Årsredovisning 2012 KUR 2013/104

Transkript

1 Årsredovisning 2012 KUR 2013/104

2 INNEHÅLL Förord... 4 RESULTATREDOVISNING... 5 Resultatredovisningens principer och metoder... 5 Kulturrådets uppdrag, resurser och organisation... 6 Kulturrådets uppdrag... 6 Kulturrådets organisation... 8 Ekonomi... 9 Förvaltningskostnader per konstområde samt kultursamverkan Bidragsgivning Övergripande om bidragsgivningen Kvalitetssäkring och kvalitativa aspekter Geografisk och konstområdesvis fördelning av bidragen Offentlig samt privat finansiering Handläggningstider Analys Bidrag till olika områden Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmedlen Utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet Analys Teater, dans och musik Internationellt kulturutbyte och samarbete Teater-, dans- och musikallianserna Arrangörsstöd inom dans- respektive musikområdet Fria teater-, dans- och musikgrupper Teater Dans Musik Fonogramstöd Analys Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter Litteraturstöd Läsfrämjande insatser, litterära evenemang Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) Kulturtidskrifter Analys Bild- och formkonst, museer och utställningar Statliga utställningsgarantier Bild- och formkonst Konstkonsulentverksamhet Medverkans- och utställningsersättning Museer (114)

3 Analys Konstområdesövergripande bidrag Skapande skola Nationella minoriteter Centrumbildningar Skådebaneverksamhet Kultur för äldre Centrala amatörkulturorganisationer Andra främjande åtgärder Kommunikationsinsatser Strindbergsåret Fristadsförfattare Samverkan med andra myndigheter och aktörer Samverkan med och bidragsgivning till den civila sektorn Samverkan för ökad kunskap om barn- och ungdomskultur Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Jämställdhet Tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning Kultur och hälsa Kulturella och kreativa näringar Regional tillväxt Återrapportering av uppdrag inom verksamhetsområdet Besvarade remisser Regeringsuppdrag enligt regleringsbrev för Verksamhetsstyrning Kompetensförsörjning och organisation Personalförsörjning Jämställdhet och mångfald Sjukfrånvaro Arbetsmiljö och hälsa Miljöledningsarbete Analys FINANSIELL REDOVISNING (114)

4 Förord Utgångspunkt för Kulturrådets verksamhet är de nationella kulturpolitiska målen om att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund och att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Konsten och kulturen är en förutsättning för de demokratiska samtalen. Att konstnärlig frihet råder är avgörande för kulturens fortsatta utveckling. Yttrandefriheten innebär också ett moraliskt krav på att stödja fristäder för förföljda författare och andra kulturskapare. För Kulturrådet innebär yttrandefrihet även att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sig och att bli lyssnade till. De äldre och de funktionshindrade ska ha möjlighet att hitta sina uttrycksvägar och göra sig hörda. Det gäller alla. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. En viktig uppgift för Kulturrådet är att föra fram vilken betydelse konsten och kulturen har och hur det står till inom olika delar av kulturområdet. Hög aktualitet just nu har konstformen litteratur och den försämrade läsförmågan bland unga som Litteraturutredningen pekar på i betänkandet Läsandets kultur. Den försämrade läsförmågan ger inte bara sämre förutsättningar för deltagande i kulturlivet utan även i samhället som medborgare och blir ytterst ett hot mot den yttrandefrihet som det demokratiska samhället vilar på. Huvuddelen av allt arbete som utförs på Kulturrådet handlar om att på ett kompetent och välgrundat sätt fördela stöd till det professionella kulturlivet och att på andra sätt främja konstens och kulturens utveckling. Konst- och kulturlivet är heterogent och i ständig utveckling. Vissa aktörer behöver lång framförhållning i sin verksamhet, vilket ställer krav på att det i Kulturrådets bidragsgivning finns en viss förutsägbarhet. Detta balanseras mot behovet av omprioriteringar för att kunna möta nya konstnärliga uttryck. Som en följd av detta är bidragsgivningen i ständig utveckling. Förutom de bidrag som fördelas via kultursamverkansmodellen, fördelar Kulturrådet bidrag till bl.a. fria teater-, dans- och musikgrupper, litteratur, bild- och formkonst, museer och utställningar, nationella minoriteter och organisationer inom civilsamhället. Tillgången till många olika typer av stöd möjliggör stor bredd på kulturutbudet, ger möjlighet att finansiera nyskapande kultur, att få in internationella impulser och att verka för att kulturutbudet får stor geografisk spridning i landet. Under 2011 anslöt sig de första fem regionerna/landstingen till kultursamverkansmodellen är 20 län anslutna. Modellen har gjort de kulturpolitiska frågorna synligare och viktigare än tidigare runt om i landet. Kulturutövare och företrädare för civilsamhället har kunnat ha insyn och haft möjlighet att påverka den regionala planeringen. På central statlig nivå samverkar Kulturrådet med berörda aktörer inom Samverkansrådet. I föreliggande årsredovisning försöker vi ge en rättvisande och så heltäckande bild som möjligt av Kulturrådets breda verksamhet och samtidigt peka på utvecklingsinsatser som kommer att behövas framöver. Kerstin Brunnberg Styrelseordförande Kennet Johansson Generaldirektör 4(114)

5 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens principer och metoder Verksamhetsindelningen bygger på strukturen i Kulturrådets instruktion, dvs. uppdelningen i främjande genom bidragsgivning och genom andra främjande åtgärder. Gränsdragningen är i viss mån problematisk i redovisningssammanhang eftersom Kulturrådet för ökad måluppfyllelse strävar efter att integrera främjande och bidragsgivning. Inom bidragsgivningen finns det från olika håll intresse av att få helhetsperspektiv på de olika konstområdena samt kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellens olika delar arbetet med dialogen, framtagandet och bedömning av regionala kulturplaner, beslut om kultursamverkansmedel och stöd till utvecklingsprojekt, uppföljning etc. påverkar hur konstområdena som sådana utvecklas. I årsredovisningen blir det därför ibland en avvägning av var en redovisning bäst görs. En förenklad tidredovisning har, liksom 2011, delvis legat till grund för fördelningen av förvaltningskostnaderna mellan Kulturrådets verksamheter. Metoden har varit att avdelnings- och enhetscheferna bedömt hur samtliga under året anställda har fördelat sin tid mellan de två verksamhetsgrenarna och för de som varit direkt involverade i bidragshanteringen även hur deras tid fördelats mellan de fem konstområdena. För rent administrativ personal, t.ex. inom ekonomifunktionen och IT-stödet, har den samlade tidfördelningen inom övrig verksamhet i huvudsak använts som schablon för tidfördelningen. Som komplement till denna tidsstudie har även de för olika verksamhetsområden övriga specifika kostnader identifierats. Handläggningstid för bidragsärenden har definierats som antal dagar mellan ärendets initiering i Kulturrådets ärendehanteringssystem (vanligtvis inkommen ansökan) och datum för beslut i ärendet. Mätmetoden, som 2011 användes för första gången, har vissa brister eftersom registreringsrutinerna inte är upplagda med tanke på att handläggningstid ska mätas. Enstaka ärenden kan t.ex. vara initierade i systemet långt innan en ansökan slutligen inkommer. Med hänsyn till de stora ärendevolymerna bedöms dock metoden ändå ge en relativt rättvisande bild. Kulturrådets huvudsakliga prestationer utgörs av antal prövade bidragsansökningar samt beviljade bidrag. Uppgifter om antal prövade bidragsärenden erhålls genom uttag från Kulturrådets ärendehanteringssystem och definieras som de ärenden som under året avgjorts genom beslut om avslag eller beviljande av stöd, oavsett när ansökan kommit in eller när utbetalning ska ske. Eftersom förskjutningarna ser ungefär likadana ut från år till år bedöms detta mått, tillsammans med den rent finansiella redovisningen, ge en god bild av verksamheten. Bland de prövade ansökningarna ingår även ärenden som under året har avvisats, återtagits eller avskrivits för att de inte uppfyllt de formella kriterierna samt ärenden som lyfts ut för fortsatt handläggning. Dessa genererar ofta lika 5(114)

6 mycket arbete som de ansökningar som beviljats eller ärenden som avslagits. Totalt utgjorde de cirka tre procent av alla prövade ärenden och cirka 1,5 procent Den ålderklassindelning som regeringen har angivit att Kulturrådet ska efterfråga i underlagen håller på att successivt implementeras i alla relevanta elektroniska redovisningsblanketter. Hela blankettöversynen beräknas vara klar under 2013 så att alla redovisningar under 2014 kommer att ske med de angivna åldersklasserna. Kulturrådets uppdrag, resurser och organisation Kulturrådets uppdrag Kulturrådet har till uppgift att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder. (Ur aktuell Förordning med instruktion för Statens kulturråd.) Inom Kulturrådets uppdrag ligger det specifika ansvaret fr.o.m för stöden inom den nya kultursamverkansmodellen. Till modellen är knutet ett av regeringen tillsatt Samverkansråd i vilket berörda statliga myndigheter och organisationer ingår och där Kulturrådet är ordförande. Kulturrådet har även ett särskilt ansvar för administration av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) samt ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Under 2011 gick en del av Kulturrådets tidigare uppgifter över till Myndigheten för kulturanalys respektive Kungl. Biblioteket. Således övertog Myndigheten för kulturanalys ansvaret för utvärdering av Kulturrådets delar av kulturpolitiken samt den allmänna kulturpolitiska forskningen medan Kungl. Biblioteket övertog ansvaret för det strukturella stödet till biblioteksområdet samt den officiella biblioteksstatistiken övertog Myndigheten för kulturanalys ansvaret för övrig officiell kulturstatistik samt uppdraget rörande besöksutveckling vid statliga museer tillkom Statens musikverk samt Kulturbryggan som aktörer inom samma kulturområden som Kulturrådet verkar inom. Denna nya ansvarsfördelning innebär behov av ett kontinuerligt samarbete mellan myndigheterna. Kulturrådet ska redogöra för hur myndighetens verksamhet har påverkats och förändrats i och med att Statens musikverk och Myndigheten för kulturanalys är nya aktörer samt att kultursamverkansmodellen har införts på kulturområdet. (Ur regleringsbrev för 2012) Kulturrådets uppdrag innebär ett ständigt pågående brett samarbete och samverkan med många statliga myndigheter och andra aktörer. Därvid har inrättandet av Statens musikverk inte inneburit någon väsentlig skillnad för Kulturrådets verksamhet frånsett en mindre förstärkning av medlen till musikområdet och en ny part att samråda och samverka med. Viss tid har även ägnats åt att i olika sammanhang förtydliga de olika 1 Totalt 196 ärenden (14 avvisade, 50 återkallade, 63 avskrivna och 69 bordlagda) 6(114)

7 myndigheternas uppdrag och resurser. Då bidragsgivning är en ny uppgift för Musikverkets organisation har Kulturrådet varit behjälpligt i ett antal frågor kring bl.a. statlig bidragshantering och jäv. Musikverket har även köpt juristtjänster från Kulturrådet för att stärka sin kompetens. Under året har myndigheterna samverkat kring såväl det jämställdhetsuppdrag som Musikverket har samt det uppdrag att göra en kartläggning av arrangörer på musikområdet som Kulturrådet har tillsammans med Konstnärsnämnden. Däremot innebar tillkomsten av Myndigheten för kulturanalys en reell förändring genom att ansvaret för den officiella statistiken på kulturområdet, stöd till allmänna forskningsprojekt och ansvar för övergripande analys av delar av kulturområdet lyftes bort från Kulturrådet. Samtidigt innebär Kulturrådets breda uppdrag att behovet av en bred överblick över vad som händer inom kulturområdet kvarstår, inte minst för att kunna ha den nationella överblick som krävs såväl rörande utveckling inom olika konstområden som rörande den regionala utvecklingen för att kunna hantera den nya kultursamverkansmodellen, men även uppdrag kring regional tillväxt och kulturella och kreativa näringar. Frågan om rätt bemanning och kompetens finns därför ständigt närvarande i planeringen, budgeteringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten. De oklarheter som funnits kring myndigheternas olika uppdrag har klarats ut. Hur Kulturrådets verksamhet har påverkats och förändrats genom införandet av kultursamverkansmodellen framgår i avsnittet Kultursamverkansmodellen där en samlad bild ges av arbetet med modellen och medlen. Kulturrådet ska övergripande redovisa hur regeringens kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden har fått genomslag i myndighetens verksamhet. (Ur regleringsbrev för 2012) Regeringens kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden är barns och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden samt förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. Som framgår genom hela årsredovisningen arbetar Kulturrådet systematiskt med ett barn- och ungdomsperspektiv i verksamheten. En övergripande redovisning finns i avsnittet Samverkan för ökad kunskap om barn- och ungdomskultur under Andra främjande åtgärder. När det gäller kulturarv för framtiden så är detta ett perspektiv som är aktuellt såväl vid bedömning av ansökningar från centrala museer som vid val av regionala utvecklingsprojekt. Kulturrådet ger dessutom bidrag till Kungl. Akademien för de fria konsterna Kungl. Musikaliska akademien och kulturarvet finns ju även i institutionernas repertoar. Den rapport som Kulturrådet lämnade till regeringen i augusti 2012 om Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar tangerar också frågan. 7(114)

8 Kulturbryggan visar i sin rapport Fyra essäer om nyskapande på komplexiteten i att använda begreppet nyskapande som utgångspunkt för bedömning. Det är för Kulturrådet en ständig strävan att försöka förbättra villkoren för konstnärligt skapande och utövande, vilket kan sägas utgöra grunden för ett nyskapande kulturliv. Nyskapande kan därigenom sägas inrymmas i den konstnärliga utveckling som är ett kriterium vid bedömning av bidragsansökningar och överväganden om hur bidragsgivningen kan utvecklas, och vilka främjande insatser som behövs. I styrelsens direktiv till arbets- och referensgrupper ingår att löpande diskutera kvalitetsbegreppet. Det är Kulturrådets uppfattning att de flesta aktörer inom kulturområdet som myndigheten kommer i kontakt med strävar efter att utvecklas. Samtidigt finns det vissa aktörer som i vissa skeden är mer nyskapande än andra. Inom barn- och ungdomsteaterområdet är Unga Klara ett aktuellt exempel på en verksamhet som bedöms vara av nationellt intresse men där otillräckliga möjligheter till långsiktig finansiering varit en återkommande fråga som bl.a. Kulturrådet har behövt hantera och som ännu inte är löst. Kulturrådets organisation Figur 1. Kulturrådets organisation under 2012 Kulturrådets kansli utgörs av generaldirektören samt personalen på de tre avdelningarna och kansliet för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA). Tabell 1. Kulturrådets kanslipersonal Antal anställda (medelantal under året) 81, Varav kvinnor/män 57/25 52/22 58/19 66/22 60/21 Årsarbetskrafter 69,7 64,3 71,6 74,4 72,5 8(114)

9 Under året har 13 personer rekryterats, främst handläggare. Könsfördelningen uppvisar att kvinnor fortsatt är i majoritet, 70 procent, vilket även överensstämmer med könsfördelningen av sökande i samband med rekryteringar. För att säkerställa kvalitet och tillräcklig expertkompetens i beredningen av ansökningar är till Kulturrådet är också knutet fem arbetsgrupper, 11 referensgrupper och en jury för ALMA. De sammanlagt 120 arvoderade ledamöterna i dessa utses av Kulturrådets styrelse. Se vidare om dessa under avsnittet Kvalitetssäkring och kvalitativa aspekter. Ekonomi Den totala omslutningen för Kulturrådet 2012 blev tkr varav tkr betalades ut som bidrag. Tabell 2. Verksamhetsutfall totalt , tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Medel från statens budget för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar Kulturrådets förvaltningskostnader uppgick 2012 till tkr, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år då det var stor personalomsättning och vakanser i samband med uppgiftsförändringar för myndigheten. Med förvaltningskostnader menas de kostnader som inte avser bidragsutbetalningar. Tabell 3. Kostnader och intäkter per verksamhetsgren, tkr Bidragsgivning Andra främjande åtgärder* Summa Intäkter av anslag Övriga intäkter S:a intäkter Kostnader Lämnade bidrag * Kallades i ÅR2011 för "Kommunikation och särskilda insatser" Den kraftiga omfördelningen från 2011 till 2011 av kostnader mellan bidragsgivning och Andra främjande åtgärder beror främst på att Kulturrådets verksamhetsindelning är problematisk genom att all verksamhet är väl sammanlänkad och gränsdragningen 9(114)

10 mellan verksamhetsgrenarna är oskarp. Många handläggare arbetar med flera olika stöd och angränsande andra främjandefrågor samtidigt och tidsåtgången inom olika verksamhetsområden blir därmed svår att mäta. Den använda metoden att mäta nedlagd tid är dessutom en efterhandskonstruktion. Översyn pågår av metoderna för tidredovisning med mål att införa en ny modell under Figur 2. Utveckling av Kulturrådets förvaltningskostnader Förvaltningskostnaderna i förhållande till beviljade bidragsbelopp respektive i förhållande till antal prövade bidragsansökningar är i princip oförändrad. De samlade förvaltningskostnaderna har ökat jämfört med 2011 samtidigt som de prövade bidragen var fler och det totala bidragsbeloppet större. Tabell 4. Förvaltningskostnader på anslagsposter till sakanslag, tkr Anslag(spost) Ändamål Bidrag till allmän kulturverksamhet Skapande skola Forskning och utvecklingsinsatser Bidrag till regional kulturverksamet Bidrag till vissa teater, dans- och musikändamål Bidrag till litteratur och kultur-tidskrifter TOTALT År Arbets- o ref.grupper Löner Övrigt OH Totalt De förvaltningskostnader som belastar de olika sakanslagen avser det som i instruktionen för Kulturrådet anges som Andra främjande åtgärder (än bidragsgivning) och utgörs av arvoden och andra kostnader för arbets- och referensgrupper, löner för viss kanslipersonal, övriga kostnader (t.ex. för mässdeltagande, produktion av barnbokskatalog, distribution av böcker mm) samt uttagna overheadkostnader. 10(114)

11 Förvaltningskostnader per konstområde samt kultursamverkan Figur 3 visar hur förvaltningskostnader (direkta och indirekta) samt årsarbetstid fördelas på konstområden och kultursamverkan. Totalt sett redovisas 60 procent av den samlade årsarbetstiden och 75 procent av förvaltningskostnaderna på bidragsgivning, vilket är en minskning jämfört med Ökningen av Andra främjande åtgärder förklaras bl.a. av arbetet med yttrandefrihet (fristäder), priset till minne av Astrid Lindgrens 10-årsfirande, Almedalen, Strindbergsåret, bokmässor samt internationellt arbete men kan också delvis vara en slumpmässig effekt av trubbiga mätverktyg. Figur 3. Årsarbetstid samt förvaltningskostnader på konstområden Ett försök har även gjorts att beräkna förvaltningskostnaderna per konstområde samt för kultursamverkansmodellen. Detta illustreras på olika sätt i figur 3 och 4. Grunden för denna fördelning är dels fördelningen av de direkta kostnaderna, dels en efterhandsbedömning av hur alla anställdas tid fördelades mellan områdena under 2011 och Jämförelse med 2010 har inte kunnat konstrueras i efterhand på denna detaljnivå. Figur 4. Förvaltningskostnad per prövat och beviljat bidrag 11(114)

12 Utfallet av beräkningarna som utgör underlag för figur 4 styrs av antalet ärenden och deras karaktär inom respektive område. Inom t.ex. området Kultursamverkansmodellen (SAMV) är det samlade bidragsbeloppet stort och ärendena ganska få vilket ger en låg förvaltningskostnad i förhållande till utbetalade bidrag men en hög förvaltningskostnad per prövad ansökan. Man måste också komma ihåg att en del av grunden för beräkningar har skapats genom att all arbetstid har fördelats till något område. Det är ju inte detsamma som att all tid har använts för att bereda bidrag. Mycket av nedlagd tid används ju de facto för kontroll, sammanställning och analys av redovisningar, för utåtriktad verksamhet, samverkan med olika myndigheter och andra aktörer, etc. som är en viktig del i Kulturrådets uppdrag. Sådan verksamhet har nu ingen egen stapel i diagrammet. Kulturrådets nuvarande tidredovisning är inte anpassad till heltäckande analysbehov i samband med verksamhetsplanering, årsredovisning, etc. Vid den pågående översynen av tidredovisningen undersöks om den även kan fylla sådana behov men för det krävs en ny teknisk lösning. 12(114)

13 Bidragsgivning Utgångspunkter: 1 Statens kulturråd har till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder. 2 Myndigheten ska särskilt verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör 1. teater, dans, musik och annan scenkonst, 2. litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bibliotek, 3. bild och form samt museer och utställningar, 4. regional kulturverksamhet, 5. samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur, och 6. andra kulturella ändamål. 3 Myndigheten ska också 1. Verka för ökat internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom hela kulturområdet,.. 4.inom ramen för kultursamverkansmodellen enligt förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet representera staten i dialogen med berörda landsting och kommuner, 5. pröva frågor om utställningsgarantier enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier, 6. administrera det pris som avses i förordningen (2002:1091) om litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. (ur Kulturrådets instruktion som gäller fr.o.m. 1 juli 2012) Förutom genom Förordning med instruktion respektive regleringsbrev sätts ramar för bidragsgivningen också genom ett antal av regeringen beslutade bidragsförordningar vilka anger mer detaljerade villkor. För närvarande finns 13 bidragsförordningar som gäller för nya bidragsansökningar och åtta som fr.o.m. 1 januari 2013 upphörde att gälla utom för bidrag som beviljades före På Kulturrådets webbplats framgår alla förutsättningar och villkor för Kulturrådets bidragsgivning. Övergripande om bidragsgivningen Bidragsgivningen är Kulturrådets resursmässigt mest krävande uppgift. Under verksamheten bidragsgivning redovisas tidsmässigt såväl renodlad bidragsverksamhet (bedömning av ansökningar, beslutsprocess, utbetalning) som all annan verksamhet som är direkt knuten till detta, t.ex. regelverkarbete, utformning av blanketter, information på webbplatsen om aktuella stöd, deltagande i konferenser för att informera om bidragen, uppföljande besök hos bidragsmottagare, sammanställning och bedömning av redovisningar från bidragsmottagarna, etc. Som framgår inledningsvis av tabell 3 rör den del av verksamheten som gäller bidragsgivning under 2012 cirka 75 procent av Kulturrådets totala förvaltningskostnader. För 2011 bedömdes den till 71 procent. 13(114)

14 Verksamheten följs upp genom bl.a. sammanställningar 7-8 gånger under året av ärendebalansen för varje ärendetyp, det vill säga alla ärenden som inte är avslutade och arkiverade. Ärenden som resulterat i att bidrag beviljats är öppna tills Kulturrådet fått in och godkänt redovisning av hur bidraget använts. Av tabell 5 framgår i vilket skede i bidragsprocessen som alla öppna ärenden befann sig vid de senaste årsskiftena. Under 2012 inkom 6340 nya ansökningar om bidrag samt utställningsgarantier. De flesta togs upp för beslut under året men som framgår av översta raden i tabell 5 över ärendebalansen så var det vid årsskiftet 414 bidragsärenden som ännu inte hunnit granskas och 124 där ansökningarna måste kompletteras för att kunna behandlas. Tabell 5. Kulturrådets ärendebalans för bidragsärenden 2011 och 2012 Ärendestatus Registrerat, avvaktar granskning Avvaktar komplettering ansökan Avvaktar beslut Avvaktar utbetalning Avvaktar rekvisition Avvaktar redovisning Redovisat, avvaktar granskning Avvaktar komplettering redovisning Redovisning granskad Avvaktar återbetalning Hos Kammarkollegiet (för återkrav) 9 6 Avvaktar garantitid Avslutat (men inte hunnit arkiveras) 0 52 TOTALT antal ärenden Anm. Motsvarande uppgifter om ärendebalans finns inte framtagen och kan inte återskapas i efterhand i ärendehanteringssystemet eftersom ingen tidskod sätts när ärendestatus ändras. Totalt balanserades vid det senaste årsskiftet bidragsärenden. Den minskade ärendebalansen jämfört med 2011 är ett resultat av förbättrade rutiner. I och med att Kulturrådets tidpunkter för ansökningar och beslut i stort sett är desamma från år till år för respektive stödform bör tabellen ge en ganska bra bild av ett normalår. De flesta som har beviljats stöd ska lämna redovisning året därpå. Ett stort antal ärenden bereddes som vanligt under hösten/vintern 2012 men kunde beslutas först i början av 2013 när bidragsmedlen blev disponibla för Kulturrådet. I tabellen avvaktar de följaktligen granskning eller beslut. De flesta av de ärendena med status avvaktar redovisning är sådana som beslutades under 2012 och vanligtvis ska redovisas under I siffran ingår också ärenden för vilka Kulturrådet tack vare ett bemyndigande redan under 2012 kunde besluta om stöd för Dessa ska i de flesta fall, liksom de för vilka stöd beslutades i början av 2013, lämna redovisningar våren Enskilda ärenden är öppna tills redovisningarna har godkänts och kunnat arkiveras. 14(114)

15 Kvalitetssäkring och kvalitativa aspekter Kvalitetsfrågan beaktas på olika sätt genomgående i hela bidragsprocessen. Grundläggande är att det på Kulturrådets webbplats finns genomtänkt och korrekt information om när och hur stöd kan sökas, att det finns ansökningsblanketter som är logiska från den sökandes perspektiv och som ger Kulturrådet tillräcklig information om den sökande och den verksamhet för vilken bidrag söks samt att de sökande får god service och support när de har frågor kring ansökningar och Kulturrådets behandling av ansökningar. När inkomna ansökningar ska bedömas är det angeläget för Kulturrådet att ha tillgång till nödvändig och kvalificerad sakkunskap vid bedömningarna. Därför finns, förutom Kulturrådets egna handläggarresurser, ett antal arbets- och referensgrupper bestående av kvalificerade ämnesexperter 2. Dessa bedömer ansökningar inom berörda områden och för en ständigt pågående diskussion om det komplexa kvalitetsbegreppets innehåll och värde. För all bidragshantering gäller att inga fullständiga kriterier finns uppställda men ofta finns vissa formella krav som måste uppfyllas, givna i förordningar och föreskrifter. Endast ansökningar som bedöms ha tillräcklig kvalitet kommer ifråga för bidrag. Perspektiv som är viktiga i kvalitetsbedömningen vid sidan av konstnärlig kvalitet är bl.a. hur de sökande hanterar frågor kring jämställdhet, mångfald, förnyelse, tillgänglighet såväl i lokaler som geografiskt, verksamhetsmässiga prestationer, ekonomiska förutsättningar, m.m. Samlade bedömningar görs också av om en bidragsomgång av ett stöd t.ex. uppnår målen när det gäller eftersträvad könsfördelning eller andel bidragsmedel som går till barn- och ungdomsinriktad verksamhet. Under 2012 anlitade Kulturrådet 127 (2011:130 st.) experter till 16 (2011:17 st.) olika arbets- och referensgrupper samt ALMA- och Bolognajuryerna. Sammansättningen av grupperna ska bidra till att garantera god kvalitet i besluten. Dessa experter anlitas vanligtvis under högst fyra år. Arbetsgrupper med beslutsrätt finns inom litteraturområdet och för fonogramsstödet. Inom teater- och dansområdet ingår det även i referensgruppsledamöternas uppdrag att bevista föreställningar för att upprätthålla god kunskap om aktuella aktörer och deras kvaliteter. På litteraturområdet krävs läsning av kulturtidskrifter och böcker, för fonogramstödet och stödet till fria musikgrupper krävs lyssning på ljudprover. Kvalitetsaspekterna i bidragshanteringen säkras också genom att alla ansökningar bereds av flera personer/nivåer innan beslut fattas. I de fall det är beslut som ska fattas av Kulturrådets styrelse sker t.ex. först beredning med enhetschef, avdelningschef och generaldirektören. När det gäller ärenden inom ramen för kultursamverkansmodellen sker beredning även med det av regeringen utsedda Samverkansrådet. 2 På Kulturrådets webbplats, finns aktuell förteckning över samtliga ledamöter i Kulturrådets arbets- och referensgrupper samt juryn för litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Kulturrådets styrelse utser ledamöterna i dessa. Arbetsgrupperna fattar på styrelsens uppdrag själva beslut medan referensgrupperna är rådgivande inför beslut som styrelsen har delegerat till GD att fatta. Arbetsgrupper finns inom litteraturområdet (4 st) samt för fonogramstödet. En tillfällig jury utsågs för urval av illustratörer till Bologna-utställningen i mars (114)

16 För att bidragsgivningen ska kunna medverka till kulturens utveckling krävs expertkompetens. Av detta följer att jäv ibland aktualiseras och då måste hanteras noga genom skriftliga noteringar, såväl i arbets- och referensgrupper som vid beslut av GD och Kulturrådets styrelse. Kansliets personal håller sig löpande uppdaterad vad gäller olika kulturaktörers verksamhet samt trender och tendenser inom kulturlivet. Kulturrådets breda kontaktnät och många möten med olika konstellationer av aktörer inom kulturområdet är av stor betydelse för att kunna upprätthålla kvalitet i beredningsprocesser och beslutsfattande. Det gäller såväl i bidragshanteringen som i arbetet med andra främjande åtgärder. För att säkerställa kvaliteten i beslutsprocessen kring bidragen utvecklade Kulturrådet 2011 de interna rutinerna för bidragshanteringen genom att fastställa en generell bidragsprocess som tydliggör ansvarsfördelningen mellan handläggare och administratörer i bidragshanteringen. En särskild processbeskrivning för litteraturstödet fastställdes också. De fastställda processrutinerna har tillämpats under 2012 med gott resultat. Även redovisningarna av den verksamhet som haft stöd från Kulturrådet är viktiga för kvalitetsutvecklingen, såväl för att säkra att beviljade stöd använts till det de var avsedda för, som för samlad uppföljning av de många bidragsformernas funktion, effektivitet och resultat. Ett internt projekt pågår för att effektivisera uppföljningen. Ett viktigt mål med projektet är att det i slutet av 2013 ska vara förberett så att alla redovisningar från utlysta bidrag ska kunna hämtas in online vilket bland annat ska underlätta arbetet med att sammanställa, kvalitetssäkra och analysera informationen. I föreliggande årsredovisning redovisas en del uppgifter från de senaste årens redovisningar från Kulturrådets bidragsmottagare inom teater-, dans- och musikområdet. Det bör påpekas att detta material genom denna begränsning av kretsen inte utgör någon heltäckande statistik för berörda områden. Ett problem med uppgifterna från redovisningar avseende 2009 och 2010 är också att de har gjorts manuellt och delvis långt i efterhand vilket innebär att brister och oklarheter i redovisningarna inte har kunnat elimineras. Uppgifterna för 2011 är av bättre kvalitet och i nästa årsredovisning kommer kvaliteten ytterligare ha förbättrats. Kvalitet i resultaten kan inte enbart bedömas genom redovisningarna. Främst inom scenkonstområdet men även inom bild- och formområdet krävs kompletterande kunskapsinhämtning genom att t.ex. myndighetens personal och ledamöter i referensgrupperna läser recensioner och gör personliga besök vid framföranden. Kulturrådets personal besöker också ofta föreställningar, deltar vid konferenser, mässor etc. För efterhandsstödet inom litteraturstödet är kvalitetsbedömningen inbyggd i systemet genom att det är den färdiga boken som bedöms. Ansökningar, beviljade stöd, redovisningar och uppföljning En viktig utgångspunkt för Kulturrådets bidragsfördelning är att alla ska få tillgång till ett omfattande och varierat utbud av kultur av hög kvalitet. Kulturrådets interna beredningsprocesser av de många olika formerna för bidrag ska bidra till detta. Avsikten med 16(114)

17 tabell 6 är att ge en översiktlig bild av Kulturrådets alla ärendetyper, deras omfattning samt genomsnittlig handläggningstid. Den breda tillgången till stöd av olika slag möjliggör en stor bredd på kulturutbudet och goda möjligheter att finansiera nyskapande kultur samtidigt som den speglar områdets heterogenitet. Tabellen togs 2011 fram för första gången och det har inte varit möjligt att ta fram tillförlitliga jämförande uppgifter för Med anledning av tabellens storlek hänvisas den som vill se motsvarande uppgifter för 2011 till förra årets årsredovisning som finns tillgänglig på Kulturrådets webbplats. Totalt sett har bidrag beviljats i 54 procent av de ärenden som beslutats under 2012 (53 procent 2011). Av tabellen framgår att beviljandegraden varierade kraftigt mellan olika ärendetyper. Lägst var den för ärenden av projektkaraktär, högst inom ärendetyper med få och stabila aktörer. De 58 ärenden som i tabellen neutralt benämns Bidragsärende och av vilka 47 tillsammans beviljats 83,4 mkr utgörs till stor del beloppsmässigt av stöd till verksamheter som regeringen angivit i Kulturrådets regleringsbrev (RB) för Under beteckningen Bidragsärende finns bl.a. - teater-, dans- och musikallianserna (62,036 mkr enl. RB) - Kungl. Akademien för de fria konsterna (1,66 mkr enl. RB) - verksamhetsbidrag till Hanaholmen (1,2 mkr enl. RB) - Sveriges författarfond (1 mkr enl. RB) - Institutet Dans i skolan (1,6 mkr enl. RB) - Dansnät Sverige (2,4 mkr) - Moomsteatern (2,6 mkr) - pensionsmedel till Stockholms konserthusstiftelse (0,643 mkr) - 8 projekt med fristadsförfattare (0,483 mkr) - kulturprojekt i utlandet genom svenska ambassader resp. Svenska institutet (1,15 mkr) Kulturrådet tog under 2012 ställning till bidragsansökningar (jmf beslut 2011). Dessa ansökningar var av olika karaktär och komplexitet vilket tabellen över alla stödformer indikerar. Till exempel kräver beredningen av kultursamverkansärendena (dvs. regionernas kulturplaner) insatser från många personer på Kulturrådet och i det av regeringen tillsatta Samverkansrådet medan t.ex. stöd till utgivning av en bok beslutas av en arbetsgrupp efter att 2 3 personer i arbetsgruppen läst och bedömt boken. Medelsfördelning till inköpsstöd inom folk- och skolbiblioteksområdet kan ske mera schabloniserat baserat på kommunernas invånarsiffror samt kvalitet och innehåll i kommunernas läsfrämjandeplaner. När det gäller t.ex. stöd till fria grupper inom teater-, dans- och musikområdet bedöms ett stort antal ansökningar av referensgrupper som läser ansökningar och lyssnar på ljudprover (musik) eller studerar rörligt material (dans) på DVD samt sammanträder under ett antal dagar för att väga samman sina bedömningar. Sammantaget blir detta en process som kräver en relativt lång handläggningstid. De beviljade bidragen har i enlighet med Kulturrådets arbetsordning beslutats av antingen Kulturrådets styrelse, Kulturrådets GD eller av någon av styrelsen utsedd arbetsgrupp eller juryn för ALMA. 17(114)

18 Tabell 6. Kulturrådets bidragsbeslut 2012 per ärendetyp Antal beslutade ärenden Summa sökta Antal belopp, beviljade tkr ärenden Summa beviljade medel, tkr Beviljade belopp i genomsni tt, tkr Anm. Litteraturstöd/Invandrarspråk finns även i ärendetypen Litteraturstöd. Handläggningstid i genomsnitt, dgr Andel (%) beviljande beslut Beslutade belopp i % av totalt sökt Ärendetyp Aktörssamverkan % 43% ALMA-pristagarsumma Arrangerande musikföreningar % 60% Arrangörsstöd - konstomr.övergr % 55% Arrangörsstöd dans - projektbidrag % 22% Arrangörsstöd dans - verksamhetsbidrag % 61% Bidragsärende % 89% Centrala amatörkulturorganisationer % 60% Centrumbildningar % 62% Daglig träning för dansare % 47% Dansnät % 100% Folk- och skolbibliotek - inköp av litteratur % 100% Fonogram/Marknadsstöd % 12% Fonogram/Produktionsstöd % 21% Forskning inom kulturområdet % 61% Fria dansgrupper/projektbidrag % 21% Fria dansgrupper/verksamhetsbidrag % 44% Fria musikgrupper % 25% Fria teatergrupper/projektbidrag % 14% Fria teatergrupper/verksamhetsbidrag % 46% Internationell kulturverksamhet/mobilitetsbidrag % 25% Internationell kulturverksamhet/projektbidrag % 20% Internationell och interkulturell kulturverksamhet/verksamhetsbidrag % 51% Internationella nätverk % 51% Internationellt litteratursamarbete % 33% Kollektivverkstäder - utrustningsbidrag % 43% Konsthantverkskooperativ % 78% Kultur för äldre % 64% Kultursamverkan/utvecklingsbidrag % 44% Kultursamverkan/verksamhetsbidrag % 100% Kulturtidskrifter/Nättidskrifter % 29% Kulturtidskrifter/Produktionsstöd % 44% Kulturtidskrifter/Utvecklingsstöd % 37% Litteraturstöd % 100% Litteraturstöd/e-bok % 100% Litteraturstöd/Invandrarspråk % 100% Litteraturstöd/Skolklassiker % 100% Litteraturstöd/Utgivning % 28% Litterära evenemang % 25% Litterära evenemang/bokhandeln % 27% Lokalhållande organisationer % 71% Läsfrämjande % 44% Läsfrämjande/studieförbund % 79% Musik/projektbidrag % 38% Nat min - Kultur % 50% Nat min - Litteratur % 21% Organisationer inom bild- och formområdet % 74% Regional biblioteksverksamhet/verksamhetsbidrag % 95% Regional konsulentverksamhet % 40% Regional musikverksamhet % 69% Regional mångkulturkonsulentverksamhet % 67% Regionala museer/utvecklingsbidrag % 52% Regionala museer/verksamhetsbidrag % 96% Skapande skola % 65% Skådebaneverksamhet % 39% TDM-inst. tonsättarbidrag % 37% TDM-inst. utvecklingsbidrag % 35% TDM-inst. verksamhetsbidrag % 83% Utställningsarrangörer inom bild och form % 45% Utställningsgarantier Viss teaterverksamhet % 52% Översättningsstöd/Drama % 39% Översättningsstöd/Internationellt % 29% Översättningsstöd/Nordiskt % 28% Totalsumma % 72% 18(114)

19 Figur 5. Bidrag i storleksklasser Stödformerna är även mycket olika om man ser till hur stora belopp som varje beviljat bidrag omfattar. Cirka 63 procent av de beviljade stöden uppgick 2012 till högst 100 tkr. Endast 28 beslut under 2012 gällde belopp överstigande 10 miljoner kronor. Dessa avsåg kultursamverkansbidrag, bidrag till regionala verksamheter i de län som ännu inte var med i kultursamverkansmodellen samt två av alliansverksamheterna. De under 2012 beslutade bidragen till projekt inom Skapande skola ligger i intervallet tkr med ett genomsnitt på 392 tkr. För mobilitetsstöd inom ramen för stöd till internationellt kulturutbyte beviljas en del små bidrag under 20 tkr, dock med ett genomsnittligt belopp på 47 tkr. Den stora spridningen i beloppsstorlekar speglar de sökandes mycket olika förutsättningar men även bidragsformernas stora flexibilitet. De flesta som beviljas stöd får inte det belopp som de sökt. Vid stora minskningar kräver Kulturrådet för vissa stöd in reviderade planer/budgetar för att veta att även det minskade beloppet möjliggör verksamhet som bör få stöd. Det är sällsynt att beslutade bidrag inte tas i anspråk. Inom Skapande skola sker dock sent varje höst ett antal återbetalningar av outnyttjade delar av erhållna bidrag. Kulturrådet har de senaste åren arbetat med att utveckla och förbättra tekniken kring bidragshantering i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra arbetsprocesser, dokumentation och uppföljning. Under 2012 kom 91 procent (2011: 86 procent) av ansökningarna in online, men endast cirka 47 procent av redovisningarna. Ett internt projekt pågår för att möjliggöra att alla redovisningar fr.o.m kan komma in online och ännu bättre än idag utgöra grund för myndighetens uppföljning av bidragens funktion och effektivitet för tänkta syften. Den ökade bidragsvolymen 2011 berodde främst på den fortsatta utbyggnaden av Skapande skola, satsningen på Kultur för äldre, aktörssamverkan i samarbete med Sida, pris- och löneuppräkning av vissa anslag samt vissa medel från Svenska filminstitutet, Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Riksteatern som flyttats in i kultursamverkansmodellen. Samtidigt övertog Kungl. Biblioteket biblioteksmedel från Kulturrådet. För 2012 utgörs förändringen främst av att anslaget 1:6 Bidrag till regional 19(114)

20 kulturverksamhet ökades med 25 mkr för utvecklingsmedel och cirka 20 mkr från andra kulturmyndigheter lyftes in i kultursamverkansmodellen. Vidare ökade anslaget till fria grupper med 14 mkr. Därtill utnyttjade Kulturrådet för första gången bemyndigande avseende Kulturtidskrifter med 17 mkr, dvs. beslut togs under 2012 om utgifter som belastar anslaget först Den tillfälliga satsningen 2011 på 30 mkr för Kultur för äldre kompletterades med 10 mkr Tabell 7. Volymuppgifter Kulturrådet totalt Beslutade bidragsansökningar, antal Beviljade bidrag, antal Beviljade bidrag, tkr Not 1. I denna siffra ingår även avvisade, avskrivna, återkallade och utlyfta ( bordlagda ) ärenden vilka vanligtvis också kräver en hel del arbete. Under 2012 handlade det om sammanlagt 196 ärenden, 2011 cirka 98, 2010 cirka 115. I siffrorna ingår även utställningsgarantier som dock inte innefattar några belopp som ska utbetalas. För 2012 var det 17 stycken, 2011 var det 25 stycken och stycken. Not 2. Exkl. beslut om utställningsgarantier För de flesta verksamhetsbidrag sker en relativt omfattande redovisning från bidragsmottagarna året efter det år som bidraget beviljats för. För projektbidrag anpassas redovisningsdatum helt efter projektets specifika förutsättningar. Inom litteraturområdet och för fonogramstödet är det den färdiga boken eller fonogrammet som utgör redovisningen. Varje stödform är anpassad efter konstformernas olika förutsättningar. Geografisk och konstområdesvis fördelning av bidragen Den geografiska fördelningen av Kulturrådets bidrag till de olika länen är en viktig indikation på hur väl bidragsbesluten medverkar till att göra kulturen tillgänglig för alla i hela landet. De utbetalade totalbeloppen speglar i hög grad befolkningstätheten i landet medan bidragen omräknade till kronor per invånare ger en helt annan bild. Här är det istället de befolkningssvaga regionerna med Gotland och Västerbotten i täten som beviljats högst belopp per invånare. Det låga stödet till Stockholmsområdet beror till stor del på att många av de stora scenkonstinstitutionerna och museerna i Stockholm är statliga och inte får sitt stöd från Kulturrådet utan från egna anslag på statsbudgeten. En mera komplett finansieringsbild ges därför återkommande i Kulturrådets rapporter om den samlade statliga finansieringen. Nästa sådan rapport ska redovisas till regeringen senast den 30 juni Vid den geografiska fördelningen i tabell 8 av Kulturrådets samtliga beslutade bidragsmedel har även de samlade kultursamverkansmedlen totalt 960 mkr till 16 landsting 2012 respektive 552 mkr till 5 landsting 2011 fördelats på konstområden med hjälp av uppgifter från landstingen/regionerna om hur de i sin tur har vidareförmedlat de statliga medlen. Till kategorin konstområdesövergripande har i tabell 8 (Obs! Endast i tabell 8) lagts de kultursamverkansmedel som landstingen förmedlat till film, arkiv, hemslöjd 20(114)

21 och kulturfrämjande verksamhet (t.ex. teaterkonsulentverksamhet). Dessa konstområden förekommer inte annars i Kulturrådets direkta bidragsgivning. Den sista kolumnen i tabell 8 visar de av Kulturrådet beslutade bidragsmedlens fördelning mellan länen som kronor per invånare. Spridningen är stor och delvis historiskt betingad av den institutionsstruktur som funnits, var det även finns annan statlig finansiering och hur kommunernas och landstingens egna insatser ser ut inom kulturområdet. Cirka 66 procent av de bidragsmedel som utbetalades från Kulturrådet 2012, liksom 2011, gick till teater-, dans- och musikområdet (TDM), inbegripet regionernas vidareförmedling av statliga medel genom samverkansmodellen för regional kulturverksamhet där TDM-siffran 2012 var 76 procent. Denna struktur är relativt stabil mellan åren vilket bl.a. beror på stabiliteten i Kulturrådets, regionernas och berörda kommuners egen finansiering till de stora regionala institutionernas verksamheter. Även vid regionernas fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen är således teater-, dans- och musikområdet starkt dominerande. Beaktande av Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Kulturrådet lämnade 30 maj 2012 rapport till regeringen om möjligheten att medverka inför och under kulturhuvudstadsåret Bland annat konstaterade Kulturrådet att det sedan 2007, då myndigheten svarade för samordningen av urvalsprocessen för kulturhuvudstad, haft löpande kontakt med Umeå kommun samt att Kulturrådet även ingår som Sveriges observatör i den särskilda nämnd för övervakning och rådgivning (Monitoring and advisory panel) som EU inrättade. Denna nämnd ska ge underlag till Kommissionen för prövning av EU:s ekonomiska bidrag till kulturhuvudstadsprojektet. När rapporten lämnades till regeringen hade dittills under året 11 projekt (om 4,7 mkr) med bäring på Umeå fått bidrag från Kulturrådet. Kulturrådet har under året fört samtal med representanter för Umeå 2014 om myndighetens bidragsformer och möjligheter att stödja olika typer av aktiviteter, liksom med Region Västerbotten. I samarbete med Umeå kommun har informationsmöten arrangerats riktade till kulturlivet i Umeå och Västerbotten om stöden till internationell mobilitet och internationellt samarbete, stödet till det fria kulturlivet samt om EU:s kulturprogram, följt av enskild rådgivning för potentiella sökande. 21(114)

22 Tabell 8. Fördelning av beslutade bidrag per län och konstområde Län Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter Konst, museer och utställningar Konstområdesövergripande Totalt Teater, dans och musik Kr/invånare totalt Stockholms län Uppsala län Södermanlands län * Östergötlands län * Jönköpings län * Kronobergs län * Kalmar län * Gotlands län * Blekinge län * Skåne län * Hallands län * Västra Götalands län * Värmlands län Örebro län * Västmanlands län * Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län * Jämtlands län * Västerbottens län * Norrbottens län * Nationellt Summa nationellt Internationellt Totalsumma Ingick i Kultursamverkansmodellen (114)

23 Offentlig samt privat finansiering För de flesta bidrag till verksamheter och projekt som Kulturrådet beviljar kompletteras den statliga finansieringen av ännu större andel finansiering från landsting, kommun och andra aktörer. Tabell 9 ger en sammanfattande faktisk summerad finansieringsbild genom redovisningar av genomförd verksamhet under 2011 för ett urval av viktiga stödformer. Under övrigt i tabellen ingår beroende på verksamhet t.ex. sponsring, biljettintäkter, gager, prenumerationer, kaféintäkter, etc. I sista kolumnen framgår hur stor del de statliga medlen utgjorde av den samlade offentliga finansieringen. Tabell 9. Samlad finansieringsbild 2011 för vissa områden som haft bidrag från Kulturrådet Finansieringsbild 2011 för vissa stödformer Statlig andel Staten Landsting Kommun Övrigt av offentligt Kultursamverkansmedel (5) 23% 38% 18% 21% 29% Fria teatergrupper 30% 11% 17% 42% 52% Fria dansgrupper 50% 6% 11% 33% 74% Fria musikgrupper 26% 3% 2% 70% 86% Dansarrangörer 28% 12% 37% 24% 36% Kulturtidskrifter 25% 0% 0% 75% 100% Utställningsarrangörer 13% 9% 28% 50% 27% För de enskilda aktörerna som haft stöd inom en stödform kan finansieringsbilden se helt olika ut. Figur 7. Statsbidragets vikt i fria teatergruppers totala finansering 2011 För t.ex. de 79 fria teatergrupper som ligger bakom siffran 30 procent statlig finansiering låg intervallet mellan 2 och 100 procent statlig finansiering. Vid de högsta och lägsta värdena på skalan har stödet från Kulturrådet gällt avgränsade mindre projekt. Figur 7 visar hur stor andel av respektive teatergrupps totala ekonomi 2011 som stödet från Kulturrådet utgjorde. Hur medfinansieringen ser ut är en av de faktorer som Kulturrådet har med vid bedömningen av ansökningar. Eftersom de flesta som beviljas statligt stöd inte får hela det belopp de sökt förändras den samlade finansieringsbilden. Ett exempel på finansieringsbild är de 104 beslut som fattades 2012 om bidrag till utvecklingsprojekt i de 16 län som ingick i kultursamverkansmodellen. Figur 8 visar den sammansättning som erhålls med Kulturrådets beslutade belopp samt de belopp som i ansökningarna angivits för övriga finansiärer. Kanske några andra finansiärer också ändrar sina åtaganden när förutsättningen förändrats genom att staten inte tillskjutit önskat belopp. 23(114)

24 Figur 8. Finansiering 2012 av projekt som fått utvecklingsbidrag analyser av sådana frågeställningar. Hur förändringen ser ut på ärendenivå från beviljad ansökan till genomfört projekt för alla ärenden har Kulturrådet inte haft praktiska möjligheter att analysera. Det pågående utvecklingsarbetet med att förbättra uppföljningsrutiner och det nödvändiga datastödet kommer bl.a. att möjliggöra mer systematiska Handläggningstider För den huvudsakliga mängden ärenden är handläggningstiderna planerade genom fastställda ansökningstidpunkter och schemalagda beslutstillfällen, vare sig beslut ska tas av styrelsen, GD eller särskild arbetsgrupp. Beredningen av ansökningar ska bl.a. garantera rättssäker behandling, hög kvalitet och god geografisk fördelning under beaktande av de sökandes verksamhetsmässiga prestationer och ekonomiska situation och med hänsyn tagen till styrande förordningar och kulturpolitiska prioriteringar i övrigt. Den planerade handläggningstiden ligger vanligtvis på 2 3 månader eftersom det är många ansökningar som ska kvalitetsbedömas och vägas mot varandra samt mot andra medelsanspråk inom relevant(a) anslag. Figur 9. Handläggningstider Den genomsnittliga handläggningstiden för Kulturrådets samtliga ärendetyper uppgick 2012 till 82 kalenderdagar, alltså något kortare än 2011 då det var 84 dagar. Anm. Handläggningstiderna 2009 och 2010 är behäftade med viss osäkerhet pga. avsaknad av korrekt registreringsdatum för vissa ärenden. Analys Bredden i Kulturrådets bidragsgivning bedöms relativt väl motsvara behoven inom ett heterogent konst- och kulturliv. Det arbete som läggs ned på bedömning av bidragsansökningarna är nödvändigt för att kunna göra avvägningar mellan olika bidragsformer, och fortlöpande utveckla rättsäkerhet och transparens. Samtidigt kan konstateras att Kulturrådet med ytterligare medel i högre grad skulle kunna möta den utvecklingspotential som finns inom området. 24(114)

25 Bidrag till olika områden Kulturrådets bidragsgivning redovisas uppdelad på bidrag till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen samt konstområdena: bidrag till regional kulturverksamhet inom samverkansmodellen (SAMV) teater, dans, och musik (TDM) litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter (LBT) bild och form, museer och utställningar (KMU) konstområdesövergripande (KÖ). Förkortningarna används i diagram och tabeller där det är praktiskt av utrymmesskäl. Figur 10. Beviljade bidrag fördelat på områden I och med att ytterligare 11 län kom in i kultursamverkansmodellen 2012 blev kultursamverkansområdet störst av de fem områdena och omfattade 52 procent av de bidrag som Kulturrådet beslutade. Teater-, dans- och musikområdet minskade kraftigt till cirka 26 procent av de direkt beslutade bidragen. Proportionerligt minskade även den direkta bidragsgivningen till museiområdet kraftigt. Förändringen är stor jämfört med 2010 eftersom kultursamverkansmodellens införande gav helt nya förutsättningar från och med I kategorin konstområdesövergripande bidrag inryms främst bidrag till skapande skola, kultur för äldre, nationella minoriteter, centrala amatörkulturorganisationer, några centrumbildningar, skådebaneverksamhet samt vissa andra medel. Så långt det varit möjligt har alla bidrag som gått att hänföra till andra konstområden förts till dessa i redovisningarna av beslutade bidragsansökningar, antal beviljade bidrag samt tillhörande bidragsbelopp. Stöd till internationell verksamhet redovisas under respektive relevant konstområde. Sammanfattande text om Kulturrådets internationella verksamhet finns under avsnittet Andra främjande åtgärder. 25(114)

26 Kultursamverkansmodellen Under denna rubrik redovisas arbetet med kultursamverkansmodellen och de beslut om kultursamverkansmedel som Kulturrådet fattat utifrån främst berörda regioners kulturplaner. Även utvecklingsbidragen från anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet redovisas i sin helhet i detta avsnitt. Tabell 10. Volymuppgifter Kultursamverkansbidrag och utvecklingsbidrag från anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet Beslutade bidragsansökningar, antal Beviljade bidrag, antal Beviljade bidrag, tkr Den tidigare försöksverksamheten med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel i Skåne t.o.m Cirka nio procent av Kulturrådets totala årsarbetstid och tre procent av förvaltningskostnaderna beräknas avse hanteringen av kultursamverkansmodellen och utvecklingsbidrag från anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet som 2012 omfattade cirka 52 procent (jmf 30 procent 2011) av Kulturrådets sammanlagt beviljade bidrag. Någon motsvarande förvaltningskostnad för 2010 går inte att redovisa p.g.a. avsaknad av uppgifter om nedlagd tid. Förberedelser inför modellens införande pågick dock under nästan hela Kultursamverkansmodellen Kulturrådets styrelse fattade i januari 2012 beslut om kultursamverkansmedel till sexton län efter granskning och bedömning av kulturplanerna som lämnades till Kulturrådet i början av november Under 2012 har Kulturrådet sedan haft möten med vart och ett av länen, bland annat kring uppföljnings- och utvecklingsfrågor. Våren 2012 rapporterade länen hur de vidareförmedlat de erhållna kultursamverkansmedlen. Kulturrådet har under året fortsatt arbetet för att utveckla kultursamverkansmodellen och dialogen med regionerna. Cirka 70 möten och dialoger med bäring på samverkansmodellen har ägt rum. Till ett möte var samtliga län inbjudna och även Samverkansrådet 3, KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd) och Ideell kulturallians deltog. Vid mötet diskuterades kulturens roll i den regionala utvecklingen. Därtill lyfte Kulturrådet frågorna kring civilsamhällets och kulturskaparnas roll i modellen, nationella minoriteter och funktionshinderspolitiken. Den 5 november 2012 lämnades kulturplaner och revideringar avseende 2013 in till Kulturrådet, som därefter tillsammans med Samverkansrådets parter granskade och bedömde dem bl.a. i förhållande till de nationella målen för kulturpolitiken och kraven i förordningen för kultursamverkansmodellen. Kompletterande information begärdes in 3 Enligt regeringsbeslut ska i Samverkansrådet ingå Kulturrådet (ordförande), Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämnden, Kungl. Biblioteket, Länsstyrelserna genom länsstyrelsen i Sörmland, Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdfrågor, Riksantikvarieämbetet och Riksteatern. 26(114)

27 från de flesta regionerna på grund av att områden i kulturplanerna bedömdes vara otillräckligt preciserade som beslutsunderlag. Kulturrådets styrelse beslutade sedan den 30 januari 2013 om 2013 års kultursamverkansmedel till de 20 aktuella länen. Samtidigt togs ett samlingsbeslut om bidragen till de regionala institutionerna i Stockholms län. Kulturrådet har, efter dialog med regionerna och Samverkansrådets parter, arbetat fram en modell för uppföljning av kultursamverkansmodellen. Såväl regioner som Samverkansrådet har fått möjlighet att lämna synpunkter på Kulturrådets förslag. Kulturrådets styrelse beslutade den 21 september om riktlinjer för kvalitativ uppföljning. Den 2 maj 2012 inkom de fem första regionerna som ingick i modellen 2011 med redovisningar enligt föreskrifterna för kvantitativ uppföljning. Materialet har kvalitetssäkrats gentemot regionerna och bearbetats av Kulturrådet tillsammans med Samverkansrådet och kompletterats med kvalitativ uppföljning i form av intervjuer. En uppföljningsrapport kommer att offentliggöras under våren. För att säkra god kvalitet i den framtida uppföljningen av Kultursamverkansmodellen har Kulturrådet genomfört workshops med fokus på erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad tillsammans med samtliga regioner som omfattas av kultursamverkansmodellen. Kulturrådet har även bidragit med medel till ett nationellt införande av Region Skånes kulturdatabas och tagit fram förslag till en handbok i syfte att underlätta arbetet med att göra nationella jämförelser. Under året har Kulturrådet också intensifierat arbetet med kontrollen av regionernas egna kontrollsystem för hur tilldelade medel inom samverkansmodellen hanteras samt tagit fram en plan för det fortsatta arbetet. Samverkansrådet träffades vid fyra tillfällen under året och diskuterade då bland annat regionernas kulturplaner, innehållet i Kulturrådets beslut om samverkansmedel, uppföljningsfrågor samt former för dialog med regionerna. Samverkansrådets arbetsgrupper kring uppföljning och för förberedande av rådets möten har träffats vid ett flertal tillfällen. Regelbundna möten har också anordnats med företrädare för civilsamhället och kulturskaparna, främst genom Ideell kulturallians och KLYS. Arbetet har också fortsatt med utveckling av det interna arbetet kring kultursamverkansmodellen, framför allt med fokus på uppföljningsfrågor och processer för att upprätthålla Kulturrådets nationella överblick. Kultursamverkansmedlen Kulturrådets styrelse beslutade den 24 januari 2012 om samlade medel till landstingen/ regionerna inom ramen för kultursamverkansmodellen. Totalt omfattade besluten 960 miljoner kronor. Beslut togs även om 243 miljoner kronor i bidrag till regionala verksamheter i de fem län som ännu inte ingick i modellen. I tabell 11 redovisas hur 27(114)

28 samverkanslänen under våren 2012 vidarefördelade de statliga kultursamverkansmedlen inom de sju områden som de regionala medlen får användas till. Tabellen visar även vilka regionala medel som Kulturrådet och övriga berörda myndigheter fördelade 2012 till de län som ännu inte ingick i samverkansmodellen men dessa medel ingår således inte i totalsumman i tabell 7. Mellan vissa landsting och regioner finns utvecklade samarbeten. Blekinge och Kronoberg har en gemensam regionteater och det administrativa ansvaret vilar på Kronoberg där också de statliga medlen redovisas. På motsvarande sätt är länsbiblioteket gemensamt för de båda länen men det administrativa ansvaret ligger här på Blekinge som redovisar de statliga medlen. Danskonsulentverksamheten delas mellan Blekinge, Kalmar och Kronoberg med administrativt ansvar för Kronoberg. Även Filmresurscentrum är gemensamt för dessa tre län med regionförbundet i Kalmar som ansvarigt för de statliga medlen och administrationen. Inom scenkonstområdet samarbetar de fyra nordliga länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland inom Norrlands nätverk för musik, teater och dans (NMD) med Västerbotten som administrativt ansvarigt för de 10,5 mkr som utgör statliga medel. Tabell 11. Beslutade statliga medel 2012 som verksamhetsbidrag till regional kulturverksamhet, totalt och fördelat på kultursamverkansmodellens områden. För regionerna i som ingick i samverkansmodellen deras vidareförmedling enligt rapportering till Kulturrådet våren Statliga bidrag 2012 varav andel (%) som fördelades till Län i modellen 2012 tkr TDM* museer Kkfrämj* arkiv film hemslöjd bibl Södermanlands län ,2% 20,0% 1,7% 3,3% 2,5% 2,6% 4,7% Östergötlands län ,6% 9,9% 0,5% 0,7% 0,9% 0,9% 2,6% Jönköpings län ,8% 20,4% 3,7% 1,0% se Kkfrämj 2,1% 4,0% Kronobergs län ,5% 19,3% 0,9% 1,3% se Kalmar 1,9% se Blekinge Kalmar län ,4% 32,1% 1,1% 1,0% 4,2% 2,2% 4,0% Gotlands län ,1% 28,6% 0,4% statligt 2,2% 2,8% 3,8% Blekinge län ,0% 28,1% 3,5% 3,3% se Kalmar 3,8% 12,2% Skåne län ,1% 13,4% 0,7% 0,2% 1,0% 0,7% 1,8% Hallands län ,8% 25,6% 5,8% 1,9% 1,7% 2,5% 4,7% Västra Götalands län ,1% 12,6% 0,6% 0,3% 0,5% 0,6% 1,3% Örebro län ,9% 13,9% 1,1% 1,2% 1,3% 1,3% 3,3% Västmanlands län ,2% 14,4% 2,3% 1,6% 2,0% 2,1% 4,5% Västernorrlands län ,9% 11,3% 1,7% 1,1% 2,9% 1,5% 2,7% Jämtlands län ,8% 30,5% 2,5% 1,1% 2,8% 2,2% 4,2% Västerbottens län ,5% 8,5% 1,4% 0,6% 1,3% 0,8% 1,9% Norrbottens län ,1% 10,3% 1,7% 1,3% 3,0% 1,6% 5,0% Delsumma "i modellen" ,3% 14,9% 1,2% 0,7% 1,2% 1,2% 2,5% Län utanför modellen 2012 Stockholms län ,9% 5,7% 0,4% 0,5% 1,4% 0,7% 2,4% Uppsala län ,1% 12,1% 1,7% 1,2% 1,1% 1,6% 3,2% Värmlands län ,6% 12,7% 1,0% 0,9% 2,5% 1,3% 3,0% Dalarnas län ,3% 17,3% 2,2% 1,4% 3,8% 2,0% 4,1% Gävleborgs län ,8% 13,9% 1,8% 1,2% 1,6% 1,7% 3,0% Delsumma "utanför modellen" ,0% 10,8% 1,2% 0,9% 1,9% 1,3% 3,0% SUMMA BIDRAG ,8% 14,0% 1,2% 0,8% 1,4% 1,2% 2,6% *TDM=teater, dans och musik. KKfrämj=Konst- och kulturfrämjande verksamhet 28(114)

29 Av uppgifterna i tabellen kan bl.a. konstateras att fördelningen mellan främst TDM- och museiområdena visar stora skillnader mellan länen, såväl i de län där landstingen svarat för vidarefördelningen av kultursamverkansmedlen som i de län som stod utanför modellen och Kulturrådet fördelade medel direkt till berörda institutioner. De kultursamverkansmedel som Kulturrådet beviljade 2012, och som framgår av summakolumnen i tabell 11, utgjorde i princip 2011 års verksamhetsbidrag (även från Svenska Filinstitutet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksarkivet och Riksteatern) med en uppräkning med 1 procent, dvs. i princip samma uppräkning som i budgetpropositionen för Vissa prioriterade tillägg gjordes därutöver för satsningar inom bildoch scenkonstområdet. Utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet Innan kultursamverkansmodellens införande beviljades utvecklingsbidrag från ett särskilt museianslag och ett anslag för regionala scenkonstinstitutioner. Från och med 2011 finns alla utvecklingsmedel på anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet och nu redovisas därför utfallet av besluten samlat i detta avsnitt, dvs. även de beslut som gäller projekt i län som ännu inte ingår i kultursamverkansmodellen. Tabellen nedan redovisar omfattningen av beslutade utvecklingsbidrag i den gamla och nya strukturen. Tabell 12. Utvecklingsbidrag Konstområde samt Beslutade bidrag, tkr Antal beslutade bidrag samverkansmodellen SAMV fanns ej fanns ej TDM (ännu inte i modellen) KMU (ännu inte i modellen) LBT (inte i modellen) Summa Anm. Fr.o.m övertog Kungl. Biblioteket medlen till utvecklingsbidrag inom biblioteksområdet. För har anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet tillförts 25 miljoner kronor årligen som förstärkning för förnyelse och utveckling av konstnärliga uttryck samt nydanande sätt att sprida och tillgängliggöra kulturen. Denna förstärkning innebär i princip en fördubbling av medlen till särskilda utvecklingssatsningar. Vid bedömningen av ansökningarna har granskningen också skett utifrån bedömd kvalitet, om projekten bidrar till tillgänglighet till kulturutbudet, om de är intressanta ur perspektiven barn och unga, internationellt/interkulturellt eller interregionalt. Även Umeå 2014 har funnits som ett möjligt skäl för prioritering. Kulturrådet fördelade under 2012 sammanlagt 120 utvecklingsbidrag om totalt 48,8 miljoner kronor inom ramen för anslaget. Av dessa medel gick 86 procent till de 16 län som ingick i Kultursamverkansmodellen och alltså 14 procent till övriga fem län. Fördelningen föregicks av dialoger med länen som ingick i kultursamverkansmodellen. 29(114)

30 Totalt 99 ansökningar fick avslag, främst på grund av att förslagen antingen i huvudsak skulle ha inneburit finansiering av befintlig verksamhet eller för att de hade andra kvalitetsbrister. En del avslogs även på grund av medelsbrist. Figur 11. Regionala utvecklingsmedel 2012 Området bild- och formkonst, museer och utställningar (KMU) fick tillsammans med teater-, dans och musikområdet (TDM) cirka 80 procent av utvecklingsmedlen. Tabell 13. Länsvis fördelning av regionala utvecklingsbidrag 2012 Antal utvecklingsbidrag Summa utvecklingsbidrag, tkr Totalt Län TDM LBT KMU KÖ TDM LBT KMU KÖ Antal Summa tkr I kultursamverkansmodellen 2012 Blekinge län Gotlands län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Södermanlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Summa i modellen Utanför kultursamverkansmodellen 2012 Dalarnas län Gävleborgs län Stockholms län Uppsala län Värmlands län Summa ej modellen Totalsumma Samtliga län har fått del av regionala utvecklingsbidrag. 30(114)

31 Tabell 14. Utvecklingsbidrag 2012 till regional kulturverksamhet Till samverkanslänen Till övriga 5 län TOTALT Område antal tkr antal tkr antal tkr % (tkr) Bibliotek, litteratur ,5% Arkiv ,0% Teater ,9% Musikteater ,4% Dans ,2% Musik ,5% Konst, bild och form ,6% Museer ,2% Konstområdesövergripande ,7% Totalsumma ,0% Omkring hälften av alla beviljade utvecklingsprojekt har haft tillgänglighet till kulturutbudet som en viktig faktor. Barn och unga, nydanande sätt att sprida och tillgängliggöra kultur, konstnärlig förnyelse samt kvalitet har också varit framträdande prioriteringsgrunder. Några exempel på utvecklingsprojekt som fick stöd inom ramen för medelstillskottet: Region Halland har beviljats medel för projektet Kulturresidens - platser för möten inom professionellt konstnärligt skapande. Projektet syftar till att utveckla en ny modell, en mobil infrastruktur för konstnärligt skapande och möten med publik. Kulturrådet bedömer att projektet genom samverkan mellan kommuner, kulturskapare och arrangörsled kan bidra till nya sätt att sprida och tillgängliggöra kulturen. Genom att erbjuda goda villkor för konstnärligt skapande och tvärkulturella mötesplatser bedöms projektet även främja förnyelse och utveckling av konstnärliga uttryck. Norrlandsoperan AB beviljades medel för River Stories, ett treårigt länsövergripande samverkansprojekt som samlar och involverar kulturlivets aktörer och föreningar i samtliga kommuner i Västerbotten i berättarprojekt som äger rum i hela länet och kulminerar i Umeå under Kulturhuvudstadsåret Kulturrådet bedömer att projektet kommer att skapa större samverkan mellan kulturlivets samtliga aktörer på kommunal och regional nivå samt framhäva kulturens betydelse för regionens utveckling och tillväxt, samt skapa nya modeller för konstnärligt baserade utvecklingsprojekt. Flera län har beviljats medel för att utveckla bild- och formkonstområdet, bland annat Regionförbundet Södra Småland som genom ett projekt gör en ambitiös insats för att skapa ett konstliv med bredd och spets tillgängligt för alla. Metoden är att stärka infrastrukturen inom bild- och formområdet och arbetet genomförs genom att samla länets aktörer för att gemensamt utveckla olika insatser. 31(114)

32 Länsöverskridande projekt har etablerats och tillsammans med de insatser som görs i angränsande län inom bild och formområdet, bedöms tillgängligheten och möjligheten att uppleva konst av hög kvalitet att öka påtagligt. Flera län, däribland Regionförbundet Östsam och Regionförbundet Jämtlands län har beviljats medel för utveckling av den professionella dansen. Genom projekten önskar regionerna ge ökat utrymme för den professionella dansen, bland annat genom residens och gästspel. Det är Kulturrådets bedömning att projekten kan leda till att öka tillgängligheten till danskonst av hög kvalitet och stärka den nationella infrastrukturen för den professionella dansen i linje med Kulturrådets strategi för området. När Kulturrådet bedömer ansökningar försöker handläggarna även bedöma hur stor del av ett bidrag som kan komma att stödja verksamhet för barn och unga. Bedömningen är inte alltid enkel att göra men bidrar ändå till en sammanvägd, om än grov bild. Figur 12. Andel bidrag till barn och unga vid regionala utvecklingsbidrag 2012 Omkring 24 procent av utvecklingsmedlen bedöms 2012 ha gått till projekt med inriktning på barn och unga, vilket är lägre än vid besluten 2011 då bedömningen var 32 procent. Analys Kulturrådet bedömer att arbetet med kultursamverkansmodellen och Kulturrådets dialoger med regionala företrädare och regionerna samt myndighetsrepresentanter inom Samverkansrådet har utvecklats väl under Dialogerna med regionerna har under året givit möjlighet att diskutera kulturpolitiskt prioriterade frågor, regionernas utvecklingsområden och uppföljningsfrågor. Vid en jämförelse mellan 2010 och 2011 är det tydligt att regionerna inte har gjort några drastiska förändringar av fördelningen av de statliga medlen. Detsamma gäller för Ett antal långsiktiga samarbeten förekommer över länsgränserna i sydöstra och norra delarna av landet. Kulturrådet kan dock konstatera att det inom ramen för utvecklingsbidragen och förstärkningen om 25 miljoner kronor pågår intressanta utvecklingsprojekt som bedöms utveckla den nationella infrastrukturen och förbättra tillgången till ett varierande kulturutbud i hela landet, samtidigt som projekten ger utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Ett antal beviljade projekt syftar till utveckling av konstområden som 32(114)

33 inte har haft en god regional infrastruktur, som t.ex. bild- och formområdet samt dansen. Kvaliteten på ansökningarna varierade och ett antal föll inte inom ramen för syftet med stödet. I en del sådana fall bedömde Kulturrådet att det närmast rörde sig om önskade förstärkningar av den redan pågående löpande verksamheten. Antalet ansökningar som berörde interregionala samarbeten var få. Den nationella överblick som Kulturrådet har är av stor vikt för att bedöma ansökningarna och den kompetens och kunskap om pågående projekt runt om i landet som myndigheten har skulle i högre utsträckning kunna tas tillvara i verksamheternas utvecklingsarbete. Utvecklingsbidragen är ett viktigt verktyg för Kulturrådet att upprätthålla den nationella överblicken och för att kunna stimulera utvecklingen inom olika konstområden och olika regioner. Under året har Kulturrådet haft ett starkt fokus på utveckling av uppföljningssystem och sådana finns nu för såväl kvantitativ och kvalitativ uppföljning som kontroller. Mot bakgrund av de insatser som gjorts och de beslut som fattats under året är det Kulturrådets bedömning att förutsättningarna för en god uppföljning av de statliga medlen nu finns. Dock krävs ett regelbundet och kontinuerligt arbete med framför allt kvalitetssäkring, kunskapsuppbyggnad och kontrollsystem. Även formerna för presentation av resultaten behöver vidareutvecklas. 33(114)

34 Teater, dans och musik Kulturrådet har en omfattande bidragsgivning inom scenkonstområdet. I myndighetens uppdrag ingår att fördela stöd till både fria grupper och arrangörer inom teater-, dansmusikområdet, till fonogramproduktion och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse samt verksamhetsbidrag och utvecklingsbidrag direkt till vissa institutioner samt inom ramen för kultursamverkansmodellen bidrag för professionell teater-, dans- och musikverksamhet. Även en mycket stor del av de internationella bidrag som söks och beviljas avser scenkonstområdet, liksom vissa bidragsärenden som inte ingår i någon samlad bidragsomgång. Tabell 15. Volymuppgifter TDM Beslutade bidragsansökningar, antal Beviljade bidrag, antal Beviljade bidrag, tkr Fr.o.m övergår de regionala bidragen successivt, från att fördelas direkt från Kulturrådet till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner, till att berörda regioner/ landsting inom ramen för kultursamverkansmodellen vidareförmedlar statliga medel till regionala verksamheter. Detta nya förfaringssätt ligger bakom hela minskningen från 2010 i tabellen av beviljade bidragsbelopp. Den ökning av antalet beslut respektive antalet beviljade bidrag som skett beror främst på ökat antal ansökningar inom musikområdet. Kulturrådets regionala utvecklingsbidrag till bl.a. teater-, dans och musikområdet redovisas samlat i avsnittet Utvecklingsbidrag till regional verksamhet under Bidrag till olika områden. Cirka 15 procent (jmf 17 procent 2011) av Kulturrådets totala årsarbetstid samt åtta procent av förvaltningskostnaderna beräknas ha avsett hanteringen av stöden inom teater-, dans- och musikområdet samt de internationella stöden som omfattade cirka 27 procent (jmf 42 procent 2011) av Kulturrådets sammanlagt beviljade bidrag. Någon motsvarande förvaltningskostnad för 2010 går inte att redovisa p.g.a. avsaknad av uppgifter om nedlagd tid. Cirka 36 procent av alla beslutade bidragsansökningar 2012 gällde teater-, dans- och musikområdet. Figur 13. Fördelning 2012 av bidrag inom TDM-området Medlen till regionala institutioner i de fem län som 2012 inte ingick i samverkansmodellen svarade fortfarande för en stor andel av de beviljade bidragen. I övrigt ingår bl.a. internationell verk- 34(114)

35 samhet, centrumbildningar, en del centrala amatörkulturorganisationer, alliansverksamheterna, bidrag till Hanaholmen, m.m. Tabell 16. Beviljade verksamhetsbidrag till teater-, dans- och musikområdet (tkr) Verksamhetsbidrag Regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, verksamhetsbidrag 1 Viss teaterverksamhet av nationellt intresse Samarbete med tonsättare Fria teatergrupper Fria dansgrupper/koreografer Fria musikgrupper Arrangörs- och turnéstöd, dans Musikarrangörer och konstområdesövergripande arrangörer Fonogram SUMMA ) Avser institutioner i de län som inte ingick i Kultursamverkansmodellen (dvs. 5 län 2012, 16 län 2011) Kulturrådet har de senaste åren ökat stödet till musikområdet, bl.a. för samarbete med tonsättare, fria musikgrupper och arrangörer inom musikområdet. Inför 2012 fick Kulturrådet även ökade medel för satsningar inom musikområdet mot bakgrund av Rikskonserters nedläggning. Satsningen på dansområdet har också fortsatt i linje med Kulturrådets strategi för den professionella dansen. Figur 14. Andel bidrag till barn och unga vid stöd till TDM-institutioner 2012 Regionala scenkonst- och musikinstitutioner och regional musikverksamhet finns representerade i samtliga län och presenterar konserter och föreställningar i egna lokaler och på turné. Omkring 33 procent av Kulturrådets bidrag till dessa verksamheter 2012 i de fem län som ännu inte ingick i kultursamverkansmodellen riktades mot barn och unga. Inom den fria sektorn fördelas bidrag till ett stort antal grupper inom teater-, dans- och musikområdet samt till arrangörer som presenterar föreställningar och konserter av professionella aktörer. Inom teater-, dans- och musikområdet sker samverkan mellan olika aktörer inom fältets olika delar. Många utövare arbetar växelvis på institutioner och i fria grupper. Flera arrangörer inom området presenterar både föreställningar och konserter från institu- 35(114)

36 tioner och det fria kulturlivet. På vissa håll finns samverkan mellan den regionala musikverksamheten (länsmusiken), fria musikgrupper och ideella arrangörer. Under de senaste åren har Kulturrådet också noterat en ökad samverkan mellan olika organisationer inom musikområdet. I vissa delar av landet finns också en viss samverkan mellan institutioner och det fria kulturlivet i form av resursdelning. Bland de fria teatergrupper som hade stöd 2011 från Kulturrådet redovisade man att 13 procent av produktionerna skedde i samarbete med någon institution. Samverkan förekommer också alltmer mellan de fria grupperna, där de grupper som har egna scener samverkar med dem som saknar egna lokaler. Inom dansområdet, där tillgång till egna lokaler är ovanligt, samverkar det fria danslivet och institutionerna både vad gäller möjligheterna till repetition och produktion. Av redovisningarna från bidragsmottagare 2011 framgick att 47 procent av de fria dansgruppernas produktioner skedde i samverkan med en institution. Under sommaren 2012 fattade regeringen beslut om en ny förordning för stödet till fria aktörer inom teater-, dans- och musikområdet. Stödet kommer fr.o.m att i högre grad än tidigare ta sikte på produktion, presentation och främjande inom scenkonstområdet. En ambition är även att på ett effektivare sätt än tidigare utnyttja det bemyndigande som finns inom anslaget så att aktörerna tidigt kan få besked om vilket stöd de kommer att få nästa år om inte förutsättningarna väsentligt förändras för den enskilde aktören. Söktrycket är fortsatt starkt inom samtliga områden som framgår av tabell 6 som ger en överblick över alla bidragsbeslut som Kulturrådet fattade under Figur 15 visar hur stor andel av sökta belopp som de senaste åren har beviljats inom olika delar av teater-, dans- och musikområdet. Lägsta värdet finns alla år för fonogramstödet och därnäst för stödet till fria musikgrupper. Antalet ansökningar är stort för dessa stöd. Figur 15. Andel beviljat bidrag i relation till sökt belopp 36(114)

37 Internationellt kulturutbyte och samarbete Det finns betydande internationella inslag i scenkonst- och musiklivet i Sverige. Inom hela området ges många internationella gästspel och konserter och många av de verksamma inom fältet turnerar utomlands och samarbetar med kollegor från andra länder. Internationellt och interkulturellt samarbete har under flera år varit ett prioriterat område för Kulturrådets utvecklingsbidrag till regionala institutioner. Kulturrådet har beviljat medel både till internationella turnéer och till gästspel inom Sverige samt för internationella samarbeten, där framför allt det fria kulturlivets internationalisering har prioriterats. Samarbeten kan innebära t.ex. samproduktioner, EU-projekt eller större arrangemang i Sverige eller utomlands som samlar många aktörer inom fältet. Stöd fördelas även till organisationer och nätverk inom teater-, dans-, musik- och bild- och formkonstområdet som bedriver internationellt utbyte och samarbete och som har betydelse för en ökad internationalisering av fältet. Under 2012 beslutade Kulturrådet att ta en mer aktiv roll för att främja internationaliseringen av scenkonsten i Sverige. Efter en enkätundersökning och samtal med företrädare inom scenkonstfältet beslutades att myndigheten skulle samordna en svensk närvaro på scenkonstmässan APAP 2013 (Association of Performing Arts Presenters) som årligen arrangeras i New York under fyra dagar i mitten av januari. Under våren arrangerades ett informationsmöte där planerna för 2013 presenterades samt synpunkter från företrädare från fältet inhämtades. Efter sommaren beslutade Kulturrådet och Statens Musikverk att samverka kring mässdeltagandet och hösten påbörjades ett intensivt arbete med information, samordning och planering tillsammans med konsulatet i New York. En gemensam trycksak - Performing Arts for an International Audience utformades också av Kulturrådet. Kulturrådet för statistik över andelen kvinnor och män i konstnärlig ledning och bland medverkande inom de båda bidragen inom internationellt kulturutbyte. Statistiken visar att andelen kvinnor och män bland medverkande och i konstnärlig ledning skiljer sig åt mellan de olika konstområdena, men generellt sett också mellan de två bidragstyperna. Figur 16. Könsfördelningen i beslutade internationella projekt 2012 Andelen män är högre inom mobilitetsstödet generellt och andelen kvinnor högre inom samarbetsprojekten. Siffrorna är dock preliminära eftersom ett antal festivaler och andra 37(114)

38 större projekt som beviljats medel anger de konstnärligt medverkande i redovisningen av bidraget. Kulturrådets stöd går även till information i utlandet om musik från Sverige bl.a. genom bidrag till Svensk Musik och Export Music Sweden. Teater-, dans- och musikallianserna Arbetsmarknaden för professionella skådespelare, dansare och musiker kännetecknas av förhållandevis få tillsvidareanställningar och en stor andel visstidsanställningar och att många som anlitas har F-skatt, dvs. är egna företagare. För att förbättra situationen för scenkonstnärerna har riksdagen sedan 1999 i olika omgångar beslutat om att anslå medel till scenkonstallianser där professionella skådespelare, dansare och musiker kan få anställning och ersättning under perioder då de saknar andra engagemang. De tre allianserna, Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen hade 135, 60 respektive 110 skådespelare, dansare respektive musiker anställda vid årsskiftet 2011/12 enligt respektive årsredovisning för Enligt Kulturrådets regleringsbrev för 2012 gäller för bidrag till Teater-, Dans- och Musikallianserna att dessa ska verka för frilansande skådespelares, dansares och musikers trygghet och minskade beroende av arbetslöshetsförsäkringen samt stimulera till utveckling och rörlighet inom respektive konstområde. Under 2012 fördelade Kulturrådet av regeringen fastställda belopp till allianserna; drygt 28 mkr till Teateralliansen, 12 mkr till Dansalliansen och 22 mkr till Musikalliansen. Arrangörsstöd inom dans- respektive musikområdet För att uppnå målet om ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla i hela landet fördelas arrangörsstöd inom musik- och dansområdet. Sådant stöd kan även fördelas till verksamheter som presenterar ett konstområdesövergripande program. Totalt fördelade Kulturrådet 2012 cirka 54 miljoner kronor som arrangörsstöd. Figur 17. Arrangörsstöd Stödet till arrangörer förstärktes kraftigt under Mer än hälften av medlen fördelades till musikområdet och cirka 31 procent till arrangörer inom dansområdet. 38(114)

39 Figur 18. Arrangörsstödets fördelning 2012 Se vidare under dans respektive musik. Fria teater-, dans- och musikgrupper En stor del av de fria teater-, dans- och musikgrupperna har sin hemvist i storstäderna. Flertalet av grupperna turnerar i stora delar av landet och många även internationellt. Genom att relatera gruppernas redovisade besökstal till befolkningsunderlaget i respektive län 2011 tecknas en grov bild av hur väl de fria grupperna, som redovisat hur de använt sitt stöd från Kulturrådet, nådde ut i landet Tabell 17. Fria gruppers besökare 2011 Besökare 2011 vid föreställningar/konserter av fria grupper med stöd från Kulturrådet Antal besök totalt Antal besök per 1000 invånare i länet Län Teatergrupper Dansgrupper Musikgrupper SUMMA fria grupper Teatergrupper Dansgrupper Musikgrupper SUMMA fria grupper Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Totalsumma (114)

40 Uppgifterna i tabellen visar att de olika fria grupperna som Kulturrådet stödde 2011 nådde ut mycket ojämnt i landet. För dansen berodde det i hög grad på att infrastrukturen inom dansen fortfarande är svag med få scener och få arrangörer. Under 2012 beviljades några regionala utvecklingsprojekt med inriktning på att stärka infrastrukturen. Teater Bidragen inom teaterområdet omfattar de sceniska uttrycken teater, dockteater, mim, cirkus, opera/musikteater, performance samt olika blandformer och fördelas till verksamheter och projekt som når en publik i hela landet. Många grupper turnerar nationellt, ett antal grupper även internationell verksamhet och ett flertal turnerar regionalt. Det förekommer ett flertal nya konstellationer bland de sökande vid sidan av de mer etablerade grupperna som sökt statsbidrag under en följd av år. För att kunna möta behovet av stöd även hos nya aktörer har Kulturrådet genomfört en del omprioriteringar inom ramen för tillgängliga medel. En viktig utgångspunkt i Kulturrådets bidrag till den fria scenkonsten är att bevilja rimliga belopp i förhållande till den budget som presenteras i ansökan, för att så långt det är möjligt skapa förutsättningar för rimliga arbetsvillkor inom den fria sektorn. Det innebär att några verksamheter som erhållit stöd under en följd av år har beviljats lägre belopp än tidigare år eller avslagits. Enligt Kulturrådets strategi för jämställdhetsarbetet är ett av delmålen att Kulturrådets bidragsgivning ska verka för att minst 40 procent av medlen ska komma det underrepresenterade könet till del. Detta innebär att Kulturrådet i handläggningen av bidrag till de fria teatergrupperna räknat såväl upphovspersoner som regissörer och kan där konstatera att såväl ansökningar som beviljade medel faller inom ramen för 40/60-målet för såväl dramatiker, regissörer som andra typer av upphovspersoner. Tabell 18. Uppgifter om fria teatergrupper Uppgifter om fria tatergrupper med stöd från Kulturrådet Antal redovisande enheter/organisationer Kulturrådets bidrag som andel av total intäkt 26% 28% 27% Antal produktioner Antal föreställningar totalt varav i Sverige Antal besökare till föreställningar varav i Sverige Andel (%) besökare 0-25 år i Sverige 66% 67% 72% Andel (%) besökare 0-18 år i Sverige 63% uppgifter saknas Antal anställda (exkl. F-skatt) varav andel (%) kvinnor 58% 55% 53% Antal årsverken Anm. Uppgifterna från redovisningar avseende 2009 och 2010 har sammanställts manuellt och delvis långt i efterhand vilket innebär att brister och oklarheter i redovisningarna inte har kunnat elimineras. 40(114)

41 De fria teatergrupperna har en lång historia av att tillgängliggöra scenkonst för barn och unga i hela landet och Kulturrådet kan konstatera att den fria scenkonsten tar ett stort ansvar för den unga publiken. Figur 19. Åldersstruktur 2011 för fria teatergruppers publik Redovisningarna avseende verksamhet 2011 från de fria teatergrupperna visar t.ex. att totalt cirka 45 procent av publiken utgjordes av åldersgruppen 0-12 år och 18 procent av åldersgruppen år, dvs. sammanlagt 63 procent 0-18 år. Det tyder på att uppskattning av andel av beviljade medel till barn och unga som Kulturrådet gör i samband med beslut kan vara i underkant. Figur 20. Andel bidrag till barn och unga vid stöd fria teatergrupperv2012 Vid de beslut som togs under 2012 uppskattades cirka 56 procent av bidragen gå till projekt och verksamheter som riktade sig till den unga publiken. I besluten 2011 bedömdes andelen till 53 procent. Dans Den samtida dansen beviljas stöd för en mångfald av uttrycksformer, format och olika typer av tematik. Kulturrådet har under 2012 arbetat vidare efter den strategi som styrelsen beslutat om 2010 i syfte att främja den professionella dansen. 4 I detta ingår att utveckla bidragsgivningen till fria dansgrupper och koreografer i syfte att förbättra produktionsvillkoren inom fältet. Kulturrådet har i sin bidragsgivning strävat mot att bevilja stabilare och större bidrag för några koreografer och strävat mot att bättre möta sökt belopp samt inte förorda för låga verksamhetsbidrag. Under året har samarbetet med Konstnärsnämnden fortsatt för att skapa en bättre samverkan kring statens insatser inom dansområdet, bl.a. kring kompetensutveckling/ erfarenhetsutbyte för koreografer och andra aktörer med fokus på att stärka områdets internationalisering. 4 Dnr KUR 2010/ (114)

42 Figur 21. Könsfördelning 2012 vid fria dansgrupper som beviljats stöd Majoriteten av upphovspersoner och dansare är kvinnor bland de fria grupperna och koreograferna. Jämställdheten inom fria dansgrupper kan mätas i andelen koreografer av ettdera könet i beslutade bidrag. Huvuddelen av de beviljade bidragen hade i huvudsak kvinnor som upphovspersoner vilket speglar dansområdets sammansättning i stort. Vad gäller antal ansökningar har män prioriterats något i utfallet sett i relation till söktrycket. När det gäller andelen kvinnor i produktionen så beräknades den till 57 procent för de grupper som 2012 beviljades stöd. Den fria sektorn kännetecknas av många och korta anställningar. Enligt beräkningar från redovisningarna från 2011 var en dansare anställd i 6,3 veckor varje gång igenomsnitt. En och samma dansare har således ett antal anställningar under året. För koreografer är varje anställning i snitt 15,75 veckor. En stor del av de fria dansgrupperna har sin hemvist i storstäderna, men flertalet av grupperna turnerar i stora delar av landet, samt internationellt. Av tabell 17 framgår att de regioner som aktivt arbetat med att stärka den professionella dansen har presenterat en betydande del av de fria aktörernas föreställningar. Under 2012 har ett ökat antal regionala utvecklingsbidrag beviljats med fokus på att stärka infrastrukturen i form av t ex arrangörsnätverk, dansresidens och framtagande av modell för samproduktion. Av redovisningarna avseende 2011 års verksamhet för fria dansgrupper som haft stöd från Kulturrådet framgår att deras produktioner visades vid 9,4 speltillfällen i genomsnitt, vilket även inbegriper repertoar, dvs. produktioner som visats även tidigare år. En fortsatt gynnsam utveckling för ökad tillgänglighet till professionell dans är förutom bättre infrastruktur även beroende av att den fria sektorn ges möjligheter att verka effektivt. En stor andel av både produktioner och föreställningar har visats utomlands. 42(114)

43 Tabell 19. Uppgifter om fria dansgrupper Uppgifter om fria dansgrupper med stöd från Kulturrådet Variabler Antal redovisande enheter/organisationer Kulturrådets bidrag som andel av total intäkt 47% 44% 45% Antal produktioner Antal föreställningar totalt varav i Sverige Antal besökare till föreställningar varav i Sverige Andel (%) besökare 0-25 år i Sverige 61% 49% 56% Andel (%) besökare 0-18 år i Sverige 46% uppgifter saknas Antal anställda (exkl. F-skatt) varav andel (%) kvinnor 58% 59% 61% Antal årsverken Anm. Uppgifterna från redovisningar avseende 2009 och 2010 har sammanställts manuellt och delvis långt i efterhand vilket innebär att brister och oklarheter i redovisningarna inte har kunnat elimineras. Figur 22. Andel bidrag till barn och unga vid stöd till fria dansgrupper 2012 Grupper som vänder sig till den unga publiken har uppmärksammats i bidragsgivningen i allt högre grad både vad gäller större verksamhetsbidrag och projektbidrag. Sett ur ett längre perspektiv utgör stödet till de grupper som riktar sig till de yngre målgrupperna en betydligt större andel än tidigare. Figur 23. Åldersstruktur 2011 för fria dansgruppers publik Redovisningarna avseende verksamhet 2011 från de fria dansgrupperna visar t.ex. att cirka 48 procent av publiken utgjordes av barn och unga 0-18 år. Det tyder på att den uppskattning som Kulturrådet försöker göra i samband med beslut kan vara i underkant. Vid de beslut som togs under 2012 uppskattades cirka 26 procent av bidragen gå till projekt och verksamheter som riktade sig till den unga publiken. Motsvarande bedömning för 2011 var 31 procent. Dansarrangörer Inom dansområdet fördelas bidrag dels till nätverk av arrangörer med spridning över delar av landet, men också till enskilda arrangörer. Av redovisningarna för 2011 års verksamhet framgår att dansarrangörer arrangerade totalt 873 föreställningar som totalt besöktes av cirka personer. De enskilda arrangörerna är främst belägna i storstadsområdena, men flera av dem har också en turnerande verksamhet. Mellan arran- 43(114)

44 görerna finns också nätverk för samproduktion och turné. Dansnät Sverige har sedan 2009 utökat antalet spelplatser från 21 till 26 för år Dansnätets verksamhet har under 2012 vuxit totalt har 15 produktioner turnérat till de 26 scenerna i 11 regioner och över personer har upplevt danskonst under 75 speltillfällen från Malmö i söder till Kalix i norr. Man har också haft över besökare på kringaktiviteter (workshops, publiksamtal, nedslag på gator och torg mm). Dansarrangörernas samlade verksamhet når i mycket hög utsträckning en barn- och ungdomspublik. Redovisningar som 2012 inkommit över 2011 års verksamhet visar att 73 procent av dansarrangörernas besökare är mellan 0-25 år och 63 procent 0-18 år. Dansarrangörer med inriktning mot barn och unga har i högre utsträckning en turnerande verksamhet som når utanför storstäderna i jämförelse med den verksamhet som vänder sig mot en vuxen publik. Som framgår av tabell 17 är dock ännu dansutbudet mycket ojämnt spritt över landet. Lokaler för dans Tillgång till ändamålsenliga lokaler är bland annat en förutsättning för att kunna producera danskonst. Inom dansområdet är den begränsade tillgången till lämpliga scener fortfarande ett problem. Ur redovisningarna från de fria dansgrupper som 2011 hade stöd från Kulturrådet kan bl.a. utläsas att endast 6 av de 54 fria grupperna hade tillgång till egen scen och att endast en tredjedel av grupperna hade tillgång till egen repetitionslokal. I några fall delade man repetitionslokal med andra aktörer. Tabell 20. Lokaltillgång 2011 för fria dansgrupper som hade stöd från Kulturrådet Fria dansgruppers tillgång till repetitionslokal och egen scen 2011 Har egen scen Har INTE egen scen Summa Har egen repetitionslokal Har INTE egen repetitionslokal Summa Inom ramen för arbetet med att förbättra villkoren för det fria danslivet har Kulturrådet fört dialog med den regionala och kommunala nivån kring behovet av bättre förutsättningar för det fria danslivet, bland annat genom tillgång till lokaler och annan infrastruktur. Huruvida man har tillgång till egen scen är viktigt för att ha reell möjlighet att påverka tillgänglighetsfrågorna på hemmaplan. Tillgänglighetsfrågorna fångas upp i den enkät som Kulturrådet genomför varje år till ett stort antal aktörer inom kulturområdet, däribland många fria grupper. 44(114)

45 Danskonsulentverksamhet Danskonsulenterna har varit, och är, viktiga för dansens utveckling. Under 2012 gav Kulturrådet bidrag till danskonsulentverksamhet i 5 län. Denna verksamhet hör till den kulturfrämjande verksamheten i kultursamverkansmodellen och kommer därför successivt att finansieras av länen via kultursamverkansbidragen och inte direkt av Kulturrådet. Musik Under 2012 har förändringar skett vad gäller statens insatser för musikområdet. Det ökade anslaget för 2012 har gett utrymme för Kulturrådet att öka antalet ansökningstillfällen för fria musikgrupper, arrangörer inom musikområdet och samarbete med tonsättare/kompositörer. Kulturrådet har under året fört samtal och samverkat med Statens musikverk och Konstnärsnämnden kring respektive myndigheters bidragsgivning. Kulturrådet har också samverkat med dessa myndigheter kring det jämställdhetsuppdrag som Statens musikverk fick under våren 2011 genom bl.a. gemensam beredning av utlysta bidrag. Kulturrådet har i samarbete med Konstnärsnämnden och i samråd med Statens musikverk genomfört stora delar av Kulturrådets uppdrag om kartläggning av arrangörer inom musikområdet som redovisas i mars Tabell 21. Uppgifter om fria musikgrupper Uppgifter om fria musikgrupper med stöd från Kulturrådet Variabler Antal redovisande enheter/organisationer Kulturrådets bidrag som andel av total intäkt 25% 22% 20% Antal föreställningar totalt varav i Sverige Antal besökare till föreställningar varav i Sverige Andel (%) besökare 0-25 år i Sverige 49% 49% 56% Andel (%) besökare 0-18 år i Sverige 28% uppgifter saknas Antal medlemmar i grupperna (exkl F-skatt) varav andel (%) kvinnor 28% 25% 24% Anm. Uppgifterna från redovisningar avseende 2009 och 2010 har sammanställts manuellt och delvis långt i efterhand vilket innebär att brister och oklarheter i redovisningarna inte har kunnat elimineras. Det höga antalet besökare vid konserter 2009 beror på att en grupp angivit en miljon personer i publikantal vid framträdanden på många stora festivaler utomlands. Information om åldersgruppen 0-18 år har inte efterfrågats i redovisningarna förrän avseende Fria musikgrupper har under året kunnat söka både verksamhetsbidrag och projektbidrag. Dessa projektbidrag har varit sökbara både inom ordinarie ansökningsomgång för verksamhetsbidrag och genom en extra ansökningsomgång under året. Genom projektbidragen har Kulturrådet både ökat flexibiliteten i bidragsgivningen och ökat träffsäkerheten för bidragen till fria musikgrupper genom att tydligare avgränsa vad dessa projektbidrag kan användas för och genom tydligare information om redovisning av bidrag. De fria musikgrupperna som beviljas bidrag turnerar både nationellt i alla län 45(114)

46 och internationellt, vilket framgår av redovisningarna av bidrag till fria musikgrupper för Figur 24. Andel bidrag till barn och unga vid stöd till fria musikgrupper 2012 En stor del av den regionala musikverksamheten riktar sig till barn och unga, men inom det fria musiklivet är andelen konserter som är riktade till de yngre målgrupperna betydligt mindre. Under 2012 har antalet ansökningar som riktar sig särskilt till barn och unga ökat. Andelen av beviljat stöd med inriktning på barn och unga beräknades för 2012 till cirka 15 procent (2011: 13 procent). Ser man däremot på antal planerade konserter för varje målgrupp är bilden annorlunda med en större inriktning på barn och unga. Figur 25. Åldersstruktur 2011 för fria musikgruppers publik Många fria musikgrupper riktar sina verksamheter till en bred publik och har många lyssnare i alla åldrar. Enligt redovisningarna från fria musikgrupper 2011 bedömdes 28 procent av publiken utgöras av barn och unga, dvs. betydligt högre andel än vid Kulturrådets bedömning i samband med bidragsbesluten. Figur 26. Könsfördelning 2012 vid stöd till fria musikgrupper Könsfördelningen vid beviljade bidrag till fria musikgrupper har utvecklats positivt. Andelen kvinnor har ökat från 22 procent 2010 och 29 procent 2011 till 32 procent Kulturrådet har under senare år aktivt verkat för ökad jämställdhet och för varje år har andelen kvinnor i konstnärlig ledning ökat bland de ansökningar som beviljas stöd. För 2012 har den andelen uppgått till 35 procent, det högsta hittills. Dessa ingår i den samlade procentsiffran i figur 26. Bidrag till samverkan med tonsättare kan sökas av både fria grupper inom teater, dans och musik och arrangörer, men även av regionala institutioner inom teater-, dans- och musikområdet samt regionala musikverksamheter. Även de som ryms inom vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse kan söka detta bidrag. Från att ha varit ett bidrag riktat till regionala institutioner ligger numera tyngdpunkten av bifallen på aktörer inom det fria kulturlivet. 46(114)