Enkätresultaten 2017/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2017/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen Foto: Lars Liliedahl, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April Eric Grundström och Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Uppföljning av mål... 4 Disposition... 5 Metod och material... 6 Enkäternas målgrupper... 6 Enkäternas utformning... 6 Datainsamling... 7 Svarsfrekvens... 7 Bortfall... 8 Rapportens upplägg... 9 Enkätresultaten 2017/ Kommunövergripande resultat Resultat över tid Resultat på skolnivå Resultat per årskurs Resultat per kön Bilaga 1. Formulär enkäten för yngre elever Bilaga 2. Formulär enkäten för äldre elever... 26

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från enkäterna för de yngre respektive äldre eleverna i grundskolan läsåret 2017/2018. Syftet med enkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola och dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningarna ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten fungerar som ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas övergripande de viktigaste resultaten i rapporten. Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Rapportens resultat i korthet Resultaten från enkäten för de äldre eleverna i årskurs 7 och 9 visar att Tillit till elevens förmåga och Trygghet är de huvudfrågeområden där flest elever är positiva. Lust att lära, Ordningsregler och Studiero är de huvudfrågeområden där flest elever är negativa. Resultaten visar inte på några större förändringar jämfört med läsåret 2016/2017. Resultaten visar på en spridning mellan skolorna vad gäller andel positiva svar för de olika huvudfrågeområdena. Det skiljer är procentenheter mellan skolornas resultat beroende på huvudfrågeområde. Resultaten visar generellt på små skillnader i andel positiva svar mellan årskurs 7 och 9. Resultatskillnader kan konstateras för huvudfrågeområdet Studie- och yrkesvägledning, där eleverna i årskurs 9 i större utsträckning angett positiva svar. Vissa resultatskillnader kan även konstateras för huvudfrågeområdena Lust att lära och Nöjd med sin skola, där eleverna i årskurs 7 i större utsträckning angett positiva svar. Resultaten visar generellt på små skillnader i andel positiva svar mellan pojkar och flickor. Vissa resultatskillnader kan konstateras för huvudfrågeområdena Ordningsregler och Studie- och yrkesvägledning, där andelen positiva svar är något högre bland pojkarna. Resultaten från enkäten för de yngre eleverna i årskurs 3 och 5 visar att Klara av skolarbetet, Trygghet, Argumentation och kritiskt tänkande och Nöjd med sin skola är de huvudfrågeområden där flest elever är positiva. Studiero och Elevinflytande är de huvudfrågeområden där flest elever är negativa. Resultaten visar inte på några större förändringar jämfört med läsåret 2016/2017. Andelen positiva svar har minskat något för huvudfrågeområdet Lust att lära. Resultaten visar på en spridning mellan skolorna vad gäller andel positiva svar för de olika huvudfrågeområdena. Det skiljer procentenheter mellan skolornas resultat beroende på huvudfrågeområde. Resultaten visar generellt på små skillnader i andel positiva svar mellan årskurs 3 och 5. Vissa resultatskillnader kan konstateras för huvudfrågeområdena Lust att lära och Nöjd med sin skola, där eleverna i årskurs 3 i större utsträckning angett positiva svar. Resultaten visar generellt inte på några skillnader i andel positiva svar mellan pojkar och flickor. Små resultatskillnader kan konstateras för huvudfrågeområdet Lust att lära, där andelen positiva svar är något högre bland flickorna.

4 Inledning Bakgrund Kommunstyrelsen har beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp genom årliga attitydundersökningar via elevenkäter. I enlighet med detta beslut har elevenkäter inom den obligatoriska skolan genomförts sedan år 2005 av stadskontoret. I samband med en ny skolorganisation och slutredovisningen av projektet kring systematiskt kvalitetsarbete beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande attitydundersökningen i grundskolan, skulle överföras till grundskolenämnden. Eleverna i grundskolan besvarar två enkäter, en för elever i årskurs 7 och 9 och en för elever i årskurs 3 och 5. Enkäten för de äldre eleverna är i huvudsak samma enkät som besvarats sedan läsåret 2012/2013. När det gäller enkäten för de yngre eleverna handlar ungefär hälften av frågorna om skolan och resten av frågorna handlar om fritidshemmet (se rapporten Enkätresultaten 2017/ Elever i fritidshem ). Skolinspektionens enkätformulär ligger till grund för de två elevenkäterna. Frågorna i enkäterna inriktar sig bland annat på elevernas upplevelser av sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet med att ta fram enkäterna och bidragit med synpunkter angående frågor, språk och svarsskala. Enkäterna har även testats på elever i kommunen och justerats utifrån deras synpunkter. Syfte Syftet med elevenkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola och dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningarna ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten fungerar som ett komplement till kunskapsresultaten för att bedöma utbildningens kvalitet. Uppföljning av mål Enkätundersökningarna ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Skolorna har tagit del av resultaten från enkätundersökningen via beslutsstödapplikationen Grf Enkätresultat. Skolorna har på så vis getts möjlighet att använda underlaget för att analysera resultaten på sina respektive skolor och besluta om eventuella åtgärder. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att skolorna ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Grundskoleförvaltningen kommer att följa upp varje skolas enkätresultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef.

5 Elevenkäterna och dess resultat ger också ett underlag för att bedöma huruvida de nationella och kommunala målen uppfylls. Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda för att bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolorna: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2018). Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Disposition I nästa kapitel beskrivs bland annat enkätundersökningarnas genomförande, svarsfrekvens och rapportens upplägg. Därefter följer rapportens resultatkapitel. De viktigaste resultaten i rapporten redogörs i Sammanfattning.

6 Metod och material Enkäternas målgrupper De två enkäterna har riktat sig till alla grundskoleelever i årskurs 3, 5, 7 och 9. Målgrupperna för respektive enkät omfattade drygt elever i kommunala skolor, varav ca 3300 elever i årkurs 3, ca 3000 i årskurs 5, ca 2500 i årskurs 7 och ca 2400 i årskurs 9. Könsfördelningen i de berörda årskurserna är tämligen jämn men pojkarna utgör en något högre andel än flickorna. Enkäternas utformning I grundskoleförvaltningens enkät för de äldre eleverna har 43 av 46 frågor i enkäten utgångspunkt i Skolinspektionens elevenkät för elever i årskurs 9 i grundskolan samt elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. Tre frågor handlar om skolans studie- och yrkesvägledning och är framtagna av grundskoleförvaltningen. 18 av de 22 frågor i grundskoleförvaltningens enkät om skolan som de yngre eleverna besvarar är samma frågor som de äldre eleverna besvarar i sin enkät. En handfull frågor är särskilt framtagna och anpassade till de yngre elevernas ålder. Många frågor är identiska eller snarlika med frågorna i Skolinspektionens enkät. Språkjusteringar av vissa av Skolinspektionens enkätfrågor har gjorts i syfte att förbättra enkäterna men också för att underlätta förståelsen. Enkäterna har därefter testats på elever och justerats utifrån deras synpunkter. Enkäternas frågor består av påståenden som är indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde. Svarsskalan för frågorna är följande: Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet inte Enkätformulären återfinns som bilagor i slutet av rapporten.

7 Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, esmaker, har använts vid genomförandet av respektive enkätundersökning. Enkäterna skickades via ett e-postmeddelande till samtliga elever i respektive målgrupp. Varje enskild elev har besvarat enkäten på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller vid ett avsatt gemensamt tillfälle i respektive undervisningsgrupp. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)). Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de ordinarie kanaler som finns inom grundskoleförvaltningens organisation. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlöpande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersökningsperioden. Svarsfrekvens Av de eleverna som ingått i målgrupperna för enkätundersökningen för grundskolan var det 9342 elever som besvarade enkäterna. Under svarsperiod lämnade 41 elever sin skola innan de hunnit besvara enkäten. Detta innebär att svarsfrekvensen för enkätundersökningen är 86,3 procent, en mycket bra svarsfrekvens som innebär att enkätmaterialets representativitet för Malmö stads elever är hög. Det finns vissa skillnader i svarsfrekvens mellan flickor och pojkar i årskurs 3, 7 och 9. I årskurs 5 finns inga skillnader i svarsfrekvens mellan könen. Skillnaden är störst i årskurs 9 där 6,6 procentenheter fler av flickorna än pojkarna besvarade enkäten. Av nästföljande diagram framgår att svarsfrekvensen fortsatt är lägre i de högre årskurserna.

8 Diagram 1. Andel svarande per målgrupp 2014/ / % Årskurs 3 totalt Årskurs 5 totalt Årskurs 7 totalt Årskurs 9 totalt All årskurser totalt 90% 85% 91,0% 87,0% 85,6% 91,0% 87,8% 83,4% 91,7% 87,8% 86,5% 91,2% 88,0% 86,3% 84,3% 80% 79,2% 81,1% 80,1% 77,5% 75% 70% 72,7% 2014/ / / /2018 Not: 2015/2016 redovisas svarsfrekvensen från Skolinspektionens elevenkäter när det gäller årskurs 5 och 9. Dessa uppgifter ingår vid uträkningen av det läsårets totala svarsfrekvens. På skolnivå har samtliga skolor utom två en svarsfrekvens över 70 procent, exklusive Mottagningsskolan Mosaik och skolor med få elever. Bortfall Någon fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts men utifrån erfarenheter från tidigare år och kommunikationer med vissa skolor under enkätperioden, har följande aspekter identifierats som betydelsefulla för att svar uteblivit när det gäller grundskoleförvaltningens elevenkäter: Enkäterna är riktade till alla elever i de aktuella årskurserna och därmed kan också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och/eller besvara frågorna ingått i elevunderlaget. Åtgärder vidtas för att minimera denna faktors betydelse 1. Det kan emellertid fortfarande vara så att det finns enstaka elever med begränsade förutsättningar att delta. Intresset för att delta kan variera mellan elever och skolor. 1 Elever som nyligen börjat på sin skola deltar inte i enkätundersökningen. Detta för att säkerställa att alla elever som besvarar enkäterna har hunnit bilda sig en uppfattning om sin skola. Enkäterna är översatta till några av de vanligaste språken bland nyanlända elever: arabiska, somaliska, dari och engelska.

9 Rapportens upplägg Enkäterna handlar som nämnts om hur eleverna upplever sin skola och dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Frågorna är indelade i 15 (+1) huvudfrågeområden respektive 7 (+1) huvudfrågeområden. Huvudfrågeområdena är följande: Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga (Klara av skolarbetet) En viktig framgångsfaktor för att lyckas i sitt skolarbete är att eleven förstår vad målet med undervisningen är och vad som förväntas för att klara av en uppgift. Vidare har varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och uppleva den tillfredställelse det ger att göra framsteg och att övervinna svårigheter. Detta leder till att eleven kan känna tilltro till sin egen förmåga. Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En viktig förutsättning för detta är att eleven känner tilltro till sin förmåga. Vissa av frågorna från huvudfrågeområden Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Klara av skolarbetet. Att eleverna vet vad som krävs och känner tillit till sin förmåga är viktiga förutsättningar för att eleverna ska klara av sitt skolarbete. Argumentation och kritiskt tänkande Skolan ska ansvara för att varje elev efter avslutad skolgång kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska ställningstaganden. Två av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer sig mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. Lust att lära I läroplanen står skrivet att utbildningen ska främja elevens utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Anpassning efter elevens behov och Utmaningar (Individanpassning) I läroplanen står skrivet att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. I Skollagen står skrivet att alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre. Vissa av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Individanpassning. Individanpassningar, vilket innefattar både anpassningar när eleven är i behov av någon form av stöd och när eleven behöver utmanas mer, är nödvändigt för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt skolarbete. Grundläggande värden i undervisningen Ett av skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Grundläggande värden på skolan Enligt läroplansuppdraget ska skolan förmedla alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.

10 Delaktighet och inflytande (Elevinflytande) I läroplanen står skrivet att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Genom att delta i planering och utvärdering samt att få välja, utvecklar eleverna sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. En av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. Den avvikande frågan för de yngre eleverna ger samtidigt även en bild av värdegrundsarbetet på skolorna. Ordningsregler Läraren ska, enligt läroplanen, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran samt klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Studiero Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Trygghet och Förhindra kränkningar (Trygg i skolan) Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger eleverna trygghet samt vilja och lust att lära. Skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling. Detta ska ske dels genom skolans förebyggande arbete, dels genom att utreda och vidta åtgärder om en elev blir kränkt. Tre av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Trygg i skolan. Att en skola har ett välfungerande, förebyggande arbete mot kränkningar har en tydlig koppling till att eleverna känner sig trygga på skolan. Elevhälsa I skollagen har en samlad elevhälsa införts. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan kan bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Studie- och yrkesvägledning Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Nöjd med sin skola Under detta huvudfrågeområde inryms endast en fråga i respektive enkät men den fyller en viktig funktion som den enda frågan i respektive enkät som ger en bild av elevernas helhetsomdöme om Malmös stads skolor. Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga. Därefter redovisas resultatskillnader över tid, mellan skolor, mellan årskurser och slutligen mellan kön. Enkäternas frågor (eller påståenden) kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. Exempelvis är Stämmer helt det mest positiva svaret på frågan Jag känner mig trygg i skolan medan det är det mest negativa svaret på frågan I min skola finns det elever som jag är rädd för. För redovisningen i denna rapport, och så även i det underlag som delgetts skolorna, har svaren Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls be-

11 handlats och översatts i en ny skala till väldigt positiva svar, ganska positiva svar, ganska negativa svar och väldigt negativa svar där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Vet inte-svaren har inte behandlats då inget behov av det har funnits. Syftet med negativt ställda frågor är att få eleverna att verkligen tänka till kring frågorna.

12 Enkätresultaten 2017/2018 I detta kapitel redovisas resultaten från de två enkätundersökningarna i grundskolan. Resultaten redovisas först kommunövergripande. Därefter redovisas resultatskillnader över tid, mellan skolor, mellan årskurser och slutligen mellan kön. Kommunövergripande resultat Nedan redovisas de kommunövergripande resultaten från enkäterna först per huvudfrågeområde och sedan per fråga för respektive enkät. Enkäten för de äldre eleverna Resultaten från enkäten för de äldre eleverna i årskurs 7 och 9 visar att Tillit till elevens förmåga och Trygghet är de huvudfrågeområden där flest elever är positiva. Lust att lära, Ordningsregler och Studiero är de huvudfrågeområden där flest elever är negativa. Nedan redovisas de väldigt och ganska positiva svaren som Positiva svar. De ganska och väldigt negativa svaren redovisas som Negativa svar. Diagram 2. Fördelning av positiva, negativa och vet ej-svar per huvudfrågeområde åk 7 och 9 Vet ej-svar Positiva svar Negativa svar Elevhälsa Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Veta vad som krävs 100% Tillit till elevens förmåga 90% 80% 70% Lust att lära 60% 50% 40% Utmaningar 30% 20% 10% Anpassning efter elevens 0% behov Trygghet Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden i Ordningsregler undervisningen Grundläggande värden på Studiero skolan Delaktighet och inflytande De frågor som erhåller lägst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområdena Ordningsregler, Studiero, Förhindra kränkningar och Elevhälsa. De frågor som erhåller högst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområdena Veta vad som krävs, Tillit till elevens förmåga och Anpassning efter elevens behov.

13 Nöjd med sin skol a Studie- och yrkesvägledni ng Elevhälsa Förhindra kränkningar Trygghet Ordningsregle r Studiero Delaktighet och inflytande Grundläggand e värden på skolan Grundläggand e värden i undervisninge n Argumentatio n och kritiskt tänkande Anpassning efter elevens behov Utmaningar Lust att lära Tillit till elevens förmåga Veta vad som krävs Diagram 3. Fördelning av olika svar per fråga åk 7 och 9 Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 28% 59% 10% Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan 24% 52% 18% 3% Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet 26% 34% 26% 7% 7% Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete 45% 37% 6% 8% Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet 59% 30% 4% 5% Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 63% 27% 5% 4% Skolarbetet är roligt 9% 38% 32% 16% 4% Skolarbetet är intressant 14% 46% 24% 12% 4% Skolarbetet ger mig lust att lära mer 16% 36% 28% 15% 5% Mina lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill ha det Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan Skolarbetet är för svårt för mig Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden (...) Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet 27% 27% 20% 34% 42% 33% 24% 28% 31% 32% 31% 24% 50% I min skola respekterar elever och lärare varandra 18% I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man 23% Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll 11% På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska 13% I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö 19% På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet 9% 24% Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 23% 46% Jag har studiero på lektionerna 13% 46% Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs 24% 44% I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi 9% 26% 29% I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns 8% 35% Jag känner mig trygg i skolan 38% 39% I min skola finns det lärare som jag är rädd för 71% I min skola finns det elever som jag är rädd för 62% Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev 41% 30% I min skola skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkningar 11% 20% 28% De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit 31% 34% På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett 35% 30% Jag kan gå och prata med skolsköterska eller kurator/skolpsykolog 40% 29% Elevhälsogruppen i min skola frågor oss elever om hur vi upplever Min skola förbereder mig för mina framtida val av studier och yrke I min skola får jag lära mig om olika gymnasieutbildningar I min skola får jag lära mig om arbetslivet (exempelvis genom besök Jag är nöjd med min skola som helhet 13% 22% 19% 16% 25% 39% 15% 6% 12% 39% 15% 6% 13% 34% 24% 11% 12% 37% 16% 7% 6% 42% 9% 4% 33% 12% 6% 16% 47% 19% 6% 4% 45% 15% 4% 8% 43% 15% 5% 6% 37% 16% 7% 8% 33% 17% 10% 9% 37% 15% 7% 16% 30% 9% 5% 5% 43% 23% 10% 6% 27% 23% 13% 14% 41% 23% 9% 16% 39% 29% 9% 10% 39% 20% 10% 12% 36% 24% 7% 19% 5% 7% 24% 12% 6% 17% 6% 9% 24% 13% 35% 14% 8% 11% 6% 6% 12% 6% 6% 6% 15% 10% 7% 6% 10% 8% 11% 25% 15% 15% 7% 13% 10% 8% 17% 10% 7% 14% 25% 19% 19% 24% 32% 18% 14% 14% 28% 19% 19% 15% 27% 23% 20% 15% 46% 15% 9% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

14 Enkäten för de yngre eleverna Resultaten från enkäten för de yngre eleverna i årskurs 3 och 5 visar att Klara av skolarbetet, Trygghet, Argumentation och kritiskt tänkande och Nöjd med sin skola är de huvudfrågeområden där flest elever är positiva. Studiero och Elevinflytande är de huvudfrågeområden där flest elever är negativa. Nedan redovisas de väldigt och ganska positiva svaren som Positiva svar. De ganska och väldigt negativa svaren redovisas som Negativa svar. Diagram 4. Fördelning av positiva, negativa och vet ej-svar per huvudfrågeområde åk 3 och 5 Vet ej-svar Positiva svar Negativa svar Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande De frågor som erhåller lägst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområden Studiero och Elevinflytande. De frågor som erhåller högst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområdena Klara av skolarbetet, Argumentation och kritiskt tänkande och Individanpassning. Skillnaderna för andelen positiva svar mellan olika frågor inom huvudfrågområdet Individanpassning är emellertid förhållandevis stor.

15 Nöjd med sin skola Trygg i skolan Studiero Elevinflytande Argumentation och kritiskt tänkande Individanpassning Lust att lära Klara av skolarbetet Diagram 5. Fördelning av olika svar per fråga åk 3 och 5 Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet 77% 16% 6% Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 62% 33% 3% Jag vet vad jag behöver klara av i skolarbetet 53% 38% 3% 4% Skolarbetet är roligt 30% 49% 12% 6% 4% Skolarbetet är intressant 34% 49% 9% 4% Skolarbetet ger mig lust att lära mer 47% 36% 9% 4% Skolarbetet är för svårt för mig 46% 29% 13% 4% 8% Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det 73% 22% 3% Jag kan få svårare uppgifter om jag vill 36% 36% 8% 6% 14% På lektionerna pratar vi om att man kan tycka olika 50% 33% 7% 7% På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor 45% 38% 7% 7% Mina lärare lyssnar på vad jag tycker när vi diskuterar 65% 25% 4% 4% På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 28% 41% 13% 6% 12% På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket 57% 25% 5% 10% I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö 36% 36% 11% 6% 11% På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet 11% 26% 38% 21% 6% Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 55% 32% 5% 6% Jag har studiero på lektionerna 22% 47% 19% 6% 6% Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev 67% 21% 4% 4% Jag känner mig trygg i skolan 50% 33% 8% 5% De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev 50% 31% 9% 4% 6% Jag är nöjd med min skola som helhet 47% 37% 8% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

16 Resultat över tid Nedan jämförs resultaten för innevarande läsår med resultaten från läsåret 2017/2018. Enkäten för de äldre eleverna Resultaten från enkäten för de äldre eleverna i årskurs 7 och 9 visar inte på några större förändringar jämfört med läsåret 2016/2017. Diagram 6. Positiva svar per huvudfrågeområde läsåren 16/17 och 17/18 åk 7 och 9 16/17 17/18 Elevhälsa Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Veta vad som krävs 100% Tillit till elevens förmåga 90% 80% 70% Lust att lära 60% 50% 40% Utmaningar 30% 20% 10% Anpassning efter elevens 0% behov Trygghet Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden i Ordningsregler undervisningen Grundläggande värden på Studiero skolan Delaktighet och inflytande

17 Enkäten för de yngre eleverna Resultaten från enkäten för de yngre eleverna i årskurs 3 och 5 visar inte på några större förändringar jämfört med läsåret 2016/2017. Andelen positiva svar har minskat något för huvudfrågeområdet Lust att lära. Diagram 7. Positiva svar per huvudfrågeområde läsåren 16/17 och 17/18 åk 3 och 5 16/17 17/18 Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande

18 Resultat på skolnivå Nedanstående diagram visar på spridningen mellan skolorna i Malmö stad. Andelen positiva svar för de skolor som har högst respektive lägst andel positiva elever redovisas per huvudfrågeområde. Även andelen positiva svar på den skolan som utgör medianresultatet per huvudfrågeområde redovisas. Enkäten för de äldre eleverna Spridningen av andel positiva svar är tydlig mellan skolorna med högst respektive lägst resultat när det gäller de äldre eleverna i grundskolan. Det skiljer exempelvis cirka 45 procentenheter mellan skolan med högst andel positiva elever jämfört med skolan med lägst andel positiva elever när det gäller huvudfrågeområdet Grundläggande värden i undervisningen. För de huvudfrågeområdena med ett högt kommunövergripande resultat är resultatspridningen generellt mindre än för huvudfrågeområdena med ett lägre resultat. När det gäller huvudfrågeområdet Anpassning efter elevens behov är exempelvis spridningen endast 20 procentenheter. Diagram 8. Högsta, lägsta och median-resultat på skolnivå per huvudfrågeområde åk 7 och 9 Högst resultat Median-resultat Lägst resultat Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Elevhälsa Förhindra kränkningar Veta vad som krävs 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tillit till elevens förmåga Lust att lära Utmaningar Anpassning efter elevens behov Trygghet Argumentation och kritiskt tänkande Ordningsregler Grundläggande värden i undervisningen Grundläggande värden på Studiero skolan Delaktighet och inflytande

19 Enkäten för de yngre eleverna Spridningen av andel positiva svar är tydlig mellan skolorna med högst respektive lägst resultat när det gäller de yngre eleverna i grundskolan. För huvudfrågeområdet Klara av skolarbetet är spridningen mindre än 20 procentenheter. När det gäller Studiero är emellertid spridningen cirka 50 procentenheter. Diagram 9. Högsta, lägsta och median-resultat på skolnivå per huvudfrågeområde åk 3 och 5 Högst resultat Median-resultat Lägst resultat Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande

20 Resultat per årskurs I detta avsnitt redovisas resultatskillnader mellan årskurserna för respektive enkät. Enkäten för de äldre eleverna Resultaten från enkäten för de äldre eleverna i årskurs 7 och 9 visar generellt på små skillnader i resultat mellan årskurserna. Vissa resultatskillnader mellan årskurserna kan konstateras när det gäller huvudfrågeområdena Lust att lära, Nöjd med sin skola och främst Studie- och yrkesvägledning. Eleverna i årskurs 7 har i större utsträckning än eleverna i årskurs 9 angett positiva svar för huvudfrågeområdena Nöjd med sin skola och Lust att lära. Eleverna i årskurs 9 har i större utsträckning än eleverna i årskurs 7 angett positiva svar för huvudfrågeområdet Studie- och yrkesvägledning. Diagram 10. Positiva svar per huvudfrågeområde per årskurs åk 7 och Elevhälsa Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Veta vad som krävs 100% Tillit till elevens förmåga 90% 80% 70% Lust att lära 60% 50% 40% Utmaningar 30% 20% 10% Anpassning efter elevens 0% behov Trygghet Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden i Ordningsregler undervisningen Grundläggande värden på Studiero skolan Delaktighet och inflytande

21 Enkäten för de yngre eleverna Resultaten från enkäten för de yngre eleverna i årskurs 3 och 5 visar generellt på små skillnader i resultat mellan årskurserna. Vissa resultatskillnader mellan årskurserna kan konstateras när det gäller huvudfrågeområdena Lust att lära och Nöjd med sin skola där eleverna i årskurs 3 i större utsträckning än eleverna i årskurs 5 angett positiva svar. Diagram 11. Positiva svar per huvudfrågeområde per årskurs åk 3 och Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande

22 Resultat per kön I detta avsnitt redovisas resultatskillnader mellan könen för respektive enkät. Enkäten för de äldre eleverna Resultaten från enkäten för de äldre eleverna i årskurs 7 och 9 visar generellt på små skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Vissa resultatskillnader mellan könen kan konstateras när det gäller huvudfrågeområdena Ordningsregler och Studie- och yrkesvägledning, där andelen positiva svar är något högre bland pojkarna än flickorna. Diagram 12. Positiva svar per huvudfrågeområde per kön åk 7 och 9 Flickor Pojkar Elevhälsa Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Veta vad som krävs 100% Tillit till elevens förmåga 90% 80% 70% Lust att lära 60% 50% 40% Utmaningar 30% 20% 10% Anpassning efter elevens 0% behov Trygghet Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden i Ordningsregler undervisningen Grundläggande värden på Studiero skolan Delaktighet och inflytande

23 Enkäten för de yngre eleverna Resultaten från enkäten för de yngre eleverna i årskurs 3 och 5 visar generellt inte på några skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Små resultatskillnader mellan könen kan konstateras när det gäller huvudfrågeområdet Lust att lära, där andelen positiva svar är något högre bland flickorna än pojkarna. Diagram 13. Positiva svar per huvudfrågeområde per kön åk 3 och 5 Flickor Pojkar Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande

24 Bilaga 1. Formulär enkäten för yngre elever 1. Klara av skolarbetet (åk 3+5) 1.1 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 1.2 Jag vet vad jag behöver klara av i skolarbetet 1.3 Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 2 Lust att lära (åk 3+5) 2.1 Skolarbetet är intressant 2.2 Skolarbetet är roligt 2.3 Skolarbetet ger mig lust att lära mer 3 Argumentation och kritiskt tänkande (åk 3+5) 3.1 På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor 3.2 På lektionerna pratar vi om att man kan tycka olika 3.3 Mina lärare lyssnar på vad jag tycker när vi diskuterar 4 Individanpassning (åk 3+5) Jag kan få svårare arbetsuppgifter om jag vill 4.2 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Skolarbetet är för svårt för mig 5 Elevinflytande (åk 3+5) 5.1 På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket

25 5.2 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 5.3 I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö 6 Studiero (åk 3+5) 6.1 Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet 6.3 Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 7 Trygg i skolan (åk 3+5) 7.1 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev 7.2 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev 7.3 Jag känner mig trygg i skolan 8 Jag är nöjd med min skola som helhet

26 Bilaga 2. Formulär enkäten för äldre elever 1. Veta vad som krävs (åk 7+9) 1.1 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet 1.3 Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 2 Argumentation och kritiskt tänkande (åk 7+9) 2.1 På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor 2.2 Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar 2.3 Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser 3 Lust att lära (åk 7+9) 3.1 Skolarbetet är intressant 3.2 Skolarbetet är roligt 3.3 Skolarbetet ger mig lust att lära mer 4 Tillit till elevens förmåga (åk 7+9) 4.1 Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete 4.2 Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet 4.3 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 5 Anpassning efter ele-

27 vens behov (åk 7+9) 5.1 Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det 5.2 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Skolarbetet är för svårt för mig 6 Utmaningar (åk 7+9) 6.1 Mina lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill ha det 6.2 Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan 7 Grundläggande värden i undervisningen (åk 7+9) 7.1 I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter 7.2 I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen 7.3 I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden (det vill säga om vad som är rätt/bra eller dåligt/fel i skolan eller samhället) 8 Grundläggande värden på skolan (åk 7+9) 8.1 Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda 8.3 I min skola respekterar elever och lärare varandra 9 Delaktighet och infly-

28 tande (åk 7+9) 9.1 Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll 9.2 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 9.3 I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö 10 Ordningsregler (åk 7+9) 10.1 I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns 10.2 I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha 10.3 Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs 11 Studiero (åk 7+9) 11.1 Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet 11.3 Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 12 Trygghet (åk 7+9) I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det lärare som jag är rädd för 12.3 Jag känner mig trygg i skolan 13 Förhindra kränkningar (åk 7+9) I min skola skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkningar

29 13.2 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt 13.3 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev 14 Elevhälsa (åk 7+9) 14.1 Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol- och livssituation 14.2 Jag kan gå och prata med skolsköterska eller kurator/skolspykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt 14.3 På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsköterska eller kurator 15 Studie- och yrkesvägledning (åk 7+9) 15.1 I min skola får jag lära mig om arbetslivet (exempelvis genom besök på arbetsplatser eller att personer kommer till skolan och berättar) 15.2 I min skola får jag lära mig om olika gymnasieutbildningar (exempelvis genom besök eller att personer kommer till skolan och berättar) 15.3 Min skola förbereder mig för mina framtida val av studier och yrke 16 Jag är nöjd med min skola som helhet