ÅRSREDOGÖRELSE 2011 KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2012:3

Transkript

1 ÅRSREDOGÖRELSE 2011 KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2012:3

2 Tryck: AJ E-Print AB Bild omslag: Folkoperan, Madame Butterfly. Foto: Markus Gårder Statens kulturråd 2012 ISSN x ISBN Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

3 INNEHÅLL Förord sid. 5 Resultatredovisning sid. 6 Kulturrådets uppdrag sid. 6 Kulturrådets strategier sid. 6 Verksamhetens styrning sid. 6 Kulturrådets organisation sid. 7 Samverkan med andra myndigheter och aktörer sid. 7 Ekonomisk översikt sid. 9 Resultatredovisningens principer och metoder sid. 9 Ekonomisk översikt sid. 9 Bidrag sid. 12 Övergripande om bidragsgivningen sid. 12 Bidrag till olika områden sid. 19 Kultursamverkansmodellen sid. 20 Teater, dans och musik sid. 23 Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter sid. 30 Bild och form, museer och utställningar sid. 36 Konstområdesövergripande bidrag sid. 40 Kommunikation och särskilda åtgärder sid. 44 Kommunikationsinsatser sid. 44 Internationellt och interkulturelltutbyte och samarbete sid. 45 Jämställdhet sid. 46 Tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning sid. 47 Mentorprogram sid. 47 Analys sid. 47 Återrapportering av uppdrag inom verksamhetsområdet sid. 49 Remisser sid. 49 Regeringsuppdrag enligt regleringsbrev för 2011 sid. 49 Analys sid. 52 Personal sid. 53 Kompetensförsörjning och organisation sid. 53 Sjukfrånvaro sid. 54 Arbetsmiljö och hälsa sid. 54 Jämställdhet och mångfald sid. 55 Analys sid. 55 Finansiell redovisning sid. 56

4 4

5 FÖRORD Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Så inleds regeringens kulturpolitiska mål och yttrandefriheten är också det begrepp som styr Kulturrådets arbete. Yttrandefrihet bär upp det demokratiska samhället och kulturen ger olika grupper röst. Det gäller även nya svenskar och minoriteter. Kulturen hjälper individen uttrycka tankar, känslor och viljor. För Kulturrådet innebär yttrandefrihet bland annat att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sig och att bli lyssnade till. På samma sätt ska de äldre i samhället, de funktionsnedsatta och de sjuka ha möjlighet att hitta sina uttrycksvägar och göra sig hörda. Yttrandefriheten innebär också att stödja förföljda författare, journalister och musiker att kunna uttrycka sig fritt och att skapa en fristad för dem. Tillsammans med Nordiska Ministerrådet och i samarbete med Svenska Akademien, genomförde Kulturrådet under 2011 ett möte för att betona de nordiska ländernas vilja att skapa fler fristäder för förföljda författare och journalister. Huvuddelen av allt arbete som utförs på Kulturrådet handlar om att fördela stöd till professionella kulturutövare. I dagsläget sker det både på traditionellt vis och genom den nya kultursamverkansmodellen. Hösten 2010 ansökte fem regioner/landsting om 2011 års bidrag enligt kultursamverkansmodellen och i januari 2011 beslutade Kulturrådet om dessa medel. Under åren har det pågått en dialog mellan berörda parter om hur uppföljningen av de statliga bidragen ska ske. Modellen är fortfarande under utveckling och vissa frågor återstår att lösa. Kulturrådet har i januari beviljat ytterligare elva regioner kultursamverkansbidrag för Samråd sker inom Samverkansrådet där Kulturrådet är ordförande. Förutom de bidrag som går via kultursamverkansmodellen, fördelar Kulturrådet bidrag till bl.a. fria teaterdans- och musikgrupper, litteratur, bild och form, museer och utställningar. Dessa ärenden bereds av referensoch arbetsgrupper för att säkerställa allas lika möjlighet att få stöd samt vikten av att hålla armlängds avstånd till politiker. Tillgången till olika typer av stöd möjliggör en stor bredd på kulturutbudet och tillfälle att finansiera nyskapande kultur. Under 2011 har även det internationella arbetet fått en allt mer framskjuten plats. En viktig uppgift för Kulturrådet är att föra kulturens talan och informera om regeringens kulturpolitiska mål och vilken betydelse kulturen har. Ett arbete som ständigt pågår bland Kulturrådets personal och som alltid är lika viktigt! Kerstin Brunnberg Styrelseordförande Kennet Johansson Generaldirektör 5

6 RESULTATREDOVISNING Kulturrådets uppdrag Kulturrådet har ett brett uppdrag att stödja och främja utvecklingen inom kulturområdet genom fördelning av statliga bidrag för kulturell verksamhet och genom andra statliga åtgärder som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den utsträckning det inte är en uppgift för någon annan myndighet. (Ur Förordning med instruktion för Statens kulturråd.) Inom Kulturrådets uppdrag ligger även det specifika ansvaret fr.o.m för stöden inom den nya kultursamverkansmodellen. Till modellen är knutet ett av regeringen tillsatt samverkansråd i vilket berörda statliga myndigheter och organisationer ingår och där Kulturrådet är ordförande. Kulturrådet har även ett särskilt ansvar för administration av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) samt ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Under 2011 har en del av Kulturrådets tidigare uppgifter gått över till Myndigheten för kulturanalys respektive Kungl. Biblioteket. Således övertog Myndigheten för kulturanalys ansvaret för utvärdering av kulturpolitiken samt den allmänna kulturpolitiska forskningen medan Kungl. Biblioteket övertog ansvaret för det strukturella stödet till biblioteksområdet samt den officiella biblioteksstatistiken. Från och med 2012 har Myndigheten för kulturanalys övertagit ansvaret för övrig officiell kulturstatistik samt uppdraget rörande besöksutveckling vid statliga museer. Denna nya ansvarsfördelning innebär behov av ett kontinuerligt samarbete mellan myndigheterna. Under 2011 har även Musikverket samt Kulturbryggan tillkommit som aktörer som Kulturrådet håller kontakt med. Kulturrådets strategier Ett antal strategier har tagits fram för att öka långsiktigheten och underlätta vägvalen i Kulturrådets verksamhet. Följande strategier som fastställts av Kulturrådets styrelse är för närvarande aktuella: strategi för internationell verksamhet strategi för arbetet med regionala tillväxtfrågor strategi för arbete med icke offentlig finansiering strategi för jämställdhetsarbete strategi för att stärka den professionella dansen strategi för arbete inom bild- och formområdet strategi för arbete med kultur för barn och unga. Verksamhetens styrning Under 2011 gjorde Riksrevisionen en löpande granskning av främst upphandlingar men också av informationssäkerhet. Granskningen visade att Kulturrådet försöker följa de externa regelverk som finns men att bl.a. upphandlingsrutinerna behövde förbättras. Interna policies och rutiner ses över för att effektivisera det dagliga arbetet. Statskontoret genomförde en myndighetsanalys av Kulturrådet under året. Den visade bl.a. på behov av att förtydliga rollen och minska regeringens detaljstyrning. Statskontoret lyfte också fram att Kulturrådet skulle kunna ha nytta av att vidareutveckla tidredovisningen för att förbättra förutsättningarna för den interna styrningen. Kulturrådet har arbetat med Förordning om intern styrning och kontroll ( FISKen ) under året. Inför 2011 processade alla medarbetare fram årets största risker. Dessa har därefter följts upp regelbundet och styrelsen har fått information om detta vid varje styrelsemöte. Kulturrådet följer fortlöpande hur ärendebalansen utvecklas i bidragsprocessen för respektive ärendetyp för att därigenom vid behov bl.a. kunna omfördela arbetsinsatserna så att inte handläggningstider (från inkommen ansökan till beslut) blir för långa eller att det tar för lång tid innan redovisningar tas om hand. Diagrammet som visar den totala stocken av bidragsärenden bygger på data från Kulturrådets ärendehanteringssystem vid det senaste årsskiftet och speglar även de olika stegen i bidragsprocessen genom de statusangivelser som successivt ändras under hanteringen av bidragsärendena. Kulturrådets ärendebalans för bidragsärenden Registrerat, avvaktar granskning 634 Avvaktar komplettering ansökan Avvaktar beslut Avvaktar utbetalning Avvaktar rekvisition Avvaktar redovisning Redovisat, avvaktar granskning Avvaktar komplettering redovisning Redovisning granskad Avvaktar återbetalning Hos Kammarkollegiet (för återkrav) 6 Avvaktar garantitid (utställningsgarantier) Avslutat (men inte hunnit arkiveras)

7 Motsvarande data finns inte framtagna för tidigare år och av databastekniska skäl går de inte att återskapa i efterhand eftersom ingen tidskod sätts i ärendehanteringssystemet när ärendestatusmarkören ändras. Totalt balanserades vid det senaste årsskiftet bidragsärenden. I och med att Kulturrådets tidpunkter för ansökningar och beslut i stort sett är desamma från år till år för respektive stödform bör diagrammet ge en ganska bra bild av ett normalår. De flesta som har beviljats stöd ska lämna redovisning året därpå. Ett stort antal ärenden bereddes som vanligt under hösten/vintern 2011 men kunde beslutas först i början av 2012 när bidragsmedlen blev disponibla för Kulturrådet. I diagrammet avvaktar de följaktligen granskning eller beslut. De flesta av de ärendena med status avvaktar redovisning är sådana som beslutades under 2011 och vanligtvis ska redovisas under I siffran ingår också bl.a. 317 ärenden rörande fria teater-, dans- och musikgrupper för vilka Kulturrådet tack vare ett bemyndigande (på 100 mkr) redan under hösten 2011 kunde besluta om stöd för Dessa ska i de flesta fall, liksom de för vilka stöd beslutades i början av 2012, lämna redovisningar våren Enskilda ärenden är öppna tills redovisningarna har godkänts och kunnat arkiveras. Under 2011 inkom nya ansökningar om bidrag samt utställningsgarantier. De flesta togs upp för beslut under året men som framgår av översta stapeln i diagrammet över ärendebalansen så var det vid årsskiftet 634 bidragsärenden som ännu inte hunnit granskas. Kulturrådet har under 2011 utvecklat och beslutat om rutiner för den generella bidragsprocessen. Genom detta har ett ökat fokus på kvalitativ uppföljning stadfästs. En särskild processbeskrivning för litteraturstödet har tagits fram och motsvarande för fonogramstödshanteringen har påbörjats. Kulturrådet avser att under 2012 ytterligare analysera hur uppfyllelsen av de nationella kulturpolitiska målen kan beskrivas. Kulturrådets organisation Som framgått ovan har en rad olika förändringar i den statliga kulturpolitiken påverkat Kulturrådets roll och uppdrag på olika sätt. Som en följd av dessa förändringar har Kulturrådet bland annat under året fortsatt arbetet med att förändra och utveckla ett nytt arbetssätt med anledning av den nya kultursamverkansmodellen och de krav som den ställer på uppföljningsfrågor, verksamhetsoch stödprocesser. Nya funktioner som koordinatorer har därför inrättats för de nyckelområden där arbetet ska bedrivas mer utvecklingsinriktat. Nyckelområdena är regional samverkan, uppföljning, barn och unga samt internationellt utbyte och samverkan. Omorganisationen innebar också att stödfunktionerna samlades i den administrativa avdelningen. Omorganisationen har därmed lett till att medarbetare har fått möjlighet till utveckling genom utökat ansvar eller delvis nya arbetsuppgifter. I och med det successiva införandet av kultursamverkansmodellen måste Kulturrådet under några år arbeta med dubbla bidragsprocesser som ställer sinsemellan helt olika krav på beredning, beslut och uppföljning. Kulturrådets kontakter med regionerna har också intensifierats och samverkan med berörda statliga organ har formaliserats. Genom att Kulturrådet fr.o.m inte längre ska ha ansvar för den officiella statistiken på kulturområdet vilket indikerades redan i kulturpropositionen hösten 2010 och inte svara för allmänna kulturpolitiska utvärderingar så har myndighetens utrednings- och utvärderingskapacitet dragits ner och anpassats till de minskade resurserna. Samverkan med andra myndigheter och aktörer Som framgår under såväl avsnittet om kultursamverkansmodellen som i avsnitten med de olika kulturområdena, i avsnittet Kommunikation och särskilda åtgärder, samt i Återrapportering av uppdrag inom verksamhetsområdet så samverkar Kulturrådet på olika sätt med andra myndigheter och ett stort antal andra aktörer för att kunna genomföra sitt uppdrag på ett för helheten bra sätt. Ofta handlar det om att med de kulturpolitiska målen som ledstjärna hitta de bästa möjliga lösningarna utifrån olika intressen. Statens kulturråd ska, både inom ramen för kultursamverkansmodellen och för verksamheten i övrigt lämna en samlad redovisning av genomförda insatser och en bedömning av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. (Regleringsbrevet 2011) Det mera svårbeskrivna civila samhället har nyligen behandlats i den rapport som lämnades till regeringen i slutet av januari och Kulturrådet träffar återkommande representanter för olika delar av det civila samhället, bland annat eftersom vissa av dess organisationer hör till de som får stöd från Kulturrådet men även t.ex. för avstämning av arbetet med kultursamverkansmodellen. Arbetet med kultursamverkansmodellen har inneburit behov av många nya möten mellan olika företrädare för Kulturrådet och samtliga 21 landsting/regioner, såväl på handläggande tjänstemannanivå som på ledningsnivå. 7

8 Detta finns närmare beskrivet i avsnittet om kultursamverkansmodellen. Samverkan kring modellen har också varit givande med de myndigheter som ingår i det av regeringen tillsatta Samverkansrådet, dvs. Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämnden, Kungl. Biblioteket, Länsstyrelserna genom en representant, Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet samt Riksteatern. Det ligger en styrka i att t.ex. framväxten av Kulturrådets föreskrifter för den kvantitativa uppföljningen av kultursamverkansmodellen har fått diskuteras under ganska lång tid mellan Kulturrådet, Samverkansrådet och regionerna, för att slutligen landa i den lösning som Kulturrådets styrelse beslutade om och som alla berörda ansett vara acceptabel. Ett viktigt resultat under denna process har varit att alla inblandade har fått förståelse för varandras uppdrag och särskilda perspektiv, samt att en praktisk lösning för datainsamlingen håller på att växa fram. Diskussionerna fortsätter kring hur de kvalitativa aspekterna ska hanteras. Inom varje konstområde har Kulturrådet ett stort kontaktnät med såväl andra myndigheter och organisationer, ofta förstärkt genom representanterna i Kulturrådets arbets- och referensgrupper eller genom styrelseledamöternas egna kontaktnät. I vissa fall finns det även formella krav från regeringen att samverkan med andra myndigheter ska ske vid hanteringen av vissa bidrag t.ex. med Skolverket när det gäller Skapande skola, Tillväxtverket när det gäller kulturella och kreativa näringar, Musikverket kring vissa stöd, Kammarkollegiet när det gäller utställningsgarantier eller för att hantera en viss fråga, utredningsuppdrag, etc. Kulturrådet samverkar också med Konstnärsnämnden när det gäller kompetens och rutiner kring vissa administrativa frågor. Självvald samverkan uppstår även av nödvändighet när Kulturrådets och andra myndigheters eller organisationers uppdrag delvis angränsar till varandra. Kulturrådet ser så gott som all samverkan som ett sätt att få fram bra lösningar på komplexa problem. I vissa sammanhang, t.ex. när det gäller arbetet med kulturella och kreativa näringar, kan dock Kulturrådet notera att myndigheten har svårt att få genomslag för de synpunkter och förslag som lämnats. Enligt Kulturrådets mening är det dock av värde att kulturperspektiven finns representerade och en förhoppning är att de kan få större vikt framöver. Även för de frågor som går på tvärs genom verksamheten barn- och ungdomsfrågor, jämställdhetsfrågor, tillgänglighetsfrågor, mångfaldsfrågor, kultur och hälsa, etc. finns omfattande kontaktnät på olika nivåer, såväl med myndigheter som olika typer av organisationer. Dessa perspektiv bevakas ständigt i Kulturrådets verksamhet. 8

9 EKONOMISK ÖVERSIKT Resultatredovisningens principer och metoder Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag är tillsammans med Kulturrådets instruktion och regleringsbrev styrande för myndighetens resultatredovisning. Kulturrådets verksamhet har i årsredovisningarna tidigare redovisats på bidragsgivning, informationsinsatser samt kunskapsunderlag. För 2011 redovisas kunskapsunderlag och informationsinsatser tillsammans i verksamhetsgrenen kommunikation och särskilda åtgärder, dels för att tydlig gränsdragning dem emellan saknas, dels för att ansvaret för utvärdering och officiell statistik har flyttats till Myndigheten för kulturanalys. En förenklad tidredovisning har även 2011 delvis legat till grund för fördelningen av förvaltningskostnaderna mellan Kulturrådets verksamheter. Metoden har varit att avdelnings- och enhetscheferna bedömt hur samtliga under året anställda har fördelat sin tid mellan de två verksamhetsgrenarna och för de som varit direkt involverade i bidragshanteringen även hur deras tid fördelats mellan de fyra konstområdena. För rent administrativ personal, t.ex. inom ekonomifunktionen och IT-stödet, har den samlade tidsfördelningen inom icke administrativ verksamhet använts som schablon för tidsfördelningen. Som komplement till denna tidsstudie har även de för olika verksamhetsområden specifika kostnaderna identifierats. Handläggningstid för bidragsärenden har definierats som antal dagar mellan ärendets initiering i Kulturrådets ärendehanteringssystem (vanligtvis inkommen ansökan) och datum för beslut i ärendet. Det bör påpekas att mätmetoden, som nu används för första gången, har vissa brister eftersom registreringsrutinerna inte är upplagda med tanke på att handläggningstid ska mätas. Vissa ärenden kan t.ex. vara initierade i systemet långt innan en ansökan slutligen inkommer. Kulturrådets huvudsakliga prestationer utgörs av antal prövade bidragsansökningar samt beviljade bidrag. Uppgifter om antal prövade bidragsärenden har tagits fram genom uttag från Kulturrådets ärendehanteringssystem och har definierats som de ärenden som under året avgjorts genom beslut om avslag eller beviljande av stöd. Beslutade belopp avser således beslut som fattats under året oavsett om ansökan inkommit samma år eller tidigare eller om utbetalning helt eller delvis ska ske under Eftersom förskjutningarna ser ungefär likadana ut från år till år bedöms detta mått, tillsammans med den rent finansiella redovisningen, ge en god bild av verksamheten. Bland de prövade ansökningarna ingår även ärenden som under året har avvisats eller återtagits för att de inte uppfyllt de formella kriterierna samt ärenden som lyfts ut för fortsatt handläggning. Dessa utgjorde cirka 1,5 procent av alla beslutade ärenden och genererar ofta lika mycket arbete som de ansökningar som beviljats eller avslagna ärenden. Ekonomisk översikt Den totala omslutningen för Kulturrådets 2011 blev tkr varav tkr betalades ut som bidrag. TABELL 1. VERKSAMHETSUTFALL TOTALT Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Medel från statens budget för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar TABELL 2. KOSTNADER OCH INTÄKTER FÖRDELADE PÅ VERKSAMHET, TKR Kommunikation och Bidragsgivning särskilda insatser Summa Intäkter av anslag Övriga intäkter S:a intäkter Kostnader Lämnade bidrag

10 Kulturrådets förvaltningskostnader uppgick 2011 till tkr, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Med förvaltningskostnader menas samtliga kostnader som inte avser bidragsutbetalningar. Minskningen beror bl.a. på att delar av verksamheten övergick till annan myndighet I samband med detta minskade myndighetens personalkostnader. Direkta intäkter och kostnader har fördelats på respektive verksamhet. Övriga intäkter och kostnader har fördelats efter redovisad arbetstid. Av Kulturrådets förvaltningskostnader 2011 på tkr belastades olika sakanslag med tkr enligt tabellen nedan. Cirka 46 procent av dessa förvaltningskostnader utgjordes av löner och arvoden för personal eller ledamöter i arbets- eller referensgrupper samt anlitade sakkunniga för arbete i linje med syftet med anslagen. Det är således väsentligt att notera att en stor del av förvaltningskostnaderna som belastar sakanslagen utgörs av kostnader för det som i Kulturrådets instruktion benämns andra statliga åtgärder och således tillsammans med bidragsgivningen är viktiga medel för att främja utvecklingen inom kulturområdet. Den kraftiga omfördelningen från 2010 till 2011 av kostnader mellan bidragsgivning och Kommunikation och särskilda insatser har flera orsaker. Under 2011 skedde en neddragning av de renodlade utrednings- och statistikresurserna, såväl räknat i personer som i medel till statistikinsamling, bearbetning, tryck av rapporter, särskilda utredningskonsulter m.m. Dessutom har utredningsresurser under året integrerats i bidragshanteringen och uppföljningen av denna. Ytterligare en faktor som påverkar är att Kulturrådets verksamhetsindelning är problematisk genom att all verksamhet är väl sammanlänkad, många handläggare arbetar med flera olika stöd samtidigt och tidsåtgången inom olika verksamhetsområden därmed blir svår att mäta. Därtill ska läggas att metoden att praktiskt mäta nedlagd tid har skiftat mellan åren. Metoderna för tidredovisning ska dock ses över under Utveckling av Kulturrådets förvaltningskostnader , , ,9 4,7 4,5 4, Förvaltningskostnad i % av utbetalade bidrag Förvaltningskostnad tkr/prövad ansökan Förvaltningskostnaderna har under 2011 även minskat i förhållande till utbetalade bidrag respektive i förhållande till antal prövade bidragsansökningar. Detta p.g.a. att de samlade förvaltningskostnaderna har sjunkit jämfört med 2010 samtidigt som de prövade bidragen var fler och det totala bidragsbeloppet större. För 2011 har för första gången även gjorts en beräkning av förvaltningskostnaderna för hanteringen av kultursamverkansmodellen respektive de fyra konstområdena inom bidragsgivningen. Fördelningen mellan verksamhetsområdena av den sammanlagda beräknade årsarbetstiden samt de totala förvaltningskostnaderna illustreras i nedanstående diagram. Fördelning av årsarbetstid samt förvaltningskostnader på verksamhetsgrenar 2011 Kommunikation och särskilda åtgärder Konstområdesövergripande Konst, museer, utställningar Litteratur, läsfrämjande, bibliotek, kulturtidskrifter Teater, dans och musik Kultursamverkansbidrag En del av Kulturrådets förvaltningskostnader belastar med regeringens medgivande olika sakanslag. Utfallet på de berörda sakanslagen framgår av nedanstående tabell. TABELL 3. FÖRVALTNINGSKOSTNADER PÅ ANSLAGSPOSTER TILL SAKANSLAG, TKR Årsarbetare Förv.kostn. Löner Övrigt Totalt Skapande skola Bidrag regional kulturverksamhet Bidrag litteratur o kulturtidskrifter Fonogram o musikalier m.m Fria teater-, dans- o musikgrupper Insatser allmän kulturverksamhet och utvecklingsverksamhet Summa

11 De förvaltningskostnader som belastar de olika sakanslagen avser det som i instruktionen för Kulturrådet anges som andra statliga åtgärder (än bidragsgivning) och utgörs dels av löner och arvoden, dels av kostnader för mässdeltagande, produktion av barnbokskatalog, distribution av böcker mm. Detta gäller särskilt anslagsposten Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter där produktion av barnbokskatalogen samt mässdeltagande ingår i posten Övrigt. I anslagsposten Insatser för allmän kulturverksamhet och utvecklingsverksamhet är resekostnader, konferenser och rapporter exempel på övriga kostnader. 11

12 BIDRAG Övergripande om bidragsgivningen Bidragsgivningen är Kulturrådets resursmässigt mest krävande uppgift. Under verksamheten bidragsgivning redovisas tidsmässigt såväl renodlad bidragsverksamhet (bedömning av ansökningar, beslutsprocess, utbetalning) som all annan verksamhet som är direkt knuten till detta, t.ex. regelverkarbete, utformning av blanketter och information på webbplatsen, deltagande i konferenser för att informera om bidragen, uppföljande besök hos bidragsmottagare, sammanställning och bedömning av redovisningar från bidragsmottagarna, etc. Som framgår inledningsvis tog den del av verksamheten som rör bidragsgivning under 2011 cirka 71 procent av Kulturrådets totala utnyttjade förvaltningsresurser i anspråk. De kvalitativa aspekterna Kvalitetsfrågan beaktas på olika sätt genomgående i hela bidragsprocessen. Grundläggande är att det på Kulturrådets webbplats finns genomtänkt och korrekt information om när och hur stöd kan sökas, att det finns ansökningsblanketter som är logiska från den sökandes perspektiv och som ger Kulturrådet tillräcklig information om den sökande samt att de sökande får god service och support när de har frågor kring ansökningar och Kulturrådets behandling av ansökningar. När inkomna ansökningar ska bedömas är det angeläget för Kulturrådet att ha tillgång till nödvändig kvalificerad sakkunskap vid bedömningarna. Därför finns, förutom Kulturrådets egna handläggarresurser, ett antal arbets- och referensgrupper bestående av kvalificerade ämnesexperter 1. Dessa bedömer ansökningar inom berörda områden och för en ständigt pågående diskussion om det svåra, komplexa och undflyende kvalitetsbegreppets innehåll och värde. För all bidragshantering gäller att inga absoluta kriterier finns uppställda men att endast ansökningar som bedöms ha tillräcklig kvalitet kommer ifråga för bidrag. Målet är att uppnå ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla i hela landet (Regleringsbrevet 2011) Perspektiv som är viktiga i kvalitetsbedömningen är bl.a. hur de sökande hanterar frågor kring jämställdhet, mångfald, förnyelse, tillgänglighet såväl i lokaler som geografiskt, verksamhetsmässiga prestationer, ekonomiska förutsättningar, m.m. Samlade bedömningar görs också av om en bidragsomgång av ett stöd t.ex. uppnår målen när det gäller eftersträvad könsfördelning eller andel bidragsmedel som går till barn- och ungdomsinriktad verksamhet. Under 2011 anlitade Kulturrådet 130 experter till 17 olika arbets- och referensgrupper. Dessa experter anlitas vanligtvis under högst fyra år. Under 2011 beslutade Kulturrådets styrelse att på prov inrätta en referensgrupp för bedömning av bidrag till internationellt kulturutbyte. Arbetsgrupper med beslutsrätt finns inom litteratur- och fonogramsstödsområdena. För att säkerställa och underlätta kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Kulturrådets styrelse, kansli, arbets- och referensgrupper anordnar Kulturrådet också årliga gemensamma seminarier. Inom teater-, dans- och musikområdet ingår det även i referensgruppsledamöternas uppdrag att bevista föreställningar/konserter för att upprätthålla god kunskap om aktuella aktörer. Kvalitetsaspekterna i bidragshanteringen säkras också genom att alla ansökningar bereds av flera personer/nivåer innan beslut fattas. I de fall det är beslut som ska fattas av Kulturrådets styrelse sker t.ex. först beredning med enhetschef, avdelningschef och generaldirektören. Att jäv ibland aktualiseras är oundvikligt när många personer med expertkunskaper och engagemang inom kulturområdet behöver anlitas. Därför hanteras jävsfrågorna ingående, såväl i arbets- och referensgrupper som vid beslut av GD och Kulturrådets styrelse. Kansliets personal håller sig löpande uppdaterad vad gäller olika kulturaktörers verksamhet samt trender och tendenser inom kulturlivet. Kulturrådets breda kontaktnät och många möten med olika konstellationer av aktörer inom kulturområdet är av stor betydelse för att kunna upprätthålla kvalitet i beredningsprocesser och beslutsfattande. För att säkerställa kvaliteten i beslutsprocessen har Kulturrådet under 2011 utvecklat de interna rutinerna för bidragshanteringen genom att fastställa en generell bidragsprocess som tydliggör ansvarsfördelningen mellan handläggare och administratörer i bidragshanteringen. En särskild processbeskrivning för litteraturstödet har också fastställts och arbete med rutiner och process kring fonogramstödet pågår. I detta arbete måste bl.a. särskild hänsyn tas till den snabba teknikutvecklingen och de särskilda kvalitetskrav som denna ställer. Även redovisningarna om den verksamhet som haft stöd från Kulturrådet är viktiga, såväl för att säkra att beviljade stöd använts till det de var avsedda för, som för På Kulturrådets webbplats, finns aktuell förteckning över samtliga ledamöter i Kulturrådets arbets- och referensgrupper samt juryn för litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Kulturrådets styrelse utser ledamöterna i såväl arbets- som referensgrupper. Referensgrupperna är rådgivande inför beslut som styrelsen har delegerat till GD att fatta medan arbetsgrupperna har styrelsens uppdrag att själva fatta beslut.

13 samlad uppföljning av bidragsformernas funktion, effektivitet och effekt. Ett internt projekt pågår för att förbättra rutinerna för hantering av redovisningar. Kvalitetsaspekterna kommenteras också längre fram genom beskrivningarna av verksamheter inom respektive konstområde samt rörande arbetet med kultursamverkansmodellen. Handläggningstider För den huvudsakliga mängden ärenden är handläggningstiderna planerade genom fastställda ansökningstidpunkter och schemalagda beslutstillfällen, vare sig beslut ska tas av styrelsen, GD eller särskild arbetsgrupp. Beredningen av ansökningar ska garantera rättssäker behandling, hög kvalitet och god geografisk fördelning under beaktande av de sökandes verksamhetsmässiga prestationer och ekonomiska situation och med hänsyn tagen till kulturpolitiska prioriteringar i övrigt. Handläggningstiden blir oftast minst 2 3 månader eftersom det är många ansökningar som ska kvalitetsbedömas och vägas mot varandra samt mot andra medelsanspråk inom relevant(a) anslag. Genomsnittlig handläggningstid (dagar) för beslutade bidragsärenden per konstområde 2011 Samverkansmodellen Teater, dans och musik Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter Konst, museer och utställningar Konstområdesövergipande ALLA BESLUTADE ÄRENDEN 2011 Jmf alla ärenden 2010 Jmf alla ärenden Anm. Handläggningstiderna för 2009 och 2010 är behäftade med viss osäkerhet pga. avsaknad av registreringsdatum för vissa ärenden. Under rubriken Ansökningar, beviljade stöd (längre fram) kommenteras hur skillnader mellan olika ärendetyper kan se ut. Att t.ex. teater-, dans- och musikområdet hade de längsta handläggningstiderna förklaras till stor del av den omfattande bedömningsprocessen. Totalt sett har bidrag beviljats i 53 procent av de ärenden som beslutats under Av tabellen framgår bl.a. att beviljandegraden varierade mellan de olika ärendetyperna, från 22 till 100 procent. Lägst var den för ärenden av projektkaraktär. I tabellens summa över antal beviljade ärenden ingår inte 13 ärenden av olika ärendetyper som beviljats stöd före 2011 men fått tilläggsbeslut om villkorsförändringar under Ansökningar, beviljade stöd, utbetalningar, redovisningar och uppföljning Kulturrådet tog under 2011 ställning till bidragsansökningar. Dessa ansökningar var av olika karaktär och komplexitet vilket den tidigare redovisade tabellen över alla stödformer indikerar. Till exempel kräver beredningen av kultursamverkansärendena (dvs. regionernas kulturplaner) insatser från många personer på Kulturrådet och i det av regeringen tillsatta Samverkansrådet medan t.ex. stöd till utgivning av en bok beslutas av en arbetsgrupp efter att 2 3 personer i arbetsgruppen läst och bedömt boken. Medelsfördelning till inköpsstöd inom folk- och skolbiblioteksområdet kan ske mera schabloniserat baserat på kommunernas invånarsiffror samt kvalitet och innehåll i kommunernas läsfrämjandeplaner. När det gäller t.ex. stöd till fria grupper inom teater-, dans- och musikområdet bedöms ett stort antal ansökningar av referensgrupper som antingen läser ansökningar eller lyssnar på ljudprover samt sammanträder under ett antal dagar för att väga samman sina bedömningar. Sammantaget blir detta en process som kräver en relativt lång handläggningstid. Antal beviljade bidrag 2011 i olika storleksklasser (tkr) Utgångspunkten för Kulturrådets bidragsfördelning är målet om allas tillgång till ett omfattande och varierat utbud av kultur av hög kvalitet. Kulturrådets interna beredningsprocesser av de många olika formerna för bidrag ska garanterat bidra till detta. Avsikten med tabellen nedan är att ge en översiktlig bild av Kulturrådets alla ärendetyper, deras omfattning samt genomsnittlig handläggningstid. Den breda tillgången till stöd möjliggör en stor bredd på kulturutbudet och goda möjligheter att finansiera nyskapande kultur. Tabellen har framtagits för första gången för 2011 och det har inte varit möjligt att ta fram tillförlitliga jämförande uppgifter för 2010 och > (tot 742 mkr) (tot 237 mkr) (tot 189 mkr) (tot 173 mkr) (tot 145 mkr) (tot 102 mkr) (tot 67 mkr) (tot 113 mkr) (tot 59 mkr) (tot 32 mkr) antal beslut 13

14 TABELL 4. KULTURRÅDETS BIDRAGSBESLUT 2011 PER ÄRENDETYP Genom- Andel Genom- snittlig Antal Antal beviljade snittliga handläggbeslutade beviljade ärenden Beviljade beviljade ningstid, Ärendetyp ärenden ärenden procent medel (tkr) belopp (tkr) dagar Aktörssamverkan ALMA-pristagarsumma Arrangerande musikföreningar Arrangörsbidrag norra Sverige Arrangörsstöd - konstomr.övergr Arrangörsstöd dans - projektbidrag Arrangörsstöd dans - verksamhetsbidrag Centrala amatörkulturorganisationer Centrumbildningar Daglig träning för dansare Dansnät Sverige Folk- och skolbibliotek - inköp av litteratur Fonogram/Marknadsstöd Fonogram/Produktionsstöd Forskning inom kulturområdet Fria dansgrupper/projektbidrag Fria dansgrupper/verksamhetsbidrag Fria musikgrupper Fria teatergrupper/projektbidrag Fria teatergrupper/verksamhetsbidrag Internationell kulturverksamhet/mobilitetsbidrag Internationell kulturverksamhet/projektbidrag Internationell och interkulturell kulturverksamhet Internationella nätverk Internationellt litteratursamarbete Kollektivverkstäder - utrustningsbidrag Konsthantverkskooperativ Kultur för äldre Kultursamverkan/utvecklingsbidrag Kultursamverkan/verksamhetsbidrag Kulturtidskrifter Litteraturstöd Litteraturstöd/Invandrarspråk Litteraturstöd/Skolklassiker Litteraturstöd/Utgivning Litterära evenemang Lokalhållande organisationer Läsfrämjande Nat min - Kultur Organisationer inom bild- och formområdet Regional biblioteksverksamhet/verksamhetsbidrag Regional konsulentverksamhet Regional musikverksamhet Regional mångkulturkonsulentverksamhet Regionala museer/utvecklingsbidrag Regionala museer/verksamhetsbidrag Skapande skola Skådebaneverksamhet Särskilda dansinsatser TDM-inst. utvecklingsbidrag TDM-inst. verksamhetsbidrag Tonsättarbidrag Utställningsarrangörer inom bild och form Utställningsgarantier Viss teaterverksamhet Översättningsstöd/Internationellt Översättningsstöd/Nordiskt Bidragsärende (övriga, ej utlysta) Totalsumma

15 Stödformerna är även mycket olika om man ser till hur stora belopp som varje beviljat bidrag omfattar. Cirka 60 procent av de beviljade stöden uppgår till högst 100 tkr. Endast 30 beslut under 2011 gällde belopp överstigande 10 miljoner kronor. De under 2011 beslutade bidragen till projekt inom Skapande skola ligger i intervallet tkr med ett genomsnitt på cirka 400 tkr. För mobilitetsstöd inom ramen för stöd till internationellt kulturutbyte beviljas många små bidrag om tkr, dock med ett genomsnittligt belopp på 49 tkr. Kulturrådet har de senaste åren arbetat med att utveckla och förbättra tekniken kring bidragshantering i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra arbetsprocesser, dokumentation och uppföljning. Under 2011 kom drygt 90 procent av ansökningarna in online, vilket var tillfredsställande. Kulturrådet strävar dock efter att öka andelen ytterligare samt att även förbättra hanteringen av redovisningarna. De beviljade bidragen har i enlighet med Kulturrådets arbetsordning beslutats av antingen Kulturrådets styrelse, Kulturrådets GD eller av någon av styrelsen utsedd arbetsgrupp. Den ökade bidragsvolymen 2011 beror främst på den fortsatta utbyggnaden av Skapande skola, satsningen på Kultur för äldre, aktörssamverkan i samarbete med Sida, pris- och löneuppräkning av vissa anslag samt vissa medel från Svenska filminstitutet, Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Riksteatern som flyttats in i kultursamverkansmodellen. Samtidigt har Kungl. Biblioteket övertagit biblioteksmedel från Kulturrådet. TABELL 5. VOLYMUPPGIFTER KULTURRÅDET TOTALT Beslutade bidragsansökningar, antal Beviljade bidrag, antal Beviljade tkr Betalningar, antal Utbetalat belopp, tkr Not 1. I denna siffra ingår även avvisade, avskrivna, återkallade och utlyfta ärenden vilka vanligtvis också kräver en hel del arbete. Under 2011 handlade det om sammanlagt 98 ärenden, 2010 cirka 115 och 2009 cirka 200. I siffrorna ingår även utställningsgarantier som dock inte innefattar några belopp som ska utbetalas. För 2011 var det 25 stycken, stycken och stycken. Not 2. Exkl. beslut om utställningsgarantier Not 3. I utbetalade belopp 2011 ingår totalt 815 tkr som finansierats av Nordiska ministerrådet. Dessa medel har nettoredovisats i bokföringen som därför visar 815 tkr lägre belopp för lämnade bidrag. Utbetalade belopp 2010 och 2009 är inte avstämda mot bokföringen utan har hämtats från en listning ur ärendehanteringssystemet som använts för att på försök kunna fördela utbetalningar på konstområden. Många bidrag utbetalas som delbelopp per kvartal eller med annan periodicitet anpassad efter bidragets syfte. Därför är antalet utbetalningar alltid betydligt fler än antalet beviljade bidrag. Antalet utbetalningar och därmed även utbetalda belopp har även brutits ner per område genom att varje post i utbetalningslistorna i samband med bokslutet klassats efter konstområde. Några felklassningar kan troligen förekomma eftersom det inte varit praktiskt möjligt att kontrollera allt mot ärenderegistret. För de flesta verksamhetsbidrag sker en relativt omfattande redovisning från bidragsmottagarna året efter det år som bidraget beviljats för. För projektbidrag anpassas redovisningsdatum helt efter projektets specifika förutsättningar. Inom litteraturområdet och för fonogramstödet är det den färdiga boken eller fonogrammet som utgör redovisningen. Varje stödform har sina särskilda förutsättningar. Kulturrådet strävar efter att utveckla rutinerna för uppföljningen av stöden så att uppföljningarna ännu bättre än idag kan utgöra grund för myndighetens utvärdering av bidragets funktion och effektivitet för det tänkta syftet. Detta utvecklingsarbete kommer att pågå hela Geografisk fördelning av bidragen Den geografiska spridningen av Kulturrådets bidrag är en grov men viktig indikation på om de medverkar till att göra kulturen tillgänglig för alla i hela landet. Kartan över de utbetalade totalbeloppen speglar i hög grad befolkningstätheten i landet medan kartan som visar bidragen omräknade till kronor per invånare ger en helt annan bild. Här är det istället de befolkningssvaga regionerna med Gotland och Västerbotten i täten som beviljats högst belopp per invånare. Det låga stödet till Stockholmsområdet beror till stor del på att många av de stora scenkonstinstitutionerna och museerna är statliga och inte får sitt stöd från Kulturrådet utan från egna anslag på statsbudgeten. En mera komplett finansieringsbild ges därför återkommande i Kulturrådets rapporter om den samlade statliga finansieringen. Vid den geografiska fördelningen av Kulturrådets samtliga beslutade bidragsmedel har även medlen till fem landsting (Gotland, Skåne, Halland,Västra Götaland och Norrbotten) inom ramen för kultursamverkansmodellen (totalt 551,6 mkr) fördelats på konstområden med hjälp av uppgifter från landstingen/regionerna om hur de i sin tur har vidareförmedelat de statliga medlen. Till kategorin konstområdesövergripande har i denna tabell (Obs! Endast i denna tabell!) lagts de samverkansmedel som de fem landstingen förmedlat till film, arkiv, hemslöjd och kulturfrämjande verksamhet (t.ex. teaterkonsulentverksamhet). Dessa belopp, liksom besluten om de samlade samverkansmedlen, preciseras i kommentarer på sidan efter tabellen. 15

16 Geografisk fördelning av Kulturrådets beslutade bidrag 2011 Kronor per invånare Bidrag totalt, tkr Regionalt utfall av Kulturrådets bidrag 2011 Beslutade bidrag 2011 (kr/inv) Regionalt utfall av Kulturrådets bidrag 2011 Beslutade bidrag 2011 (tkr)

17 TABELL 6. FÖRDELNING AV BESLUTADE BIDRAG PER LÄN OCH KONSTOMRÅDE Teater, dans, musik Litteratur, bibliotek, kulturtidskr. Konst, museer, utställningar Konstområdesövergripande Totalt Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Nationellt Summa nationellt Internationellt Totalsumma Kommentarer till tabellen. (För förklaring av förkortningarna, se inledningen i avsnittet Bidrag till olika områden) Gotland. Av de statliga kultursamverkansmedlen 2011 om totalt tkr har regionen fördelat tkr till TDM, 825 till LBT, till KMU och tkr till konstområdessövergripande. I de övergripande medlen avser 477 tkr film, 597 tkr hemslöjd och 95 tkr främjandemedel (konsulentverksamhet). Skåne. Av de statliga kultursamverkansmedlen 2011 om totalt tkr har regionen fördelat tkr till TDM, tkr till LBT, tkr till KMU och tkr till konstområdesövergripande. I de övergripande medlen avser tkr film, 433 tkr arkiv, tkr hemslöjd och 802 tkr främjandemedel (konsulentverksamhet). Halland. Av de statliga kultursamverkansmedlen 2011 om totalt tkr har regionen fördelat tkr till TDM, tkr till LBT, tkr till KMU och tkr till konstområdesövergripande. I de övergripande medlen avser 402 tkr film, 435 tkr arkiv, 593 tkr hemslöjd och tkr främjandemedel (konsulentverksamhet). Västra Götaland. Av de statliga kultursamverkansmedlen 2011 om totalt tkr har regionen fördelat tkr till TDM, tkr till KMU och tkr till konstområdesövergripande. I de övergripande medlen avser 703 tkr film, 878 tkr arkiv samt tkr till konsulentverksamheter (inkl. hemslöjd) som ingår i organsationen Kultur i väst. Norrbotten. Av de statliga kultursamverkansmedlen 2011 om totalt tkr har regionen fördelat tkr till TDM, tkr till LBT, tkr till KMU och tkr till konstområdesövergripande. I de övergripande medlen avser tkr film, 493 tkr arkiv, 597 tkr hemslöjd och 438 tkr främjandemedel (konsulentverksamhet). Av de sammanlagda statliga kultursamverkansmedlen 2011 om totalt tkr har de fem regionerna fördelat tkr till TDM, tkr till LBT, tkr till KMU och tkr till konstområdesövergripande. I de övergripande medlen avser tkr film, tkr arkiv och konst- och kulturfrämjande verksamhet (inkl. hemslöjdsverksamhet). 17

18 Två tredjedelar av de bidrag som utbetalades från Kulturrådet 2011 gick till teater-, dans- och musikområdet (TDM), inbegripet regionernas vidareförmedling av statliga medel genom samverkansmodellen. Denna struktur har varit relativt stabil mellan åren vilket bl.a. beror på stabiliteten i Kulturrådets, regionernas och berörda kommuners egen finansiering till de stora regionala institutionernas verksamheter. Även vid regionernas fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen är således teater-, dans- och musikområdet starkt dominerande. Offentlig samt privat finansiering Den offentliga finansieringen av de regionala institutionerna och den regionala musikverksamheten utgjorde 2011 enligt en mycket preliminär bedömning sammanlagt cirka 83 procent och deras egna övriga intäkter således cirka 17 procent. Inom scenkonstområdet svarade Kulturrådet för cirka 32 procent av finansieringen, för museerna cirka 15 procent och för länsbiblioteken cirka 25 procent. Ur materialet kan t.ex. även utläsas att av Kulturrådets beviljade medel till de regionala verksamheterna gick cirka 82 procent till scenkonstområdet, 15 procent till museer och tre procent till länsbiblioteken. Underlaget för denna bedömning utgörs i huvudsak av uppgifter inkomna till Kulturrådet i bidragsansökningar. Verksamheter på Gotland, i Skåne, Halland, Västra Götaland och Norrbotten ingår inte i bedömningsunderlaget eftersom dessa, i och med kultursamverkansmodellens införande, inte lämnade bidragsansökningar till Kulturrådet. De fem landstingens/regionernas inlämnade kulturplaner redovisade inte heller denna information. Som framgår av det första diagrammet utgör de egna intäkterna mellan 8 och 26 procent för de tre kategorierna. Eftersom scenkonstområdet beloppsmässigt är tyngst så är det där den största delen av de egna intäkterna finns. Bidragsgivningen i sammanfattning en analys Kulturrådet har under året arbetat med att utveckla processerna för handläggningen av bidrag. Detta innebär bl.a. förbättrad löpande kontroll av ärendebalanserna för alla bidragstyper och förbättring av rutinerna för långsiktig uppföljning av bidragen vilket bl.a. innefattar att öka andelen bidrag som kan redovisas online. När det gäller redovisningen av offentlig finansiering fördelat på lokal, regional respektive statlig nivå samt privat finansiering så måste konstateras att det alltid varit problem att få fram tillförlitliga siffror för det gångna året (nu 2011) till årsredovisningen eftersom det som funnits att tillgå varit information från ansökningar. Svårigheterna har ökat ytterligare i och med att de regionala kulturplanerna inte har tillräcklig detaljrikedom om förväntade intäkter hos de mottagare som de statliga medlen ska vidarebefordras till. Om redovisning av finansieringsbilden ska bli tillförlitligare genom att baseras på aktörernas egna redovisningar av det gångna året så blir det dock inte möjligt med presentation av uppgifterna i årsredovisningen. Preliminär finansieringsbild för regionala institutioner På vilka regionala institutioner lades de offentliga finansiärernas medel 2011? Scenkonst 0 Kulturrådet Museer Landsting Bibliotek Kommun Egna intäkter Kommun Landsting Kulturrådet Bibliotek Museer Scenkonst De regionala institutionernas andel (%) i summerade egna intäkter 2011 Scenkonst, 58% Museer, 40% Bibliotek, 2% 18