Handledningsmaterial. Rapport från ett omklädningsrum av Carl Olof Berg. VästmanlandsTeater

Transkript

1 Slottsgatan Västerås Tel vastmanlandsteater.se Handledningsmaterial Rapport från ett omklädningsrum av Carl Olof Berg Foto: Chrisander Brun Handledningsmaterialet vänder sig till dig som tillsammans med dina elever eller ditt idrottslag vill arbeta vidare utifrån föreställningen och dess tematik. Här hittar du förslag på övningar och diskussionsfrågor som ni kan göra tillsammans för att fånga upp olika upplevelser och tolkningar. Materialet är tänkt att fungera som ett stöd för att öppna upp samtal kring kön, pojkstreck och omklädningsrumskulturer. I inledningen hittar du även tips på hur du själv som lärare/ledare kan förbereda din klass/ ditt idrottslag inför teaterbesöket om så önskas.

2 Innehållsförteckning Till dig som är lärare eller idrottsledare 3 Lärarens/ledarens roll före och under teaterbesöket 4 Lärarens/ledarens roll efter teaterbesöket 6 Att samtala om scenkonst 6 Övning: Minnesrundan 6 Att arbeta tematisk kring kön, makt och våld 7 Övning: Man hör aldrig om killar som blir sexuellt trakasserade 7 Övning: Det finns bara två dörrar att välja mellan 10 Övning: En egen önskescen 11 Titta, läs och samtala vidare tillsammans med klassen/laget 12

3 Till dig som är lärare eller idrottsledare Jag är glad att välkomna dig och din skolklass eller ditt idrottslag, till föreställningen Rapport från ett omklädningsrum ett poetiskt drömspel som utspelar sig i killarnas omklädningsrum och handlar om fostran, kropp, kön och sexualitet. För flera år sedan hörde jag ett radioprogram om kriminologen Adam Jonssons rapport Man hör aldrig om killar som blir sexuellt trakasserade på P1. Ända sedan dess har jag velat göra en föreställning inspirerad av den. Men jag blev också peppad på att få förvandla befintliga omklädningsrum på skolor och idrottsklubbar till intima berättarplatser med hjälp av såpbubblor, teater, dans och skådespelare. Jag har tidigare jobbat med dans, opera, teater, samtidskonst, film, Melodifestivalen och musikvideos. Alla de erfarenheterna och referenserna har jag haft med mig när jag tillsammans med ett enastående skådespelargäng skapat poetiska scener som vi givit rubriker som Handduks-epos, Carlos draperiscen, Den mystiska ryggsurfen, Någon städar, Dick in the air, Dusch-sång och Manual för maskulinitet. Rapport från ett omklädningsrum innehåller inte någon linjär berättelse. Men det finns några underliggande budskap i föreställningen. Ett av de viktigaste handlar om varje människas rätt att slippa använda våld för att få vara sig själv. Vi har arbetat utifrån tesen att grabbskämt och pojkstreck till stor del handlar om att maskulinisera killar och feminisera tjejer. De där skämten kan fungera som ett sätt att visa att en feminin kille inte är lika mycket värd som en traditionellt grabbig kille. En sådan kamratfostran påverkar alla. Den är inte någon intern angelägenhet för killar, utan den formar hela omgivningens förhållningssätt till det som är tjejigt eller killigt, kvinnligt eller manligt. Och det handlar om makt. Det vi önskar med Rapport från ett omklädningsrum är att skapa en varm och tankeväckande föreställning om både våldskulturer och ömhet bland unga killar. Omklädningsrummet är en plats som de flesta av oss har en laddad relation till. Vi vill välkomna alla som älskar och hatar omklädningsrum att uppleva hur den här rätt speciella platsen kan förvandlas till en dröm om kärlek och förändring. Carl Olof Berg, regissör och koreograf 3

4 Lärarens/ledarens roll före och under teaterbesöket Förbered gärna den unga publiken på teaterbesöket. För att göra det behöver du inte vara expert på föreställningens innehåll och tematik. Du är ju också en åskådare, precis som ungdomarna, och du kommer att ha dina helt egna upplevelser och tolkningar. Vår erfarenhet är att den viktigaste förberedelsen är att vara tydlig med de praktiska förutsättningarna ungdomarna behöver veta när, var och hur teaterbesöket kommer att gå till för att känna sig trygga. Rapport från ett omklädningsrum är en speciell föreställning på det sättet att den spelas i ett riktigt omklädningsrum, kanske är det ett omklädningsrum som ungdomarna redan innan har en egen relation till. De kommer att sitta nära varandra och nära skådespelarna. Det kan vara viktigt att berätta att ingen i publiken kommer att behöva ta aktiv del i föreställningen. Alla i publiken kommer att få sitta tryggt och stilla som åskådare. På Västmanlands Teaters Youtube-kanal finns en film med regissören Carl Olof Berg, samt korta presentationsfilmer med skådespelarna. Du kan, om du vill, tillsammans med dina elever/ditt lag se på filmerna innan föreställningen. Syftet är att erbjuda trygghet, så att ni som publik ska kunna njuta av upplevelsen när ni väl är där. Vi vill bjuda in till ett rum som är tryggt att vara i, samtidigt som det är lustfyllt och spännande. Du kan även ge ungdomarna en försmak på föreställningens tema genom att ni tillsammans läser Carl Olofs inledande ord i det här materialet. Det kan också vara bra att vara förberedd på att föreställningen inte innehåller någon linjär berättelse. Som publik behöver ni alltså inte söka efter en berättelse som går att begripa i någon rationell mening. Om du vill så använd analogin med hur våra drömmar ser ut när vi sover tid och rum är flytande och skeenden har en helt annan logik än när vi är vakna. En dröm kan upplevas och tolkas så som du vill. Det finns inget rätt och fel. Mer än så här behöver ni nog inte veta om föreställningen innan ni upplever den. Vi som arbetar med scenkonst vill oftast inte ge besökaren en alltför detaljerad handlingsredogörelse innan scenkonst ska också vara en överraskning, en upplevelse i sig. Om möjligt var generös med tiden före och efter föreställningen. Och om möjligt låt upplevelsen sjunka in utan stress. Kanske finns det tid för att dröja sig kvar, undersöka rummet och tala en stund med skådespelarna? Skådespelarna kommer inte att hålla i något samtal med publiken efter föreställningen, men de kommer att finnas där om någon eller några vill prata en liten stund. Det är så olika hur vi reagerar på en scenkonstupplevelse någon vill gärna prata, någon annan vill helst vara för sig själv och fundera. 4

5 Vi rekommenderar att du undviker att göra teaterbesöket till en uppgift med krav på till exempel handlingsresumé. Utan någon läxuppgift så blir det mer lustfyllt att gå på teater och utbytet kan bli minst lika stort och berikande! Om du vill och har möjlighet att göra ett efterarbete, låt det gärna börja tidigast dagen efter besöket. På det sättet får var och en tid att smälta sina egna intryck, innan det är dags att prata om dem. Vår önskan är att föreställningen ska bli en lustfylld upplevelse för publiken. Samtidigt är vi medvetna om att tematiken kan beröra känslomässigt. Om du är lärare kan du kanske undersöka om någon personal från elevhälsan vid er skola och/eller någon av kommunens ungdomscoacher, fritidsledare eller liknande har möjlighet att följa med och se föreställningen? Det kan ge större möjligheter att fånga upp ifall någon elev skulle vilja prata enskilt efteråt. Den som har egna erfarenheter av de teman som skildras i Rapport från ett omklädningsrum, kan uppleva att föreställningen bekräftar det självupplevda. Ibland kan det vara just en sådan bekräftande upplevelse som gör en ung människa redo att sätta ord på sina egna erfarenheter. Och då kan det vara avgörande att någon vuxen finns där för att fånga upp, även utanför lektionstid. Gunilla Edemo, dramaturg och teaterpedagog På Västmanlands Teaters Youtube kanal hittar du filmerna med regissören och skådespelarna: youtube.com/vastmanlandsteater 5

6 Lärarens/ledarens roll efter teaterbesöket Det här avsnittet är för dig som vill och har möjlighet att efterarbeta teaterbesöket. Kanske vill du hålla i en timmes samtal där du och ungdomarna tillsammans sätter ord på olika upplevelser och tolkningar av det ni sett? Eller kanske vill du också att föreställningen ska bli utgångspunkt för ett längre tematiskt arbete i något skolämne eller i idrottslaget? Kanske vill ni undersöka hur omklädningsrumskulturerna ser ut hos er? Kanske vill ni använda föreställningsupplevelsen som en drivkraft att ta nästa steg i värdegrundsarbetet hos er? Oavsett vilket, så hoppas vi att du hittar inspiration här och i de andra pedagogiska material som vi hänvisar till på sidan 12. Att samtala om scenkonst En föreställning kan uppfattas som bra eller dålig. Men ofta är det mer intressant att vänta med värdeomdömen och istället börja samtalet med att ge alla i rummet möjlighet att sätta ord på egna minnesbilder och intryck. Låt var och en utgå från sig själv och sin egen upplevelse! Det finns inget rätt och fel. Övningen Minnesrundan kan fungera som ett sätt att inleda samtalen. Övning: Minnesrundan Var och en (eller de som vill) får berätta om något i Rapport från ett omklädningsrum som de särskilt minns. Börja med att alla får fundera en liten stund kanske medan de blundar för att komma ihåg en scen eller en situation som lämnat avtryck. När alla är färdiga får de i tur och ordning berätta om sitt minne. Ibland kan det vara på sin plats att ungdomarna får berätta för varandra två och två innan de berättar för hela gruppen. Eller så kan de skriva ner sitt minne innan diskussionen tar vid. Med Minnesrundan kan ni skapa en gemensam bas för att återberätta föreställningen och hitta olika tolkningar och synpunkter på centrala scener, teman och aspekter. Läs mer Vi vill rekommendera två handledningsmaterial i att samtala om scenkonst som vi tycker är bra. Båda finns att ladda ned gratis från nätet. Till dig som arbetar i skolan rekommenderar vi Prata scenkonst: en enkel metod för klassrummet. Om konst, strukturerade samtal och LGR 11 som Regionteater Väst har givit ut. Det är en kortfattad och rik handledning i hur du kan leda samtal om konstnärliga upplevelser med utgångspunkt i läroplanen. Till dig som är lärare OCH till dig som är ledare inom civilsamhället rekommenderar vi Att öppna nya världar: En handledning i att gå på teater och dans med barn i förskola och skola som Riksteatern givit ut. Även om lärare är målgruppen för den här handledningen, är den skriven så att du som arbetar med frivillig verksamhet också kan få inspiration. Framför allt tror vi att det som står på sidorna är relevant för dig. Övningen Minnesrundan är hämtad ur Att öppna nya världar s.25, skriven av K Helander, C.Ljungdahl. 6

7 Att arbeta tematiskt kring kön, makt och våld Rapport från ett omklädningsrum fanns inte som pjäs innan repetitionsarbetet startade. Föreställningen har skapats av regissören och ensemblen, tillsammans. Vi har använt våra egna minnen från omklädningsrum. Vi har träffat och pratat med ungdomar som går i högstadiet och som tränar olika idrotter. Vi har också träffat lärare och idrottsledare, forskare och människor som driver förändringsarbete inom idrott och skola. Vi har frågat och människor har berättat för oss om sina minnen från omklädningsrum och om hur de tänker om det som sker där. Några har skrivit korta och långa texter till oss om sina tankar och erfarenheter. Vi har läst böcker och artiklar som handlar om kön, makt och våld. En rapport som har titeln Man hör aldrig om killar som bli sexuellt trakasserade har vi hämtat mycket ur. Vårt arbete blev till den föreställning som ni fått se. Om ni vill kan ni arbeta med era egna rapporter från omklädningsrum hur vill ni beskriva det som händer i era omklädningsrum? Och hur skulle ni vilja att det var? Hur hänger kön och makt ihop? Här följer tre idéer till övningar: Övning: Man hör aldrig om killar som blir sexuellt trakasserade I Adam Jonssons rapport Man hör aldrig om killar som blir sexuellt trakasserade intervjuas några grupper av skolelever om hur de ser på tre olika fiktiva scenarier då killar som går i högstadiet trakasserar andra killar sexuellt. Repliker ur en av de här gruppintervjuerna finns med i föreställningen, fast utan att publiken får veta exakt vad det är för händelse som skådespelarna egentligen refererar till. Publiken får istället gissa sig till vad som har hänt. Dela upp eleverna i mindre grupper och låt grupperna fördela rollerna emellan sig och läsa samtalet högt (alla kan läsa oavsett kön och du hittar texten på sidan 8). Låt sedan varje grupp diskutera de tankar som kommer upp. Vad är det som har hänt, tror ni? Om du vill kan du låta ungdomarna författa egna scenarier som bygger på vad de upplever som sannolika händelser i en grupp av högstadiekillar. Ett möjligt ytterligare steg är att du som lärare/ledare läser upp det fiktiva scenario ur rapporten som det här samtalet utgår ifrån, se sidan 9. Ni kan i så fall jämföra de scenarier som ungdomarna gissat eller skrivit själva med Adam Jonssons fiktiva exempel. Kanske kan ni få syn på likheter och skillnader i deras egna respektive kriminologens idéer om hur normer i killgäng kan gestalta sig i ungdomars vardag. 7

8 Nedan hittar du intervjun från Adam Jonssons rapport som även var med i föreställningen (2012, s. 15): Scenario 1: Slöjdsalen Moderator: Men varför är det viktigt att hävda sig? Jakob: Egentligen är det inte viktigt, men för Johan är det viktigt för att han inte syns, så han måste ju sticka upp på något sätt. Om han blir sedd kan han bli en i gänget Tobias:... och det funkade ju uppenbarligen Moderator: Varför blir Johan sedd för något sånt här? Henrik: Det visar att han inte backar Viktor: Sådant här händer hela tiden... Henrik: Det händer hela tiden Jakob: Sådant här hände ofta i min gamla klass, men det var inte så att vi var ute efter dominans, utan det var en sådan här skojgrej mellan polarna. Ingen tog illa vid sig Viktor: Man kan ju bli sedd som en kul kille istället för en macho kille om man så här håller på och håller på på folk Moderator: Tror ni att Thomas kommer att berätta om det inträffade för någon annan? Viktor: Det här är ju ingen stor grej... Tobias: Han kommer säkert säga någonting Viktor: Men det är ändå ingen stor grej Tobias: Men någon gång i framtiden kanske... Jakob: Men varför, det här är ju inget traumatiskt precis, det är ju ett skämt med grabbarna Henrik: Med Thomas känner jag liksom inte att... Visst, det kan finnas en sannolikhet att han känner sig ledsen ja, men jag tror att Thomas senare skrattade med de andra för att de är så här en kul grej... Tobias: Annars får han (Thomas) väl säga till Johan att fan gör aldrig om det där... Jakob: Sådana här grejer händer hela tiden varje dag, så det är ingenting man tar åt sig på, man blir inte ledsen liksom, utan det är något som tillhör vardagen Viktor: Det är liksom ingen våldtäkt vi snackar om, utan skämt grabbar emellan Jakob: Är man van vid sådana här situationen tar man ju inte åt sig Henrik: Jag tycker i alla fall att det är inget onormalt med det här liksom, det är som någon skrivit ner ett minne som jag haft så här... Jag känner ba liksom att, (skratt), de här kommer jag ihåg Jakob: Precis, det är som det är Viktor: Boys will be boys Henrik: Exakt, det är som det brukar vara, det här är inget utöver det vanliga 8

9 Scenario 1: Slöjdsalen Det är träslöjdslektion i årskurs åtta. I lokalen befinner sig en samling 14-åriga killar och en manlig lärare. Johan är en kort och tanig kille som endast har några få vänner på skolan. En bit bort från Johan står ett gäng killar. Gänget talar om sina planer inför valborgsmässoafton. Johan delar arbetsbänk med Thomas, en kille som är betydligt längre än Johan och dessutom ganska muskulös. Lektionen fortgår. Johan hör att killgänget snackar om att bjuda in Thomas till sitt valborgsfirande, något som också Johan skulle vilja vara med på. Mot slutet av lektionen har Johan blivit klar med en ljusstake han svarvat. På väg ut ur salen sticker Johan in ljusstaken mellan benen på Tomas och kör den in och ut mellan låren. När Johan lämnar salen hör han killgänget hånskratta åt Thomas. Senare samma dag frågar killarna om Johan vill vara med dem på valborg. (Scenario 1: Slöjdsalen hittar du på s. 8 i Adam Jonssons rapport) En tes i Adam Jonssons rapport är att sådana här skämt och pojkstreck som sker i killgäng påverkar alla, såväl de killar som deltar i dem som alla andra oavsett kön. Diskutera gärna den här tesen. På vilka sätt tycker ni att det är en giltig analys? Hur påverkar grabbskämt och pojkstreck olika grupper av elever/deltagare i ert sammanhang? Vad finns det för kopplingar mellan skämt och makt? Om du vill arbeta med den här övningen rekommenderar vi att du som lärare/ledare läser Adam Jonssons rapport i sin helhet, så att du kan svara på eventuella frågor från ungdomarna om vad rapporten handlar om. Rapporten går att hitta via LIBRIS här: 9

10 Övning: Det finns bara två dörrar att välja mellan Jag fick byta om i ett litet damomklädningsrum, det fanns inget annat utrymme att byta om för mig någonstans. Jag kunde höra killarna från killomklädningsrummet genom väggen medan jag duschade själv. Jag ville inte trängas därinne med dem heller. Fast det blev märkligt när det kom in tjejer i omklädningsrummet när jag var där. Förutom en gång när det kom in en vältränad tjej som var imponerad av mina muskler. Vi pratade träning och taktik och var liksom bara två boxare i ett omklädningsrum. Men oftast när det kom in tjejer blev det bara konstigt. Det hände att de vände i dörren när de såg mig. Det var en sliten lokal som behövde renoveras och det fanns bara de här två dörrarna att välja mellan. Trots att jag egentligen är som gjord för träning och älskar idrott så passade jag inte in i mallen. En dag slutade jag bara, jag fick nog, det gick inte längre. Andi Jonsson Det här är ett bearbetat utdrag ur en längre intervju som vi gjort under researcharbetet inför Rapport från ett omklädningsrum. Texten kom att bli till en monolog i föreställningen och bygger på erfarenheter delade av en trans/queeraktivist verksam inom RFSL/RFSLs förbundsstyrelse och afrosvenska queerpolitiska grupperingar, som även jobbar med hälsofrågor, träning och tillgänglighet för könsnormsbrytare. Läs texten högt eller låt var och en läsa den. Ge gruppen en stund då var och en för sig själv tyst får tänka på en situation i något sammanhang då de själva varit med om att inte passa in i en mall. Om du väljer att ge gruppen möjlighet att dela med sig av sådana minnen till varandra, var noga med att skapa frivillighet. Ingen behöver berätta om sitt minne. Det viktiga är att få en liten stund att fundera över texten och hitta en egen ingång till den. Samtala sedan om tesen som finns i texten att uppdelning av människor i strikta kategorier kan skapa utanförskap för dem av oss som inte känner sig hemma i någon av kategorierna. Börja gärna samtalet med att undersöka hur kategorierna man och kvinna fungerar. Det kan kanske tyckas självklart, men självklarheter tål ofta att vridas och vändas på. En möjlig startpunkt är att dela in gruppen i mindre grupper och ge uppgiften att varje grupp ska förklara uppdelningen i två kön för någon från en annan planet som just anlänt till jorden och inte vet något om människan. Idén om att alla människor på jorden kan delas in i två olika sorter hur gestaltas den i människornas byggnader (till exempel omklädningsrum och toaletter), i språk (till exempel olika pronomen och personnamn), i berättelser och filmer, i lagar och regler, i folkbokföring och så vidare? Vilka konsekvenser har det här för samhällen och för enskilda människors liv? Vad händer med människor som inte kan eller vill delas in? Avsluta med att fundera tillsammans om det finns stora eller små handlingar som skulle kunna luckra upp kategorierna man och kvinna, i just ert sammanhang. 10

11 VästmanlandsTeater Övning: En egen önskescen Minne. Gymnasiet. Omklädningsrum. Någon hade brutit sönder såna där självlysande armband och spritt ut vätskan på väggar, golv och tak. Och för första gången var det inte obehagligt, för släckte man lampan lyste hela rummet i olika färger. Som om man var mitt i universum. Gick ner där även när det inte behövdes bara för att det var så vackert. (Anonym: Minne donerat på Utbudsdagen den 22 november 2016) Läs texten högt eller låt var och en läsa den. Ge gruppen en stund då var och en för sig själv tyst får tänka på en situation i ett omklädningsrum som inte fanns med i föreställningen, men som kanske skulle kunnat vara det. Det kan vara en situation du själv varit med om, ett minne från helt nyligen eller långt tillbaka. Det kan också vara en fantasi, ett önskescenario. Skriv ned situationen. Ge ungdomarna som vill möjlighet att läsa upp sina scener, i mindre grupper eller i helgrupp. Låt scenerna bli utgångspunkt för ett samtal om hur det är i era verkligheter och hur ni skulle vilja ha det, kanske i en alternativ verklighet. 11 Foto: Chrisander Brun

12 Titta, läs och samtala vidare tillsammans med klassen/laget För er som vill arbeta vidare tematiskt kring kön, makt och våld, så finns det mycket bra material producerat, såväl för skolans värld som för idrottsföreningen. Det här är några material som vi satt oss in i under vårt researcharbete och som vi rekommenderar: Fotboll för alla Fotboll för alla är ett normkritiskt utbildningsmaterial för en inkluderande ungdomsfotboll. Det ger tränare och ledare verktyg för att skapa ökad trygghet och motverka sexism, rasism, homo- och transfobi. Materialet har fokus på handling och förändring, och består av korta filmer, reflektionsfrågor och tips på normkritiska mikrohandlingar för tränarna. Materialet kan användas som studiematerial för tränare och i utbildning för tränare, ledare och personal i ungdomsverksamhet. Utbildningsmaterialet har producerats av Amphi i samarbete med AIK Fotboll och tillsammans med RFSU, RFSU Stockholm, Unizon, Gästriklands fotbollsförbund och RFSL. Det kan beställas via AIK:s webbshop. PK-mannen Utbildningsradions reportageserie PK-mannen som består av sex stycken kvartslånga program riktade till högstadiet och gymnasiet. Programledaren Musse Hasselvall gestaltar PK-mannen som lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp. Serien är gjord för att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter. Flera av programmen handlar om normer inom idrottsvärlden och det första programmet handlar specifikt om maskulinitetsnormer. Se (delar av) serien tillsammans med din klass eller ditt lag och diskutera! Face to Face Face to Face är ett material framtaget av SISU Idrottsutbildarna och innehåller en utbildningsform som kallas lärgrupper. Lärgruppen är en självlärande grupp med samtal och diskussion som kärna, där du som leder Face to Face fungerar som en samordnare, inspiratör och pådrivare. Du ser till att alla kommer till tals med sina kunskaper, upplevelser, funderingar och tankar. I materialet hittar du bland annat övningar på teman som, laganda, självkänsla/självförtroende, fair play och respekt. Övningarna kan fungera som en grund för att skapa trygga och välkomnande miljöer, i omklädningsrummet men även på och utanför planen. Här hittar du materialet: 12

13 Trygg i stallet Trygg i stallet är en verktygslåda som har tagits fram av Svenska Ridsportsförbundets Centrala Ungdomssektion tillsammans med organisationerna SISU Idrottsutbildarna och stiftelsen Friends (inriktning idrott). Materialet innehåller olika förslag på frågor som rör trygghet, trivsel och likabehandling och hur vi i alla led kan arbeta med att förebygga kränkningar och utanförskap och därigenom främja en trygg och jämlik miljö. Övningarna i materialet kan fungera för att skapa tryggare miljöer i omklädningsrum och föreningsmiljöer för alla med fokus på barn och unga. Vill ni arbeta mer med trygghetsfrågor finns en mängd material att hämta här: Ungdom/TRYGGAIDROTTARE/Tryggistallet/ Ta mig! Filmkollektivet Crazy Pictures har gjort kortfilmen Ta mig! i sin filmserie Poesi för fiskar. Den utspelar sig i ett omklädningsrum och i en idrottshall. På knappt sju minuter gestaltas en omvänd värld där tjejer är överordnade killar, på fotbollsplanen såväl som i hela skolan. Filmen är en tacksam utgångspunkt för att samtala om normer för kön eftersom de blir mer synliga och möjliga att ifrågasätta genom det humoristiska berättargreppet att vända dem upp och ned. Filmen finns att se på Crazy Pictures hemsida och du kan kontakta dem för att få visningsrättigheter i klassrummet eller idrottsklubben. I mitt namn En bok om trans Den här boken av Moa-Lina Olbers Croall bygger på intervjuer med transpersoner alltifrån ungdomar på högstadiet och gymnasiet till förebilder som skådespelerskan och Guldbaggevinnaren Saga Becker, estradpoeten Yolanda Bohm och skolchefen och f.d. rektorn Lina Axelsson Kihlblom, som kom ut som trans i Skavlan hösten Boken innehåller även fakta om trans och tips till den som är transperson. Det är en bok för ungdomar som funderar över sin könsidentitet, men den riktar sig också till dem som befinner sig runt en transperson, till exempel skolpersonal, vänner och familj. (Natur & Kultur 2016). Machofabriken Machofabriken är ett kreativt redskap för att arbeta med jämställdhet med unga mellan år. Materialet består av filmer, diskussionsunderlag och interaktiva övningar som bjuder med dig och din grupp på en spännande och normkritisk resa. Att arbeta med Machofabriken möjliggör att väcka många nya tankar och inspirerar till en process där gamla kartor omprövas för att tillsammans rita nya. Utöver materialet erbjuder Machofabriken en rad olika utbildningar, workshops och föreläsningar. Besök 13

14 Tips Möter du en ung person som uttrycker behov av att ha ett sammanhang tillsammans med andra hbtq-personer? Då kan tipsen nedan vara till hands. RFSL Ungdom Transammans Mellansverige lokalgrupper/transammans-mellansverige Vill du som lärare eller idrottsledare ha fortbildning kring hbtq-frågor? RFSL har skräddarsydda utbildningar för såväl skola som idrott (de har även webbaserade utbildningar om tiden och resurserna är begränsade). Hör gärna av dig med frågor, idéer och kommentarer. Vill ni dela med er av era berättelser, minnen och diskussioner tar vi tacksamt del av dem. Vi vill veta hur eran upplevelse varit. Västmanlands Teater, 14