Kommentar till Bevaknings- och säkerhetsavtalet

Transkript

1 Kommentar till Bevaknings- och säkerhetsavtalet Del 1 Löner och allmänna anställningsvillkor Inledning Flik 1 Ingående av anställning Ordinarie arbetstid Löner Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid... 4 och vittnesinställelse 5 Frånvaroavdrag* och betalning för del av löneperiod för månadsavlönade Avlöningens utbetalande Sjukdom och arbetsskada Föräldralön Ekiperings- och fordonsersättning Reseersättning Semester Permission och ledighet Försäkringar, trygghetsfonden SAF-LO och BYA/Väktarskolan Skadeansvar Upphörande av anställning Ordningsregler Arbetets ledning och fördelning Meningsskiljaktigheter Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd Arbetstidsavtalet Arbetstidsförkortning vid ständigt nattarbete Del 2 Anställnings ingående och upphörande 22 När någon ska anställas Företrädesrätt Lag om bevakningsföretag Form av anställning Hur ingås ett anställningsavtal? Anställningens upphörande Tillsvidareanställning Uppsägning arbetsbrist Varning/suspension Uppsägning personliga skäl... 31

2 32 Avskedande Pension Återkallelse och hävning Blanketter Bilaga PM Arbetsbrist rätt från början till slut Beställning av fler exemplar: Kostnad: 295 kr/pärm exkl moms Almegas webbshop: > Avtal och kommentarer > Almega Tjänsteförbunden > Kommentar till Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Beställningsnummer: WS E-post: Telefonbeställning: Kommande uppdateringar skickas ut till informationsmottagare per brev eller e-post samt finns tillgängliga på hemsidan Almega AB F O R U M F Ö R T J Ä N S T E F Ö R E T A G A R E Huvudkontor Regionkontor Tel Fax Sturegatan 11 Göteborg Box 404 (Södra Hamngatan 53), Göteborg Box Linköping Box 388 (Ågatan 9), Linköping Stockholm Luleå Storgatan 9, Luleå Tel Malmö Box 186 (Jörgen Kocksgatan 1 B) Malmö Fax Skellefteå Expolaris Center, Skellefteå almega.epost@almega.se Stockholm Box (Sturegatan 11), Stockholm Sundsvall Box 210 (Torggatan 4), Sundsvall Umeå Brogatan 4, Umeå / Växjö Kungsgatan 1 B, Växjö Örebro Köpmangatan 23-25, Örebro WS

3 Inledning INLEDNING Avtalets omfattning Bevaknings- och säkerhetsavtalet gäller vid samtliga företag som är anslutna till Almega Tjänsteförbunden och bedriver verksamhet inom bevaknings- och säkerhetsbranschen. Avtalet blir automatiskt gällande genomföretagets inträde i AlmegaTjänsteförbunden. Om företaget vid inträdet är bundet av annat kollektivavtal blir bevaknings- och säkerhetsavtalet tillämpligt så snart det gamla löpt ut. Överenskommelse kan också träffas mellan Almega Tjänsteförbunden och Svenska Transportarbetareförbundet att Bevakningsoch säkerhetsavtalet ska gälla från en viss tidpunkt. Bevaknings- och säkerhetsavtalet gäller för alla arbetare vid bevakningsföretag som är medlemmar i Almega Tjänsteförbunden. Detta gäller oavsett om arbetarna är organiserade i Transportarbetareförbundet, tillhör annat förbund eller är oorganiserade. Avtalet gäller även för de arbetare som utför arbete för vilket ej krävs väktarutbildning. Som exempel på sådana kan nämnas parkeringsvakter, bankdepå- och uppräkningspersonal, ordningsvakter och flygplatskontrollanter. Arbetsskyldigheten omfattar samtliga arbetsuppgifter som följer av avtalet. Bevaknings- och säkerhetsavtalet omfattar samtliga vid bevakningsföretaget förekommande arbetsuppgifter som inte är att hänföra till rent tjänstemannaarbete. I slutet av bilaga 2 till Bevaknings- och säkerhetsavtalet finns en mycket viktig regel införd. För samtliga arbetsuppgifter gäller nämligen att arbetstagaren vid sidan av själva bevakningsarbetet ska utföra de allmänna serviceuppgifter som är förenade med eller kan komma att förenas med arbetsuppgiften ifråga. Det nu sagda innebär att företaget inte ska behöva betala extra för att en arbetstagare i anslutning till ett uppdrag utför någon serviceuppgift. Gränsdragning - tjänstemän Ständiga förändringar av de vid företaget förekommande arbetsuppgifterna sker, bland annat till följd av den tekniska utvecklingen. Ibland uppkommer diskussioner om huruvida Bevaknings- och säkerhetsavtalet eller tjänstemannaavtalet ska tillämpas för en viss befattning eller vissa arbetsuppgifter. I branschen finns en sedan länge hävdvunnen princip innebärande att avgörande för frågan om tjänstemannaavtalet eller Bevaknings- och säkerhetsavtalet ska tillämpas är var merparten av arbetsuppgifterna utförs. Gränsdragningen gentemot arbetsledare är reglerad i avtalet. I 17 st 2 mening 2 sägs att med arbetsledare förstås den, som är anställd att såsom arbetsgivarens ställföreträdare leda, fördela och kontrollera arbete, vilket utförs av honom underställd personal och i vilket han icke annat än tillfälligtvis själv deltar. Skulle tvist uppstå om vilket avtal som ska tillämpas, Bevaknings- och säkerhetsavtalet eller tjänstemannaavtalet, ska Almega Tjänsteförbunden omedelbart kontaktas. Det är mycket viktigt att det inom bevakningsområdet råder en enhetlig praxis och tillämpning. Bevaknings- och säkerhetsavtalets tvingande karaktär Bevaknings- och säkerhetsavtalet måste följas i alla delar. Överenskommelse som träffas med enskilda arbetstagare och som strider mot avtalet är ogiltigt. I vissa särskilt angivna fall kan en avvikelse göras mellan företaget å ena sidan och den lokala fackliga organisationen å den andra. Se till exempel 2 mom 5, 4 mom 3 och 15 mom 2. Observera att företaget inte i något fall som regleras i Bevaknings- och säkerhetsavtalet kan träffa individuell överenskommelse med arbetstagaren om avvikelse från avtalet.

4 Det finns dock vissa frågor som inte regleras i avtalet, exempelvis jour och beredskap. I dessa fall kan lokala eller individuella avtal träffas utan hinder av vad ovan sagts. Inledning

5 Ingående av anställning 1 Ingående av anställning Gällande 1 hänvisas till kapitlen :1

6 Ordinarie arbetstid 2 Ordinarie arbetstid Inledning I branschen förekommer inte några kollektivavtalsenliga lediga dagar (fridagar). Branschen arbetar med så kallad "hård vecka", vilket innebär att arbetsgivaren kan förlägga arbete årets samtliga dagar, samt att arbetsveckan innehåller lika många timmar oavsett om det infaller så kallade röda dagar eller inte. Arbetsskyldigheten omfattar naturligtvis också såväl dag- som nattarbete. Mom 1 Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden för en väktare är 38,25 timmar per vecka i genomsnitt, vilket för en heltidsanställd arbetstagare motsvarar 165,6 timmar i genomsnitt per månad under ett kalenderkvartal. Vid kontinuerligt treskiftsarbete utgör dock arbetstiden 150,67 timmar per månad i genomsnitt under ett kalenderkvartal. Halvtid- och deltid För halvtidsanställd utgör arbetstiden minst 82,8 (vid kontinuerligt treskift 75,34) timmar per månad. Observera att lön utgår per arbetad timme. säkerhetsavtalet har historiska förklaringar som numera förlorat sin betydelse. Årsschema Av anmärkningen framgår att det går bra att lägga s k årsschema. Årsschema innebär dock att också andra frågor måste beaktas, exempelvis beräkningsperiod av övertid (läs mer under kommentaren till 4 mom 3) och förläggning av huvudsemester. Det rekommenderas därför att ni alltid träffar lokal överenskommelse med Transport om ni önskar årsschema. Undantag Det finns också en möjlighet att jobba 40 timmar per helgfri vecka (så kallad mjuk vecka ). Det innebär att arbetstagaren inte kan utföra ordinarie arbete på lördag, söndag och helgdag. Beordras arbetstagaren att jobba exempelvis en söndag eller en natt har denne i så fall rätt till övertidsersättning. Treskift Treskiftsarbete förekommer i branschen men är relativt ovanligt. Följande förutsättningar krävs för att kontinuerligt treskiftsarbete ska anses föreligga: Vid deltidsanställning ska arbetstiden understiga 82,8 (vid kontinuerligt treskift 75,34) timmar per månad. Lokal överenskommelse kan träffas om genomsnittsberäkning för halv- och deltidsanställda. Observera att terminologin i avtalet inte är helt samstämmig med vad som är allmänt vedertaget. I arbetsrättslig mening kan såväl halv- som deltidsanställda betecknas som deltidsanställda. Uppdelningen i bevaknings- och Bevakningen ska pågå dygnet runt årets alla dagar utan uppehåll. Det ska vara fråga om tre arbetspass per dygn, förmiddag, eftermiddag och natt. Arbetstagaren ska växla mellan förmiddag, eftermiddag och natt. Passlängden ska vara åtta timmar. Dock kan passlängden om åtta timmar utbytas mot 12 timmar un- 2:1

7 Ordinarie arbetstid der lördagar och söndagar samt under helgdagar. Mom 2 Arbetstidsschema Här erinras att arbetstagaren ska få ta del av arbetstidsschema senast fem dagar före respektive tjänstgöringsperiods början. Arbetsplikt föreligger dock även om schemat sänts ut för sent. Anmärkningen innehåller regler om veckovila. Huvudregeln är att veckovilan ska vara minst 35 timmar per sjudygnsperiod. För uppgörande av ändamålsenliga pass samt vid övertidsarbete kan avsteg i erforderlig omfattning göras härifrån, dock måste iakttas att veckovilan utgör minst 24 timmar per sjudygnsperiod. Undantag Undantaget för med kort varsel uppkommande bevakningsbehov syftar inte på behovsanställda utan på vissa speciella bevakningsuppdrag som uppkommer med kort varsel, t ex båt- och svetsbevakning (det kan exempelvis vara svårt att i schema ange när en båt anlägger en hamn). Mom 3 Samråd och uppehåll mellan pass I momentet erinras om att ett samråd ska ske. Observera att det är fråga om ett samråd och att någon överenskommelse således ej behöver träffas. Samrådsskyldigheten föreligger endast när man gör förändringar i schema. Denna bestämmelse ersätter inte skyldigheterna enligt Medbestämmandelagen, vilket betyder att viktigare förändringar först måste förhandlas enligt MBL, exempelvis vid byte från dag- till nattpass. Det schemalagda uppehållet mellan passen ska vara minst 11 timmar. Vid övertidsarbete kan dock resultatet bli att det faktiska uppehållet blir kortare än 11 timmar. Det är också viktigt att beakta reglerna om 11 timmars dygnsvila i arbetstidsavtalet 7, enligt vilket avvikelser från dygnsvilan får göras tillfälligtvis (till exempel vid övertidsarbete) om arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Delade pass Av moment 3 följer att så kallade delade pass inte är tillåtna. Det är med andra ord inte förenligt med avtalet att schemalägga en arbetstagare att arbeta exempelvis kl och kl med uppehåll däremellan. Mom 4 Passlängd Vid upprättande av arbetstidsschema ska iakttas att passlängden ej får överstiga 12 timmar eller arbetstiden 52 timmar per vecka. I passlängd ingår eventuella måltidsraster och måltidsuppehåll. Om måltidsrasten är en timme får arbetstiden således inte överstiga 12 timmar. Det föreligger givetvis en rätt att beordra övertid för heltidsanställda. Rätt till undantag från 12-timmarsregeln föreligger vid objekt med dygnet runt-bemanning där det krävs en överlappning, det vill säga att två eller flera arbetstagare i övergången mellan skiften jobbar samtidigt för att exempelvis ge lägesrapport och lämna över arbetsuppgifter till avlösaren. Vid dessa uppdrag kan passlängden, utan krav på överenskommelse med Transport, uppgå till högst 13 timmar. Det är också möjligt att träffa lokal överenskommelse om 13 timmars passlängd i andra fall. Syftet med bestämmelsen vid dess tillkomst var att möjliggöra anpassningar till 2:2

8 Ordinarie arbetstid lokala behov, inte att arbetsgivaren ska betala ut extra ersättningar för att få Transports tilllåtelse att schemalägga 13-timmarspass. Precis som i kommentaren till moment 3 erinras om reglerna om 11 timmars dygnsvila i arbetstidsavtalet 7. Mom 6 Förskjuten arbetstid Om en arbetsgivare tillfälligt vill göra en förskjutning av arbetstidsschemat ska han samråda om detta med arbetstagaren. Någon överenskommelse med individen eller Transport krävs däremot inte för rätten att förskjuta schemat. Förskjuts arbetstiden har arbetstagaren rätt till ersättning enligt 4 mom 5. Se även bilaga 5. Observera att om en förskjutning av arbetstiden sker på initiativ av arbetstagaren ska någon ersättning för förskjuten tid enligt 4 mom 5 inte utges. Mom 5 Måltidsrast och måltidsuppehåll I pass omfattande mer än fem timmar ska ingå måltidsrast om minst 30 minuter, dock högst 1 timme. Efter lokal överenskommelse kan måltidsrasten utsträckas till högst 1,5 timme. Rasten är obetald och räknas inte in i arbetstiden (däremot räknas rasten in i den totala passlängden enligt föregående moment!). Arbetsgivaren kan bestämma klockslag för förläggningen av rast. Arbetsgivaren kan förlägga fler än en rast per arbetspass. I andra stycket i momentet definieras måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll är att jämställa med arbetad tid och ger rätt till lön. Arbetstagaren ska beredas skälig möjlighet att inta måltid, men ska stå till arbetsgivarens förfogande under uppehållet. För undvikande av tvister är det bra om man för arbetstagarna tydliggör skillnaden mellan måltidsrast och måltidsuppehåll. 2:3

9 Löner 3 Löner Bevaknings- och säkerhetsavtalet är ett minimilöneavtal. Detta innebär att de löner som anges i lönegrupperna får överskridas, men inte underskridas. Tanken med detta är att möjliggöra införande av lokala lönesystem i företagen. Mom 1 Lön Nyanställningslön och grundlön Nyanställningslönen utges under de första sex månadernas anställning. Grundlön utges efter sex månaders anställning. Inplacering i lönegrupp B - E Efter 15 månader ska anställd inplaceras i någon av lönegrupperna B-E. Avtalet innehöll tidigare en separat lönetabell för behovsanställda samt särskilda regler för behovsanställdas ingruppering i lönegrupp. Till följd härav finns i avtalet en övergångsregel som innebär att behovsanställd som per den 31 mars 2012 har grundlön för behovsanställd (118,13 kr) får behålla denna fram till dess att ingruppering ska ske enligt Definitioner punkt 3. Om en nyanställd arbetstagare tidigare tjänstgjort på avtalsområdet enligt stycket ovan ska denne inplaceras direkt i lönesystemet. I avtalet har de olika arbetsuppgifterna som förekommer i branschen indelats i lönegrupperna B, C, D och E. Förklaringen till att lönegrupp A saknas är att parterna enades om att slopade den lönegruppen från och med Definition av respektive arbetsuppgift finns i bilaga 2 till avtalet. Eftersom verkligheten ständigt förändras kan det tyvärr vara så att bilaga 2 är ofullständig och/eller inte helt uppdaterad efter faktiska förhållanden. Företaget gör ingrupperingen. Skulle meningsskiljaktigheter uppstå beträffande inplaceringen av en arbetsuppgift i en viss lönegrupp ska frågan hänskjutas till central förhandling innan arbetsgivaren fastställer ingrupperingen. Det förekommer att arbetstagare, exempelvis gruppledare, erhåller fasta lönetillägg utöver tariff. Avsteg från minimilönen ska enligt avtalet föregås av lokal överenskommelse mellan parterna, i praktiken lokalt mellan företaget och klubb eller avdelning. Tänk på att koppla tillägget till att arbetstagaren sysselsätts i den aktuella funktionen för att undvika tvister i händelse av att vederbörande i ett senare skede byter arbetsuppgifter. Arbete i annan lönegrupp När en anställd som är ingrupperad i någon av lönegrupperna B - E till en mindre del utför arbete som är ingrupperat i någon annan av dessa grupper ska inte arbetet ersättas enligt olika lönegrupper. Bevakningsarbetet ska i sådant fall i sin helhet hänföras till den lönegrupp där de huvudsakliga arbetsuppgifterna faller. Om en arbetstagare utför ett helt arbetspass som är hänförligt till en lägre (lägre betald) 3:1

10 Löner lönegrupp ska lön likväl utges i enlighet med den lönegrupp som väktaren är placerad i. Om däremot arbetstagaren utför helt arbetspass som är hänförlig till högre lönegrupp ska lön utges enligt denna lönegrupp för de pass som utförts i den lönegruppen. För värdetransportörer ingrupperade i lönegrupp C utges särskilt tillägg per faktiskt arbetad timme vid utförande av värdetransporttjänst. Exempelvis om en värdetransportör på ett 12-timmarspass utför värdetransport fyra timmar utges värdetransporttillägget enbart under dessa fyra timmar. Om en ronderande väktare, ingrupperad i lönegrupp B, på sitt pass utför tre timmars värdetransporttjänst utges inget tillägg, eftersom denne inte är ingrupperad som värdetransportör i lönegrupp C. Arbetstagare som på arbetsgivarens initiativ omplaceras varaktigt från högre till lägre lönegrupp bibehåller sin tidigare lön under en tid motsvarande den uppsägningstid arbetsgivaren har att iaktta enligt LAS. (Uppsägningstiden framgår av 15 mom 1) Mom 2 Lönetillägg 1 Vid obekväm arbetstid (ob-tillägg) Vid arbete som förläggs på kvälls-, helg-, och nattetid utges tillägg per timme utöver ordinarie lönen. Avtalet preciserar vilka dagar och mellan vilka klockslag som detta ob-tillägg ska utges. Observera att ob-tillägg alltid utges utöver eventuell övertidsersättning eller ersättning för förskjuten tid då arbete utförs på de tidpunkter som anges i detta moment. 2 Vid bevakning med hund Väktare som utför bevakning med hund erhåller ett tillägg för varje sådan bevakningstimme. Vid sjukdom eller tjänstledighet utges inte tillägget. 3 Kompetenstillägg samt anställningstidstillägg i vissa fall Enligt tidigare gällande kollektivavtal har arbetstagare haft rätt till lönetillägg för uppnådd anställningstid i företaget (före 1 januari 2003) respektive så kallat kompetenstillägg för fullgjord utbildning av visst slag (före 1 januari 2008). Numera gäller att för dem som hade sådana tillägg är tilläggen frysta på den nivå som arbetstagaren hade rätt till den 31 december Tilläggens storlek varierar mellan 1,50 kr och 4 kr per timme beroende på anställningstid och utbildning vid det tillfället. Dessa arbetstagare har rätt att behålla tillägget, dock längst fram till pensionsåldern enligt pensionsöverenskommelsen SAF LO. Vi rekommenderar att tilläggen särredovisas på lönespecifikationerna för undvikande av tvister. Personer som inte hade rätt till något av dessa tillägg den 31 december 2007, samt personer som nyanställts efter detta datum, har inte rätt till några kompetenstillägg/anställningstidstillägg enligt denna punkt. 3:2

11 Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid och vittnesinställelse 4 Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid och vittnesinställelse Mom 1 Skyldighet att arbeta övertid Det är endast heltidsanställda som är skyldiga att utföra arbete på övertid, upp till 200 timmar per kalenderår. Dispens kan sökas för ytterligare 150 timmars övertid hos Transports lokalavdelning. En halvtids- eller deltidsanställd kan inte "tvingas" utföra mertidseller övertidsarbete, men det är naturligtvis inte förbjudet att fråga. Det är en självklarhet att lämna besked om övertid i så god tid som möjligt. Om en anställd kan ange bärande skäl bör man inte beordra denne till övertid. Bärande skäl kan vara barnpassning, sjukdom i hemmet, förtroendeuppdrag m m. Prövning måste göras i varje enskilt fall, men huvudregeln är alltjämt att arbetsgivaren har mycket långtgående möjligheter att beordra heltidsanställd att arbeta övertid. Notera i kollektivavtalet, bilaga 5 punkt 3, där det klargörs att en heltidsanställd arbetstagare under sista passet i månaden/schemaperioden alltid är skyldig att arbeta hela passet ut. Mom 2 Övertidskompensation Övertidsersättning kan ges ut i form av pengar eller ledig tid (kompensationsledighet). Vill arbetstagaren ha ersättning i pengar ska sådan ersättning alltid utgå. Ska ersättning utgå i form av kompensationsledighet måste arbetsgivare och arbetstagare vara överens, i annat fall utges ersättningen i pengar. Arbetsgivaren kan alltid neka kompensationsledighet om det är problem att lösa vakansen. Inom ramen för en god personalpolitik bör dock ledighet beviljas när så är möjligt. Högst 150 timmars intjänad tid (=100 timmar arbetad övertid) får ligga i timbanken. Eventuell överskjutande tid ska betalas ut i pengar direkt. Det kan vara en god i idé att kontinuerligt ta ut timmar ur banken för att undvika tvister om större sammanhängande ledighetsuttag eller löneskulder. Kompensationen i pengar är ett påslag med 50 procent av timlönen per arbetad övertidstimme. Kompensationen i tid är 1,5 timmes ledighet per arbetad övertidstimme. Observera att mertidsersättning inte betalas enligt bevakningsavtalet. Mom 3 Kvalifikationsregler för betald övertid Under detta moment definieras övertid i betalningshänseende. Den omständligheten att betalning utges innebär inte automatiskt att det föreligger övertid i journalföringshänseende. Denna fråga regleras i stället i arbetstidsbestämmelserna i bilaga 3, 3, 5 och 8. Övertidsersättning ska utges för tid som överskrider 13 timmar per arbetspass (oavsett om det ingår obetalda måltidsraster som inte räknas in i arbetstiden), 52 timmar per vecka (arbetad tid, här räknas rasterna inte in) eller 165,6 timmar per månad i genomsnitt under ett kalenderkvartal (arbetad tid, rast räknas inte in). Exempel: Ett pass är 13 timmar och inkluderar en timmes måltidsrast. I omedelbar anslutning till sitt pass beordras heltidsanställd arbetstagare utföra ytterligare en timmes arbete. Det blir övertid den sist arbetade timmen. Detta trots att arbetstagaren bara har arbetat 13 timmar. 4:1

12 Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid och vittnesinställelse I bilaga 3, 3 regleras ramarna för övertidsuttag. Övertiden får inte överstiga 48 timmar per 4-veckorsperiod, 50 timmar per kalendermånad eller 200 timmar per kalenderår. Observera att 48 och 50-timmarsreglerna gäller i förhållande till schemalagd tid. Exempel: I ett kvartalsschema är 140 timmar schemalagda första månaden och 180 timmar andra månaden. Det innebär att taket för arbetad tid månad 1 är 190 timmar ( ) och i månad 2 är taket 230 timmar ( ). Årsschema Lokal överenskommelse kan träffas om längre beräkningsperiod än kvartal, dock högst ett år. Arbete ständig natt Observera att beräkningen av övertidstimmarna skiljer sig något de schemaperioder då de arbetstagare som tjänstgör ständig natt får sina lediga betalda pass förlagda. Se särskilt om detta under egen rubrik längre fram i kommentaren. Mom 4 Övertid som ej sammanhänger med ordinarie arbetstid Beordras övertidsarbete vid en tidpunkt som inte sammanhänger med ett ordinarie arbetspass har arbetstagaren rätt till ersättning motsvarande minst två timmars arbete. Denna regel måste särskiljas från principerna om journalföring av övertid. Exempel: Arbetstagare som egentligen skulle vara ledig den dagen beordras ut för att arbeta en timmes övertid. Arbetstagaren har rätt till ersättning som om han arbetat två timmar, men bara en timme ska dras av från de 200 timmar arbetsgivaren har rätt att beordra under året. Kortare måltidsrast bryter inte sambandet mellan ordinarie arbetstid och övertid. Arbetstagare som jobbar ordinarie pass, slutar kl 18, får en halvtimmes måltidsrast och därefter arbetar en timme övertid har sålunda bara rätt till ersättning för en timmes övertidsarbete. Mom 5 Förskjuten arbetstid Momentet behandlar så kallad förskjuten arbetstid. Som förskjuten arbetstid betecknas arbetstid som avser annan tid än som följer av gällande arbetstidsschema och som inte är att betrakta som övertid enligt mom 3. Om förskjutningen av arbetstiden sker på arbetstagarens initiativ utges ej utges ersättning (se 2 mom 6). Det måste således vara fråga om ett beordrande för att ersättning ska utges. Med stöd av detta moment kan man exempelvis byta ut ett helt arbetspass mot ett annat förskjuta i sidled, exempelvis från till lägga till och dra bort arbetstid.följande exempel kan ges; Ett pass ändras från 12 timmar till fem timmar. De sju resterande timmarna läggs som ett nytt pass alternativt "portioneras" ut på andra. Det får dock anses strida mot avtalets anda att antalet arbetspass avsevärt ökas under den schemalagda perioden. Undantagsvis kan det dock ske efter samråd med arbetstagaren. Saken kan också uttryckas på det sättet att med förskjuten tid menas den tid som har arbetats i stället för ordinarie arbetstid och som inte är övertid. 4:2

13 Ersättning för övertidsarbete, förskjuten arbetstid och vittnesinställelse Observera att förskjuten tidsersättning inte utges för fler än 8 pass i följd och endast för den förskjutna tiden. Eventuellt kvarvarande förskjutna arbetspass under schemaperioden ger inte rätt till ersättning för förskjuten arbetstid. Av punkt 2 i bilaga 5 framgår att man kan göra ändringar avseende den sista månaden i ett kvartalsschema under vissa förutsättningar utan att behöva utge förskjuten tidsersättning. Det bör observeras att ersättningar som utbetalas enligt förordningen är skattefria. Nödvändig vila Arbetstagaren ska också beviljas nödvändig vila i anslutning till vittnesinställelsen. En arbetstagare som kallas som vittne kl ska exempelvis inte behöva jobba ett helt nattpass kl natten före vittnesmålet. Mom 6 Vittnesinställelse I momentet anges att arbetstagare som under annan tid än vederbörande arbetstid kallas som vittne till förhör hos polismyndighet eller domstol angående händelse som har samband med arbetstagarens tjänsteuppdrag ska erhålla lön för den tid som åtgår till förhöret. Dessutom kan restidsersättning eventuellt utgå enligt reglerna i 10. Nu nämnda regler ska ses som ett undantag från den allmänna principen att lön eller annan ersättning endast utgår för arbetad tid. Detta medför således att lön eller annan ersättning inte behöver utges vid vittnesinställelse på arbetstid. Ersättning av allmänna medel Enligt anmärkningen ska arbetstagaren i första hand söka ersättning från domstolen. Enligt Förordning (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m m erhåller vittne som mister inkomst på grund av sin inställelse ersättning för tidsspillan med belopp som svarar mot förlusten, dock högst 700 kronor per dag. Vidare kan reseersättning och traktamente utgå. Täcker inte ersättningen från domstolen hela inkomstförlusten ska arbetsgivaren ersätta mellanskillnaden. 4:3

14 Frånvaroavdrag* och betalning för del av löneperiod för månadsavlönade 5 Frånvaroavdrag* och betalning för del av löneperiod för månadsavlönade *) Avser annan frånvaro än permission enligt 12 mom 1. Paragrafen reglerar löneavdrag för frånvaro, se avtalstexten. 5:1

15 Avlöningens utbetalande 6 Avlöningens utbetalande Se texten i kollektivavtalet. Notera att det krävs lokal överenskommelse för att ändra grunderna för avlöningens utbetalande. 6:1

16 Sjukdom och arbetsskada 7 Sjukdom och arbetsskada Sjuklönelagen tillämpas inom avtalsområdet. Observera att sjuklön ej behöver betalas ut förrän arbetstagaren inkommit med skriftlig sjukförsäkran. Förstadagsintyg Arbetstagaren är skyldig att lämna in intyg från läkare från och med åttonde sjukdagen. Arbetsgivaren har dock en möjlighet, i enlighet med sjuklönelagen, att begära intyg redan från första dagens sjukdom. Möjligheten ska nyttjas restriktivt, inte generellt utan på individnivå och alltid på förekommen anledning. Typsituationen när förstadagsintyg kan påfordras är när en arbetstagare har omfattande korttidsfrånvaro på tveksamma grunder, eller frånvaro som följer ett tydligt mönster, till exempel måndagssjuka eller helgsjuka. Arbetstagaren ska dessutom vara informerad i förväg om att intyg kommer att krävas från första dagens sjukdom. Arbetsgivaren kan anvisa särskild läkare och ska ersätta kostnaden för läkarbesöket. 7:1

17 Föräldralön (uppdaterad 2013) 8 Föräldralön Arbetstagare har under vissa förutsättningar rätt till föräldralön från arbetsgivaren, se texten i kollektivavtalet. Ledighet som berättigar till föräldralön är vanlig föräldraledighet med eller utan föräldrapenning i samband med barns födelse. Hit räknas inte ledighet med tillfällig föräldrapenning, till exempel de tio så kallade pappadagarna. Av bestämmelsen följer att föräldralön endast betalas för en sammanhängande ledighetsperiod. Föräldralön utges inte för längre tid eller i större omfattning än ledigheten omfattar. Vid beräkningen av föräldralön utgår man från förhållandena vid den tidpunkt då ledigheten påbörjas. Föräldralön utges vid ett tillfälle per barn och förälder och flerbarnsfödsel ger inte rätt till ytterligare föräldralön. För det fall avtalet om föräldraförsäkring mellan Svenskt Näringsliv och LO träder i kraft för avtalsområdet, kommer 8, dvs föräldralön, att helt utgå i sin helhet från avtalet. 8:1

18 Ekiperings- och fordonsersättning 9 Ekiperings- och fordonsersättning Uniform och utrustning För att förhindra att arbetstagaren behåller utkvitterad utrustning eller annat material i samband med anställningens upphörande finns en regel som ger arbetsgivaren rätt att avvakta med att utbetala innestående lön till de arbetstagare som utan godtagbart skäl icke återlämnat utkvitterad utrustning eller annat material. Fordonsersättning Arbetsgivaren är skyldig att ersätta arbetstagare som nyttjar egen bil i tjänsten, under förutsättning att användandet är beordrat, enligt vid var till gällande regler från Skatteverket om skattefri ersättning. Det belopp som arbetsgivaren har rätt att avvakta med att utbetala får inte motsvara mer än vad företaget betalat i inköp för de icke tillbakalämnade artiklarna. Om arbetstagaren inte accepterar att arbetsgivaren "håller inne" pengar blir det fråga om en s k tvungen kvittning, vilket innebär att arbetsgivaren innan kvittning sker måste inhämta ett så kallat beneficiebesked hos kronofogden i den ort där den anställde är bosatt. Besked från kronofogden måste föreligga vid kvittningstillfället. 9:1

19 Reseersättning 10 Reseersättning Mom 1 Resor och stationeringsort Restidsersättning och kostnadsersättning Enligt anställningsbeviset är arbetsgivaren skyldig att ange den stationeringsort som gäller för arbetstagaren. Arbetsgivaren har dock rätt att beordra arbetstagaren att tjänstgöra utanför stationeringsorten. För detta ersätts arbetstagaren med gällande avtalstimlön för den skäliga restid själva resan tar. Även kostnaden för resan ska ersättas. Resan räknas från vaktkontoret på stationeringsorten. Ersättning för restid utges dock endast i de fall då för resa i endera riktningen åtgår mer än 30 minuter. Ersättning utges ej för restid eller resekostnader om arbetstagaren är bosatt på arbetsorten och han ej behöver inställa sig på vaktkontoret vare sig före eller efter tjänstgöringen. Observera att restid enligt denna paragraf inte är att betrakta som arbetad tid. Eftersom restiden inte ska räknas in i arbetstiden kan således aldrig övertidsersättning eller obersättning utges för dessa timmar. Om en arbetstagare reser under arbetstid, exempelvis om man påbörjar sitt arbetspass på vaktkontoret och senare under arbetspasset beger sig till annan ort, ska tiden däremot betraktas som arbetad. Det bör påpekas att när resa sker med tåg utges inte restidsersättning vid tjänsteresa mellan kl och om arbetsgivaren betalar sovplats. Tågresan ska ske i 2:a klass. Ändring av stationeringsort Under anmärkningen anges att arbetsgivaren ensidigt kan ändra stationeringsorten, men att detta i så fall ska ske med en månads varsel. Tjänstgöring på en annan ort, som är av tillfällig natur, ska inte föranleda en ändring av stationeringsorten om inte parterna är ense härom. Observera att reglerna i medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd gäller parallellt, vilket innebär att det finns vissa begränsningar i omplaceringsrätten (LAS) och beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan det föreligga förhandlingsskyldighet (MBL) med facket. Mom 2 Traktamente Av detta moment framgår att om en arbetstagare tjänstgör tillfälligt på en arbetsort utanför stationeringsorten och behöver övernatta tilllämpas vid varje tidpunkt gällande normer från Skatteverket för traktamente. Det är sålunda viktigt att vara tydlig med instruktionerna till arbetstagaren gällande såväl färdmedel som eventuella krav på inställelse på vaktkontoret före och efter avslutat pass, eftersom dessa faktorer kan påverka rätten till ersättning och ersättningens storlek. 10:1

20 Semester (uppdaterad 2011) 11 Semester I Bevaknings- och säkerhetsavtalet används begreppet semestertimmar i stället för semesterdagar. Uttag av semester kan dock endast ske med hela schemalagda dagar/pass. Arbetsgivaren har med andra ord en rätt och en skyldighet att neka till en begäran om att ta ut semester del av arbetspass. Semester enligt lag Avtalet fastslår att semester utgår enligt lag. Med detta menas att semesterlagen är tillämplig för det fall annat inte sägs i avtalet. Avvikande regler finns i första hand gällande beräkning av semesterlön och semesterersättning. Enligt semesterlagens huvudregel omfattar semesteråret perioden 1 april - 31 mars. Närmast föregående 12-månadersperiod utgör intjänandeåret. Vidare anges i moment 10 att Bevakningsoch säkerhetsavtalet inte lägger hinder för lokala kollektivavtal eller individuella överenskommelser som kan träffas i sådana situationer där semesterlagen anger att så kan ske. Förläggning av semester Arbetstagaren har rätt till fem veckors semester, varav fyra veckors sammanhängande semester förlagd någon gång under perioden juni augusti (så kallad huvudsemester). Arbetsgivaren är skyldig att förhandla om förläggningen av huvudsemestern med facket enligt de bestämmelser som finns i MBL 11. Om man inte enas om annat ska besked till arbetstagaren om förläggning av huvudsemester lämnas senast två månader före semesterns början. Arbetsgivaren bör sålunda i god tid ta kontakt med arbetstagarparten och begära förhandling. Motpart i förhandlingen kan vara den lokala fackklubben, kontaktombud utsedd av förbundet att på arbetsplatsen vara förtroendeman med uppgift att handlägga semesterförläggningsfrågor, eller den lokala Transportavdelningen. Om du förhandlar med annan än avdelningen - var noga med att kontrollera att den du förhandlar med har förhandlingsmandat. Det ligger i sakens natur att arbetsgivaren i möjligaste mån tar hänsyn till de önskemål som framförs. Kommer man inte överens om semesterförläggningen kan dock arbetsgivaren, efter avslutade förhandlingar, ensidigt bestämma förläggningen av huvudsemestern. Observera att ingenting hindrar att man kommer överens om att huvudsemestern ska förläggas till annan tidpunkt än juni augusti. Gällande den femte semesterveckan bör arbetsgivaren ta kontakt med den enskilde arbetstagaren och efter samråd bestämma förläggningen. Samråd ska också ske rörande huvudsemesterns förläggning om arbetstagarens fackliga organisation inte vill förhandla om denna. Om ingen organiserad arbetstagare finns vid företaget förlägger arbetsgivaren hela semestern efter samråd med den enskilde. Semestertimmarna (se stycket om omräkning från semesterdagar till semestertimmar) ska förläggas till hela arbetspass. Vid förläggning av den sista semesterledigheten ska antalet återstående semestertimmar i förekommande 11:1

21 Semester (uppdaterad 2011) fall utökas med tjänstledighet så att ledighet för helt arbetspass erhålles. Omräkning från semesterdagar till semestertimmar På grund av i branschen förekommande arbetstidsschemans konstruktion varierar passlängden, antalet fripass och antalet arbetspass per schemaperiod. Med hänsyn härtill ska semesterledigheten uttryckas i semestertimmar i stället för semesterdagar. Omräkningen till semestertimmar ska ske med hänsynstagande till arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid, och med iakttagande av att antalet semesterveckor enligt lagen är fem. För att räkna fram arbetstagarens antal semestertimmar tillämpas följande formel: Antal semesterdagar x ordinarie genomsnittlig veckoarbetstid 5 Den genomsnittliga veckoarbetstiden erhålles genom att dividera månadsarbetstiden med 4,33. En heltidsanställd arbetar 165,6 timmar per månad, vilket motsvarar 38,25 timmar per vecka (165,6./. 4,33). För en heltidsanställd som tjänat in full semester blir antalet semestertimmar per år sålunda 191,25 (38,25 x 5). Beräkning av antal betalda respektive obetalda semesterdagar Semesterledigheten kan bestå av betalda eller obetalda semesterdagar. Arbetaren har rätt att avstå från obetald semesterledighet. Obetald semesterledighet kan inte heller sparas. Antalet intjänade betalda semesterdagar som kan utgå under semesteråret beräknas på följande sätt: Antal anställningsdagar under intjänandeåret x 25 semesterdagar 365 (vid skottår 366) = antal betalda semesterdagar. Avrundning ska göras till närmast högre helt tal. Antal anställningsdagar i detta sammanhang beräknas som antalet kalenderdagar i anställningen under intjänandeåret, minskat med de arbetsdagar då arbetstagaren varit helt frånvarande utan lön. Observera dock att frånvarodagar på grund av semester, eller semesterlönegrundande frånvaro (se nedan avsnittet om semesterlönegrundande frånvaro) alltid räknas som anställningsdagar. Vidare räknas dag under vilken arbetstagaren varit delvis frånvarande som anställningsdag. Antal obetalda dagar är detsamma som differensen mellan 25 och antalet betalda semesterdagar enligt ovan. Observera omräkningen till semestertimmar. Observera också omräkningen för heltidsanställd som haft annat arbetstidsmått under intjänandeåret. Obetald semester Så snart uppgifter finns om hur semestern fördelar sig på betalda och obetalda semestertimmar ska klarläggas om arbetstagaren önskar avstå från obetald semester. Sparande av semester Arbetstagare som har rätt till mer än 153 betalda semestertimmar har rätt att spara överskjutande timmar. Den som under ett semesterår vill utnyttja möjligheten att spara semesterdagar enligt 18 semesterlagen ska meddela detta till arbetsgivaren i samband 11:2

22 Semester (uppdaterad 2011) med att förläggningen av årets huvudsemester bestäms, dock senast den 1 april samma år. Uttag av sparad semester Om inte annat överenskommes ska arbetstagare, som vill ta i anspråk sparade semesterdagar i samband med årets huvudsemester, underrätta arbetsgivaren härom, senast då förläggningen av årets huvudsemester bestäms. Vill arbetstagaren i andra fall ta ut sådana dagar ska underrättelse lämnas senast tre månader innan ledigheten tar sin början. Sparade semestertimmar ska i normalfallet läggas ut det år arbetstagaren begär, dock senast inom fem år från utgången av det år de sparades. Sparade semestertimmar ska tas ut i den tidsföljd som de sparats, det vill säga att dagar som sparades år 2007 ska tas ut före dagar som sparats Arbetsgivaren är ansvarig för att betalda semestertimmar förbrukas Arbetsgivaren är enligt semesterlagen skyldig att se till att arbetstagarens betalda semesterdagar (timmar) läggs ut, i den mån de inte ska sparas. Arbetsgivaren bör därför göra en genomgång av gjorda semesteruttag och återstående semesterledighet när ca 3-4 månader kvarstår av semesteråret. Arbetstagaren kan efter semesterårets utgång ej kräva semesterledighet utan endast semesterlön. Sjukdom under semester Om arbetstagare blir sjuk under semestern ska han erhålla "ersättningssemester" om så begärs. Detta innebär att sjukdagarna ska avräknas från de utlagda semesterdagarna och utläggas senare under semesteråret. En begäran om ersättningssemester ska framföras utan dröjsmål och senast vid återkomsten från semestern. Arbetstagaren ska på lämpligt sätt styrka att han varit sjuk. Semester för nyanställda Om arbetstagaren börjar sin anställning någon gång under perioden 1 april - 31 augusti har han under det aktuella semesteråret rätt till 25 semesterdagar - som är obetalda. Om arbetaren börjar sin anställning den 1 september eller senare har han under det aktuella semesteråret rätt till fem semesterdagar - som är obetalda. Arbetstagaren kan alltid avstå från obetalda semesterdagar. Antalet ledighetsdagar ska reduceras med vad arbetstagaren eventuellt fått ut tidigare i annan anställning under semesteråret. Arbetstagare som anställts för viss tid enligt kollektivavtalets bestämmelser och vars anställning inte avses pågå längre än tre månader, har inte rätt till semesterledighet såvida inte detta klart överenskommits vid anställningen. Semesterersättning utbetalas dock enligt lag. Semesterlönegrundande frånvaro Frånvaro är enligt semesterlagen i vissa fall semesterlönegrundande. Det betyder att en frånvarande arbetstagare tjänar in semester som han hade jobbat. I de flesta fall finns dock en begränsning i antalet semesterlönegrundande frånvarodagar. För närvarande gäller följande (se nästkommande sidor): 11:3

23 Semester (uppdaterad 2011) Frånvaroanledning Enligt semesterlagen: Sjukdom exkl arbetsskada Arbetsskada Föräldraledighet i samband med barns födelse eller adoption Ledighet med tillfällig föräldrapenning Ledighet med havandeskapspenning Föräldraledighet då föräldrapenning ej utges Ledighet för smittbärare Ledighet för utbildning med särskilt utbildningsbidrag, teckenspråksutbildning eller facklig utbildning Militär grundutbildning om högst 60 dagar Militär repetitionsövning och dyl Civilförsvarsövning Betald ledighet för grundläggande svenskundervisning Ledighet för närståendevård Antal semesterlönegrundande frånvarodagar 180 dagar Ingen begränsning Under tid då föräldrapenning utges, dock maximalt 120 dagar för vardera föräldern samt 180 dagar för ensamstående. Dagantalet är knutet till födseln eller adoption och ej till intjänandeåret Under tid då tillfällig föräldrapenning utges, högst 120 dagar per barn och år för vård av barn med mera samt 10 dagar för pappaledighet och kontaktdagar Högst 50 dagar Dagantalet är knutet till födseln och ej till intjänandeåret 0 dagar 180 dagar 180 dagar 60 dagar 60 dagar Ingen begränsning 45 dagar. Dagantalet är knutet till den vårdade 11:4

24 Semester (uppdaterad 2011) Av annan lagstiftning följer: Betald ledighet enligt 7 lagen om facklig förtroendemans ställning Skyddsombuds ledighet enligt arbetsmiljölagen (6 kap 5 ) Ledighet för utbildning i rehabiliterande syfte efter arbetsskada är semesterlönegrundande för tid då sjukpenning eller livränta utges. Enligt LAS utgör arbetsfri uppsägningstid semesterlönegrundande frånvaro. Frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada är ej semesterlönegrundande om arbetstagaren varit oavbrutet frånvarande under ett helt intjänandeår. För att frånvaron ska anses bruten måste arbetstagaren ha återgått i arbete under mer än 14 dagar i följd. Halv sjukskrivning bryter frånvaron. Varje kalenderdag med hel eller delvis frånvaro av semesterlönegrundande anledning avräknas från det ovan angivna antalet dagar. Semesterlöneunderlaget och den ordinarie semesterlönens storlek Semesterlönen utgör 13 % på semesterlöneunderlaget. Semesterlöneunderlaget utgörs av under intjänandeåret förfallen lön (även övertidstilllägg, ob-tillägg m m). I underlaget ingår dock inte ordinarie semesterlön, sjuklön för frånvaro som är semesterlönegrundande, traktamenten eller andra ersättningar som inte har karaktären av lön. Ingen begränsning Ingen begränsning Därutöver ska man lägga till följande: För varje timme under intjänandeåret som arbetaren varit frånvarande utan lön och som är semesterlönegrundande beräknas en genomsnittsförtjänst per timme under intjänandeåret. Genomsnittsförtjänsten per timme erhålles genom att dividera vad arbetstagaren totalt under intjänandeåret erhållit i lön och semesterlönegrundande tillägg (exempelvis ob-ersättning) med antalet faktiskt utförda arbetstimmar under motsvarande tid. Semesterlönen fördelas på arbetstagarens antal semestertimmar. Vid semesterledighet för månadsavlönad görs avdrag per semestertimme med månadslönen dividerat med månadsarbetstiden (enligt 2 mom 1). Denna regel ska även tillämpas i de fall månadsavlönad arbetstagare tar ut obetald semester. Balkongtillägg Avtalet stadgar en lägsta garanterad semesterlön per betald semesterdag, så kallat balkongtillägg. Semesterlönen per dag ska för heltidsarbetande ska uppgå till ett lägsta belopp som anges i 11 moment 6 anmärkning 2. För personer som ej arbetat heltid under intjänandeåret nedräknas beloppet i proportion till faktiskt utförd arbetstid. 11:5

25 Semester (uppdaterad 2011) Semesterlönens utbetalning För månadsavlönade ska semesterlönen utbetalas i samband med semesterledigheten, dvs vid ordinarie löneutbetalningstillfälle. För timavlönade ska semesterlönen utbetalas som ett engångsbelopp vid det sista ordinarie lönetillfället i maj månad under semesteråret, oavsett när motsvarande semesterledighet erhålls under semesteråret. Semesterlönen får inte utbetalas i förskott för nästkommande semesterår. Semesterlön - sparad semester Arbetstagaren erhåller samma semesterlön för sparade semestertimmar som för övriga semestertimmar under det semesterår då de sparade timmarna tas ut. Vid övergång från heltidsanställning under intjänandeåret till halv- eller deltidsanställning under semesteråret utbetalas semesterlönen på samma sätt som vid heltidsanställning. Semesterersättning Semesterersättning erhålles när en arbetstagare har slutat sin anställning. Beräkningen sker enligt samma grunder som för ordinarie semester. Utbetalningen ska ske utan oskäligt dröjsmål och senast inom en månad efter anställningens upphörande. Möter hinder mot att beräkna semesterersättning inom en månad efter anställningens upphörande ska den betalas ut inom en vecka efter det att hindret upphört. Semesterlön vid ändrad sysselsättningsrad Arbetstagaren kan dock ha haft en annan sysselsättningsgrad i semesterlagens mening under det eller de intjänandeår, då rätt till semesterlön för de sparade semestertimmarna förvärvades, än under det intjänandeår som föregår det semesterår då de sparade timmarna tas ut. Kan arbetsgivaren eller arbetstagaren visa att så är fallet, ska semesterlönen för de sparade timmarna i stället beräknas i proportion till arbetad tid under det eller de intjänandeår som de sparade timmarna hänför sig till. Föregående stycke ska endast tillämpas såvida skillnaden i sysselsättningsgrad i förhållande till ordinarie arbetstid överstiger 25 %. Med sysselsättningsgrad avses den procentuella del av ordinarie arbetstid som avtalats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, utan att ta hänsyn till mertid eller övertid. 11:6

26 Permission och ledighet 12 Permission och ledighet Förutsättningar för permission Med permission menas kort ledighet med bibehållen lön. Permission ska beviljas i de fall som finns uppräknade i bestämmelsen. Uppräkningen är en uttömmande beskrivning av samtliga permissionsfall. Ledighet beviljas under högst en kalenderdag. Vid nära anhörigs begravning kan dessutom permissionen omfatta högst två nödvändiga resdagar. Begäran om permission ska ske i så god tid som möjligt. Försummar arbetstagaren att i god tid begära ledighet vid permissionsfall som för honom varit kända sedan länge i förväg kan arbetsgivaren med hänsyn till bemanningssvårigheter i vissa fall vägra permission. Permission ges inte under annan pågående ledighet såsom semester, tjänstledighet, egen sjukdom m m. En arbetstagare som har semester ges inte permission om han t ex fyller 50 år under den pågående semestern. Lön och andra ersättningar Arbetstagaren har rätt till ledighet med bibehållen lön i de fall bestämmelsen avser. Med det menas för heltidsanställd arbetstagare med månadslön att löneavdrag inte görs för permissionen, och för övriga arbetstagare att ordinarie timlön enligt 3 moment 1 utges. Permissionslönen ingår i beräkningsunderlaget för semesterlön. Permissionsreglerna ger inte rätt till kompensationsledighet annan dag då permissionsfallet infaller på arbetsfri dag. Permissionsfallen Eget bröllop och egen 50-årsdag Rätt till permission finns endast för själva högtidsdagen. Förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall Akut sjukdom innebär en sådan förändring av hälsotillståndet att arbetstagaren snarast måste uppsöka läkare eller tandläkare. Endast förstagångsbesöket ger rätt till permission. Permission ges för den tid läkarbesöket tar i anspråk samt för restid till och från läkarmottagningen. Rätt till permission förutsätter att arbetstagaren har arbetat någon del av det arbetspass som läkarbesöket sker under. Läkaren kan vara såväl företagsläkare som privatpraktiserande läkare eller läkare inom den offentliga sjukvården. Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare eller om sådan inte finns annan av arbetsgivaren godkänd läkare. Som företagsläkare räknas läkare, som är anställd vid företaget, läkare vid företagshälsovårdscentral som företaget är anslutet till, eller annan läkare som på något sätt är knuten till företaget. Med företagsläkare jämställs 12:1

27 Permission och ledighet även annan läkare som arbetsgivaren i det enskilda fallet har anvisat. Med sjukvårdsinrättning avses inrättning där läkare eller annan specialist ska göra medicinsk behandling, t ex röntgenundersökning, provtagning eller specialistbehandling. Nära anhörig Den krets av personer som räknas som nära anhöriga räknas upp under moment 1 i avtalsparagrafen. Nära anhörigs frånfälle Permissionsdagen ska ligga i anslutning till dagen för dödsfallet. Nära anhörigs begravning Permissionsrätten gäller själva begravningsdagen och inte gravsättningsdagen. Vid nära anhörigs begravning kan permission omfatta förutom själva begravningsdagen högst två resdagar. Hänsyn ska tas till lång resväg, dåliga kommunikationer och liknande. Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig "Plötsligt" innebär att sjukdomsfallet inträffar så att den anställde inte ges någon möjlighet att planera vården av den sjuke på annat sätt eller att behov finns att hjälpa till med nödvändiga sysslor i hemmet, t ex barnpassning. Med "svårt" avses att sjukdomsfallet i normalfallet ska kräva läkar- eller sjukhusbesök. För permission krävs att den som insjuknat bor hemma och tillhör samma hushåll som arbetstagaren Observera att lagen om vård av närstående kan ge arbetstagaren rätt till ledighet med sjukpenning. 12:2

28 Försäkringar, trygghetsfonden SAF-LO och BYA/Väktarskolan (uppdaterad 2013) 13 Försäkringar, trygghetsfoden SAF-LO och BYA/Väktarskolan Medlemsföretagen i Almega Tjänsteförbunden är enligt Bevaknings- och säkerhetsavtalet skyldiga att på eget initiativ teckna försäkringar för sina anställda. Försäkringarna ska tecknas så snart medlemskap har beviljats i Almega Tjänsteförbunden och kollektivavtalet därmed blivit gällande. Besked om pensionsavsättningar Arbetsgivaren ska till den enskilde arbetstagaren skriftligen överlämna besked om att pensionsavsättningar görs enligt gällande kollektivavtal. Bestämmelsen innebär att arbetsgivaren intygar att avsättningar till FORA görs. Detta gör arbetsgivaren lämpligast genom att skriva på lönespecifikationen att pensionsavsättningar görs enligt gällande kollektivavtal. Intygandet kan även göras på annat lämpligt sätt. Det är arbetsgivaren själv som ska göra försäkringsanmälan direkt hos berörda försäkringsbolag. Försäkringsavtal sluts i och med att arbetsgivaren får försäkringsbekräftelse från försäkringsbolaget. Försäkringsavtalet träder i kraft med retroaktiv verkan fr o m den dag kollektivavtalet blev gällande. Försäkringsavtal tecknas hos Afa genom Fora Försäkringscentral. En översikt över gällande försäkringar får man bäst genom Svenskt Näringslivs skrift "Försäkringar på arbetsmarknaden" som kan rekvireras från Svenskt Näringslivs förlagsservice, Sandviken, tel Denna skrift utkommer årligen eftersom förändringar i försäkringarna sker med avseende såväl på villkoren som premienivåer etc. Bevakningsföretag är skyldigt att betala serviceavgifter till BYA/Väktarskolan (vilket beskrivs under egen rubrik längre fram i denna kommentar). 13:1

29 Skadeansvar 14 Skadeansvar Enligt fjärde kapitlet 1 skadeståndslagen gäller följande beträffande arbetstagares skadeståndsansvar. För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. En viktig tanke bakom det så kallade principalansvaret - arbetsgivarens ansvar för de anställdas vållande - är att arbetsgivaren bär riskerna för skador på arbetsplatserna. Principalansvaret täcker de olika typer av skada som en arbetstagare kan bli ansvariga för enligt skadeståndslagen (personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada). Huvudregeln enligt skadeståndslagen 4 kap 1 är att arbetstagaren inte ska behöva utge något skadestånd alls, vare sig till arbetsgivaren eller någon annan (arbetskamrat, kund) som kräver arbetstagaren på skadestånd. Detta är markerat genom att det restriktiva uttrycket "synnerliga skäl" används. En skälighetsbedömning ska göras efter principer som är mycket fördelaktiga för skadevållaren. Man ska pröva om det finns synnerliga skäl att arbetstagaren blir ansvarig med hänsyn till de omständigheter som paragrafen räknar upp. Först bland dessa omständigheter nämns handlingens beskaffenhet. Här ska i första hand graden av vållande beaktas. Om arbetstagaren har handlat uppsåtligt eller grovt vårdslöst torde han i allmänhet bli ansvarig. Ansvarsbedömningen är också strängare om arbetstagaren varit slarvig med egendom som han haft redovisningsansvar för. Vid prövningen av handlingens beskaffenhet ska även beaktas om arbetstagaren har anförtrotts en speciell uppgift men svikit förtroendet. Nära de nu sagda ligger att arbetstagarens ställning har betydelse. Det är självklart att man ser allvarligare på en försummelse av en arbetstagare som tillhör t ex drift- eller arbetsledningen. Ibland kan det i realiteten vara så att arbetstagaren har ett inflytande som t o m överstiger arbetsgivarens eget. Han kanske är specialist på ett visst område och högt avlönad för sin sakkunskap, och arbetsgivaren rättar sig efter hans anvisningar. Om skada uppkommer därför att arbetsgivaren följer dessa anvisningar kan det vara naturligt att arbetstagaren får bära ett större ansvar än vad som följer av huvudregeln. I de fall där den skadelidande är en s k tredje man (annan arbetstagare hos samma arbetsgivare eller någon helt utomstående person) har man ofta anledning att ta större hänsyn till den skadelidandes intresse, särskilt om skadevållaren och den skadelidandes intressen ställs direkt mot varandra. Det är nämligen inte alltid tillräckligt eller praktiskt möjligt för den skadelidande att utnyttja reglerna om principalansvar, t ex om arbetsgivaren saknar ansvarsförsäkring som täcker skadan och är insolvent för skadeståndet. Om den skadelidande då kräver arbetstagaren, begränsas dennes skadeståndsskyldighet fortfarande starkt men viss hänsyn ska tas till den skadelidande. Grundtanken är dock att arbetstagaren normalt inte ska ansvara ens i detta fall; han ska inte i förhållande till den skadeli- 14:1

30 Skadeansvar dande åläggas ett slags borgen för fullgörande av det ansvar som åvilar arbetstagaren. Slutligen anges att övriga omständigheter ska uppmärksammas. Hit hör främst ekonomiska förhållanden. Det är inte i och för sig avgörande för eventuellt ansvar att arbetstagaren har en god ekonomisk ställning. Andra omständigheter måste först leda till att en sådan skyldighet överhuvudtaget kommer ifråga. Om en arbetstagare gör sig skyldig till brottslig handling och man finner att han bör svara för visst skadestånd har hans ekonomiska förhållanden betydelse när man ska bedöma hur mycket han ska betala. 14:2

31 Upphörande av anställning 15 Upphörande av anställning Beträffande denna paragraf hänvisas till kapitlen samt bilaga 1. 15:1

32 Ordningsregler 16 Ordningsregler Lojalitetsplikt Arbetstagaren har genom anställningsavtalet en långtgående lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare. I denna paragraf anges några allmänna principer, även om det kan anses följa redan av lojalitetsplikten att arbetstagaren skulle vara skyldig att följa dessa oavsett om de angavs i kollektivavtalet eller inte. omfattning. Det ligger i sakens natur att bestämmelsen också är tillämplig för arbetstagare som åtar sig arbete genom egen firma. Innehållet i punkt 4 är kanske okänd för många arbetstagare. Det rekommenderas att arbetstagarna informeras särskilt om denna bestämmelse vid anställningstillfället. Lokala ordningsregler Lokala ordningsregler för verksamheten finns vid flertalet företag, där anpassning skett till förutsättningarna i det enskilda företaget eller rent av för enskilda objektet. Härvid bör iakttagas att lokalt utformade ordningsföreskrifter då och då bör ses över med hänsyn till t ex ändrade driftsförhållanden. Överträdelser Viktigt beträffande alla typer av ordningsföreskrifter, även de generella i bevaknings- och säkerhetsavtalet, är att efterlevnaden övervakas och att förekommande fall av överträdelser påtalas och följs upp. Brott mot ordningsreglerna kan ytterst leda till uppsägning (se anställnings upphörande ). Företaget ska därför göra en noggrann dokumentation av alla överträdelser för användning i en eventuell framtida uppsägningssituation. Om företaget försummar detta, försvåras förfarandet vid en framtida uppsägning av en misskötsam arbetstagare. Observera att en prövning måste göras i varje enskilt fall. Särskilt om bisyssla Observera att arbetstagaren, enligt punkt fyra, är skyldig att till arbetsledningen anmäla om han utöver sin tjänst innehar eller åtagit sig annan avlönad arbetsanställning. Bestämmelsen omfattar alla avlönade uppdrag oavsett 16:1

33 Arbetets ledning och fördelning 17 Arbetets ledning och fördelning Huvudregeln är att arbetsgivaren har beslutanderätten i företaget och själv fattar beslut i frågor som arbetets ledning, fördelning, företagsledningsfrågor m m. Detta slås också fast i medbestämmandelagen. Där stadgas dock att arbetsgivaren före det han fattar vissa beslut måste förhandla med sina kollektivavtalsbundna motparter. När det gäller viktigare förändringar av individuell karaktär kan förhandingsskyldighet även föreligga gentemot icke kollektivavtalsbunden organisation som arbetstagaren är medlem i. Observera att det nämnda givetvis inte innebär att arbetsgivaren har fråntagits sin beslutanderätt i den aktuella frågan. 17:1

34 Meningsskiljaktigheter 18 Meningsskiljaktigheter Mom 1 Avtalskontroll Detta moment reglerar den rätt som Transportarbetareförbundet har att, då anledning därtill föreligger, ta del av vissa uppgifter vid företaget avseende kollektivanställda. Med uttrycket då anledning därtill föreligger menas att förbundet ska ha en välgrundad anledning att granska handlingarna, vilken även företaget ska upplysas om. I Arbetsdomstolens dom 2008 nr 71 har betydelsen av uttrycket då anledning därtill föreligger prövats. Domen avser visserligen ett annat av Transports avtalsområden, men ordalydelsen i bestämmelsen är densamma. Av domen framgår att 1. Transport måste precisera på vilket sätt bolaget fått kännedom om att bolaget tillämpar avtalet felaktigt. 2. Transport måste visa på vilket sätt bolaget felaktigt tillämpar avtalet. På vilket sätt detta ska visas får avgöras från fall till fall beroende av vilken felaktighet påståendet gäller. Av domen framgår dock att arbetsgivaren kan kräva någon typ av dokumentation om den påstådda kännedomen samt uppgifter kring påstådd felaktighet. Företaget kan med andra ord neka att lämna ut handlingar om dessa krav inte är uppfyllda. Observera att ansökan ska vara skriftlig och att det av denna ska framgå vilka arbetstagare och vilken period som avses samt att perioden får omfatta högst fyra månader tillbaka. En generell begäran att få ta del av samtliga arbetstagares förhållanden behöver inte godtas. Personuppgiftslagen (PUL) sätter upp vissa begränsningar i möjligheterna att lämna ut personuppgifter till facket, särskilt rörande personer som inte är medlemmar i organisationen. Innan handlingar lämnas ut måste detta därför utredas. Det kan exempelvis ske genom att Transportarbetareförbundet överlämnar en lista över sina medlemmar. Man kan också välja att lämna ut uppgifterna avidentifierade. Vad gäller oorganiserade kan Transportarbetareförbundet vända sig med sin begäran direkt till Almega. Skulle ni få en sådan begäran har ni möjlighet att hänvisa Transportarbetareförbundet att genom sitt förbund vända sig till Almega, eller lämna ut uppgifterna avidentifierade. Hittar Transport väsentliga felaktigheter i utlämnat material finns möjlighet att begära handlingar upp till två år tillbaka i tiden, räknat från förhandlingsframställan, med hänvisning till preskriptionsreglerna i MBL. Mom 2 och 3 Förhandlingsordning Förhandlingsordningen har två steg: Lokal förhandling mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen samt central förhandling mellan Almega Tjänsteförbunden och Transportarbetareförbundet. Efter avslutade förhandlingar kan olösta rättstvister (tvister om kollektivavtalsbestämmelser eller lagbestämmelser) föras vidare till Arbetsdomstolen. Andra meningsskiljaktigheter, t ex angående lämpligheten av en viss åtgärd (driftsinskränkning, omplacering m m) avgörs av arbetsgivaren efter avslutade förhandlingar. Medbestämmandelagen ställer inte något krav på att parterna blir eniga. 18:1

35 Meningsskiljaktigheter Beträffande tidsfrister för begäran av förhandling hänvisas till MBL. Mom 4 Protokoll Se avtalstexten. Mom 5 Vilda stridsåtgärder Vild stridsåtgärd ska omedelbart anmälas till Almega Tjänsteförbunden. 18:2

36 Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (uppdaterad 2013) 19 Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd Bevakningsbranschens Yrkes- och arbetsmiljönämnd (BYA) ägs av medlemsföretagen i Almega Tjänsteförbunden och Sweguard samt Svenska Transportarbetareförbundet tillsammans. BYA har enligt portalparagrafen till uppgift att genom utbildning för anställda inom bevaknings- och säkerhetsföretag och särskild anpassad skolverksamhet grundlägga, vidmakthålla och utveckla hög yrkeskompetens och etik. BYA ska vidare bedriva och främja arbetsmiljöarbete samt i övrigt tillvarata bevakningsbranschens gemensamma intressen i utbildnings- och utvecklingsfrågor. Serviceavgifter Under punkt 1 stadgas vilka serviceavgifter som auktoriserade bevakningsföretag är skyldiga att erlägga till BYA/Väktarskolan för att finansiera dess verksamhet. Företag som är medlemmar i Almega Tjänsteförbunden men som inte är auktoriserade bevakningsföretag erlägger endast grundavgiften om 0,3 % av lönesumman. Observera att serviceavgifterna ibland kan förändras under avtalsperioden, exempelvis om Rikspolisstyrelsen reviderar sina föreskrifter för väktarutbildning så att kostnaderna för att bedriva utbildningen blir andra än när kollektivavtalet slöts. Om serviceavgifterna justeras informerar Almega omedelbart företagen om detta i särskild ordning. Kursavgifter Utöver serviceavgifter erlägger företag som vill utnyttja BYA/Väktarskolans utbildningar en kursavgift. BYA/Väktarskolan erbjuder även utbildningar som i sin helhet finansieras med kursavgifter. För aktuell information om priser och utbud hänvisas till BYA/Väktarskolans hemsida, Villkor för deltagande i BYA/Väktarskolans utbildningar BYA/Väktarskolans utbud är i första hand till för arbetstagare i företag som är anslutna till kollektivavtalet mellan Almega Tjänsteförbunden och Svenska Transportarbetareförbundet. Eleven ersätts med ordinarie lön. Detta gäller dock inte väktargrundutbildning 1 där lön inte utgår. För redan anställd och sedan tidigare ingrupperad arbetstagare som genomgår utbildning ska ordinarie lön utgå. Under utbildning står företaget som skickar eleven för kostnader såsom boende, kursavgift etc. Yrkesbevis BYA/Väktarskolan utfärdar ett yrkesbevis för väktare som fullgjort VU2, vilket förnyas vid den vart fjärde år återkommande fortbildningen. 19:1