SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen Kansliet, Kommunalförbundet Sjuhärad, Borås kl

Transkript

1 Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen Plats och tid Kansliet, Kommunalförbundet Sjuhärad, Borås kl Beslutande Ej närvarande Jan-Erik Wallin, ordf. Gert-Inge Andersson Robert Svensson Lennart Björk Inga-Lill Andersson Stefan Svensson Björn Bergquist Thomas Mellqvist Pelle Pellby Christer Aronsson Göran Johansson Ulla Göthager Övriga deltagande Dan Gustafsson, föredragande och sekreterare Utses att justera Inga-Lill Andersson Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 6-10 Ordföranden... Justerande...

2 Sammanträdesdatum Blad 2 Styrelsens arbetsutskott Styrelsen Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Bakgrund Riksdagen fattade den 11 dec beslut om lag (SFS 2 003:1210) om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting. Beslutet innebär att det fr.o.m. den 1 jan finns permanent möjlighet att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. De Socsam-försök som bedrivits under den senaste tioårsperioden, bl.a. Deltaprojektet på Hisingen, 4 S i Stenungsund och 5 S i Grästorp, har tjänat som modell för den nu permanenta lagstiftningen. Socsam-försöken har omfattat tre parter; allmän försäkringskassa, kommun och landsting. Socsam-lagstiftningen upphörde den 31 dec. 2003, men de försök som pågick vid detta datum kan fortsätta enligt den gamla lagstiftningen dock längst t o m 31 dec Den nya lagstiftningen kan sammanfattas enligt följande: Målgruppen utgörs av personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Insatserna ska syfta till att personerna uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Finansiell samordning bygger på frivillighet. Dock måste alla fyra parter delta för att finansiell samordning ska komma till stånd. Den finansiella samordningen ska bedrivas av ett samordningsförbund i vilket de samverkande parterna är medlemmar. Förbundet ska ha en övergripande uppgift och besluta om mål och riktlinjer, finansiera insatser samt stödja samarbetet mellan parterna. Förbundet utgör en ny form av offentligrättslig juridisk person, men i tillämpliga delar ska de bestämmelser som gäller för kommunalförbund organiserat med förbundsdirektion gälla. Den allmänna försäkringskassan ska bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen. Dessa medel täcker också länsarbetsnämndens del. Landstinget/regionen ska bidra med en fjärdedel. Den eller de kommuner som deltar bidrar med resterande fjärdedel. Riksdagen beslutar årligen inom ramen för statsbudgeten om hur stor del av de budgeterade utgifterna för sjukpenningen som får användas för statens del av den finansiella samordningen. Beslutet inför 2004 fastställer att högst fem procent av dessa utgifter får användas beräknat på länsnivå. Lagen medger att förebyggande insatser kommer till stånd inom ramen för finansiell samordning.

3 I propositionen betonas vikten av att den finansiella samordningen följs upp och utvärderas både på lokal och nationell nivå. Samverkansparterna har ansvaret för den lokala uppföljningen och utvärderingen. Regeringen har givit AMS, RFV och SoS i uppdrag att utforma ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av finansiell samordning. Systemet ska ge en struktur för den lokala uppföljningen och stödja de lokala utvärderingarna. Styrgrupp för finansiell samordning i Västra Götaland En styrgrupp tillsattes under hösten 2003 med företrädare för de samverkande parterna i Västra Götaland; två ledamöter vardera från Västra Götalandsregionen, försäkringskassan, länsarbetsnämnden samt fem ledamöter från de fyra kommunförbunden (bilaga 2). Gruppens uppdrag består i att förbereda och samordna vissa regionövergripande frågeställningar, föreslå riktlinjer för fortsatt hantering samt stimulera till, underlätta och stödja lokala initiativ. I konkreta termer förbereds bl. a. en lathund/handbok i syfte att underlätta start av samordningsförbund för finansiell samordning. Styrgruppen beslutade vid sitt möte den 18 mars föreslå respektive part att fastställa föreliggande förslag till avsiktsförklaring (bilaga 1). Projektanslag Styrgruppen beslöt vidare att engagera en gemensam och neutral resursperson i syftet att tillföra kapacitet och unik kompetens till arbetet. Syftet är också att säkerställa möjligheten att svara upp mot förväntningarna på ett snabbt utredningsresultat. Därutöver erfordras beredskap för omkostnader i samband med gemensamma aktiviteter såsom informations- och seminarieinsatser. Kostnaderna delas mellan huvudmännen enligt den fördelningsmodell som gäller för samordningsförbund. För VästKoms del beräknas kostnaderna till ca kr. Beloppet avser dels kostnader för arvode till gemensam projektledare, dels kostnader för en omfattande utbildnings- och informations insats till kommunerna under hösten 2004 och våren Vid den politiska styrgruppens möte den 19 april beslutades att anta ett förslag från Marie Fridolf om att hon ges uppdraget att utgöra den neutrala resurspersonen i projektarbetet (bilaga 3). Hennes offert utgår ifrån en kostnad på kr. VästKoms andel utgör 25%, d.v.s kronor. Remissomgång Den politiska styrgruppen sammanträdde den 28 juni och tog då ställning till ett komplett förslag om ett vägledande dokument med rekommendationer och stöd vid bildande av samordningsförbund i Västra Götaland. Styrgruppen beslutade att, innan slutlig ställning tas i gruppen, låta samtliga huvudmän lämna synpunkter på arbetsmaterialet. Dessa skall lämnas senast den 17 september. För kommunernas del har förslaget skickats till samtliga kom-

4 munstyrelser i länet som i sin tur förmedlar dokumentet till berörd nämnd/förvaltning. 14 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet lägger i nuläget informationen till handlingarna. Ärendet skall tas upp på styrelsens sammanträde den 23 september då inkomna synpunkter från kommunerna redovisas. 6 Styrelsens beslut Styrelsen lägger informationen till handlingarna eftersom fler kommuner förväntas inkomma med synpunkter och slutligt förslag från den politiska styrgruppen ännu inte föreligger. Ärendet skall åter tas upp på nästa styrelsemöte. Justerandes sign.

5 Sammanträdesdatum Blad 5 Styrelsens arbetsutskott Styrelsen VästBus-utredningen Den politiska styrgruppen för VästBus-utredningen har lämnat sitt slutförslag. Utredningen handlar om Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunernas ansvar när det gäller insatser till barn och ungdomar i behov av psykiatriskt och socialt stöd. Samrådsorganet mellan VGR och VästKom diskuterade förslaget vid sitt möte den 26 februari. Samrådet beslöt att båda parter tar upp förslaget för intern handläggning och att dessa redovisas senast den 31 augusti De beslut som då fattas skall till viss del kunna verkställas under 2005 och bör få full genomslagskraft från För kommunernas del innebar detta att Väst- Koms styrelse vid sitt möte den 11 mars överlämnade förslaget till de fyra kommunförbundens styrelser med den förhoppningen att resp. kommunförbund samråder med sina kommuners berörda förvaltningar för att tydliggöra förslagets innebörd och vilka effekter detta får i den kommunala organisationen. För att ett avtal med VGR skall kunna tecknas bör samtliga kommuner acceptera innehållet i de förslag som utredningen föreslår. Behovet av samordning av de 49 kommunerna har uppmärksammats av kommunförbundsdirektörerna. På deras initiativ har VästKoms kansli undersökt möjligheterna att fram till och med den 31 augusti anställa en projektledare med uppgiften att förmå kommunkollektivet till ett gemensamt ställningstagande till de 7 förslagspunkter som utredningen innehåller. Fyra förslag på projektledare har tagits fram. Av dessa fyra återstod två när omfattningen på uppdraget preciserades. De två som tackade nej gjorde det av tidsskäl. De två som återstod var Kristina Hallams, som varit projektledare i VästBusutredningen, och Vilhelm Rundquist, konsult på Ernst & Young. Båda har goda referenser och sakkunskap inom området. Båda har lämnat i stort sett likvärdiga kostnadsförslag. Vid möte med kommunförbundsdirektörerna den 15 april föreslog dessa att uppdraget går till Vilhelm Rundquist. Förslaget grundade sig på att utredningen nu går in i en ny fas och att det därför är naturligt med en ny projektledare. Allra helst som Vilhelm Rundquist är väl förtrogen med frågornas art. Ersättningskraven för att utföra arbetet utgör kr/timma och maximalt kronor. Arbetsutskottet beslutade att ge uppdraget till Vilhelm Rundquist. Under senvåren och försommaren har Rundquist tillsammans med de fyra kommunförbunden haft omfattande kontakter med de 49 kommunerna. Samtliga kommuner har erhållit en enkät som utgår ifrån de sju delförslagen i huvudutredningen. Via enkäten har de givits möjligheter att skriftligen lämna synpunkter. Dessutom har informationsträffar hållits i samtliga kommunförbundsområden för att ytterligare fånga in kommunernas synpunkter. Av kommunernas synpunkter kan man utläsa att majoriteten är positiv till för-

6 slaget men att det behöver förtydligas inom vissa områden. Framför allt när det gäller resp. huvudmans ansvar. 15 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att ta upp överläggningar med VGR med syfte att nå ett avtal huvudmännen emellan och därefter föra frågan till styrelsen för beslut Vid överläggningar med VGR konstaterades att oklarheter föreligger huruvida samsyn råder mellan kommun och region på de förslag som VästBus-utredningen föreslår. Ärendet överlämnades därför till kanslierna för genomgång av resp. parts synpunkter. Vid nästa samrådsmöte den 18 november mellan VästKom och VGR skall kanslierna redovisa i vilken mån som samsyn råder och i vilka frågor ev. skiljaktigheter finns. 7 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna Justerandes sign.

7 Sammanträdesdatum Blad 7 Styrelsens arbetsutskott Hjälpmedelsverksamheten i Västra Götaland Västra Götalandsregionen (VGR) har genomfört ett flertal utredningar inom hjälpmedelsverksamheten. De flesta av de förslag som tagits fram berör kommunerna på ett ibland genomgripande sätt och ibland mer perifert. Kommunerna är stora nyttjare av hjälpmedel eftersom kommunerna ofta har ansvar för människor med livslånga funktionshinder och omfattande hjälpbehov i hemmiljön. Vid kontakt med kommunerna uppkommer ofta synpunkter på den begränsade möjligheten att styra över service och utbud av hjälpmedel. Det vore därför önskvärt med en genomgripande översyn av hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland. Både vad gäller hjälpmedelscentralernas hemvist i organisationen och det utbud i varor och tjänster som dessa förmedlar. Dessutom finns det olika synpunkter på vad som egentligen ingår i resp. huvudmans ansvar när det gäller hjälpmedel till enskild. Till detta kommer att nuvarande avtal, om hjälpmedelsförsörjningen till 48 kommuner i länet, löper ut , dock med möjlighet till två års förlängning. För att kunna ta ställning till ev. förlängning bör kommunkollektivet noga överväga de erfarenheter man hittills gjort och även väga in en del framförda juridiska synpunkter på gällande avtal. 16 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att ta upp frågan vid kommande överläggningar med VGR:s politiska ledning Vid överläggningar med VGR den 31 augusti konstateras att hjälpmedelsförsörjningen är föremål för översyn även inom regionen. Kanslierna får i uppdrag att tillsammans göra en probleminventering och utifrån den komma med förslag på lösningar. För Kommunkollektivets del bör en utvärdering av gällande avtal ske, innan kommunerna går in i en djupare diskussion med VGR om fortsatt samarbete. Kansliet har varit i kontakt med konsultfirman Ernst & Young och där fått en offert om kronor för att genomföra en utvärde-

8 ring av avtalet. 8 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att en utvärdering av gällande avtal skall genomföras. Innan uppdraget ges till Ernst & Young skall de fyra kommunförbunden erbjudas att utföra utvärderingen. Föreligger inget intresse från något av förbunden äger kansliets chef rätten att teckna avtal med Ernst & Young om utförande av arbetet till ett belopp av max kronor. Justerandes sign

9 Sammanträdesdatum Blad 9 Styrelsens arbetsutskott Styrelsen Färdtjänsttillstånd som förutsättning för sjukresa GR:s sociala styrgrupp har i skrivelse pekat på konsekvenserna av att den enskildes sjukresekostnad är kopplad till ett ev. färdtjänsttillstånd hos kommunen i enlighet med de beslut som fattats inom Västra Götalandsregionen (VGR). I skrivelsen anges följande; Reglerna för sjukresor innebär att kostnaden för en enkelresa uppgår till 150 kr. I det fall resenären som gör sjukresan har ett färdtjänstbevis blir kostnaden istället 60 kr. Det har visat sig att denna koppling av sjukresetaxan till färdtjänsten resulterat i, att de personer som tidigare inte haft för avsikt att söka färdtjänst, nu söker färdtjänst trots att man klarat resorna på egen hand. I ett ekonomiskt läge där både kommuner och VGR diskuterar om den enskilde i vissa sammanhang måste ta ett större eget ansvar, fungerar den här aktuella sammankopplingen på rakt motsatt sätt. Personer som möjligen i strikt mening skulle kunna bli berättigade till färdtjänst, men som i praktiken klarat sitt resande på egen hand, stimuleras nu via taxan att söka sig till ett system som blir kostnadsdrivande för kommunerna. 17 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att ta upp frågan vid de kommande överläggningarna med VGR:s politiska ledning Vid överläggningar med VGR beslutas att kanslierna genomför en gemensam översyn av sjukresesystemet med beaktande av de synpunkter som framförts enligt ovan. 9 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna Justerandes sign

10 Sammanträdesdatum Blad 10 Styrelsen Meddelanden Anteckningar från Samrådsorganets möte den 31 augusti Information om det nationella utjämningssystemet inom LSS och dess konsekvenser i Västra Götaland 10 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna när det gäller samrådsorganets möte. Styrelsen beslutar dessutom att kansliet i en skrivelse till ansvarigt departement åter bör påtala att LSS-insatserna till enskilda borde vara ett ansvar för staten eftersom kommunerna har ringa möjlighet att påverka insatserna och kostnaderna för de samma. Det är också orimligt att kommunernas andel i det nu iförda nationella utjämningssystemet kan variera så markant år från år och att kännedom om effekterna kommer allt för sent med hänsyn till kommunernas budgetprocess. Skrivelsen skall undertecknas av styrelsens ordförande. Justerandes sign