Lokalutredning Klippan 2016

Transkript

1 Datum Lokalutredning Klippan 2016

2 Sammanfattning Utredningen är koncentrerad på behov av ny grundskola Klippans tätort även om resten av kommunens förskolor och skolor varit en del av arbetet. Ambitionen är att belysa Framtidens skola ur de perspektiv som kommer att påverka det långsiktiga resultatet, inte enbart den ekonomiska investeringen utan också viljan att skapa attraktiva lärmiljöer för såväl elever som personal. Med samtliga parametrar i beaktande, ekonomi, pedagogik, miljö, trygghet, flexibilitet och mångfald pekar utredningen på att det mest fördelaktiga alternativet är att bygga en ny skola, på lämplig plats, med miljömedvetna val, tillräcklig stor för att skapa god ekonomisk hushållning och med elevernas bästa för ögonen. Det vill säga utredningen pekar på alternativ E. Beträffande övriga enheter förordar utredningen de förslag som presenterats. 1. Det politiska direktivet bakgrund Bofinkenskolan har under en längre tid varit föremål för diskussion kring byggnadens skick och dess påverkan på inomhusmiljön. I juni 2015 togs beslut att ersätta befintliga lokaler med moduler i avvaktan på ny skola. I samband med detta togs också ett beslut att ge Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att till Kommunstyrelsens redovisa barn- och utbildningsförvaltningens utredning av hur framtidens grundskola skall se ut i Klippans tätort. 2. Tillvägagångsätt I arbetet har extern konsult varit behjälplig för att inventera nuvarande lokalbestånd avseende funktionalitet och tillräcklighet. För att få en helhetsbild över det framtida behovet har granskningen avsett hela kommunens lokalbestånd för förskola och grundskola. Extra fokus har lagts på lokaler i Klippans tätort. Som utgångspunkt för framtida behov har den befolkningsprognos använts som togs fram i Klippan 2014 och som uppdaterades i september I oktober samlades politiker och tjänstemän i en workshop för att diskutera Framtidens skola. Lokalinventeringen presenterades vid arbetsutskottets sammanträde i december Alternativa förslag för Klippans tätort togs fram avseende grundskolans framtida behov. Initialt presenterades fem olika förslag, benämnda A,B,C,D och E. Dessa förslag diskuterades i en rad olika konstellationer. Förutom i nämndens arbetsutskott och ordinarie möten också i workshop tillsammans med tjänstemän, fackliga företrädare och pedagoger, på politiska sammankomster samt på medborgardialog. Efter denna process finns önskemål om att kostnadsberäkna de olika alternativen, såväl i fråga om investering som driftkostnader, och förvaltningen får i uppdrag att fortsätta utredningen för alternativ C, D och E. Extern konsult har tillsammans med förvaltningschef Tekniska förvaltningen i Klippan gjort kvalificerade kostnadsbedömningar på investeringar. Förvaltningen har tittat på vilka konsekvenser de olika alternativen har för driftskostnader Detta visar sig vara en oerhörd komplex uppgift att

3 beräkna driften med krontal varvid detta ersatts av uppskattningar i samråd med berörda tjänstemän från övriga förvaltningar. 3. Ändrade förutsättningar Sedan utredningen inleddes och befolkningsprognosen uppdaterades i september 2015 har saker tillkommit som har betydelse för utredningen. I februari kom Skolverkets nya riktmärken för barngruppernas storlek i förskolan. Dessa anger att barn 1-3 år bör omfatta 6 12 barn och för barn 4-5 år är motsvarande siffra 9-15 barn. I Klippan har idag barngrupper på 15 respektive 20 barn. (Enbart barngruppens storlek avgör inte kvaliteten, till detta tillkommer personalens kompetens, personaltäthet och lokalernas utformning). För Klippans del innebär detta ytterligare 12 avdelningar om vi går efter Skolverkets högsta riktmärke, 12 resp 15 barn/barngrupp I slutet av 2015 nådde flyktingströmmen Klippans kommun och vid årsskiftet öppnades mottagningsenheten för att kunna ge nyanlända barn och ungdomar introduktion till svensk skola. I april finns cirka 100 barn inskrivna och ytterligare ett tiotal finns i kön. Dessa elever kommer att slussas ut i vår ordinarie verksamhet. Åldersmässigt är eleverna fördelade med tonvikt åt tonåringar och behovet kommer framförallt att synas mot högstadiet (och gymnasiet). Det finns även cirka 30 barn som är berättigade till allmän förskola. Geografiskt är boende för nyanlända belägna i och omkring Ljungbyhed. 4. Lokaler, inventering och behov Nedan följer en kort sammanställning över de viktigaste synpunkterna som kom fram i inventeringen. a. Skola Klippans kommun: Det finns ett grundbehov av att öka grundskolans kapacitet med ytterligare en parallell från F-klass till årskurs nio. Överlag behöver lärmiljöerna dateras upp. På Antilopens området finns ett byte av lokaler mellan förskola och grundskola som bör bytas tillbaka. Principen som råder idag med en-parallelliga F-6 skolor är kostsam och en mindre attraktiv lösning ur pedagogiskt perspektiv. b. Skola Ljungbyhed: Kapaciteten för skolan är tillräcklig. Dock finns det utrymmen, till exempel elevhall, som inte är förenlig med god lärmiljö. c. Skola Östra Ljungby: Skolan kommer inom de närmaste åren att bli trångbodd och behöver ytterligare lokaler. En tillbyggnad rekommenderas. Eventuell tillbyggnad kan inrymma de lektioner som idag hålls i före detta banklokalen. d. Förskola Klippans tätort: Det finns en brist på förskolelokaler trots planerad tillbyggnad på Täppan och en planerad ny förskola med minst sex avdelningar för att ersätta Nejlikan. På Antilopen området bör förskolan skifta de lokaler som idag används av grundskolan. Se Skola Klippan

4 e. Förskola Ljungbyhed: I Ljungbyhed finns Heden och Värdshuset. Två förskolor med vardera tre avdelningar. Ingen av dessa förskolor är anpassade för en modern lärmiljö eller en bra arbetsmiljö. Bland annat är kapprum/hall alldeles för små, det finns faror i innemiljön i form av branta trappor, köksutrymmena är undermåliga. f. Förskola Östra Ljungby: Övre våningen i f.d. kommunkontoret som i dagsläget användes för barngrupp är direkt olämplig för detta ändamål. Genom att bygga till skolan frigörs banklokalen som är belägen i direkt anslutning till förskolan och kan då användas som förskola i stället. 5. Förslag på alternativa lokallösningar Förskola Klippans tätort - Ny förskola med sex avdelningar inklusive avdelning för nattis - Avveckla förskolan Nejlikan och Nattmössan Förskola Ljungbyhed - Ny förskola med sex eller sju avdelningar - Avveckla förskolorna Värdshuset och Heden Förskola Östra Ljungby - Utöka förskolan i gamla bankens lokaler Grundskola Östra Ljungby - Lämna lokalerna i gamla banken - Bygg till för ökad kapacitet och för att ta hem bild-, musik- och texilundervisning Grundskola Ljungbyhed - Ingen förändring Grundskola Klippans tätort Förslag C - Antilopenskolan förblir intakt med särskolan - Snyggatorp utökas med en parallell åk Bofinken ersätts med en ny skola och utökas till två paralleller - Vedby förblir intakt Förslag D - Antilopenskolan förblir intakt med särskolan - Snyggatorp minskas med en parallell åk 7-9 och ökas med en parallell F-6 - Bofinken avvecklas - Vedby byggs ut till 2 paralleller F-6 och 2 paralleller åk 7-9 Förslag E - Antilopenskolan förblir intakt med särskolan - Snyggatorp minskas med en parallell åk 7-9 och ökas med en parallell F-6 - Bofinken avvecklas

5 - Vedby avvecklas - Ny skola byggs med 2 paralleller F-6 och 2 paralleller åk 7-9 Nämnden har tidigare delgivits dessa fördelar och nackdelar med de olika förslagen: Alternativ C 3 st F-6 skolor, 1 st F-9 Alternativ D 1 st F-6 skola, 2 st F-9 skola Alternativ E 1 st F-6 skola, 2 st F-9 skola Fördelar Nybyggnation på Bofinken 2 p Antilopen intakt Snyggatorp intakt Vedby intakt Nybyggd skola med ändamålsenliga lokaler Vedby behålles och utökas Möjligheter för alternativ åk 7-9 Skolenheter i tätortens ytterdelar Bofinkens tomt kan bebyggas Kontinuerlig skolgång Minskad skolskjuts Ombyggd skola med ändamålsenliga lokaler Närhet till Täppans förskola vilket möjliggör samutnyttjande av lokaler Möjligheter för alternativ åk 7-9 Skolenheter i tätortens ytterdelar Bofinkens tomt kan bebyggas Kontinuerlig skolgång Minskad skolskjuts Nybyggd skola med ändamålsenliga lokaler Nackdelar Ökat trafikkaos på Bofinken Inga valmöjligheter för 7-9 Vedby skolas läge mindre attraktivt för högstadium Befintlig byggnad på Vedby avvecklas 6. Forskning Carl-Henrik Adolfsson, Linneuniversitetet 2014, har sammanställt en forskningsöversikt där man jämför fördelar mellan små och stora skolor. Små skolor innebär skolor med färre än 200 elever och stora skolor är skolor med fler är 800 elever. Med denna måttstock har Klippan enbart små och medelstora skolor och inget av de framtida förslagen kommer att förändra detta tillstånd. Summeringen av forskningsöversikten visar att det inte går att dra några generella slutsatser av forskningen. I varje fall beror det på en rad omständigheter. Mobbning förekommer lika frekvent, upptäcks lättare på liten skola men det finns en större beredskap på en större skola.

6 Fördelar på mindre skola Kan upplevas trygg av de yngsta barnen samt barn med särskilda behov. Bättre resultat i matematik för lågpresterande barn Nackdelar på mindre skola Resultaten för motiverade elever ökar på en större skola Upplevs attraktivt att arbeta på skola med elever Alla känner alla. Stort föräldraengagemang Engagerad personal Nära relationer Lärarna upplever rektor som mindre kompetent och effektiv Sociala kontrollen kan kännas som en belastning Äldre elever, framförallt flickor, uppskattar en större skola Saknar stordriftsfördelar 7. Konsekvenser från olika perspektiv Investering: Se separat bilaga över investeringskostnader. Drift: Att kostnadsberäkna driften är en komplex uppgift då den består av flera underliggande delar. Nedan följer en kort beskrivning av vad som påverkar driftskostnaderna. Lokaler Driftskostnader för lokaler blir mindre för färre enheter och kan med kloka val i samband med byggnation bli avsevärt lägre för nyproduktion. Som jämförelse kan nämnas att en investeringskostnad på 30 miljoner motsvarar kapitalkostnader som läggs på driften med 1,5 miljon per år sett över tid. Utemiljö Konsekvenserna för driftskostnader för utemiljön följer parallellt med själva byggnaden. Investeringskostnaderna är något högre för helt nybyggt men i förlängningen är det billigare att underhålla ett mindre antal utemiljöer än flera som ligger utspridda. Specialsalar (slöjd, hemkunskap, idrott) I alla alternativ byggs nya specialsalar. Dock nyttjas inte salarna optimalt i alternativ C då det framförallt är mellan- och högstadiet som använder specialsalar.

7 Behov av specialsalar enligt timplanen: Ämne 2 paralleller F-6 2 paralleller F-9 Slöjd 640 min/vecka (10,6 tim) 1120 min/vecka (18,6 tim) Hemkunskap 100 min/vecka 400 min/vecka (6,6 tim) Idrott 1240 min/vecka (20,6 tim) 1920 min/vecka (32 tim) I dagsläget bussas elever från Vedby och Bofinken till Snyggatorps- och Antilopenskolan för att undervisas i slöjd och hemkunskap. I alternativ C kommer bussning av elever att fortgå då Vedby skola saknar specialsalar. Beträffande idrottshallar kommer det i alt. C och E att byggas en helt ny idrottshall, anpassad efter dagens krav. I de mindre, befintliga idrottshallarna är det svårt att bedriva undervisning i alla sporter vilket leder till svårigheter att följa läroplanen. I alternativ C kommer det totala antalet idrottshallar vara 4 st, vilket medför en högre drifts- och underhållskostnad. Behovet av renovering av idrottshallen på Vedby skola bör även övervägas i alternativ C & D. I alternativ D & E kommer det totala antalet idrottshallar att vara 3 st, vilket ger lägre driftskostnader samt att hallarna kan nyttjas mer optimalt. Måltider och städ Måltidspriset sätts av måltidsenheten utifrån fasta kostnader för bl.a. personal och rörliga kostnader för livsmedel. Personalkostnader utgör den överlägset största delen. Vid färre matsalar med enskilt högre kapacitet, ger i förlängningen lägre måltidspris. Kostnader för att städa Vedbys skola (även modulerna på Bofinkenskolan) är idag avsevärt högre jämfört med övriga skolor pga. att Vedby skola är gammal med mycket svårstädade material, för få toaletter samt endast en ingång. En nybyggd större skola skulle kunna ge mycket lägre städkostnader pga. samordningsvinster. Sker golvmaterialsval och möbelval i samråd med städenheten kan kostnaderna sjunka ytterligare. Skolskjutsar Skolskjutsarna i samband med start och slut på dagen kommer inte påverkas nämnvärt i något av förslagen. Däremot påverkas skolskjutsarna för undervisning i ämnen som kräver specialsalar. I dagsläget åker eleverna från Vedby och Bofinkenskolan till Antilopen- och Snyggatorpsskolan för att ha ämnena slöjd och hemkunskap. I dagsläget uppgår den kostnaden till ca kr/läsår. I alternativ D & E skulle denna kostnad upphöra då alla elever får tillgång till specialsalar på sin skola. I alternativ C kommer elever från Vedby skola även i fortsättningen att åka till andra skolor för undervisning i dessa ämnen.

8 Personal Tjänsterna på mindre enheter blir ofta så små att personal måste dela sin tid på flera enheter vilket innebär att en del av arbetstiden går åt till förflyttningar. Det är önskvärt med heltidstjänster dels ur rekryteringsperspektiv men också för att få tillstånd ett gott pedagogiskt arbetslagsarbete. Vid större enheter underlättas även vikarieförsörjningen, vilket skapar en högre kostnadseffektivitet. Vidare har skollagen skärpts beträffande elevhälsa. Alla elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, kurator, psykolog samt personal med specialpedagogisk kompetens. Genomsnittligt elevantal per elevhälsopersonal i Klippan: Sjuksköterska ca elever Kurator ca elever Specialpedagog ca elever De mindre skolorna har svårt att ekonomiskt bära en rektor på heltid. I dagsläget är ledningsresurserna mycket ojämnt fördelade bland grundskolorna. Där de mindre skolorna får större andel rektor på bekostnad av de större skolorna. Förslag på ledningsresurser grundskolan (exklusive grundsärskolan): Nuläge 7 rektorer (100%) + 1 biträdande rektor (100%) Alternativ C ingen förändring Alternativ D & E 6 rektorer (100%) + 2 biträdande rektorer (100%) Även för administrativ personal finns vinster vid lite större enheter. I dagsläget finns en administratör som delar sin tjänst på Vedby skola och Bofinkenskolan. I alternativ D och E skulle den administrativa personalen slippa dela sin arbetstid på två enheter. Större enheter ger ekonomiska förutsättningar att genomföra en resurseffektiv, flexibel och likvärdig verksamhet med behöriga lärare, där möjligheter också finns att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd. Små enheter är dyra i drift och med en snäv budgetram så räcker 1-2 elever med särskilda behov för att budgeten ska överskridas. Pedagogiskt Under de senaste har det kommit en rad om- och uppregleringar vad gäller skolans verksamhet. Det har kommit krav på lärarlegitimation, bibliotek och uppreglering av elevhälsans arbete. För att skapa en likvärdig skola är det viktigt att kunna tillhandahålla kompetent personal, ändamålsenliga lokaler, faciliteter som möjliggör att följa läroplanens intentioner med kursplanerna samt skapa en attraktiv arbetsmiljö för elever och personal. Lärarbristen kommer inom de närmsta åren att bli mer påtaglig. För att kunna attrahera och framförallt behålla kompetenta lärare är lärares arbetsmiljö och arbetsbelastning avgörande. Detta gäller också för skolledningen. Generellt gynnas en arbetsplats av kompetenta kollegor och kollegialt lärande. På en mindre skola finns en uppenbar risk för stagnation. Skolan ska ha tillräckligt med lärare och övrig personal för att i arbetslag kunna fokusera på elevernas kunskapsutveckling. Arbetslagsarbetet möjliggör kreativ samverkan baserad på vetenskaplig grund i syfte att tillgodose alla elevers förutsättningar till god måluppfyllelse.

9 Arbetsmiljön för lärare blir sammantaget bättre vid en större enhet. Framförallt att kunna verka i nybyggda, ändamålsenliga och anpassade lokaler. Små enheter har svårare att leva upp kraven i skollagen med hänsyn till elevhälsa (skolsköterska, kurator, specialpedagog m.fl.), studie- och yrkesvägledning samt skolbibliotek. Tjänstgöringsgraden för dessa personalkategorier blir ofta så liten att personalen måste dela sin tid på två och ibland även tre enheter. Det gör att dessa tjänster inte blir attraktiva att söka. På en mindre skola är det omöjligt att kunna hålla biblioteket bemannat med en bibliotekarie. Då nämnden har satt ett läskunnighetsmål vore det en stor pedagogisk vinst att kunna bemanna samtliga skolbiblioteken med bibliotekarier. Miljö Övergripande gäller att nya lokaler är mindre energikrävande än gamla lokaler. Nya lokaler kan byggas miljörätt från början. Äldre lokaler kan t.ex. ha större värmeläckage, vara mer svårstädade vilket medför ökad kemikalieanvändning. På en lite mindre enhet blir det lägre beläggning på specialsalarna, vilka fortfarande måste värmas upp och underhållas för de tider de inte används. Om elever inte behöver åka buss för att undervisas i vissa ämnen minskas skolskjutsen vilket minskar miljöpåverkan. I övrigt kommer skolskjutsarna att påverkas marginellt, se ovan. Samma sak gäller om personal kan ha sin tjänst vid en och samma enhet minskar miljöpåverkan vid transport mellan skolor. Flexibilitet Små enheter är mer känsliga för volymförändringar än något större enheter. Vi ser effekten av förändrade volymer mellan åren då barnen sällan föds jämnt fördelade över och mellan åren. Större enheter underlättar personalförsörjningen och stödjer rektorsuppdrag att leda och fördela arbetet på skolan. Dessutom underlättar större enheter vikarieförsörjningen vilket ger en ökad kontinuitet och utgör grunden till en god kvalitetsutveckling. Social Hållbarhet Integrationsperspektivet står i nära relation till skolans värdegrundsuppdrag: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt soliditet med svaga och utsatta. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Ur Lgr 11) Integration fordrar möten och en önskan är att våra skolor ger möjlighet till mångfald. Forskningen visar att skolors elevsammansättning blir alltmer homogen och att skillnaderna mellan skolor och mellan olika elevgrupper när det gäller elevernas resultat blir allt större. Detta gäller även personalen. Mindre skolor har en tendens att förstärka grupperingar och motverka integrationen mellan olika grupper i samhället, medan större skolor enklare kan verka för ökad tolerans och förståelse för olikheter.

10 8. Sammanställning värderingar: 1 = bra 2 = bättre 3 = bäst C D E Investering Drift Pedagogiskt Miljö Flexibilitet Social hållbarhet Småskalighet Läge Summa poäng Kommentarer: Investering ej medräknat intäkter från fastighets- och markförsäljning Drift alt D & E ger större effektivitet vad gäller personal, men en helt nybyggd skola förväntas ge minskade driftskostnader. Pedagogiskt forskning visar att en större skola ger bättre möjligheter att möta upp elevernas behov. Miljö effektivt använda nybyggda lokaler samt mindre resande ger lägre miljöpåverkan. Flexibilitet liten skola ger små möjligheter till flexibla lösningar Social hållbarhet större skola ger ökad möjligheter för mångfald Småskalighet ingen av alternativen når upp till gränsen för stor skola (800 elever). Läge hänsyn tagits till närhet till tätort samt trafiksituation.

11 c Antilopenskolan S nyggatorpskolan Behål1pF-6. Vedby skola BefBR A ca3600 skola+ ca1000 idrott BefBR A ca8800 skola+ ca1750 idrott BefBR A ca200 skola(exklpav)+ ca400 idrott BefBR A ca1550 skola+ ca260 idrott Behål1pF-6,grundsärskolaochträningsskola. T ahem förskoleklass,åk1 ochfritidshem. Å tertanuvarandeförskolelokalersam tbygg om -och tilförutökadkapacitet. Behål1pF-6.U tökam ed1p7-9 tiltotalt6p. (tidigareplaneradeom -ochtilbyggnadsetapper ingårejinedanbedöm ning) Bofinkenskolan Kvarvarandebefbyggnaderrivs,paviljongerutgår. Bygg enny 2pF-6 skola(ca350 elever)där Bofinkenskolanfinnsidag. Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a N ybyggnskola N ybyggnskola N ybyggnskola N ybyggnskola O m byggnskola O m byggnskola Idrottsbyggnad O m byggnskola Ö vrigt Ö vrigt R ivning Ö vrigt Ö vrigt Ö vrigt Ö vrigt Ö vrigt GrundskoloriKlippanstätort S chablonm ässigkostnadsbedöm ning,projektkostnad U tkast O m -ochtilbyggnadavserutökadkapacitetför grupprum,fritidsochpersonalarbetsrum sam t återstälningavförskolelokalertilklassrum Beflokalerbedöm skunnautökasm ed3 klasseråk7-9 då tidigareplaneradtilbyggnadm ed kvm grupprum m m genom förts Avetableringskostnaderförbefpaviljonskolaingårej Angivenkostnadavseretttidigarebedöm tbehovavom - ochtilbyggnadförflergrupprum,fritids, personalarbetsrum sam tnyatoaletter. D Antilopenskolan S nyggatorpskolan Bofinkenskolan Vedby skola BefBR A ca3600 skola+ ca1000 idrott BefBR A ca8800 skola+ ca1750 idrott BefBR A ca200 skola(exklpav)+ ca400 idrott Behål1pF-6,grundsärskolaochträningsskola. T ahem förskoleklass,åk1 ochfritidshem. Å tertanuvarandeförskolelokalersam tbygg om -och tilförutökadkapacitet. U tökam ed1pf-6 tiltotalt2p. M inskam ed1p7-9 tiltotalt4p. (tidigareplaneradeom -ochtilbyggnadsetapper ingårejinedanbedöm ning) Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a N ybyggnskola N ybyggnskola N ybyggnskola N ybyggnskola O m byggnskola O m byggnskola Idrottsbyggnad O m byggnskola Ö vrigt Ö vrigt R ivning Idrott Ö vrigt Ö vrigt Ö vrigt Ö vrigt Avvecklas BefBR A ca1550 skola+ ca260 idrott U tökam ed1pf-6 tiltotalt2p. U tökam ed2p7-9 tiltotalt2p. Bygg om ochtilförutökadkapacitet.s kolanblir2p F-9 (ca500 elever) O m -ochtilbyggnadavserutökadkapacitetför grupprum,fritidsochpersonalarbetsrum sam t återstälningavförskolelokalertilklassrum Beflokalerom disponerassåatt1p7-9 (-3 klasser)utgår och1pf-6 (+7klasser)tilkom m ergenom tex om byggnadavnågraspecialsalartilklassrum. Avetableringskostnaderförbefpaviljonskolaingårej. Evintäkterförm arkförsäljningingårej Avserom byggnadtil"nybyggnadsnivå"inklny sport-hal 16x32m ("basket").o klartom nuvarndetom t-storlek räcker-fårutredas.evm arkköptilkom m er Antilopenskolan S nyggatorpskolan Bofinkenskolan Vedby skola BefBR A ca3600 skola+ ca1000 idrott BefBR A ca8800 skola+ ca1750 idrott BefBR A ca200 skola(exklpav)+ ca400 idrott BefBR A ca1550 skola+ ca260 idrott "N yaskolan" E Behål1pF-6,grundsärskolaochträningsskola. T ahem förskoleklass,åk1 ochfritidshem. Å tertanuvarandeförskolelokalersam tbygg om -och tilförutökadkapacitet. U tökam ed1pf-6 tiltotalt2p. M inskam ed1p7-9 tiltotalt4p. (tidigareplaneradeom -ochtilbyggnadsetapper ingårejinedanbedöm ning) Avvecklas Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a Kvm Kr/kvm S um m a N ybyggnskola N ybyggnskola N ybyggnskola N ybyggnskola N ybyggnskola O m byggnskola O m byggnskola Idrottsbyggnad O m byggnskola O m byggnskola Ö vrigt Ö vrigt R ivning Idrott Idrott Ö vrigt Ö vrigt Ö vrigt Ö vrigt S äkerskolväg Avvecklas Bygg enny 2pF-9 skola(ca500 elever)iöstradelen avklippanstätort O m -ochtilbyggnadavserutökadkapacitetför grupprum,fritidsochpersonalarbetsrum sam t återstälningavförskolelokalertilklassrum Beflokalerom disponerassåatt1p7-9 (-3 klasser)utgår och1pf-6 (+7klasser)tilkom m ergenom tex om byggnadavnågraspecialsalartilklassrum. Avetableringskostnaderförbefpaviljonskolaingårej. Evintäkterförm arkförsäljningingårej Evintäkterförfastighetsförsäljningingårej Avsernybyggnadi2 plansam ttny sporthal16x32m ("basket").evm arkköptilkom m er.s äkerskolvägavser åtgärderförpassageövervedbyvägen ArkitektgruppeniM alm ö AB /L K