Enkätresultaten 2016/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2016/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Foto: Stig-Åke Jönsson, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April Matilda Liljeberg och Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Om fritidshem... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Uppföljning av mål... 5 Disposition... 5 Metod och material... 6 Enkätens målgrupp... 6 Enkätens utformning... 6 Datainsamling... 6 Svarsfrekvens... 7 Rapportens upplägg... 7 Enkätresultaten 2016/ Kommunövergripande resultat... 9 Resultat över tid Resultat på fritidshemsnivå Resultat per årskurs Resultat per kön Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från enkätundersökningen som genomförts bland elever i årskurs 3 och 5 som går i fritidshem läsåret 2016/2017. Syftet med enkätundersökningen är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas övergripande de viktigaste resultaten i rapporten. Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Rapportens resultat i korthet Av de elever som besvarat fritidshemsenkäten har störst andel elever svarat positivt på frågeområdena Trygg i, Samspel mellan elever och vuxna och Nöjd med sitt fritidshem. Frågeområdena Lärande i, Fritidshemmet och omvärlden, Elevinflytande i och Miljö i utmärker sig som de frågeområden där flest elever svarat negativt. När resultaten per frågeområde jämförs med förra året för årskurs 3 kan inga större skillnader noteras. Andelen positiva svar har dock ökat något för frågorna om och omvärlden jämfört med förra året. När resultaten per frågeområde jämförs mellan fritidshemmen i Malmö stad kan skillnader noteras. Skillnaden mellan fritidshem med högst och lägst resultat motsvarar ungefär procentenheter beroende på frågeområde. När resultaten per frågeområde jämförs mellan årskurs 3 och 5 kan skillnader noteras. En större andel av eleverna i årskurs 3 har svarat positivt jämfört med eleverna i årskurs 5 på samtliga frågeområden. När resultaten per frågeområde jämförs mellan flickor och pojkar kan inga större skillnader noteras vad gäller andelen positiva svar för något av frågeområdena. 3

4 Inledning Om fritidshem Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Vid sidan av skollagen är läroplanen det viktigaste styrdokumentet för. Fritidshemmet ska tillämpa aktuella delar av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och. Det finns även allmänna råd för fritidshem som ska betraktas som stöd och vägledning i arbetet med att planera fritidshemsverksamheten som utgår ifrån skollagen och läroplanen, vars syfte är att bidra till att fler elever når målen. De allmänna råden behandlar förutsättningarna för arbetet i, rektorns pedagogiska ledarskap, lärande i och samverkan med hemmet. Över elever i årskurs F-6 går i fritidshem i Malmös kommunala skolor. Verksamheten är därmed större än gymnasieskolan till antalet elever. Andelen elever i årskurs F-3 som går i fritidshem är ungefär 80 procent. Motsvarande andel när det gäller årskurs 4-6 är cirka 30 procent. Bakgrund Enkätundersökningen i fritidshem är en del av elevenkäten för grundskolan som baseras på Skolinspektionens elevenkät. Enkätundersökningen i fritidshem genomförs bland de elever i årskurs 3 och 5 som uppger i enkäten att de går i fritidshem. Frågorna i denna enkät handlar bland annat om hur eleverna i fridshemmet upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet med att ta fram fritidshemsenkäten och bidragit med synpunkter på frågor, språk och svarsskala. Även representanter från verksamheten har varit involverade i framtagandet av enkäten. Enkäterna har också testats på elever från två skolor i kommunen och justerats utifrån deras synpunkter. Syfte Syftet med en enkätundersökning för elever i är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. 4

5 Uppföljning av mål Enkätundersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten i sitt fritidshem. Skolorna fick, inom ett par veckor efter enkätperiodens slut, ta del av stora delar av resultaten i rapporten i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete framkommer att skolorna ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Grundskoleförvaltningen kommer att följa upp varje skolas enkätresultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Fritidshemsenkäten och dess resultat utgör också ett underlag för att bedöma måluppfyllelse i förhållande till de nationella och kommunala målen. Enkäten och dess resultat ger även stöd till de förtroendevalda för att bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2017). Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Disposition I nästa kapitel beskrivs bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och rapportens upplägg. Därefter följer rapportens resultatkapitel. De viktigaste resultaten i rapporten redogörs för under Sammanfattning. 5

6 Metod och material Enkätens målgrupp Fritidshemsenkäten utgör en särskild del av elevenkäten för yngre elever i grundskolan. Samtliga grundskoleelever i årskurs 3 (cirka 2600 elever) har fått uppge om de går i fritidshem eller inte och utifrån det besvarat fritidshemsfrågorna. Enkätens utformning Fritidshemsenkäten innehåller totalt 19 frågor som är påståenden indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde förutom det sista huvudfrågeområdet som består av en fråga, Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet. Svarsskalan för frågorna är följande: Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet inte Enkätformuläret återfinns som bilaga i slutet av rapporten. Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, esmaker, har använts vid genomförandet av enkätundersökningen. Enkäten skickades via e-postmeddelande till samtliga elever i målgruppen. Varje enskild elev har besvarat enkäten på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller vid ett avsatt gemensamt tillfälle i respektive undervisningsgrupp. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)). Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de ordinarie kanaler som finns inom Malmö stads organisation för skolan. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlöpande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersökningsperioden. 6

7 Svarsfrekvens Av de ungefär 2600 elever som besvarat enkäten för årskurs 3 och 5 i grundskolan var det ungefär 52 procent av eleverna som besvarade fritidshemsdelen, vilket är ungefär samma andel elever som går i fritidshem i årskurs 3 och 5 i kommunen enligt elevsystemet. Ytterligare information om svarsfrekvensen går att läsa i rapporten Enkätresultaten 2016/ Elever i grundskolan. Rapportens upplägg Enkäten handlar, som nämnts, om hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Frågorna indelas i 6 (+1) huvudfrågeområden. Huvudfrågeområdena är följande och har valts på följande grunder: Lärande i Skollagen anger att ska komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i samt stimulera elevernas utveckling och lärande och dessutom erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet och omvärlden I läroplanen anges att alla som arbetar i ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter som kan berika lärmiljön och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av social eller kulturell bakgrund. Samspel mellan elever och vuxna Enligt skollagen ska främja elevernas möjlighet till allsidiga kontakter och social gemenskap. Elevinflytande i Alla som arbetar i ska främja elevers förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska miljön. Personalen ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Trygg i Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en fritidshemsmiljö som präglas av trygghet och studiero. Fritidshemmet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal i ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Miljö i Av läroplanen framgår att lokalernas storlek och utformning, faktorer såsom luft, ljud och ljus samt valen av material behöver vara sådana att personalen i kan bedriva en god pedagogisk verksamhet i en säker och hälsosam miljö. Fritidshemmets lokaler ska ge utrymme för olika typer av verksamhet, såväl livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda, i både större och mindre grupper. Det är viktigt att det finns naturliga avgränsade platser i där eleven kan vila, sitta och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg. 7

8 Nöjd med sitt fritidshem Under detta huvudfrågeområde inryms endast en fråga men den fyller en viktig funktion som den enda frågan som ger en bild av elevernas helhetsomdöme till fritidshemsverksamheten i Malmös stads skolor. Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga. Därefter redovisas resultatskillnader över tid, mellan fritidshem, mellan årskurser och slutligen mellan kön. Vid redovisningen av enkätresultaten i rapporten betraktas svaren för Stämmer helt som väldigt positiva svar, Stämmer ganska bra som ganska positiva svar, Stämmer ganska dåligt som ganska negativa svar och Stämmer inte alls som väldigt negativa svar. 8

9 Enkätresultaten 2016/2017 I detta kapitel redovisas resultaten från enkätundersökningen i fritidshem. Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga. Därefter redovisas resultatskillnader över tid, mellan fritidshem, mellan årskurser och slutligen mellan kön. Kommunövergripande resultat Av de elever som besvarat fritidshemsenkäten har störst andel elever svarat positivt på frågeområdena Trygg i, Samspel mellan elever och vuxna och Nöjd med sitt fritidshem. Frågeområdena Lärande i, Fritidshemmet och omvärlden, Elevinflytande i och Miljö i utmärker sig som de frågeområden där flest elever svarat negativt. I diagrammet nedan redovisas svarsfördelningen per frågeområde. De väldigt och ganska positiva svaren redovisas som Positiva svar. De ganska och väldigt negativa svaren redovisas som Negativa svar. Vet ej -svaren redovisas med blå linje. Diagram 1. Fördelning av positiva, negativa och vet ej-svar per huvudfrågeområde åk 3 och 5 Positiva svar Negativa svar Vet ej-svar Nöjd med sitt fritidshem Miljö i Lärande i 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fritidshemmet och omvärlden Samspel mellan elever och vuxna Trygg i Elevinflytande i De frågor som erhåller lägst andel positiva svar återfinns under frågeområdena Lärande i, Fritidshemmet och omvärlden, Elevinflytande i och Miljö i. De frågor som erhåller högst andel positiva svar återfinns under frågeområdena Lärande i, Trygg i, Samspel mellan elever och vuxna och Nöjd med sitt fritidshem. 9

10 Nöjd med sitt fritids hem Miljö i Trygg i Elevinflytande i Samspel mellan elever och vuxna Fritidshemmet och omvärlden Lärande i Diagram 2. Fördelning av olika svar per fråga åk 3 och 5 Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter 37% 36% På fritids lär jag mig saker 40% 39% De vuxna på fritids leder aktiviteter (till exempel där vi pysslar eller 61% 29% Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på 54% 28% Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till 49% 34% Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen 40% 32% På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka 60% 30% På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behöver det 65% 28% På fritids har jag kompisar 82% 14% På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker 54% 33% På fritids får pojkar och flickor vara med och påverka vilka aktiviteter 60% 25% På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra 37% 39% Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev på 70% 21% Jag känner mig trygg på fritids 69% 22% De vuxna på fritids reagerar om de får reda på att någon varit elak 64% 26% På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när 41% 34% Jag tycker att innemiljön på fritids är bra 56% 31% Det finns material på fritids som jag tycker är kul att använda 63% 27% Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet 68% 24% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 10

11 Resultat över tid Förra året besvarade endast eleverna i årskurs 3 och 7 grundskoleförvaltningens elevenkäter. Av denna anledning jämförs resultatet från fritidshemsfrågorna mellan årskurs 3 läsåret 2015/2016 och årskurs 3 läsåret 2016/2017. Resultaten för fritidshemsenkäten för årskurs 3 är i stort sett oförändrade jämfört med förra läsåret. Jämfört med förra läsåret har andelen positiva svar ökat något för frågorna om och omvärdlen. I diagrammet nedan redovisas svarsfördelningen för årskurs 3 per frågeområde för läsåren 2015/2016 och 2016/2017. Diagram 3. Positiva svar per huvudfrågeområde läsåren 15/16 och 16/17 åk 3 15/16 16/17 Nöjd med sitt fritidshem Miljö i Lärande i 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fritidshemmet och omvärlden Samspel mellan elever och vuxna Trygg i Elevinflytande i 11

12 Resultat på fritidshemsnivå Nedanstående diagram visar på spridningen av läsårets resultat mellan fritidshemmen i Malmö stad per frågeområde. Andelen positiva svar för de fritidshem som har högst respektive lägst andel positiva svar redovisas per frågeområde. Även andelen positiva svar på det som utgör medianresultatet per huvudfrågeområde redovisas. Skillnaden mellan fritidshem med högst och lägst resultat per frågeområde motsvarar ungefär procentenheter. Skillnaden mellan fritidshem med högst och lägst resultat är störst för frågeområdena Lärande i, Fritidshemmet och omvärlden, Elevinflytande i och Nöjd med sitt fritidshem. Skillnaderna är mindre för frågeområdena Samspel mellan elever och vuxna och Trygg i. Diagram 4. Högsta, lägsta och median-resultat på skolnivå per huvudfrågeområde åk 3 och 5 Högst resultat Median-resultat Lägst resultat Nöjd med sitt fritidshem Miljö i Lärande i 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fritidshemmet och omvärlden Samspel mellan elever och vuxna Trygg i Elevinflytande i 12

13 Resultat per årskurs Nedanstående diagram visar skillnaden mellan årskurs 3 och 5 för läsårets enkätresultat per frågeområde. En större andel av eleverna i årskurs 3 har svarat positivt på samtliga frågeområden jämfört med eleverna i årskurs 5. Skillnaden är störst för frågeområdena Lärande i och Fritidshemmet och omvärlden. Diagram 5. Positiva svar per huvudfrågeområde per årskurs åk 3 och Nöjd med sitt fritidshem Miljö i Lärande i 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fritidshemmet och omvärlden Samspel mellan elever och vuxna Trygg i Elevinflytande i 13

14 Resultat per kön Nedanstående diagram visar skillnaden mellan flickor och pojkar för läsårets enkätresultat per frågeområde. Som framgår av nedanstående diagram finns inga större skillnader mellan flickor och pojkar vad gäller andelen positiva svar för något av frågeområdena. Diagram 6. Positiva svar per huvudfrågeområde per kön åk 3 och 5 Flickor Pojkar Nöjd med sitt fritidshem Miljö i Lärande i 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fritidshemmet och omvärlden Samspel mellan elever och vuxna Trygg i Elevinflytande i 14

15 Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem 1 Lärande i (åk 3+5) 1.1 På fritids lär jag mig saker 1.2 De vuxna på fritids leder aktiviteter (till exempel där vi pysslar eller spelar teater) 1.3 På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 2 Fritidshemmet och omvärlden (åk 3+5) 2.1 Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) 2.2 Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser) 2.3 Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen 3 Samspel mellan elever och vuxna (åk 3+5) 3.1 På fritids har jag kompisar 3.2 På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka 3.3 På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behöver det 15

16 4 Elevinflytande i (åk 3+5) 4.1 På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra 4.2 På fritids får pojkar och flickor vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra lika mycket 4.3 På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker 5 Trygg i (åk 3+5) 5.1 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev på fritids 5.2 De vuxna på fritids reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev 5.3 Jag känner mig trygg på fritids 6 Miljö i (åk 3+5) 6.1 På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill 6.2 Det finns material på fritids som jag tycker är kul att använda 6.3 Jag tycker att innemiljön på fritids är bra 7 Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet 16