Johan Ahlbäcks plats 7, kl.10:00. Underskrifter Sekreterare Paragrafer Sara Palmqvist

Transkript

1 1(25) Plats och tid Sammanträdesrum 1 Förvaltningshuset, torsdagen den 6 oktober 2016 kl 09:00-11:45 Beslutande Ledamöter Monica Forsgren (S), Ordförande Mats Jakobsson (S), 1:e vice ordförande Monica Georgsson (S) Elin Forsgren (S) Sören Åhlström (S) Robert Göransson (V) Kristina Karlsson (M) Christina Brunell (M) Ersättare Christer Gåsfors (S) Vanja Larsson (V) Yvonne Johansson (MP) tjänstgörande Övriga närvarande Justerare Anne Seppänen Christopher Nilsson Ulla Andersson Elisabet Zimmer Agneta Stabforsmo Helena Claésson-Bergh Sara Palmqvist Kristina Karlsson Förvaltningschef kulturförvaltningen 58 Kostchef 67 Kommunrevisor Förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Förvaltningsekonom Sekreterare Justeringens plats och tid Johan Ahlbäcks plats 7, kl.10:00 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Sara Palmqvist Ordförande Monica Forsgren Justerare Kristina Karlsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Instans Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Johan Ahlbäcks plats 7, Smedjebacken Underskrift Sara Palmqvist

2 2(25) Ärendelista 58 Dnr 2114 Information om den finska satsningen i äldreomsorgen Dnr 2016/00078 Sammanträdesagenda Dnr 2016/00083 Avgifter för hjälpmedel i ordinärt boende, särskilt boende samt LSSoch psykiatriboende Dnr 2016/00082 Avgifter för hälso- och sjukvård och högkostnadsnivå Dnr 2016/00081 Avgifter för hunddagis Dnr 2016/00080 Avgift för trygghetslarm Dnr 2016/00079 Matpriser Dnr 2016/00011 Budgetuppföljning Dnr 2016/00020 Budget 2017 samt plan Dnr 2115 Information från kommunens kostchef Dnr 2016/00037 Uppföljning korttidspoolen Dnr 2016/00062 Motion angående avskaffning av delade turer inom omsorgen Dnr 2016/00061 Motion om upprättande av en långsiktig äldreomsorgs- och tillgänglighetsplan för Smedjebackens kommun... 22

3 3(25) 58 Dnr 2114 Information om den finska satsningen i äldreomsorgen beslutar Tacka för informationen. Kulturförvaltningens förvaltningschef Anne Seppänen informerar om finskt förvaltningsområde. Kommunens samordnare för detta är Anne, något hon arbetar med till 40 %. Anne berättar även om Marita Karjalainens arbete inom äldreomsorgen. Marita är undersköterska samtidigt som hon har en projektanställning på 50 % fram tills årsskiftet gällande arbete mot personer med finsk bakgrund inom äldreomsorgen. Då Marita pratar finska kan hon skapa en trygghet för de boende på våra särskilda boenden som själva pratar finska. Hon kan ordna aktiviteter för de boende, till exempel visa filmklipp på finska. Planer finns på att ha en utbildning i finska för intresserad personal inom äldreomsorgen. 16 personer har anmält sitt intresse till utbildningen med fokus på ord och fraser som kan förekomma inom vården. Även inom kulturförvaltningens område har satsningar gjorts. Bland annat så har utbudet av böcker och tidningar på finska ökat vid biblioteken.

4 4(25) 59 Dnr 2016/00078 Sammanträdesagenda 2017 beslutar Fastställa sammanträdesagendan för Klockan Jan Feb Mars Apr Maj Jun Arbetsutskottet 08: : Planeringsdag 1 nämnden 09:00 heldag Handikapprådet 14: Pensionärsrådet 14: Organ Klockan Jul Aug Sept Okt Nov Dec Arbetsutskottet 08:00 2 6, :00 ev Planeringsdag nämnden 09:00 11 heldag (em planering) 6 Handikapprådet 14: Pensionärsrådet 14: Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott

5 5(25) 60 Dnr 2016/00083 Avgifter för hjälpmedel i ordinärt boende, särskilt boende samt LSS- och psykiatriboende 2017 beslutar Föreslå kommunfullmäktige besluta: Anta Hjälpmedelsnämndens nya förslag till gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna. De gällande avgifterna för hjälpmedel 2016 är enligt Hjälpmedelsnämnden Dalarnas förslag till gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna: Utprovningsavgift hjälpmedel barn och ungdom under 20 år 0 kronor. Hjälpmedelsavgift i ordinärt boende 150 kronor per komplett hjälpmedel. Hjälpmedelsavgift för personer i särskilt boende, LSS- och psykiatriboende 50 kronor per månad. Från den 26 maj 2016 föreligger en ny version av Hjälpmedelsnämndens Dalarnas förslag där en ändring gjorts angående hjälpmedelsavgiften för personer på LSS- och psykiatriboenden. Hjälpmedelsavgiften för hjälpmedel för boende i bostad enligt 9 9 LSS samt i bostad enligt 7 5 kap SoL föreslås där istället vara densamma som för personer i ordinärt boende, 150 kronor per komplett hjälpmedel. Bilaga. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen, Förslag till gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna, version 2 från Hjälpmedelsnämnden Dalarna

6 6(25) 61 Dnr 2016/00082 Avgifter för hälso- och sjukvård och högkostnadsnivå 2017 beslutar Föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Avgifterna för hälso- och sjukvård 2017 ska vara oförändrade. 2. Avgifterna för högkostnadsnivå 2017 ska vara oförändrade. De gällande avgifterna för hälso- och sjukvård 2016 är: Hembesök för barn och ungdom under 20 år 0 kronor. Hembesök för personer över 20 år av sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast/ på delegation 150 kronor. Uteblivet besök eller sent avbokat besök 300 kronor samt 50 kronor i faktureringsavgift. Tidssamordnade besök med exempelvis läkare på landstinget 150 kronor. Vid flera behandlingar samma dag debiteras enbart ett besök. Konsultation vid sjukvårdande behandling sker utan uttag av avgift. Endast en avgift uttas då flera i samma familj får vård i hemmet vid samma tillfälle. De gällande avgifterna för högkostnadsnivå 2016 är: Enstaka hembesök 150 kronor per besök, dock maximalt 450 kronor per månad. För den som inte har några andra pågående hemtjänstinsatser och enbart är inskriven i hemsjukvården med kontinuerliga besök 450 kronor per månad. Den som har hemtjänstinsatser som även är i behov av hemsjukvård betalar maximalt efter kommunens maxtaxa för hemtjänstinsatser.

7 7(25) Samtliga avgifter gällande hälso- och sjukvård samt högkostnadsnivån föreslås vara oförändrade Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen,

8 8(25) 62 Dnr 2016/00081 Avgifter för hunddagis 2017 beslutar Föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Månadsavgiften för hund på hunddagis fastställs till kronor från och med den 1 januari Avdrag på månadsavgiften då hunddagis måste stängas fastställs till 61 kronor per dag från och med den 1 januari Avgiften för tillfällig vistelse på hunddagis fastställs till 76 kronor per dag från och med den 1 januari De gällande avgifterna för hunddagis är 2016: kronor per månad för hund på hunddagis. 2. Avdrag på månadsavgiften då hunddagis måste stänga 60 kronor per dag. 3. Tillfällig vistelse på hunddagis 75 kronor per dag. Den månatliga avgiften föreslås höjas till kronor och övriga avgifter föreslås höjas till 61 respektive 76 kronor. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen,

9 9(25) 63 Dnr 2016/00080 Avgift för trygghetslarm 2017 beslutar Föreslå kommunfullmäktige besluta: Avgiften för trygghetslarm 2017 ska vara oförändrad. Den gällande avgiften för trygghetslarm 2016 är 250 kronor per månad. Denna avgift föreslås vara oförändrad Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen,

10 10(25) 64 Dnr 2016/00079 Matpriser 2017 beslutar Föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Priset för helt matabonnemang fastställs till kronor per månad från och med den 1 januari Priset för färdiglagad mat som distribueras hem till den enskilde fastställs till 58 kronor per portion från och med den 1 januari De gällande matpriserna för 2016 är: kronor per månad för helt matabonnemang kronor per portion för färdiglagad mat som distribueras hem till den enskilde. Dessa priser föreslås höjas till kronor per månad för helt matabonnemang samt 58 kronor per portion för färdiglagad mat som distribueras hem till den enskilde. De nya priserna föreslås gälla från och med den 1 januari Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen,

11 11(25) 65 Dnr 2016/00011 Budgetuppföljning 2016 beslutar 1. Godkänna rapporten och lägga rapporten till handlingarna. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att arbeta med att nå nollresultat. Månad: September Periodbud. Utfall Avvikelse Budget, Helår Prognos, Helår Avvikelse Intäkt Kostn Netto Uppföljning per verksamhet: Det är fortfarande svårt att förutsäga om omsorgen kommer att göra ett underskott eller ett överskott. Beroende på vilket utslag vi får i ett domstolsärende (som vi inte vet när det avgörs) prognostiserar vi att vårt resultat kan landa på mellan 300 tkr underskott till ca 500 tkr överskott. Det prognostiserade underskottet har minskat under året så trenden har gått åt rätt håll. Förvaltningsövergripande verksamhet: Prognosen pekar mot ett överskott på 100 tkr. Bemanningscentralens personalkostnad överskrider budgeten och redovisar underskott. Övriga verksamheter redovisar överskott. Färdtjänsten är svår att beräkna men prognosen pekar på ett nollresultat för LSS och psykiatri: Prognosen visar ett överskott på tkr. Verksamheten inom LSS är svår att beräkna p g a osäkerheten vad gäller nya ärenden och ärenden som överklagats. I nuläget är det inte fler ärenden än antalet som beräknades i budgeten vad gäller assistans ärenden, antalet elevhemsboenden är lägre än beräknat. Gruppbostäderna redovisar överskott vad gäller hyror och intäkter. Avdelningen redovisar även överskott vad gäller personalkostnaderna. Äldreomsorgen: Beräknas ge ett underskott på tkr. Lönekostnaderna inom hemtjänsten är fortfarande högre än budget och beräknas ge ett underskott på tkr. Personalkostnaderna inom vissa särskilda boenden redovisar underskott för att vi har varit tvungna att sätta in

12 12(25) extra resurser för att klara verksamheten. Prognosen bygger på att kostnaderna inom äldreomsorgen inte fortsätter öka under hösten. Löneökningen för Kommunals medlemmar är medräknad i prognosen och är en starkt bidragande orsak till underskottet. Hyror, taxor och avgifter beräknas ge överskott Tomma lägenheter och rum: 9 rum 7 st 2 st 1 st 0 st 3 st Lyktan, korttidsplatser 9 st 11 st 12 st 11 st 11 st 9 st Antal hemtjänstärenden: 252 st 238 st 228 st 227 st 231 st 235 st Vidtagna/Planerade åtgärder och effekter av dessa Det är ännu svårt att sia om vår budget kommer att hållas Vi ser flera avvikelser gentemot budget som kommer att påverka årets resultat. Några faktorer pekar mot ett minusresultat. Hemtjänsten är den verksamhet som ser ut att ha svårast att hålla sin budget även i år men även flera av våra särskilda boenden inom äldreomsorgen har genererat visst underskott under året. Vi har under ganska långa perioder varit tvungna att ta in extra resurser på flera av våra boenden för att klara av att upprätthålla vårdkvaliteten. Det handlar om dementa boende som uppvisar stor oro och utåtagerande beteende. Lönekostnaderna har även blivit betydligt större än beräknat, främst pga kommunals centrala avtal där en särskild satsning gjordes på alla undersköterskor. Vi hade också en tuff vinter/vår med ovanligt många sjuka medarbetare, vi genomled perioder med svåra förkylningar/influensor samt utbrott av magsjuka som har lett till höga vikariekostnader under årets första månader. Vi har också drabbats av ökade kostnader för kläder då vi måste gå över till leasing av arbetskläder och tvätt för en stor del av personalstyrkan. De nya kläderna tas i bruk först under hösten så merparten av kostnadsökningen slår igenom först Andra faktorer pekar i en mer positiv riktning. LSS verksamheten ser ut att gå med plusresultat och vi väntar även på ett utslag från domstol som kan komma att påverka prognosen i positiv riktning. Vi ser att hyreskostnaderna blir lägre än beräknat tack vare den låga inflationen och årets hyror kommer inte att öka i den takt vi har räknat med. Vi har även de statliga extramedel om ca 2,6 miljoner kronor som kommer vår verksamhet tillgodo under

13 13(25) förutsättning att vi använder medlen till stärkt bemanning inom äldreomsorgen. Vi räknar med att hela statsbidraget förbrukas. Fortfarande är det svårt att ge ett exakt besked hur årets resultat kommer att se ut. Det återstår trots allt tre månader och mycket hinner hända under den tiden. Hot/Möjligheter Hot Höga sjukskrivningstal som har lett till höga vikariekostnader Att hemtjänsten inte klarar av att spara/effektivera verksamheten i tillräckligt stor omfattning för att närma sig budget Köpta platser Stor osäkerhet vad gäller kostnaderna för personlig assistans Alltid osäkert vad gäller volymen på den vård och omsorg vi ska erbjuda kommuninnevånarna. Svårast att beräkna är LSS, hemtjänsten och hemsjukvården. Lönekostnadsökningar som inte ryms inom ramökningen Nya lagkrav som leder till ökade kostnader Möjligheter Att få ner sjukskrivningstalen Att få ner vikariekostnaderna via en utökad pool som också innebär ökad kvalitet i verksamheten Att fortsätta effektivera hemtjänstens verksamhet och höja kvaliteten i verksamheten Färre köpta platser utanför kommunen Genomlysning av sjuksköterskeverksamheten och ett nytt sätt att arbeta/organisera verksamheten Att domstolsbeslut går kommunens väg Lägre hyror än beräknat 2016 pga uteblivna hyresökningar Fortsatt teknikutveckling i verksamheterna i syfte att effektivera, höja kvaliteten och spara pengar Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott

14 14(25) 66 Dnr 2016/00020 Budget 2017 samt plan beslutar 1. Godkänna budget för Överlämna budget 2017 till kommunfullmäktige. 3. Överlämna plan till kommunfullmäktige. Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Förvaltningschef Elisabet Zimmer och förvaltningsekonom Helena Claésson-Bergh informerar om budget för 2017 samt plan för 2018 och Bilaga. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Verksamhetsplan och budget för omsorgsnämnden 2017, skrivelse Plan 2018 och 2019, skrivelse

15 15(25) 67 Dnr 2115 Information från kommunens kostchef beslutar Tacka för informationen. Kommunens kostchef Christopher Nilsson informerar bland annat om: Hur köket kommer att se ut på det nya demensboendet Solgården. Ett mottagningskök kommer att byggas dock kommer det att vara förberett för tillagning. Kommunen har nyligen infört en ny 11-veckors meny, detta för att enklare kunna byta ut rätter efter bland annat popularitet och säsong. En broschyr om kostenheten som även delas ut. Bilaga. En utredning han gör tillsammans med Bärkehus för att få en bild av hur kostnaderna skulle se ut om alla särskilda boendes kök skulle göras om till tillagningskök.

16 16(25) 68 Dnr 2016/00037 Uppföljning korttidspoolen beslutar Tacka för informationen. När staten tillsköt extra stimulansmedel till kommunerna för utökad bemanning inom äldreomsorgen valde att lägga en del av den tillgängliga summan på en utökad korttidspool. Poolen utökades från 6 personer till 12 personer i slutet av På grund av olika olyckliga omständigheter (sjukdom, uppsägning mm) har inte poolen varit helt fulltalig mer än vissa månader. Antalet verksamma i poolen har varierat mellan under det dryga halvår sedan utökningen gjordes. Den utökade poolen har varit verksam alltför kort tid för att vi ska kunna göra en ordentlig utvärdering av effekterna, både de positiva och de negativa. Vi önskar att poolen ska få kvarstå i oförändrad omfattning även 2017 för att utvärderas mer ingående under andra halvan av Vi har tillgång till statsmedlen även 2017 så utökningen behöver inte belasta omsorgens ordinarie budget. Trots den korta tiden som den utökade korttidspoolen har varit verksam har vi sett stora vinster för omsorgens verksamheter. Poolen, i dess nuvarande omfattning, har under året täckt upp för mellan 15-21% av vikariebehovet. Utifrån de siffrorna kan det tyckas att korttidspoolen i framtiden borde vara ännu större än den för tillfället är. Positivt Ökad kvalitet då vi har tillsvidareanställt i poolen och därmed fått personal med utbildning, körkort och delegation Mindre spring och färre nya ansikten hos brukarna, bättre kontinuitet Oftast bättre arbetsinsats då Negativt Dyrare att ha poolpersonal som är månadsanställd än att ta in vikarier på timme Kan bli ojämn arbetsbörda för de som jobbar i poolen (de har årsarbetstid) Ställer speciella krav på de som

17 17(25) poolpersonalen kan våra verksamheter och känner våra brukare jobbar i poolen, de måste vara flexibla till max Bättre arbetsmiljö för övriga anställda då poolpersonalen är insatt och välkänd Mer självgående och mindre behov av (och kostnader för) introduktioner Vi kan styra bättre vem vi tar ut och var de ska jobba En värdefull buffert då vi måste få tag på folk vid hög frånvaro t ex på sommaren och vid sjukdomsepidemier Ökad patientsäkerhet Sammantaget ser vi hittills stora fördelar med en utökad pool. Även om verksamheten blir dyrare per insatt timme så är kvalitetsvinsterna så stora att vår bedömning är att den utökade korttidspoolen bör få kvarstå på prov i nuvarande omfattning även Vår förhoppning har varit att vi ska få minskade kostnader för korttidsvikarier när poolen är större. Hittills har det varit svårt att se ett klart samband mellan poolkostnaderna och vikariekostnaden. Vi vet att vi under början av 2016 hade ovanligt stor sjukfrånvaro pga olika infektionssjukdomar som härjade under en vintern/våren vilket ledde till att alla poolare jobbade för fullt, samtidigt som vi fick ringa in alla tillgängliga vikarier. Bemanningen upplevde upprepade gånger tillfällen då det inte gick att få tag i tillräckligt med folk utan verksamheterna var tvungna att gå kort om personal. Samma scenario inträffade under sommaren. Vikarierna och poolpersonalen räckte inte till. Att det inte går att få tag på tillräckligt med vikarier är ett stort problem för bemanningen som då får lägga ner mycket tid på att börja flytta runt folk och "pussla" med scheman för att på kort varsel bemanna upp verksamheterna till en acceptabel nivå. Enligt bemanningens utsago vet de inte hur de skulle ha klarat av att täcka frånvaron detta år utan den utökade poolen.

18 18(25) Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från förvaltningschef och biträdande enhetschef för hemtjänsten,

19 19(25) 69 Dnr 2016/00062 Motion angående avskaffning av delade turer inom omsorgen beslutar Överlämna motionssvaret till kommunfullmäktige. Omsorgsförvaltningen har mottagit en motion som remitterats från kommunfullmäktige. Motionären önskar att omsorgsnämnden med det snaraste avskaffar delade turer. Omsorgsförvaltningen ser gärna att delade turer, långturer och extra helgpass inte utförs av andra än de medarbetare som frivilligt vill ha dessa pass. Vad krävs för att vi ska nå dit? Hösten 2008 startades ett pilotprojekt inom hemtjänsten där all personal erbjöds möjlighet att välja tjänstgöringsgrad från 1/ / tog dåvarande socialnämnden beslut om att låta all personal inom omsorgen välja tjänstgöringsgrad. Detta infördes i mars När rätten till heltid i omsorgen infördes för all personal kunde omsorgen successivt konstatera att det inte gick att bemanna verksamheten med oförändrad budgetram då antalet huvuden i verksamheterna minskade allteftersom fler medarbetare valde heltid. Detta innebar att delade turer, långturer eller extra helgpass blev nödvändiga att införa för att inte omsorgens kostnader skulle öka. Omsorgen använder på de flesta arbetsställen Timecare som schemaläggningsverktyg. På flertalet arbetsplatser arbetar man i sexveckorsschema. För att få ihop arbetspassen (inom befintlig budget) utifrån verksamhetens behov och personalens rätt till heltid är det nödvändigt att personalen i snitt arbetar en delad tur under en schemaläggningsperiod, alternativt tar en långtur eller ett extra helgpass. Det betyder att personalen bara får en extralång arbetsdag på sex veckor. Vårt dilemma vid schemaläggningen är hela tiden att vi har ont om antalet huvuden i omsorgsarbetet de tider på dygnet då våra behov är som störst. I dag ser vi dock att allt fler medarbetare frivilligt arbetar delade turer eller långpass. En person som väljer att jobba delade turer eller långpass

20 20(25) regelbundet kan minska på antalet arbetsdagar under en schemaperiod och därmed få fler lediga dagar. Detta uppskattas av vissa medarbetare. Med hjälp av ett schemaläggningsverktyg som t ex Timecare är tanken att individens önskemål och verksamhetens behov ska gå hand i hand och möjliggöra en flexibilitet för medarbetarna. Detta förutsätter dock att individerna på en arbetsplats/arbetslag samarbetar och är beredda att både ta och ge när schemat upprättas. Flertalet av omsorgens verksamheter har arbetstoppar några gånger per dygn och däremellan är personalbehovet betydligt mindre. Utifrån verksamhetens behov vore det optimalt om alla omsorgspersonal arbetade ca 80%. Då går det rent schematekniskt att få till det optimala schemat. På vissa ställen i Sverige har man på prov låtit personalen arbeta 80%, få 90% i lön och 100% i pension. Tyvärr har oss veterligen alla experiment med kortare arbetstid, men med mer eller mindre full lön, inte överlevt långsiktigt. Trots att det är bra för verksamheten, bra för personalens välmående och att sjuktalen kan förväntas minska så leder dessa modeller till så stora ökade kostnader så arbetsgivarna har sett sig tvungna att avbryta experimenten efter ibland kortare, ibland längre tid. Omsorgsarbete är ett både fysiskt och psykiskt påfrestande arbete. Att personalen skulle få lägga sin arbetstid i ännu större utsträckning så som de själva vill vore ett drömläge, men för att detta ska möjliggöras krävs att omsorgen tillförs betydligt mer resurser. I grunden är det alltid verksamhetens behov som styr vilka tider på dygnet som ett visst antal medarbetare behöver jobba. Vi har en förhållandevis låg bemanningstäthet på våra boenden och därför är det extra viktigt att "rätt" antal personal finns på plats under olika tider på dygnet. Vi har försökt göra en grov uppskattning av vad det skulle innebära i ökade kostnader att avskaffa delade turer för omsorgspersonalen, men med bibehållen rätt till heltid. Kostnadsspannet för att helt avskaffa delade turer varierar stort beroende på hur effektivt vi i så fall skulle kunna använda oss av den tid som skulle tillkomma när fler medarbetare anställs. Det går inte heller att sia om hur många av de nya medarbetarna som i sin tur skulle välja heltid. Kostnadsspannet hamnar därför uppskattningsvis på mellan 3,8-8,8 miljoner kronor per år i ökade kostnader för omsorgen. Den högre summan utgår ifrån att vi tillsvidareanställer alla nya medarbetare som behövs och att de väljer att jobba heltid. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott

21 21(25) Tjänsteskrivelse från förvaltningschef och förvaltningsekonom,

22 22(25) 70 Dnr 2016/00061 Motion om upprättande av en långsiktig äldreomsorgsoch tillgänglighetsplan för Smedjebackens kommun beslutar Återremittera ärendet för ytterligare handläggning. Omsorgsförvaltningen har mottagit en motion som remitterats från kommunfullmäktige. Motionären önskar dels att kommunen i samarbete med Bärkehus AB upprättar en långsiktig äldreomsorgsplan för kommunen samt dels att kommunen i samarbete med Bärkehus AB inventerar bostadsbeståndet och gör en tillgänglighetsplan för Smedjebackens kommun. Tillgänglighetsplan Bärkehus AB har tagit beslut om att inventera bostadsbeståndet i kommunen och upprätta en tillgänglighetsplan. Företaget som ska utföra uppdraget heter Urban Utveckling och har gjort motsvarande arbete åt flera andra kommuner. Uppdraget innebär att Urban utveckling genomför inventering av trygghet och tillgänglighet i Bärkehus totala flerbostadsbestånd. I uppdraget ingår även att ta fram en åtgärdsplan med målet att uppnå ökad tillgänglighet och trygghet i fastigheterna. Uppdraget kommer att påbörjas under augustiseptember 2016 och ska vara slutfört senast 28 februari Inventeringen ska fokusera på att kartlägga tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- och synförmåga. Uppdraget ska resultera i: En handlingsplan med konkreta förslag på åtgärder för att med enkla medel uppnå trygghet och tillgänglighet vid de inventerade fastigheterna. Förslagen baseras på en analys av varje enskilds fastighets potential för ökade kvarboendemöjligheter med kostnadseffektiva medel. Hänsyn tas till fastigheternas nuvarande förutsättningar i förhållande till åtgärdernas kostnad och nytta samt inkomna synpunkter under projektet. Åtgärdsplanen ska nyttjas som planeringsunderlag för Bärkehus AB när renoveringar ska genomföras, samt vid generella insatser i bostadsbeståndet.

23 23(25) Äldreomsorgsplan Ungefär hälften av Sveriges kommuner har en äldreplan som riktmärke för kommunens långsiktiga arbete med äldre. Omsorgsförvaltningens åsikt är att om en plan ska tas fram bör det vara en äldreplan som omfattar hela kommunen, inte bara en äldreomsorgsplan som berör omsorgsförvaltningen. Visioner och mål för omsorgsnämndens verksamhet finns redan men däremot saknar Smedjebackens kommun en övergripande äldreplan som inbegriper kommunens alla verksamheter. Förvaltningens uppfattning är att det vore bra om Smedjebackens kommun hade en långsiktig äldreplan som skulle kunna fungera som ett rättesnöre för kommunens och förvaltningarnas arbete i den mån det berör äldre. De äldre blir allt fler i Sverige. I Smedjebackens kommun har vi framför oss en stor ökning av äldre över 80 år hade vi ca 650 personer över 80 år bosatta i kommunen beräknas vi ha ca 875 personer över 80 år. Om prognosen slår in innebär det en ökning med 35% på mindre än tio år. De som är äldre-äldre kan av naturliga skäl beräknas ha stora behov av insatser från omsorgen. Ofta i form av hemtjänst eller som boende på ett särskilt boende. Flertalet äldre vill dock rå sig själva och bo hemma så länge det går. Om vi i kommunen med gemensamma krafter kan skapa förutsättningar för de äldre att bibehålla sin hälsa och sitt oberoende så länge som möjligt vinner alla på detta. I dag vet vi att även gamla människor många gånger kan behålla sin hälsa upp i hög ålder och att individens egna val, tillika med lokalsamhällets uppbyggnad, antingen kan fördröja åldersrelaterade krämpor eller påskynda desamma. Ett lokalsamhälle som inbjuder till social gemenskap och som är anpassat även till äldre människor och människor med funktionsnedsättningar skapar bättre förutsättningar för ett aktivt självständigt liv. Att de äldre-äldre ökar med ca 35% behöver inte betyda att omsorgens ärendemängd ökar lika mycket. Även de över 80 år klarar sig många gånger på egen hand, eller med hjälp av anhöriga. Att vi står inför en ökad ärendemängd är dock ett faktum och fler ärenden kommer att innebära ökade kostnader för kommunen. Äldreplan I en äldreplan bör man fokusera på frågor av förvaltningsövergripande karaktär och på frågor som kräver samverkan mellan förvaltningar och andra samhällsaktörer som t ex pensionärs- och handikapporganisationer i syfte att ge äldre kommuninnevånare möjlighet att delta i samhällslivet på samma sätt som den övriga befolkningen. En äldreplan ska kunna fungera som en

24 24(25) vägledning då nämnder och styrelser fattar beslut samt vägleda förvaltningar och bolagen i deras dagliga arbete i den mån verksamheterna berör äldre och personer med funktionsnedsättning. I en äldreplan kan kommunen även fastställa övergripande mål och utvecklingsområden som kommunen vill prioritera under de närmaste åren. En eventuell äldreplan kan med fördel ingå som en "delplan" i kommunens översiktsplan. Frågan om äldre kommuninvånares behov är mycket större än bara en fråga för omsorgen. Omsorgens uppgift är primärt att erbjuda den äldre stöd och hjälp när personen inte längre kan klara sig själv. Om vi vill skapa ett samhälle i Smedjebacken som gynnar det friska hos äldre anser omsorgsförvaltningen att fokus i äldreplanen bör ligga på strategisk nivå och omfatta hela kommunens kompetensområde. En äldreplan kan omfatta frågor som rör samhällsplanering, tillgänglighet, boende och närmiljö, trygghet och säkerhet, kollektivtrafik, kultur, delaktighet och inflytande, hälsa och fritid, kommunikation och teknik samt inte minst omsorg, vård och stöd. I en äldreplan kan kommunen ta ställning till många frågeställningar som t ex: Var vill vi ha tillgängliga boendemiljöer, samt hur ska kommunen åtgärda de brister som finns idag Vilka olika boendealternativ vill vi erbjuda äldre personer framöver i vår kommun, förutom särskilt boende på våra fyra befintliga boenden Hur vill vi i kommunen arbeta med äldres hälsa i ett förebyggande perspektiv? Vi vet t ex att psykisk ohälsa är ett stort problem bland äldre och att en känsla av ensamhet och otrygghet är ökande problem i samhället Hur vill kommunen bidra till att stimulera till ett fysiskt aktivt liv för äldre och hur kan vi stimulera/skapa förutsättningar för social samvaro Hur kommunen vill arbeta med och implementera nya tekniska lösningar som kan gynna äldre och funktionsnedsatta Vilka mål kommunen har för samverkan med andra aktörer i äldrefrågor t ex lokalt i samhället, med närliggande kommuner, Landstinget mfl intressenter

25 25(25) Förslag ser positivt på att en äldreplan tas fram i kommunen. Om det finns en politisk majoritet bakom detta förslag föreslår omsorgsnämnden kommunfullmäktige att ta beslutet att upprätta en äldreplan i Smedjebackens kommun. Planen kan lämpligen ingå i kommunens översiktsplan. En eventuell äldreplan bör ses över och uppdateras regelbundet, t ex varje mandatperiod. En äldreplan bör tas fram i bred samverkan och alla kommunens förvaltningar och bolag samt andra intressenter bör delta i framtagandet av äldreplanen. Ansvaret för att en eventuell plan tas fram och regelbundet revideras kan med fördel läggas på kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från förvaltningschef,