>> referens: Mönsterås KoMMun

Transkript

1 >> referens: Mönsterås KoMMun

2 del 4 Analys

3 Slutdiskussion 56 Det sker i Sverige idag en kamp. En kamp för landsbygdens överlevnad där kommuner slåss om nya invånares gunst. Landsbygden håller sakta men säkert på att avfolkas till förmån för städerna och kvar blir tomma butiker, stängda skolor och bristande underhåll. Genom att tillåta bebyggelse i strandnära lägen hoppas regeringen att invånare ska känna sig lockade att stanna på landsbygden och kanske till och med flytta ut på landet. Någonstans måste man börja, någon måste ta första steget. Men vem vill packa in familjen och flytta till ett ställe som saknar både skola och matbutik? Kan man till och med anse att satsningen på LIS-områden är ett naivt drag från regeringens sida? Utvärdering av strandskyddslagen Sveriges Naturskyddsförening publicerade i juni 2010 en översyn av miljöbalken i form av rapporten Ett decennium med miljöbalken. De anser att de förändringar som gjorts i strandskyddslagen innebär en kraftigt sänkt skyddsnivå. Vidare anser de att det nya undantaget för strandskyddet i områden som är viktiga för landsbygdsutveckling (så kallade LIS-områden ) innebär en klar försämring ur miljösynpunkt. De lättnader som följer av de nya bestämmelserna kan förväntas leda till att exploateringen av strandskyddsområden ökar (Sveriges Naturskyddsförening 2010, s.17). De ser nyttan med ett differentierat strandskydd, men de anser att det inte är lämpligt med hänsyn till växt- och djurlivet. Det nya undantaget för strandskyddet i områden som är viktiga för landsbygdsutveckling är exempellöst diffust och kommer att få svåröverskådliga konsekvenser för svensk natur och friluftsliv, säger Oscar Alarik miljöjurist på Naturskyddsföreningen. (SNF:s hemsida, 2009) Är det sån lagen är -nämligen exempellös och diffus? Kommunens nya roll Naturvårdsverket menar i sin rapport att tillsynsansvar och dispensgivning bör hamna hos samma instans för att systemet ska vara effektivt (2002). Det märks från fler håll att planprocessen tar för lång tid, bl.a. kommer det i den nya plan- och bygglagen regler som ska förkorta tiden för planprocessen. Det är bra att man skapar en smidigare process, men har kommunerna kompetens, tid och råd för att överta dispensgivningen över strandskyddet? Regeringen menar att kommunen är bättre lämpade att jobba med dispensgivning då de har en bättre insikt i de lokala förhållandena. De medger i propositionen att kommunerna behöver stärkas. Kommunernas kompetens att bedöma hur strandskyddets syften påverkas av olika åtgärder behöver stärkas, bl.a. i fråga om de biologiska värdena i strandområden (Prop. 2008/09:119, s.34). Hur går regeringens tankebanor? I kommuner har man som tidigare nämnts från myndighetshåll en stram budget, hur och när ska man på kommunen ha råd och tid med att tillskapa denna kompetens? Det råder en uppenbar brist på kunskap om växt- och djurlivet i många kommuner, vilket uppmärksammas i Naturvårdsverkets rapport från 2002, men ändå överlåter regeringen hela ansvaret för strandskyddet till kommunerna och tar samtidigt bort Naturvårdsverkets rätt att överklaga dispensbeslut. Planerarens roll Johansson och Khakee har skrivit boken Etik i stadsplanering där de bl.a. undersöker hur offentligt anställda stadsplanerare hanterar sina arbetsuppgifter. De menar att planeringens främsta syfte är att implementera politiska mål för bebyggelseutveckling och för tillhandahållandet av kollektiv service. Planerarens uppgift blir att se till att dessa mål genomförs utan att påverkas av påtryckningar från särintressen och överordnade. [ ] Sist men inte minst ska planerare genomföra sitt uppdrag med allmänintresset som ledstjärna och se till att alla människors rättigheter beaktas på ett jämbördigt sätt (2009, s.202). Samtidigt menar de att planeraryrket är komplext, eftersom planerarrollen spänner över förvaltare och byråkrat till policyanalytiker och förmedlare (2009, s. 205).

4 Politiker vill se en blomstrande befolkningsutveckling och det är just politikerna som är planerarnas arbetsgivare. Man har tidigare funnit att en stor del av dispensbesluten inte varit korrekta och att det sker affärer under bordet har slagits upp inte minst i media. Planeraren är den professionella och ska göra sin avvägning men finns det en risk med att hela dispensgivningen hamnar på kommunalt bord? Att väga mellan allmänna och enskilda intressen är ytterst sällan svart på vitt. Landsbygdsutveckling i Mönsterås I Mönsterås kommun märker man av en stor efterfrågan på strandnära boende och då främst kustnära. Men det är en stor brist på denna typ av tomter. Jag satte mig ner och diskuterade den nya strandskyddslagen med Mönsterås kommunalråd under ett besök i kommunen. Sammanfattningsvis kan politikernas inställning summeras i att alla bäckar små räknas. Traditionellt har man satsat mycket på kustområdet då den övervägande delen av verksamheterna finns där. Men man vill ha en levande landsbygd, även i inlandet, och genom att peka ut LIS-områden kan man förhoppningsvis locka någon att slå sig ner eller starta en verksamhet på landet. Regeringens utgångspunkt är att ett strandnära boende är så pass attraktivt att man vill flytta till en kommun endast för det. Jag har letat efter svar och frågat både folk i min omgivning och mig själv men finner inget belägg för denna teori. Den motiveringen jag finner är i förarbetet där följande står ett fenomen som illustrerar strändernas betydelse är att arbetsgivare inte sällan i platsannonser framhäver kommunens natur och kultur, bl.a. de fria stränderna, som ett stort värde när det gäller att söka arbete i just den kommunen (Prop. 2008/09:119, s.31). Jag ställer mig själv frågan om jag vill flytta till min hembygd om jag fick möjligheten att bygga en stuga vid en sjö - och svaret blir nej. Min inställning verkar inte förvåna kommunpolitikerna, som ser LIS som ett litet steg i en riktning mot tillväxt men långt ifrån tillräckligt, i alla fall för deras del. Deras åsikt är att man borde öppna upp möjligheterna för kusten och låta även den delen vara öppen för LIS som det är på t ex Gotland. I utredningen av olika kustzoner enligt Fysisk Riksplanering 1979 är Mönsterås kommuns kust markerad som övrig kust som även Gotland och kusten från Uppland och norrut är. I den nya strandskyddslagen är dessa markerade som kategori 2 det vill säga att undantag för LIS kan göras med viss begränsning. Vad är det som gör att regeringen skiljer på dessa två områden? Mönsterås kommun anser att hela kommunen borde innefattas av LIS, även kusten, detta har uttryckts i ett yttrande till Miljödepartementet. Kommunen är relativt glesbefolkad och dagens bebyggelse är inte speciellt utspridd vid kusten som i södra Kalmar län. Att kunna erbjuda tomter i strandnära lägen skulle absolut kunna bidra till en levande landsbygd, men man borde också se till var efterfrågan finns. Mönsterås kommun arbetar för att hela kommunen ska vara levande men inre delen av kommunen och norra delen är inte speciellt eftertraktad mycket på grund av brist på kommunikationer. Många arbetspendlar idag och tycker då att det är viktigt med bra kommunikationer från och till bostaden. I denna del sker en nedåtgående spiral då folk flyttar därifrån så minskar också möjligheterna att hålla kvar servicen och när den minskar flyttar ännu fler därifrån. Strandskyddets avgränsningar För att precisera vad som omfattas av strandskyddet pekas detta ut på en karta av länsstyrelsen. Detta görs för att göra tillämpningen av reglerna enklare. Denna avgränsning betyder att det som är blått (synligt vatten) på den valda kartskalan kommer att omfattas av strandskydd. Avgränsningarna leder dock till inskränkningar i strandskyddet som det saknas stöd för i lagen. Enligt strandskyddsbestämmelserna finns idag inte någon nedre storleksgräns för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2002, s.18). I remissversionen av handboken Strandskydd (2009) förespråkar Boverket och Naturvårdsverket att en avgränsning ska göras. Förslaget är att sjöar mindre än 1 hektar och vattendrag mindre än en meter i bredd ska undantas från strandskyddet. Motivet är att denna typ av strandområden inte bedöms vara utsatta för lika stort exploateringstryck som andra stränder Författarna förklarar sitt ställningstagande med förslaget i vägledningen är en avvägning mellan olika intressen. När det gäller vattendragen tar vägledningen hänsyn även till det praktiska behovet att kunna redovisa strandskyddet i kartor (Strandskydd remissutgåva, s. 17). Vad är syftet med att släcka ut? Allt som är blått på kartan dvs. väldigt små vattendrag som hindrar ny bebyggelse eller vill man åt de stora sjöarna för den fina utsikten? I den första upplagan har avsnittet om storleksavgränsning tagits bort och förklarar Lagen medger i dag inte någon avgränsning av strandskyddet efter storleken på sjöar och vattendrag. I förarbetena till miljöbalken står uttryckligen att även obetydliga bäckar och tjärnar ofta har stor betydelse för den biologiska mångfalden. (Strandskydd 2009, s.11). 57

5 Landsbygdsutveckling i framtiden Hur ska och vill vi bo? Är LIS i lagen ett tillräckligt verktyg för kommunerna att vända trenden negativ befolkningsutveckling. Folk som flyttar ut till landsbygden kommer att vara beroende av bil och i familjer kommer två bilar behövas. Hur ska man lösa detta i framtiden i och med ökade bensinkostnader bl.a. i form av höjda skatter? Vi vill ha en levande landsbygd men hur är det förenligt med alla transporter som det medför och ett alarmerande klimathot? Riskerar vi inte urban sprawl dvs den glesa staden genom att satsa på perifera lägen? En fråga som är intressant att undersöka men som inte ryms inom ramarna för detta examensarbete. Kommer allemansrätten och naturvårdsintresset få ta stryk av intresset för privatisering av landsbygdsområden i strandnära lägen? Det ökar tillgängligheten och turismen men kan det medföra att områden blir ointressanta, då deras dragningskraft varit just att de är orörda områden? Det är lättare att se konsekvenserna för allemansrätten på kort sikt jämfört med påverkan av naturvårdsintresset som sker på lång sikt. Vid planering av LIS-områden är det viktigt att väga dessa aspekter mot varandra för att uppnå en god och hållbar planering. 58

6 59

7 Referenser Skriftliga källor Ahlmström, Ingemar (2008). Allt om allemansrätten: ett svenskt kulturarv. Stockholm: Hilma. Alarik, O; Karlsson, M; Håstad, T & Silvander, U (2008) Strandskyddet, Allemansrätten utmed våra stränder - snart ett minne blott? [Elektronisk] Publicerad Tillgänglig < Rapporter/rapport_strandskydd_ny.pdf> ( ) Boverket (2006). Vad händer med kusten?: erfarenheter från kommunal och regional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden. 1. uppl. Karlskrona: Boverket. Friström, Anders (2008). Slaget om stranden. [Elektronisk] Sveriges Naturskyddsförening. Uppdaterad Tillgänglig < ( ) Glesbygdsverkets hemsida (2008). Glesbygdsverkets definition av gles- och landsbygder [Elektronisk]. Publicerad , uppdaterad Tillgänglig < ( ) Johansson, Marcus & Khakee, Abdul (2009). Etik i stadsplanering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Karlsson, Lars-Ingmar (2009). Landshövding vill ge företagare gräddfil [Elektronisk]. Dagens Nyheter (Publicerad ) Tillgänglig < ( ) Landsbygdsutvecklingsprogram, LUP (2009) Mönsterås kommun. Miljödepartementet (2005). Ett förnyat strandskydd, Ds 2005:23. [Elektronisk] Stockholm: Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Regeringskansliet Tillgänglig < ( ) Miljödepartementet (2008). Stranden: en värdefull miljö Ds 2008:21. [Elektronisk] Stockholm: Miljödepartementet, Regeringskansliet Tillgänglig < 93&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment> ( ) Mönsterås kommun (2006). Mönsterås Översiktsplan del 2 kusten. Mönsterås: Expoateringsavdelningen. Mönsterås kommun (1991a). Mönsterås kommun delöversiktsplan Ö3 - mark. Kalmar: K-konsult Sydost AB. Mönsterås kommun (1991b). Mönsterås kommun översiktsplan- mark. Kalmar: K-konsult Sydost AB. Nationalencyklopedins hemsida (2010). Landsbygd [Elektronisk]. Tillgänglig < ( ) Naturvårdsplan för Mönsterås kommun (2008). Remissversion , Mönsterås kommun. Naturvårdsverket (2002). Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna - Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 5158, Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket (2005). Riksintresse för naturvård och friluftsliv: handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6, andra stycket, miljöbalken. Stockholm: Naturvårdsverket Tillgänglig < pdf)> ( ) 60

8 Naturvårdsverkets hemsida (2010). Vad är allemansrätten? [Elektronisk]Uppdaterad Tillgänglig < -en-unik-mojlighet/vad-ar-allemansratten/> ( ) Regeringen (2009). Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, Stockholm: Sveriges Riksdag (2008/09:119). Regeringskansliets hemsida (2009). Strandskydd [Elektronisk]. Miljödepartementet. Publicerad , uppdaterad Tillgänglig < ( ) Sandell, Klas (1997). Naturkontakt och allemansrätt: om friluftslivets naturmöte och friluftslivets tillgänglighet i Sverige Svensk geografisk årsbok (73), s Schill, Lars (2010). Miljödomstolen ger Samuelsson rätt om dispens till Max Hansson [Elektronisk]. Gotlands Allehanda (Publicerad ) Tillgänglig < ( ) Segrell, Björn & Lundqvist, Jan (1993) The attractive coast context for development of coastal management in Sweden Scandinavian Housing and Planning research 10: Linköping: Univ. Segrell, Björn (1995). Den attraktiva kusten: synsätt, konflikter och landskapsnyttjande. Diss. Linköping : Univ. Sveriges naturskyddsförening (2010). Rapport: Ett decennium med Miljöbalken. Tillgänglig < SNF:s hemsida (2009). Miljöminister Carlgren sviker löften om strandskydd. [Elektronisk] Publicerad Tillgänglig < aktuellt/?news=6462> ( ) Statistiska Centralbyrån, SCB (1993). Markanvändningen i Sverige: [Land use in Sweden]. 2. utg. Örebro: Statistiska centralbyrån (SCB) Statistiska Centralbyrån hemsida (2010). Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer), folkmängd och landareal efter kommun, kön och år. [Elektronisk] Uppdaterad Tillgänglig < Strandskydd: en vägledning för planering och prövning. 1. utg. (2009). Stockholm: Naturvårdsverket. Svenska Akademiens Ordbok, SAOB (2010). Landsbygd. [Elektronisk] Uppdaterad Tillgänglig < ( ) Sverige. Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007). Sverige inför klimatförändringarna: hot och möjligheter: slutbetänkande. Stockholm: Fritze Tynelius, Ulf (2008). Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder [Elektronisk]. Östersund: Glesbygdsverket. Tillgänglig < ( ) Vindbruksplan för Mönsterås kommun (2009). Utställningshandling upprättad , reviderad Mellanrum AB & Mönsterås kommun. Öberg, Sture & Ovesen, Jan (2010). Urbanisering [Elektronisk]. Nationalencyklopedin. Tillgänglig < ( ) Bildkällor Där inget annat anges är fotografier och illustrationer av författaren. Tillstånd för publicering av andras verk i detta examensarbete har inhämtats från upphovsmakaren. 61

9 Mötet mellan land och vatten är något som människan värderar högt. Utsikten, landskapet och möjligheten till aktiviteter bidrar till strändernas stora attraktionskraft. Att bo vid stranden är för många en stor dröm men efterfrågan på strandnära lägen är stor samtidigt som tillgången är relativt liten då den hittills gällande lagen om strandskydd har begränsat ny bebyggelse utmed vattnet. År 2009 kom en ny strandskyddslag och med den nya krav och möjligheter. Examensarbetet Strandskydd vs. landsbygd behandlar frågor kring hur den nya strandskyddslagen ur ett kommunalt tillämpningsperspektiv, hur man identifierar områden lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen samt hur lagen kan appliceras. Anna Nilsson Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet för Fysisk Planering Blekinge Tekniska Högskola 2010