Enkätresultaten 2014/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2014/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Uppföljning av mål... 5 Disposition... 6 Metod och material... 7 Enkäternas målgrupper... 7 Enkäternas utformning... 7 Datainsamling... 8 Svarsfrekvens... 8 Bortfall... 9 Rapportens upplägg Enkätresultaten 2014/ Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Anpassning efter elevens behov och Utmaningar Grundläggande värden i undervisningen Grundläggande värden på skolan Delaktighet och inflytande Ordningsregler Studiero Trygghet och Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Jämförelse mellan enkätresultaten för yngre och äldre elever Jämförelse mellan Malmös och Skolinspektionens enkätresultat Enkätresultaten för elever i grundskolan, anpassad form Bilaga 1. Formulär enkäten för yngre elever...53 Bilaga 2. Formulär enkäten för äldre elever

3 Sammanfattande analys I denna rapport redovisas resultaten från enkäterna för de yngre respektive äldre eleverna i grundskolan läsåret 2014/2015. Syftet med enkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola, dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet med undersökningen är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras övergripande de viktigaste resultaten från rapporten. Små förändringar i resultaten över tid Årets enkätresultat vittnar om att eleverna ungefär är i samma utsträckning positiva i år som tidigare år. Andelen elever som är positiva när det gäller frågorna om grundläggande värden på skolan, lust att lära, trygghet, förhindra kränkningar samt är positiva till sin skola som helhet har emellertid minskat något jämfört med förra året. Viss försiktighet är på sin plats vid jämförelser då enkäter mäter uppfattningar, upplevelser och åsikter, inte faktiska förhållanden 1. Det kan exempelvis vara så att de något lägre resultaten beror på en ökad medvetenhet hos eleverna på grund av ett påbörjat förbättringsarbete ute på skolorna. En annan tänkbar förklaring till nedgången i år kan bero på att det ökade kunskapsfokuset gör att eleverna känner mer press på sig vilket kan påverka deras nöjdhet med tillvaron på ett negativt sätt. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är samma elever i år som ifjol som besvarat enkäterna och att den högre svarsfrekvensen i år kan göra att sammansättningen av gruppen elever som tyckt till skiljer sig mellan åren. Nedgången kan också bero på att elevökningarna i staden påverkar elevernas upplevelse av sin skolmiljö då det exempelvis innebär att det blir mer trångt i lokaler och på skolgårdar. Grundskoleförvaltningen har innevarande läsår elevers lärmiljö som ett kommungemensamt utvecklingsområde och kommer även ha det nästa läsår. Från rapporten Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 har kunnat konstateras ett samband mellan högre kunskapsresultat och andelen positiva svar på vissa av lärmiljö-frågorna i enkäten. Det är således angeläget att fortsätta fokusera på elevernas lärmiljö. Likvärdigheten är ett fortsatt utvecklingsområde Mellan könen har differenser noterats när det gäller flera huvudfrågeområden i enkätresultaten för de äldre eleverna. Pojkarna är i en högre utsträckning än flickorna positiva beträffande frågorna om ordningsregler, delaktighet och inflytande, veta vad som krävs, lust att lära, anpassning efter elevens behov och frågan om hur nöjd man är med sin skola som helhet. Några motsvarande skillnader när det gäller enkäten för de yngre eleverna har inte noterats. I enkätresultaten för de yngre eleverna är det intressant att notera att många elever upplever skolarbetet som för lätt. I grundskoleförvaltningens Lägesbedömning 2014 (GRF ) lyfts bedömning fram som ett utvecklingsområde, bland annat utifrån att lärarna till de yngre eleverna bedömer måluppfyllelsen som mycket högre än lärarna till de äldre eleverna. Det kan ha betydelse för att en högre andel av de yngre eleverna upplever skolarbetet som för lätt. En annan faktor kan vara att responsen som eleverna får i de yngre åldrarna är mer formativ än summativ. Den formativa bedömningen är mindre värderande vilket kan påverka elevens uppfattning om hur lätt skolarbetet är. 1 Håkansson, Jan (2013), Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem, s. 88 3

4 Årets enkätresultat vittnar om att spridningen när det gäller andelen positiva svar på skolnivå både ökat och minskat beroende på huvudfrågeområde. Således är spridningen fortsatt generellt stor, mellan procentenheter när det gäller de flesta huvudfrågeområdena. 4

5 Inledning Bakgrund Kommunstyrelsen har beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp genom årliga attitydundersökningar, dvs. elevenkäter. I enlighet med detta beslut har elevenkäter inom den obligatoriska skolan genomförts sedan år 2005 av stadskontoret. I samband med en ny skolorganisation och slutredovisningen av projektet kring systematiskt kvalitetsarbete beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande attitydundersökningen i grundskolan, överförs till grundskolenämnden. I år har den tidigare enkäten för eleverna i grundskolan utformats i två enkäter, en för elever i årskurs 7 och 9 och en för elever i årskurs 3 och 5. Enkäten för de äldre eleverna är i huvudsak samma enkät som besvarats sedan läsåret 2012/2013. När det gäller enkäten för de yngre eleverna har många frågor om skolan tagits bort för att göra plats för frågor om fritidshemmet (se rapporten Enkätresultaten 2014/ Elever i fritidshem ). Skolinspektionens enkätformulär ligger till grund för de två elevenkäterna. Frågorna i enkäterna inriktar sig bland annat på elevernas upplevelser av sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet och lämnade synpunkter på frågor, språk och svarsskala. Enkäterna har även testats på elever i kommunen och relevanta justeringar gjordes efter deras synpunkter. Syfte Syftet med elevenkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola, dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet med undersökningen är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. Uppföljning av mål Undersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Mycket av resultaten som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna ett par veckor efter enkätperiodens slut i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att man ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Därutöver kommer grundskoleförvaltningen följa upp varje skolas resultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Elevenkäterna och dess resultat ger också ett underlag för att bedöma huruvida de nationella och kommunala målen uppfylls. Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 5

6 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2015). Disposition I nästföljande kapitel kommer bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och denna rapports upplägg att avhandlas. Därefter följer rapportens resultatkapitel. Rapportens huvudslutsatser redogörs under Sammanfattande analys. 6

7 Metod och material Enkäternas målgrupper De två enkäterna har riktat sig till alla grundskoleelever i årskurs 3, 5, 7 och 9. Målgrupperna för respektive enkät omfattade elever i kommunala skolor, varav ungefär 2600 elever i årkurs 3, ungefär 2300 i årskurs 5, 2100 i årskurs 7 och 2200 i årskurs 9. Könsfördelningen i de berörda årskurserna är ungefär hälften pojkar och hälften flickor. Eleverna i undersökningen representerar alla kommunala skolor med elever i de berörda årskurserna. I Malmö finns Skolområde autism som är specialiserade på undervisning av elever med autism där vissa elever läser enligt grundskolans läroplan. Femton elever från dessa skolor har besvarat en anpassad elevenkät där eleverna har möjlighet att tycka till om sin skola med hjälp av olika former av stöd. Den anpassade enkäten är en modifierad variant av enkäten för elever i grundsärskolan som grundskoleförvaltningen i år har genomfört för andra gången (se rapporten Enkätresultaten 2014/ Elever i grundsärskolan ). Dessa elevers enkätsvar kommer redovisas separat under ett särskilt avsnitt av resultatkapitlet. Enkäternas utformning När det gäller enkäten för de äldre eleverna har 39 av 41 frågor i enkäten sin utgångspunkt i Skolinspektionens elevenkät för elever i årskurs 9 i grundskolan samt elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. Avslutningsvis ställs två enskilda frågor där eleverna får 1) gradera hur nöjd han/hon är med sin skola, och 2) ge eventuella idéer och förslag i fritext till sin rektor som kan förbättra den enskilda skolan. Fritextsvaren från denna sistnämnda fråga har varken sammanställts eller analyserats av grundskoleförvaltningen då den enbart är tänkt att vara av intresse för den berörda rektorn och redovisas sålunda inte i denna rapport. 18 av de 23 frågor om skolan som de yngre eleverna besvarar är samma frågor som de äldre eleverna besvarar i sin enkät. Fem frågor är särskilt framtagna på grund av eleverna låga ålder. Många frågor är identiska eller snarlika Skolinspektionens enkät. Språkjusteringar av vissa av Skolinspektionens enkätfrågor har gjorts med syfte att allmänt förbättra enkäterna men också för att underlätta förståelsen. Enkäterna har därefter i ett nästa steg också testats på elever för att säkerställa applicerbarheten. Därefter gjordes relevanta justeringar. Enkäternas frågor, som tekniskt sett är påståenden förutom de två sista frågorna, är indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde. Svarsskalan för frågorna är följande: 1. Stämmer helt 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls 5. Vet inte Svarsskalan för den efterföljande frågan är 1-10 där 1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd. Båda enkätformulären återfinns som bilagor i slutet av rapporten. 7

8 Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, EsMaker, har använts vid genomförandet av respektive enkätundersökning. Enkäterna skickades via ett e-postmeddelande till samtliga elever i respektive målgrupp. Den enskilde eleven har antingen besvarat sin enkät på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller så har eleverna i respektive undervisningsgrupp besvarat sin enkät vid ett gemensamt tillfälle. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)). Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns inom Malmö stads organisation för skolan. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlöpande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersökningsperioden. Svarsfrekvens Av de eleverna i målgrupperna var det elever som besvarade enkäterna för vidare bearbetning. Då 52 elever under svarsperiod lämnat sina skola innan de hunnit besvara sin enkät blev således svarsfrekvensen för undersökningen 87 procent, en mycket bra svarsfrekvens som innebär att enkätmaterialets representativitet för Malmö stads elever är hög. 87 procent är en ökning mot föregående år då 81 procent av eleverna besvarade enkäten. Flera orsaker kan ha bidragit till ökningen av svarsfrekvensen: I år har den aktuella svarsfrekvensen kunnat följas under svarsperioden på klassnivå vilket kan ha underlättat skolornas arbete i att nå ut till alla berörda elever om undersökningen. I år har årskurs 3 deltagit för första gången vilket har haft betydelse då svarsfrekvensen är högre i de lägre årskurserna. I år har inte elever som nyligen börjat på sin skola fått någon enkät. På så vis har det dels säkerställts att alla elever som besvarat enkäterna har hunnit bilda sig en uppfattning om sin skola och dels har ingen elev några incitament att ignorera sin enkät för att den är ny på skolan. En ytterligare faktor som kan ha bidragit till årets höga svarsfrekvens är att enkäterna i år också kunnat besvaras på de tre vanligaste språken bland de nyanlända eleverna (arabiska, somaliska och dari - som också har stora likheter med persiska) samt engelska. Knappt flickor respektive pojkar deltog i årets undersökning, alltså ett likvärdigt antal svar per grupp. Andelen flickor som deltog, i förhållande till antalet flickor som ingick i undersökningen, är dock något högre än motsvarande andel är för pojkarna, 88 procent för flickorna mot 86 procent för pojkarna, en mindre differens än förra året. Av följande diagram framgår att det finns ett tydligt samband mellan en lägre svarsfrekvens i högre årskurser. Svarsfrekvensen har dock ökat i samtliga årskurser som deltagit tidigare år och 8

9 när det gäller årskurs 3 är svarsfrekvensen över 90 procent. Det är främst bland eleverna i årskurs 7 och de äldre pojkarna som svarsfrekvensen ökat. Diagram 1. Andel svarande per målgrupp 2012/2013 och framåt 91% 92% 87% 79% 2012/ / / % 91% 91% 84% 86% 79% 79% 88% 86% 87% Flickor årskurs 3 Flickor årskurs 5 Flickor årskurs 7 Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 3 Pojkar årskurs 5 Pojkar årskurs 7 Pojkar Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs årskurs 3 totalt 5 totalt 7 totalt 9 totalt 9 Alla flickor Alla pojkar Flickor Pojkar Årskurser totalt Alla årskurser totalt Alla elever Not: 2012/2013 riktade sig undersökningen till elever födda 01, 99 och 97, dvs. elever som då i huvudsak gick i årskurs 5, 7 och 9. På skolnivå har spridningen mellan skolorna med högst respektive lägst svarsfrekvens minskat ytterligare i år. Samtliga skolor utanför utbildningsområde samordning och stöd, med ett undantag, har en svarsfrekvens över 70 procent. Det innebär att nästintill samtliga skolor har en så pass hög andel svarande att deras underlag kan anses tillförlitligt. 2 Differensen mellan könen i svarsfrekvens är under 20 procentenheter på alla skolor utanför utbildningsområde samordning och stöd. På de allra flesta skolorna är differensen mindre än 10 procentenheter. På de flesta skolor där en differens mellan könen har noterats är det en högre svarsfrekvens bland flickorna. Bortfall Någon fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts men däremot har en utvärdering skickats ut till skolorna. Genom utvärderingen, och andra kontakter med skolorna under svarsperioden, har följande aspekter identifierats som betydelsefulla för att svarsfrekvensen inte blev ännu högre: Enkäterna är riktade mot alla elever i de aktuella årskurserna och därmed kan också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och/eller besvara frågorna ingått i elevunderlaget. I år har flera åtgärder vidtagits för att marginalisera denna faktors betydelse (se de två sista punkterna i början av Svarsfrekvens på föregående sida). Det kan emellertid fortfarande vara så att det finns enstaka elever med begränsade förutsättningar att delta i undersökningen. Nätverket har varit opålitligt på vissa skolor vilket inneburit, då enkäterna besvarats elektroniskt, att vissa elever har haft svårigheter att besvara hela sin enkät och/eller skicka in sina svar. Det har inneburit onödig extra tid för eleverna och skolorna att genomföra undersökningen och svar kan ha gått förlorade i och med detta. 2 Skolor med ett lågt antal elever bör emellertid vara vaksamma om att ett enskilt svar kan ha stor betydelse för resultatredovisning i procent. 9

10 På en skola har inte informationen om undersökningen nått ut förrän i sista veckan vilket gjorde att skolan inte hann genomföra undersökningen i alla klasser. Intresset för att delta i undersökningen kan variera mellan elever och skolor. Rapportens upplägg Enkäterna handlar som nämnts om hur eleverna upplever sin skola, dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Frågorna indelas i 13 (+1) huvudfrågeområden respektive 7 (+1) huvudfrågeområden. Enkätresultaten per huvudfrågeområde redovisas i denna rapport under följande avsnitt: 1. Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga 2. Argumentation och kritiskt tänkande 3. Lust att lära 4. Anpassning efter elevens behov och Utmaningar 5. Grundläggande värden i undervisningen 6. Grundläggande värden på skolan 7. Delaktighet och inflytande 8. Ordningsregler 9. Studiero 10. Trygghet och Förhindra kränkningar 11. Nöjd med sin skola Utgångspunkt är huvudfrågeområdenas samt Nöjd med sin skola -frågans resultat på kommunnivå men intressanta resultat och/eller utmärkande skillnader utifrån/mellan frågorna, skolorna, könen, årskurserna samt tidigare års resultat kommer också att uppmärksammas. Under de elva ovan listade rubrikerna kommer det framgå vilken enkäts resultat som avhandlas. Under ett tolfte avsnitt görs därefter jämförelser mellan resultaten när det gäller enkäten för de yngre respektive äldre eleverna beträffande de frågor som förekommer i båda enkäterna. Därefter följer ett avsnitt som avhandlar skillnader mellan Malmös och Skolinspektionens enkätresultat. I och med att Skolinspektionens enkät ligger till grund för Malmös elevenkäter finns det möjlighet att, med viss försiktighet (då vissa frågor inte är identiska), jämföra Malmö stads enkätresultat med enkätresultaten från Skolinspektionens senaste tillsyn, dvs. från hösterminen Dessa kommuners sammanlagda resultat kommer hädanefter i rapporten att benämnas som Skolinspektions enkätresultat och redovisas i slutet av resultatdelen. Frågorna i Skolinspektionens enkät för årskurs 5 är i huvudsak samma som i enkäten för årskurs 9, frågorna är dock hälften så många till antalet. 12 frågor i Skolinspektionens enkät för eleverna i årskurs 5 är lika, eller identiska, och således jämförbara, om än med viss försiktighet i vissa fall, med frågor i Malmö stads enkät för de yngre eleverna. När det gäller Skolinspektionens enkät för eleverna i årskurs 9 och antalet jämförbara frågor med Malmö stads enkät för de äldre eleverna är motsvarande antal 33 frågor. Skolinspektionen redovisar inte resultaten utifrån kön i sin rapport och således är ingen jämförelse utifrån kön möjlig. Den sista frågan i Malmös båda enkäter för eleverna i grundskolan, som ordagrant lyder: Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? (1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd), är en elever i årskurs 5 och elever i årskurs 9 från samtliga kommunala och fristående skolor i 64 kommuner besvarade Skolinspektionens enkäter vid dessa tillsyner (se resultatet och vilka kommuner som ingick i undersökningen under 10

11 modifierad version från en fråga som fram till 2014 förekommit i Sveriges kommuner och landstings skolenkät Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då? som då användes av flera kommuner vilket möjliggjorde jämförelser. Frågan fyller fortfarande en viktig funktion som den enda frågan i respektive enkät som ger en bild av elevernas helhetsomdöme om Malmös skolor. Svaren på frågan kommer att redovisas grupperade med 1 och 2 som väldigt negativa svar, 3 och 4 som ganska negativa svar, 7-8 som ganska positiva resultat och 9-10 som väldigt positiva svar. 5 och 6 betraktas som varken positiva eller negativa svar. Enkäternas frågor (eller påståenden) kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. Exempelvis är Stämmer helt det mest positiva svaret på frågan Jag känner mig trygg i skolan medan det är det mest negativa svaret på frågan I min skola finns det elever som jag är rädd för. För redovisningen i denna rapport, och så även i det underlag som delgetts skolorna, har svaren Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls behandlats och översatts i en ny skala till väldigt positiva svar, ganska positiva svar, ganska negativa svar och väldigt negativa svar där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Vet inte-svaren har inte behandlats då inget behov av det har funnits. Syftet med negativt ställda frågor är att få eleverna att verkligen tänka till kring frågorna. 11

12 Enkätresultaten 2014/2015 Generellt är andelen elever som är positiva olika hög beroende på årskurs. När det gäller enkäten för de yngre eleverna är således andelen positiva svar högre jämfört med resultaten från enkäten för de äldre eleverna. När det gäller den sistnämnda enkäten är också i regel årskurs 7-eleverna i en högre utsträckning positiva än eleverna i årskurs 9. Det innebär följaktligen att de skolor som har högst andel positiva svar i huvudsak är skolor som enbart har yngre elever. Vanligtvis är också resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor försumbara. Avvikelser från dessa generella mönster kommer att nämnas under redovisningen för respektive huvudfrågeområde per enkät under rubriken Ytterligare utmärkande resultatskillnader. Skillnader mellan könen på skolnivå kommer nämnas om differensen är över 25 procentenheter. För respektive avsnitt avhandlas först resultaten från enkäten för de äldre eleverna. I de fall det även ställts frågor med anknytning till respektive avsnitt i enkäten för de yngre eleverna kommer de resultaten redovisas därefter. Vid de tillfällen då det bedöms motiverat kommer avsnitten att avslutas med en kommentar. 1. Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Enkäten för de äldre eleverna Veta vad som krävs En viktig framgångsfaktor för att lyckas i sitt skolarbete är att eleven förstår vad målet med undervisningen är och vad som förväntas för att klara av en uppgift. 74 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Veta vad som krävs medan ungefär var femte elev är negativ. 74 procent är en ökning med en knapp procentenhet jämfört med förra året. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att det är svårt att veta vad de ska klara av i skolarbetet. Diagram 2. Veta vad som krävs - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) 7% 7% 8% 7% 6% 7% 31% 31% 26% 33% 32% 33% 4% 3% 4% 3% 4% 2% 2% 2% 1% 2% 2% 4% 8% 9% 15% 16% 17% 61% 62% 59% 52% 21% 24% 26% 28% 24% 24% 27% 26% 28% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan A. Veta vad som krävs Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 12

13 Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har en högre andel positiva pojkar än flickor noterats när det gäller huvudfrågeområdet. Flickorna är inte i lika hög utsträckning som pojkarna positiva på frågorna Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet och Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till drygt 85 procent ned till runt 65 procent. Differensen är ungefär samma som förra året. Diagram 3. Veta vad som krävs - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Enkäten för de äldre eleverna Tillit till elevens förmåga Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och att övervinna svårigheter. Detta leder till att eleven kan känna en tilltro till sin egen förmåga. Alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En viktig komponent i detta är att eleven känner tilltro till sin förmåga. 88 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Tillit till elevens förmåga medan 7 procent är negativa. Förra året var 89 procent av eleverna positiva. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om deras lärare tror att de kan lyckas med sitt skolarbete. 13

14 Diagram 4. Tillit till elevens förmåga - svarsfördelning per fråga över tid (%) 3% 3% 1% 3% 1% 2% 3% 2% 6% 5% 5% 4% 3% 1% 3% 1% 2% 4% 25% 27% 27% 29% 28% 11% 9% 2% 3% 3% 6% 6% 6% 37% 38% 36% 65% 68% 64% 61% 61% 44% 44% 46% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet D. Tillit till elevens förmåga Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 95 procent ned till runt 75 procent. Differensen är ungefär 5 procentenheter större jämfört med förra året. Diagram 5. Tillit till elevens förmåga - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) 14

15 Enkäten för de yngre eleverna Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Vissa av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Klara av skolarbetet. Att eleverna vet vad som krävs och känner tillit till sin förmåga är viktiga förutsättningar för att eleverna ska klara av sitt skolarbete procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Klara av skolarbetet medan 3 procent är negativa. Alla tre frågor erhåller en hög andel positiva svar från eleverna i båda årskurserna. Diagram 6. Klara av skolarbetet - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) 1% 2% 1% 1% 3% 1% 29% 69% 43% 45% 37% 54% 53% 58% 6% 1% 1% 4% 1% 4% 1% 4% 6% 3% 1% 3% 2% 1% 12% 15% 17% 17% 81% 79% 78% 78% 37% 39% 54% 54% 14/15 12/13 13/14 14/15 14/15 12/13 13/14 14/15 14/15 14/ Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet A. Klara av skolarbetet** Jag vet vad jag behöver klara av i skolarbetet** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt drygt 10 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till 100 procent ned till knappt 90 procent. 4 Givetvis berör flera av de andra huvufrågeområdena också andra faktorer som är viktiga förutsättningar för att eleverna ska klara av sitt skolarbete 15

16 Diagram 7. Klara av skolarbetet - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet De redovisade skillnaderna mellan pojkarna och flickorna under huvudfrågeområdet kommenteras under avsnitt 4. Anpassning efter elevens behov och Utmaningar där skillnader också noterats kring likartade frågor. 16

17 2. Argumentation och kritiskt tänkande Enkäten för de äldre eleverna Skolan ska ansvara för att varje elev efter avslutad skolgång kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska ställningstaganden. 73 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Argumentation och kritiskt tänkande medan 20 procent är negativa. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då en fråga har bytts ut mellan åren. Alla tre frågor har en ungefär lika hög andel positiva svar. Diagram 8. Argumentation och kritiskt tänkande - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) 7% 6% 6% 8% 9% 5% 5% 4% 5% 4% 4% 6% 5% 13% 12% 13% 13% 13% 14% 18% 42% 45% 43% 33% 32% 33% 47% 47% 47% 47% 27% 28% 26% 25% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 14/15 Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser* B. Argumentation och kritiskt tänkande** På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor** Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultatskillnader på skolnivå Spridningen mellan skolorna i kommunen är generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 100 procent ned till knappt 60 procent. 17

18 Diagram 9. Argumentation och kritiskt tänkande - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Enkäten för de yngre eleverna Två av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. 86 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under motsvarande huvudfrågeområdet medan 8 procent är negativa. Frågan om lärarna lyssnar på vad eleverna tycker när de diskuterar erhåller en något högre andel positiva svar. Diagram 10. Argumentation och kritiskt tänkande - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) 5% 3% 3% 2% 3% 6% 6% 5% 2% 9% 5% 4% 3% 4% 3% 8% 5% 8% 22% 29% 33% 33% 42% 69% 59% 59% 49% 14/15 14/15 14/15 14/15 14/15 14/ Mina lärare lyssnar på vad jag tycker när vi diskuterar** På lektionerna pratar vi om att man kan tycka olika** B. Argumentation och kritiskt tänkande** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. 42% På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor** 18

19 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 95 procent ned till runt 70 procent. Diagram 11. Argumentation och kritiskt tänkande - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) 19

20 3. Lust att lära Enkäten för de äldre eleverna I läroplanen står skrivet att utbildningen ska främja elevens utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 56 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Lust att lära medan 40 procent är negativa. Förra året var 59 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om skolarbetet är intressant och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att skolarbetet är roligt. Diagram 12. Lust att lära - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) 6% 5% 6% 3% 3% 3% 4% 5% 4% 9% 11% 11% 11% 13% 15% 13% 16% 22% 23% 23% 26% 25% 25% 31% 42% 38% 49% 49% 48% 41% 42% 17% 17% 17% 16% 16% 16% 11% 11% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 Skolarbetet ger mig lust att lära mer Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt C. Lust att lära Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har noterats att en högre andel pojkar än flickor är positiva när det gäller frågan om skolarbetet ger dem lust att lära mer. Resultatskillnader på skolnivå Spridningen mellan skolorna i kommunen är generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från drygt 85 procent ned till cirka 45 procent. Differensen är ungefär 5 procentenheter större jämfört med förra året. 20

21 Diagram 13. Lust att lära - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) På en skola skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. På denna skola är pojkarna i en högre utsträckning positiva. Enkäten för de yngre eleverna 86 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet medan 10 procent är negativa. Eleverna är i något lägre utsträckning positiva till att skolarbetet är roligt. Andelen elever i årskurs 5 som är positiva har gått ned i år beträffande samtliga frågor. Av nästföljande diagram framgår även tydligt att en högre andel av eleverna i årskurs 3 än eleverna i årskurs 5 i år är positiva. Diagram 14. Lust att lära - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) 4% 3% 3% 2% 3% 3% 4% 4% 2% 3% 4% 2% 3% 3% 2% 3% 3% 2% 2% 3% 3% 4% 5% 5% 8% 6% 4% 8% 6% 9% 5% 5% 11% 13% 29% 38% 42% 48% 46% 43% 45% 56% 52% 49% 55% 62% 46% 47% 38% 39% 43% 46% 28% 31% 34% 22% 14/15 12/13 13/14 14/15 14/15 12/13 13/14 14/15 14/15 12/13 13/14 14/ Skolarbetet ger mig lust att lära mer Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt C. Lust att lära 21

22 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från uppemot 100 procent ned till runt 75 procent. Diagram 15. Lust att lära - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet Förra året noterades skillnader mellan pojkarna och flickorna när det gäller frågorna om lust att lära. I år är andelen positiva flickor lägre vilket gjort att skillnaderna mellan könen är försumbar. Andelen positiva svar totalt är dock lägre som en följd av detta. Att andelen positiva svar är lägre kan bero på att vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts i staden (se Lägesbedömning GRF ). Det kan innebära att eleverna känner mer press på sig vilket kan göra att skolarbetet inte känns lika roligt, intressant och lustväckande. 22

23 4. Anpassning efter elevens behov och Utmaningar Enkäten för de äldre eleverna Anpassning efter elevens behov I läroplanen står skrivet att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. 74 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Anpassning efter elevens behov medan 17 procent är negativa. Förra året var 72 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare hjälper dem i skolarbetet om de skulle behöva det. En lägre andel elever svarar vet inte på frågan Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det än tidigare år. Diagram 16. Anpassning efter elevens behov - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) 18% 19% 15% 7% 7% 7% 11% 11% 28% 32% 3% 3% 4% 2% 2% 3% 6% 7% 6% 9% 9% 5% 9% 6% 7% 17% 19% 15% 42% 41% 36% 41% 36% 36% 36% 35% 43% 45% 44% 31% 32% 37% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det E. Anpassning efter elevens behov* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Skolarbetet är för svårt för mig* Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har en högre andel positiva pojkar än flickor noterats när det gäller huvudfrågeområdet. Differensen är knapp men tydlig när det gäller alla tre frågor. Resultatskillnader på skolnivå Differensen mellan skolorna i kommunen är generellt runt 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 85 procent ned till drygt 65 procent. Differensen är ungefär 5 procentenheter större jämfört med förra året. 23

24 Diagram 17. Anpassning efter elevens behov - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Enkäten för de äldre eleverna Utmaningar I Skollagen står skrivet att alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre. 61 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Utmaningar medan 27 procent är negativa. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då en fråga har bytts ut mellan åren. Diagram 18. Utmaningar - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) 15% 15% 14% 5% 5% 6% 13% 13% 13% 39% 38% 37% 11% 11% 11% 7% 6% 7% 9% 12% 12% 14% 33% 41% 37% 38% 32% 27% 29% 33% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 14/15 Jag kan få svårare arbetsuppgifter om jag vill Mina lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill ha det F. Utmaningar** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Ytterligare utmärkande resultatskillnader En tydligt högre andel pojkar än flickor upplever att skolarbetet är för lätt. 15% Skolarbetet är för lätt för mig** 24

25 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 70 procent ned till cirka 50 procent. Differensen på 20 procentenheter är en minskning med ungefär 5 procentenheter jämfört med förra året. Diagram 19. Utmaningar - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Enkäten för de yngre eleverna Anpassning efter elevens behov och Utmaningar Vissa av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Individanpassning. Individanpassningar, vilket innefattar både anpassningar när eleven är i behov av någon form av stöd och när eleven behöver utmanas mer, är nödvändigt för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt skolarbete. 65 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Klara av skolarbetet medan 28 procent är negativa. Frågan om skolarbetet är för lätt för eleverna utmärker sig särskilt där runt hälften av eleverna anser att det stämmer ganska bra att skolarbetet är för lätt. Det är dock betydligt färre elever som helt instämmer till påståendet. 25

26 Diagram 20. Individanpassning - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) 2% 1% 2% 1% 3% 1% 3% 1% 19% 23% 23% 77% 73% 73% 28% 67% 12% 9% 11% 15% 14% 4% 16% 45% 51% Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 75 procent ned till runt 55 procent. Diagram 21. Individanpassning - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) 19% 5% 27% 4% 6% 4% 8% 3% 3% 13% 13% 12% 35% 33% 42% 44% 48% 45% 14/15 12/13 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 12/13 13/14 14/ Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Skolarbetet är för lätt för mig** D. Individanpassning** Skolarbetet är för svårt för mig* 26

27 Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet I årets resultat är det intressant att notera att många elever i årskurs 3 och 5 upplever skolarbetet som för lätt. Det är även många elever i årskurs 7 och 9 som upplever skolarbetet som för lätt. Det är emellertid en betydligt lägre andel elever i jämförelse. I grundskoleförvaltningens Lägesbedömning 2014 (GRF ) lyfts bedömning fram som ett utvecklingsområde, bland annat utifrån att lärarna till de yngre eleverna bedömer måluppfyllelsen som mycket högre än lärarna som har de äldre eleverna. Det kan ha betydelse för att en högre andel av de yngre eleverna upplever skolarbetet som för lätt. En annan faktor kan vara att responsen som eleverna får i de yngre åldrarna är mer formativ än summativ. Den formativa bedömningen är mindre värderande vilket kan påverka elevens uppfattning om hur lätt skolarbetet är. Även i år, precis som tidigare år, har en differens infunnit sig mellan pojkarna och flickorna i hur lätt/svårt de upplever skolarbetet, en skillnad som går på tvären med de faktiska kunskapsresultatsskillnader som finns mellan könen. Denna diskrepans verkar bottna i att flickor undervärderar sin förmåga och är inget unikt för Malmö. 5 5 Skolverket (2006), Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, s

28 5. Grundläggande värden i undervisningen Enkäten för de äldre eleverna Ett av skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. 64 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Grundläggande värden i undervisningen medan 23 procent är negativa. 64 procent är ett oförändrat resultat jämfört med förra året. Flest elever svarar positivt på frågan om att de på deras skola pratar om mänskliga rättigheter och lägst andel positiva svar erhåller frågan om att de på deras skola pratar om jämställdhet mellan könen. Diagram 22. Grundläggande värden i undervisningen - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) 18% 18% 16% 14% 12% 13% 11% 9% 6% 6% 7% 7% 8% 7% 14% 13% 14% 13% 12% 14% 17% 15% 17% 39% 39% 37% 34% 35% 33% 39% 39% 23% 24% 25% 24% 26% 28% 28% 29% 31% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden (...) I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen G. Grundläggande värden i undervisningen I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter Resultatskillnader på skolnivå Differensen mellan skolorna i kommunen är generellt runt 50 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från uppemot 100 procent ned till runt 50 procent. Differensen är en minskning med ungefär 10 procentenheter jämfört med förra året. 28

29 Diagram 23. Grundläggande värden i undervisningen - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) 29

30 6. Grundläggande värden på skolan Enkäten för de äldre eleverna 6 Enligt läroplansuppdraget ska skolan förmedla alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. 63 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Grundläggande värden på skolan medan 28 procent är negativa. Förra året var 65 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet och lägst andel positiva svar erhåller frågan om man blir dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda. Diagram 24. Grundläggande värden på skolan - svarsfördelning per fråga över tid i årskurs 7 och 9 (%) 14% 16% 15% 14% 11% 13% 22% 22% 6% 6% 7% 6% 5% 6% 9% 9% 6% 6% 6% 11% 9% 9% 9% 22% 22% 23% 31% 29% 32% 28% 22% 26% 26% 47% 27% 25% 46% 16% 18% 19% 46% 49% 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 12/13 13/14 14/15 I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda I min skola respekterar elever och lärare varandra H. Grundläggande värden på skolan Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet Ytterligare utmärkande resultatskillnader För tredje året i följd upplever en högre andel av pojkarna att lärarna inte ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 85 procent ned till cirka 50 procent. Differensen är samma som förra året. 6 När det gäller enkäten för de yngre eleverna har de inget enskilt huvudfrågeområde med frågor om värdegrundsarbetet. I samband med frågorna om elevinflytande (se avsnitt 7. Delaktighet och inflytande ) återfinns emellertid en fråga med anknytning till både elevinflytande och värdegrundsarbetet: På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket. 30

31 Diagram 25. Grundläggande värden på skolan - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet För tredje året i följd, när det gäller de äldre eleverna, upplever en högre andel av pojkarna att lärarna inte ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. Det är värt att poängtera att frågan handlar om elevernas förväntade upplevelser. De flesta pojkarna, ungefär 75 procent, upplever att lärarna ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. 31

32 7. Delaktighet och inflytande Enkäten för de äldre eleverna I läroplanen står skrivet att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Genom att delta i planering och utvärdering samt att få välja, utvecklar eleverna sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. 54 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Delaktighet och inflytande medan 33 procent är negativa. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då alla frågor har bytts ut mellan åren. Fördelningen av svaren ser ungefär likandan ut mellan frågorna. Diagram 26. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per fråga i årskurs 7 och 9 (%) 12% 9% 13% 37% 19% 14% 11% Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har en högre andel positiva pojkar än flickor noterats när det gäller huvudfrågeområdet. Differensen är knapp men tydlig när det gäller alla tre frågor. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 80 procent ned till cirka 40 procent. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då alla frågor har bytts ut mellan åren. 26% 41% 14/15 14/15 14/15 I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö** På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter** I. Delaktighet och inflytande** 18% 9% 22% Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll** 32

33 Diagram 27. Delaktighet och inflytande - spridning på skolnivå i årskurs 7 och 9 (%) På en skola skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. På denna skola är pojkarna i en högre utsträckning positiva. Enkäten för de yngre eleverna En av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. Den avvikande frågan för de yngre eleverna ger samtidigt även en bild av värdegrundsarbetet på skolorna. 75 procent av kommunens elever i årskurs 3 och 5 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Elevinflytande medan 14 procent är negativa. Frågan om pojkarna och flickorna får vara med och påverka arbetet på lektionerna lika mycket erhåller högst andel positiva svar. 33

34 Diagram 28. Elevinflytande - svarsfördelning per fråga och årskurs (3/5) över tid (%) 12% 9% 3% 3% 4% 7% 23% 58% 51% 14% 9% 13% 6% 5% 5% 7% 9% 15% 7% 15% 39% 34% 14/15 14/15 14/15 14/15 14/15 14/ På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket** Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. 46% 24% På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter** E. Elevinflytande** 34% 41% 42% 27% I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö** 34

35 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen generellt cirka 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 90 procent ned till runt 60 procent. Diagram 29. Elevinflytande - spridning på skolnivå i årskurs 3 och 5 (%) Kommentar kring redovisade resultat under avsnittet Inför årets enkät har samtliga frågor om eleverna delaktighet och inflytande bytts ut. Att andelen positiva svar är ungefär lika hög beträffande alla tre frågorna i år antyder att frågorna på ett bra sätt fångar in området. 35

36 8. Ordningsregler Enkäten för de äldre eleverna Läraren ska, enligt läroplanen, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 46 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Ordningsregler medan 44 procent är negativa. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då alla frågor har förändrats mellan åren. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att de är med och bestämmer vilka ordningsregler som skolan ska ha. Diagram 30. Ordningsregler - svarsfördelning per fråga i årskurs 7 och 9 (%) 7% 18% 14% 28% 9% 8% 19% 34% 25% 34% 7% 8% Not: Två stjärntecken (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Ytterligare utmärkande resultatskillnader I år har en högre andel positiva pojkar än flickor noterats när det gäller huvudfrågeområdet. Flickorna är inte i lika hög utsträckning som pojkarna positiva på frågorna I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns och Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs. Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 55 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till runt 80 procent ned till cirka 35 procent. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde då alla frågor har bytts ut mellan åren. 24% 14/15 14/15 14/15 I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns** I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha** J. Ordningsregler** 24% Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs** 36