ett kommande reinvesteringsbehov av anläggningarna. Resultatkravet för år 2018 föreslås till 6,5 procent. Reinvesteringar i närtid avseende fossilfri fjärrvärmeproduktion, är ej beaktat i förslag till avkastningskrav. Ett långsiktigt resultat bör ligga, över tid, på cirka 7 procent. Sida 4 av 8

5 Avkastning på totalt kapital (procent) Utfall 4,68 5,59 7, Förslag ,5 6,75 7,0 Not: Utfallet för 2016 baseras på prognos T2. Som följd av förvärvet har moderbolaget en årlig kostnad på ca 8 MSEK. Motsvarar ett avkastningskrav på cirka 3,5 procent. Sida 5 av 8

6 Arvika Kraft AB Bolaget bedriver produktion och försäljning av förnyelsebar el från vatten och sol. Produktionen säljs på NordPool spotmarknad. Det låga elpriset innebär att bolagets resultat ej motsvarar den affärskalkyl som låg till grund för beslutet vid tillfället för förvärvet. Enligt analytiker kommer elpriset att ligga på relativt låga nivåer fram till år Därefter förväntas elpriset sakta att stiga. Viktiga ej påverkansbara faktorer för resultatet: Pris på NordPool spotmarknad Pris på elcertifikat (Adolfsfors och MegaSol) Nederbörd Myndighetsbeslut Viktiga påverkansbara faktorer för resultatet: Tillgänglighet Återhållsamhet och prioriteringar i underhållsåtgärder Återhållsamhet och prioriteringar i reinvesteringar Av stor vikt vid den ekonomiska styrningen är det långsiktiga säkerställandet av avkastningen från bolagets stora investeringar. Bolaget genomför inga större investeringar fram till år 2019, vilket innebär att avskrivningarna påverkas marginellt. Från år 2020 och ett antal år framöver kommer större åtgärder/investeringar i dammar, dammsäkerhetsåtgärder och miljöanpassning att genomföras. Dessa åtgärder/investeringar är delvis påkallade av myndighetsbeslut. Kravet på bolaget bör vara avkastning på totalt kapital. Orsaken till val av bas för avkastningskravet är att bolaget har den absolut största delen av balansomslutningen bunden i anläggningstillgångar. Följaktligen kan ägaren säkerställa att bolaget klarar ett kommande reinvesteringsbehov av anläggningarna. Med anledning av ovan beskrivet föreslås inget avkastningskrav under perioden till och med år Avkastning på totalt kapital (procent) Utfall 2,99 1,15 1, Förslag Not: Utfallet för 2016 baseras på prognos T2. Som följd av förvärvet har moderbolaget en årlig kostnad på ca 6 MSEK. Motsvarar ett avkastningskrav på cirka 4,5-5 procent. El-handel El-handel i egen regi och i samverkan med Jämtkraft kommer att starta upp under Sida 6 av 8

7 Arvika Kommunnät AB Arvika Kommunnät AB har till uppgift att inom kommunen uppföra, äga och driva ett öppet fiberbaserat bredbandsnät. Av stor vikt vid den ekonomiska styrningen är att långsiktigt säkerställa att bolaget kan vidmakthålla driftsäkerheten i nätet. Vidare måste Arvika Kommunnät AB säkerställa att bolaget kan utveckla sina anläggningstillgångar så att kunderna även i framtiden garanteras ett nät med det kapacitetsbehov som marknaden efterfrågar. Bolaget genomför stora investeringar fram till Dessa investeringsutgifter kommer på flera olika sätt innebära en betydande press på resultatet, främst vad gäller kostnaden för avskrivningar. Dessutom kommer den högre balansomslutningen att innebära att resultatet (uttryckt i procent) sjunker även om resultatet i absoluta tal ökar. Under de inledande åren är dessutom en stor andel av intäkterna inom bolaget förknippade med anslutningsintäkter. Detta kan ge ett missvisande resultat för dessa år. Reinvesteringar och utveckling av nätanläggningarna innebär utgifter som i sin helhet inte kommer att kunna tillgodoses genom enbart avskrivningar. Detta då avskrivningen sker på historiska värden medan investeringarna genomförs till aktuella värden. För att på lång sikt kunna upprätthålla en hög tillgänglighet och kunna reinvestera i modernare teknik, måste bolaget ha ett årligt positivt resultat. Om så inte sker riskerar ägaren, kommunen, att stå som ekonomisk förlorare oavsett den framtida utvecklingen. Arvika Kommunnät AB bedriver en verksamhet som inte har någon speciallagstiftning. Detta medför att bolaget, enligt Kommunallagen, ska drivas utan vinstintresse. Ett resultatkrav på bolaget bör, med tanke på säkerställandet av utvecklingen av nätanläggningarna, baseras på värdet av anläggningstillgångarna i bolagets balansräkning. Kravet på bolaget bör vara avkastning på totalt kapital. Orsaken till val av bas för avkastningskravet är att bolaget kommer, på lång sikt, att ha den absolut största delen av balansomslutningen bunden i anläggningstillgångar. Följaktligen kan ägaren säkerställa att bolaget klarar ett kommande reinvesteringsbehov av nätanläggningarna. Resultatkravet för år 2018 är 4,5 procent. Arvika Kommunnät AB prognostiserar en avkastning för 2016 på 6,4 procent. Detta är ett resultat som fortfarande huvudsakligen är något förhöjt med tanke på intäkterna för nyanslutningar. Ett långsiktigt resultat bör ligga i närheten av 3,5 %. Tabell avkastning på totalt kapital: Krav/Utfall/Förslag (procent) Krav enl Vpl 27,8 10,5 10,4 6,1 Utfall -1,2-17,6-0, Förslag ,5 4,0 4,0 Not: Kravet baseras på tidigare års fastställda Verksamhetsplaner, där ingen periodisering av anslutningsintäkterna planerades för 2015 och Utfallet för 2016 baseras på prognos T2. Det underliggande resultatet, utan påverkan av anslutningsintäkter, inom bolaget är i det korta perspektivet fortfarande något för lågt. Mot denna bakgrund finns det en pedagogik att med de föreslagna resultatkraven i det korta perspektivet ligger något högre än det långsiktiga på omkring 3,5 %. På längre sikt är en förbättring nödvändig för att verksamheten ska bli långsiktigt ekonomiskt hållbar och därmed kunna fungera i framtiden även när antalet nyanslutningar minskar. Sida 7 av 8

8 Förslag till styrelsen 1. Resultatkravet för Arvika Fastighets AB fastställs till 2,0 % för år 2018 och till 1,7 % för år 2019 och till 1,6 % för år Resultatkravet för Arvika Teknik AB:s verksamhet inom el-nät fastställs till 9,0 % för år 2018 och till 9,0 % för år 2019 och till 8,5 % för år Resultatkravet för Arvika Fjärrvärme AB fastställs till 6,5 % för år 2018 och till 6,75% för år 2019 och till 7,0% för år Resultatkravet för Arvika Kraft AB fastställs till 0 % för år 2018 och till 0 % för år 2019 och till 0 % för år Resultatkravet för Arvika Kommunnät AB fastställs till 4,5 % för år 2018 och till 4,0 % för år 2019 och till 4,0 % för år Övriga bolag får inga särskilda resultatkrav utan de ekonomiska ramarna fastställs i samband med budget. 7. Kommun- alt koncernledning får i uppdrag att inför nästa års beslut om resultatkrav göra en översyn av den ekonomiska styrningen via just resultatkrav. 8. Framtida resultatkrav ska årligen omprövas samt fastställas av moderbolaget. Sida 8 av 8