Möte i användarrådet för regionalstatistik 25 april 2018

Transkript

1 Mötesanteckningar 1 (11) RM/RTI Catarina Nordström Möte i användarrådet för regionalstatistik 25 april 2018 Närvarande: Bo Wictorin, Regionförbundet Sörmland, ordförande Karin Althoff, Västra Götalandsregionen Jan Amcoff, Uppsala universitet Henrik Gustafsson, Göteborgs stad Jimmy Lindahl, Linköpings kommun Mark Mostert, Boverket Charlotte Pålsson Lundberg, Norrköpings kommun Fredrik Åkerlind, Näringsdepartementet Från SCB: Marie Haldorson, RM/LEDN Birgitta Edberg, RM/RTI Karin Hedeklint, RM/SBT Karin Lundström, BV/PI Håkan Swan, ES/LS Sara Frankl, RM/LEDN (punkt 7) Catarina Nordström, RM/RTI, sekreterare Externa föredragare: Andreas Alm Fjellborg, Uppsala universitet (punkt 5) John Östh, Uppsala universitet (punkt 6) Frånvarande: Anna Bjärenlöv, Region Skåne Martin Daniels, Tillväxtverket Marcus Jernström, Tillväxtverket Stina Andersson, BV/LEDN Dan Frankkila, NR/PRR 1 Mötet öppnas Bo Wictorin hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 2 Godkännande av dagordning Dagordningen fastställdes. 3 Mötesanteckningar från föregående möte Inga synpunkter framfördes på föregående mötesanteckningar som lades till handlingarna.

2 2 (11) 4 SCB-frågor Marie Haldorson, SCB, informerade om aktuella frågor på SCB. Allmän information Sedan december 2017 har SCB ny generaldirektör, Joakim Stymne. Joakim var tidigare generaldirektör för Statens Tjänstepensionsverk (SPV). Helen Stoye är fortsatt biträdande generaldirektör. Effekterna av förra årets omlokalisering börjar synas. Ett hundratal anställda stationerade på SCB i Stockholm påverkades av beslutet och 32 personer blev uppsagda på grund av arbetsbrist. Under hösten konstaterades övertalighet i intervjuarverksamheten där cirka 40 anställda i SCB:s fältorganisation berörs. SCB:s årsredovisning 2017 Trots ett omfattande arbete med omlokaliseringen under 2017 producerades den anslagsfinansierade statiken i enlighet med arbetsplanen. Det var hög punktlighet i publiceringar, inga allvarliga fel i den publicerade statistiken samt färre interna felrapporter än Svarsnivåerna var stabiliserade, men ett fortsatt arbete med svarsnivåerna pågår. SCB ser även över andra insamlingsmetoder där webbaserade lösningar kan bli ett alternativ. Verksamhetsplan Under kommande treårsperiod prioriteras följande områden: Minska bortfallet i urvalsundersökningar Minska kostnaderna för datainsamling och granskning Förbättra tillgängligheten till officiell statistik och mer öppen data Personuppgifter ska behandlas i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR) Ett genomgripande arbete med GDPR pågår gällande bland annat arkiveringsfrister och hur personuppgifter behandlas i SCB:s register. Andra prioriterade områden i verksamhetsplanen: Ta vara på digitaliseringens möjligheter Hålla nere kostnaderna för uppgiftslämnarna genom en ökad samverkan mellan SAM Anpassa undersökningarnas design till omvärldens förändringar och krav på ny statistik Utveckla statistisk uppföljning av Agenda 2030 Fortsätta minska sjukfrånvaron bland myndighetens medarbetare

3 3 (11) Budgetunderlaget Förslag till budgetunderlag lämnades den 1 mars 2018 och innehöll bland annat följande förslag: Finansiering för att göra SCB:s allmänna företagsregister fritt tillgängligt Finansiering via ramanslag av den sociala statistiken som påverkas av EU:s ramlag Personalutbildning via ramanslag Genomförande av Census 2021 Finansiering av undersökningen Offentlig ekonomi Öppna data Det pågår en utredning på SCB om öppna data där den avgiftsfinansierade statistiken har kartlagts för att undersöka vad som skulle kunna vara öppna data. Ett förslag på definition av öppna data har också tagits fram. Idag tillhandahåller SCB öppna data i form av den officiella statistik som ligger i SCB:s statistikdatabas, statistikfiler som finns på SCB:s hemsida samt öppna geodata. I framtiden vore det önskvärt om SCB:s allmänna företagsregister var öppen data samt statistik på lokal och regional nivå som idag är avgiftsfinansierad. Synpunkter från rådsmedlemmarna gällande utredningen är att det är viktigt att statistiken är pedagogisk för mottagaren. En annan synpunkt är ett önskemål om att statistik som tillgängliggörs inte förändras alltför mycket över tid. Stora förändringar medför att användarna måste göra om sina verktyg och/eller beräkningar. För mer information se bifogad presentation. 5 Mobilitetstrender i Stockholm upplåtelseformens roll för rörlighet, flyttmönster och segregation Andreas Alm Fjellborg Uppsala universitet, presenterade en studie om upplåtelseform och segregationsdynamik i Stockholm. Studien fokuserar delvis på invandrartäta områden och områden med låg disponibel inkomst och undersöker betydelsen av upplåtelseformen och socioekonomisk status för flyttar i Stockholm under tidsperioden Den ekonomiska segregationen har ökat i Stockholm sedan 1990 och orsaken till detta är flera. Koncentrationen av minoriteter har blivit starkare och segregationen inom invandrargrupper växer med tiden. Det sker en ökad koncentration av invandrare till invandrartäta områden och hushåll som med tiden får högre

4 4 (11) inkomster tenderar att flytta till andra områden där hushåll med likvärdiga inkomster bor. Inkomstspridningen i Stockholm blev större under 1990-talet och bostadsstocken förändrades från 2000-talet. Hyresrätter har omvandlats till bostadsrätter främst i de centrala delarna av Stockholm. Studiens frågeställningar i stort är: Hur påverkar tillgångar i form av inkomster och bostäder mobilitetsmönster i Stockholm? Hur påverkar boendeformen tiden för hur länge hushåll bor kvar i invandrartäta och blandade områden? Har hushåll som äger sin bostad i områden med låg disponibel inkomst större sannolikhet att flytta till områden med högre disponibel inkomst jämfört med hushåll som hyr sin bostad? Några av studiens resultat visar att det är små förändringar av den socioekonomiska sammansättningen av hushåll som flyttar. Låginkomsthushåll flyttar något mer sällan över tid och det är högre sannolikhet att hushåll som äger en bostadsrätt flyttar över tid. Hushåll som tenderar att köpa bostad i områden med låg disponibel inkomst har även lägre inkomst. På frågan om invandrartäta områden blir mer stabila, att färre flyttar, med bostadsrätter är svaret tveksamt. Studien visar ingen upplåtelseformsbaserad skillnad på vilka som flyttar från invandrartäta områden och demografiska förändringar kan inte förklara ökningen av flyttfrekvensen. Ägandet verkar särskilt viktigt för flyttbenägenheten i invandrartäta områden. Sannolikheten att flytta skiljer sig mindre över tid mellan hushåll i hyresrätt och bostadsrätt. Att blanda upplåtelseformer har ingen nödvändig effekt på stabiliteten av invandrartäta områden. Hushåll med svensk bakgrund visar sig ha andra resurser för att lämna marginaliserade områden. Upplåtelseform visar sig ha olika effekter i olika områden och mellan olika etniska grupper. De slutsatser som framkom i studien är bland annat följande : Hushåll med låg disponibel inkomst utgör en allt större andel av inflyttarna till hyresrätter i mer välbeställda områden Hushåll med hög eller medelhög inkomst undviker att flytta till områden med låg disponibel inkomst En ökning av bostadsrätter i områden med låg disponibel inkomst lockar inte medelklassen Att äga sitt boende, och var man äger, spelar roll för var man flyttar. Upplåtelsens betydelse för flyttmönster har blivit starkare över tid.

5 5 (11) Studiens övergripande slutsatser är att bostadsstockens sammansättning är av vikt för flyttmönster, social blandning genom blandning av upplåtelseformer har mindre genomslag över tid och att äga sitt boende i mindre välställda områden ger möjligheter för individer med invandrarbakgrund att lämna området för andra områden. Den positiva effekten av att äga för invandrarhushåll blir svagare allteftersom bostadsområden blir mer välbeställt. Om den ekonomiska segregationen är ett problem, så skulle ett alternativ kunna vara billigare boenden i hela Stockholm samt att blanda boendeformer. Studien visar tydligt att fördelningen av bostäder är starkt kopplat till inkomster. Vinsten av bostadsförsäljning skulle vara intressant att ta med i fortsatta studier. För mer information se bifogad presentation. 6 Mikrodata och multiskalor spatioanalytiska metoder för studier av segregation John Östh Uppsala universitet, arbetar med geografisk data och presenterade hur multiskalor kan användas. Hur mäter vi grannskap? Grannskap representeras ofta av markytor som har lite eller inget att göra med människors beteenden, men att konstruera ett grannskap som är anpassat till en individs geografi är inte möjligt eftersom olika aktiviteter har olika skalor. Individer har många och överlappande grannskap beroende på var vi bor, var vi arbetar, var vi hämtar på förskolan etc. Antingen placeras individen i befintlig geografi som exempelvis ett län, en kommun eller en stadsdel alternativt så placeras geografin så att individen står i centrum med knnbaserade mått. Hur vi väljer att rita upp ett område påverkar det statistiska utfallet. Programvaran som används vid multiskalestudier heter EquiPop 1.0. Programvaran släpptes officiellt år 2014, är fritt tillgängligt och används numera i 25 länder. Ett exempel på k-avstånd visar vilka avstånd som krävs för att nå olika befolkningsmängder. Alla geografiska platser redovisas och visar hur många meter som krävs för att nå enskilda individer. Hur sannolikt är det förslagsvis att jag träffar en individ med låg disponibel inkomst i min omgivning? Koncentrationen av att individer med låg disponibel inkomst möter andra med låg disponibel inkomst har ökat.

6 6 (11) Nyttan med multiskalemetoder är att data kan levereras på koordinatnivå utan att det behöver aggregeras till exempelvis kommunnivå. Eftersom k-nivåer är användarbestämda så redovisas aldrig för få individer och det är därmed ingen risk för röjande. Möjlighet finns ändå att aggregera data till administrativa områden. Multiskalemetoder kan även användas för att återskapa grannskapsfunktioner samt nyttjas i jämförelsestudier eftersom antal individer alltid är konstant medan geografiska indelningar förändras över tid. Multiskalemetoder kan även användas som kontextualiuseringsverktyg och för användning med andra data samt som avancerade modeller med integration av friktion/nätverk. Ett exempel på användning som kontextualiuseringsverktyg är en studie där mobiltelefondata används i en segregationsanalys. I studien följs miljontals mobiltelefoner för att sedan studera vilka mobiltelefonerna pratar med. Senast till våren 2019 planeras det för en ny programvara med namnet EquiPop flow. Även denna programvara kommer att vara tillgänglig kostnadsfritt samt innefatta två beräkningsmodeller. På equipop.kultgeog.uu.se finns mer information om programvaran EquiPop. För mer information se bifogad presentation. 7 Agenda 2030 Sara Frankl, SCB, berättade om SCB:s arbete med genomförandet av den statistikbaserade analysen för att ta reda på hur Sverige lever upp till målen och delmålen i Agenda Den 16 februari 2017 beslutade regeringen att SCB baserat på tillgängliga data och resultat ska analysera hur Sverige i dagsläget lever upp till målen och delmålen i Agenda En arbetsgrupp tillsattes och det var en mycket omfattande uppgift att kartlägga de 17 mål, 169 delmål och 232 indikatorer som agendan rymmer. Många indikatorer var dessutom otydligt definierade och statistiken var spridd på ett stort antal olika myndigheter och organisationer. Ett nätverk av interna experter ansvarade för att sammanställa och kartlägga de olika målen. När sammanställningarna var färdiga visade det sig att Sverige faller väl ut i en internationell jämförelse, men att det finns utmaningar.

7 7 (11) Några av utmaningarna är att: Klimatgasutsläppen inte minskar fort nog för att målen ska nås och utsläpp orsakade av svensk konsumtion utomlands ökar Transportsystemet behöver bli fossilfritt och säkrare Ekonomiska klyftor ökar Flertalet indikatorer för de 17 målen sammanställdes, se diagram 1. Gröna indikatorer är sådana som redan rapporteras idag eller som är enkla att ta fram. Orangea indikatorer kräver utveckling. De röda indikatorerna är svårbegripliga eller kommer inte att kunna tas fram. Slutligen visar diagrammet grå indikatorer som inte kommer att följas upp alls som exempelvis tillgång till elektricitet och möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten. Diagram 1. Indikatorer per mål. Arbetsgruppen hittade inga stora utmaningar på indikatornivå, men utmaningar som kvarstår är att fånga fattigdom samt situationen för de som inte syns i statistiken. Att koppla ihop hållbarhet samt att förbättra helhetssynen och användarperspektivet är andra utmaningar som kvarstår. Efter sammanställningarna framkom förslag om en struktur för samordning av den nationella utvecklingen, produktionen och tillgängliggörandet av den statistiska uppföljningen av agendan. Dessutom gavs bland annat ett förslag på en lagändring kring användning av information från primärvården för statistikändamål samt ett tydligt sammanhållet statistikansvar för området funktionshinder.

8 8 (11) Förslaget är att SCB ansvarar för att samordna indikatorerna och även är ansvarig för flertalet indikatorer, men att statistiken tas fram från flera olika myndigheter. En indikatoransvarig myndighet ska ha bra kännedom om indikatorn, rapportera globalt och/eller internationellt, bidra i det internationella arbetet samt utveckla statistiken om det behövs. Framöver behöver det utvecklas flera indikatorer för exempelvis hot och våld mot vissa yrkesgrupper och hedersrelaterat våld. Det är även viktigt med regional statistik i arbetet med agendan eftersom åtgärder är starkt kopplade till aktörer på lokal och regional nivå. Vissa indikatorer utjämnar viktiga regionala skillnader när de enbart redovisas nationellt. Vad gäller den regionala nivån och uppföljningen av Agenda 2030 inväntas en handlingsplan från regeringen. För att kunna rapportera och tillgängliggöra statistiken föreslår SCB att så mycket som möjligt publiceras i SCB:s statistikdatabas och/eller i andra maskinläsbara databaser. Ett anpassat gränssnitt behöver tas fram som möjliggör flexibla statistikuttag för olika målgrupper. Reflektioner från rådsmedlemmarna efter genomgången var bland annat att delmålen är alldeles för många för att vara hanterbara. Det är svårt att veta hur resurser ska prioriteras och många av indikatorerna är komplicerade att förstå. För någon får arbetet med agendan inte störa det ordinarie arbetet vilket gör att det blir väldigt lite gjort medan en annan tycker att agendan går in i sådant som redan utförs i det ordinarie arbetet och att kopplingar till delmålen därmed utförs kontinuerligt. Agendan kan användas för att skapa ett sammanhang och se var brister finns. Vidare kan Agenda 2030 ge inspiration till var resurser behöver läggas. För mer information se bifogad presentation. 8 Information från rådsmedlemmarna Bo Wictorin från Regionförbundet Sörmland berättade om arbetet att bilda region som har pågått under en tid. Det sker en översyn av regionens strategi som är kopplat till Agenda En prognos om folkhälsa har framställts som visar att personalbehovet i regionen ökar vilket kan öppna möjligheter för nya arbetsformer. Karin Althoff från Västra Götalandsregionen berättade om problematiken med att inte längre få tillgång till den gränsregionala pendlingen. Statistiken används mycket i Västra Götalandsregionen och efterfrågan kommer även från EU. Västra

9 9 (11) Götalandsregionen har framställt en rapport tillsammans med region Skåne och Halland. Rapporten publicerades i mars och beskriver vikten av samarbete med olika regioner. En automatisering av rapporter ses över för att frigöra mera tid till analysarbete. Jan Amcoff från Uppsala universitet informerade om ett pågående projekt på hans institution som handlar om segregation. Parallellt med Andreas Alm Fjellborgs disputation så sker en annan disputation om flyttmönster. Flera andra projekt pågår just nu på hans institution. Henrik Gustafsson från Göteborgs stad berättade att vårens arbete handlar mycket om framställande av befolkningsprognoser för kommuner och delområden. Göteborgs kommun har även visat sig få problem med förskoleplatser då det råder platsbrist. En rapport ska färdigställas innan sommaren om hur effekten av ombildning till hyresrätt har fallit ut i utsatta områden. Bor flera kvar efter ombildningar? Jimmy Lindahl från Linköpings kommun berättade att det även i Linköpings kommun pågår arbete med befolkningsprognoser. Något som har uppmärksammats är att statistiken visar på färre antal födda barn i kommunen även fast fruktsamheten har antagits vara stabil. I kommunen förbättras den egna statistikproduktionen och en önskan finns om att följa löpande statistik bättre. En hållbarhetsrapport är under arbete som framställs till varje mandatperiod. Det pågår även arbete kring digitalisering i kommunen. Mark Mostert från Boverket berättade att det även på Boverket pågår en omorganisation. Mycket fokus går till att anställa personal samt att säkerställa att den ordinarie verksamheten inte blir lidande. Boverket har tillsammans med bland annat SCB gjort en nationell kartläggning av skolgårdar och en artikel om kartläggningen ska publiceras i SCB:s tidskrift Välfärd. Boverket använder sig även av SCB:s geodata för att förbättra utemiljöer samt se över renovering. Charlotte Pålsson Lundberg från Norrköpings kommun berättade att det just nu pågår planering samt arbete med fördelningsmodeller i kommunen. Det finns en önskan om att förbättra kommunens hemsida med statistik. Det pågår diskussioner om att Norrköpings trångboddhet ska minskas, men i dagsläget finns ingen bra definition på vad trångboddhet innebär.

10 10 (11) Fredrik Åkerlind från Näringsdepartementet informerade om en landsbygdsproposition som ska presenteras. I höstas beslutade regeringen om förstärkning till socioekonomiskt utsatta områden. Tillväxtverket kommer att administrera arbetet och därefter ska Delegationen mot segregation ta över. En större efterfrågan av statistik som kan brytas ner på lägre regional nivå än kommunnivå märks av i det dagliga arbetet, så på sikt kan det bli större efterfrågan på sådan statistik. Birgitta Edberg från RM/RTI, SCB berättade att utredningen om öppna data kommer att beröra RTI och enhetens arbetssätt då RTI är en leverantör av data på låg regional nivå. En andra workshop ska anordnas med regionerna i höst för att diskutera framtida leveranser av Regiondatabaserna. En rapport har levererats till det pågående regeringsuppdraget om segregation där DeSO i grunden ska användas som regional indelning. Det finns ett förslag om att bygga upp en statistikdatabas där Delegationen mot segregation ska bestämma innehållet. Kommunfakta ska omarbetas och det finns planer på att produkten ska integreras med Kommuner i siffror som finns på SCB:s hemsida. Catarina Nordström, RM/RTI, SCB berättade att SCB tillsammans med Tillväxtverket och SKL arrangerar en konferens om regional utveckling den 8 maj i Stockholm. Det är tredje året i rad som konferensen anordnas. Karin Lundström, BV/PI, SCB berättade att det är mycket fokus på valstatistik eftersom det är valår. En rapport om levnadsförhållanden med tidsserier från 1980 finns tillgänglig på SCB:s hemsida. Fruktsamhet är ett dilemma som det brottas med. Fruktsamheten visar sig gå ner i alla grupper, men ingen enskild faktor hittas som förklaring. Beror det på förändrade attityder eller kan boendesituationen ha någon påverkan? Karin Hedeklint från RM/SBT, SCB berättade att enheter inom RM-avdelningen har omorganiserat sig vilket bland annat öppnar upp för flera samarbeten. Den 23 maj publiceras Skyddad natur och Markanvändning i Sverige publiceras den 20 september. Den 16 november sker publicering av handelsområden. Ett arbete med indikatorer för hållbar utveckling fortgår. SCB och Boverket har ett pågående samarbete om bostäder i kollektivtrafiknära lägen.

11 11 (11) Håkan Swan, ES/LS, SCB presenterade sig som ny representant från ES-avdelningen och informerade därefter om den gränsregionala statistiken, StatNord, och om hur problematiken av statistikanvändningen uppstod med konsekvensen att Sverige i dagsläget inte kan ta del av den gränsregionala statistiken. Situationen är beklaglig eftersom det lämnar luckor i statistiken. 9 Övriga frågor Inga övriga frågor. 10 Nästa möte Mötet avslutades med att Bo Wictorin tackade alla närvarande för ett bra möte. Nästa möte blir torsdagen den 11 oktober 2018.