Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för dietistprogrammet 2016

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för dietistprogrammet 2016 Institutionen för kostvetenskap Sandra Ottosson

2

3 Beskrivning av programmet Dietistprogrammet är ett av två utbildningsprogram på institutionen för kostvetenskap. Dietistprogrammet finns förutom i Umeå på ytterligare två lärosäten: Göteborg och Uppsala universitet. Dietistexamen och möjlighet att söka dietistlegitimation uppnås genom att läsa dietistprogrammets obligatoriska kurser om 180 hp (Figur 1). Programmet ger behörighet att läsa på avancerad nivå. Figur 1. Översikt Dietistprogrammet vid Umeå universitet. De inledande två terminerna är introducerande och syftar till att studenten ska erhålla grundläggande kunskaper inom livsmedelskemi, näringsfysiologi, metabolism, näringslära, mikrobiologi, livsmedelkunskap, matlagningsteknik, kostvetenskapliga metoder, näringsbehov för olika friska grupper samt kost som prevention av ohälsa. Förutom det avslutande examensarbetet består den senare halvan av utbildningen av mer yrkesinriktade kurser såsom dietetik och kommunikation samt verksamhetsförlagd utbildning. Institutionen har ansvar för samtliga kurser inom programmet vilket möjliggörs av den tvärvetenskapliga kompetensen hos den undervisande personalen. Det gör att vi kan skräddarsy kurser inom programmet. Ett exempel är kursen i Fysiologi för dietetik 15 hp på termin 3 som är profilerad mot dietistyrket med fokus på nutritionsrelaterad fysiologi. Ett annat exempel är momentet Kommunikation i kliniskt arbete på termin 5 som dietister på institutionen utbildade inom motiverande samtal (MI) håller i. Den tvärvetenskapliga kompetensen bidrar till att lärare med olika kompetens finns nära varandra vilket underlättar progression i utbildningen när det gäller teori, praktik och utveckling av generiska förmågor. På vissa av programmets moment medverkar andra institutioner i undervisningen. På termin 3 ansvarar exempelvis personal från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap i huvudsak för momentet Psykologi. Förutom detta anlitas ett femtiotal gästlärare. De kommer främst från Umeå universitet och landstinget (dietister, läkare, specialistsjuksköterskor) men även från myndigheter och näringslivet, och bidrar med värdefull kompetens inom sina områden. Programets inslag av samverkan utgörs av externa föreläsare verksamma inom bl.a. landsting, kommun och privat sektor. Studenterna arbetar mer också mot kommunal verksamhet under en uppgift på termin 4. Programmets inslag av internationalisering behöver ses över och utökas. Just nu innefattar det engelskspråkig litteratur, att studenterna ska skriva ett abstract på engelska i sitt examensarbete samt undervisning kring matkultur. Programrådet för dietistprogrammet består av en ordförande, en sekreterare, tre ledamöter, fyra studeranderepresentanter (varav en adjungerad) samt en extern ledamot. Programrådet sammanträder två gånger per termin.

4 Programmet har 22 utbildningsplatser. Söktrycket till programmet är relativt högt med 4 förstahandssökande per utbildningsplats. Genomströmningen är mycket god och ligger kring 80 %. Det är övervägande kvinnliga studenter som söker till dietistprogrammet. Ungefär 10% män läser utbildningen. För nyckeltal för antagning och genomströmning, se Tabell 1 och 2. Tabell 1 Nyckeltal antagning Program: Dietisprogrammet Antal nybörjarplatser (enl budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 3,72 4,18 Antal antagna Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: Tabell 2 Nyckeltal genomströmning Examen: Dietistexamen Innevarande år (antagna vt 13) Föregående år (antagna vt 12) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) Totalt: Män: Kvinnor: Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) Totalt: Män: Kvinnor: Genomströmning (%) Totalt: Män: Kvinnor: 80% - 80% 100% 50% 95% Säkring av examensmål Utifrån arbetet med matrisen med ingående kurser och kopplingen till examensmål finns det olika förbättringar som kan göras inom programmet (se Bilaga 1-3): Att se över förväntade studieresultat där det bör framgå typ av redovisning/examination (muntlig/skriftlig). Ett examensmål synliggörs inte i de förväntade studieresultaten under utbildningen (examensmål 15). Genom ett projekt som institutionen fått strategiska utvecklingsmedel för att arbeta med generiska förmågor kommer detta examensmål utvecklas och stärkas i och med resultatet av projektet implementeras i utbildningen. Vissa nationella examensmål examineras sent i utbildningen. Därför behöver det göras en genomlysning av innehållet i utbildningen för att på längre sikt få till en progression. Förändringar och utveckling En arbetsgrupp på institutionen har påbörjat ett arbete med att förändra de två första kurserna på utbildningen, Kostvetenskap A och Kostvetenskap B (innefattar termin 1 och 2). Målet med omarbetningen är att kunna erbjuda en utbildningsingång till våra studenter som

5 ger en grund för kommande studier, främjar utveckling av reflektion och kritiskt tänkande samt ger insikt om kommande yrkesprofession. Detta ska nås dels genom att stärka den samhällsvetenskapliga kopplingen och dels genom att nyttja våra förutsättningar att bedriva ämnesövergripande samarbete. Arbetsgruppen ska även se över möjligheten till att kunna anpassa moment inom kurserna till våra respektive utbildningsprogram (Dietistprogrammet och Kostvetarprogrammet). Under momentet Fysiologi/metabolism på termin 1 har det under några terminer pågått ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som snart kommer att avslutas och resultatet sammanställas. Genom erhållna medel för pedagogisk utveckling och ett samarbete med UPL har vissa inslag på momentet omarbetats med syftet att förbättra genomströmningen på momentet. Undervisningsformerna har ändrats för att öka studentaktiviteten och för att studenterna ska komma mer förberedda till undervisningen. Ett inslag har även lagts till för att studenterna tidigt i sin utbildning ska få öva sig på muntlig framställan. Resultatet på förändringarna som genomförts på momentet är att genomströmningen har ökat och studenterna är mer engagerade och nöjda. Under 2014 startade ett arbete med utveckling av undervisningsformer för utveckling och examination av generiska förmågor på programmet samt utvecklingen av metoder för blended learning för effektivt nyttjande av lärarresurser, höjd utbildningskvalitet och ökad genomströmning. Detta arbete har även fortsatt under föregående år. Exempelvis har projektet kring blended learning lett till olika förändringar inom momentet Näringslära på termin 1 med syftet att öka studentaktivitet (självständigt lärande), reflektion och kritiskt tänkande men även nyttjande av lärarresurser på ett effektivt sätt. Implementeringen av detta startade under föregående år och kommer även att fortsätta ht Implementeringen av Nutrition Care Process (NCP) och International Dietetics Nutrition Terminology (IDNT) har fortsatt under det gångna året och utgör numera en självklar del inom utbildningens sista del. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier med fokus på NCP men ingår även som en strimma i olika uppgifter. Ett annat exempel där programmet följer utvecklingen och de förändringar som sker för yrkeskåren är att studenterna både får kännedom om och får arbeta praktiskt med det folkhälsoarbete som genomförts i Sverige under de senaste åren genom Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Under termin 4 och 5 träffar våra dietiststudenter andra studenter från campus för kostsamtal. Under dessa samtal arbetar studenterna aktivt med bl.a. olika aspekter (alkohol och fysisk aktivitet) som ingår i de riktlinjer angivna ovan. Våren 2015 var det första gången som momentet Kommunikation inom kliniskt arbete på termin 5 drevs helt av institutionens egna lärare. Momentet i stort har setts över och innehållet korrigerats för dietistens yrkesprofession och MI-andan. Att leda en grupp i förändring är ett exempel på ett nytt inslag i momentet som är direkt anpassad mot den kommande professionen. Undervisningen under momentet utgörs av mycket studentaktivitet. Upplägg och innehåll föll väl ut och studenterna var nöjda med momentet. Under hösten 2015 besökte två av institutionens lärare dietisterna som arbetar inom avancerad sjukvård i hemmet vid ASIH Långbro park, Stockholm. Syftet med besöket var att få mer insikt om detta arbetsfält som är relativt nytt för dietister. Under dagen deltog lärarna på teamrond och patientbesök samt fick tillfälle att diskutera området med yrkesverksamma dietister. Dietisterna vid ASIH Långbro park ingår både i cancerteamet och det medicinska teamet samt är stödpersoner för personalen på den palliativa vårdavdelningen. För att kvalitetssäkra den kliniska utbildningen på programmet och säkerställa antalet platser så har institutionen under många år arbetat med att upprätta avtal med olika landsting. När det gäller Västerbottens läns landsting träffar praktiksamordnaren handledarna för den kliniska utbildningen regelbundet. Mot övriga orter med avtal har sådana möten varit mer sporadiska eller saknats helt. Programsamordnare och praktiksamordnaren har därför via länk samlat handledare för den kliniska utbildningen

6 (där avtal finns) för att diskutera frågor och ge information som rör den kliniska utbildningen. Internationellt har dietistprogrammet i Umeå under en tid varit ansluten till en europeisk organisation som sammanför nationella yrkesorganisationer för dietister, kostekonomer och kostvetare verksamma inom sjukvård, storhushåll och folkhälsoarbete (EFAD). Våra studenter kan därmed vara med i EFADs studentförening ENDietS (European Network of Dietetic StudentsNetwork of Dietetic Students). Varje år genomför EFAD konferenser som både lärare och studenter på institutionen deltar. Två lärare och två studenter (varav en dietiststudent) deltog på senaste EFAD konferensen i Amsterdam. Vår professor är med i Executive committe och leder Education and Lifelong Learning Committe (ELLLC), som under året bl.a. har jobbat med kompetensbeskrivningar för dietister/kostvetare då de är färdiga med studierna (point of entry to the profession), akademisk standard samt definitionen av dietist i Europa. Denna arbetsgrupp har också sett över möjligheterna till en europeisk registrering av dietister/kostvetare. Programutvärdering Studenterna har dels genomfört en programutvärdering muntligt tillsamman med flera av institutionens lärare som undervisat på programmet och dels fyllt i en individuell, anonym skriftlig programutvärdering. Styrkor som programutvärderingen visade var att studenterna i stort anser att innehåll och upplägg motsvarar utbildningsbeskrivningen och att innehållet i utbildningen bygger på en tydlig progression. Studenterna uttrycker att de utvecklat sina generiska förmågor och att utbildningens innehåll av arbetslivsanknytning har varit tillfredsställande. Genusbegreppet har behandlats tillräckligt under utbildningen. Generellt sett så får institutionens lärare högt betyg när det gäller kunskap, engagemang, lyhördhet för studenters förslag till förändring av utbildningen och positivt bemötande av studenterna. Svagheter som programutvärderingen visade var att studenterna önskar få en tidigare inblick i en dietists arbete än de fältstudier som nu ligger på termin 3. Studenterna önskar ett mer riktat innehåll mot dietistyrket på momentet Livsmedels och matlagningsteknik (termin 2). Psykologimomentet (termin 3) bör även det bli mer riktat mot dietistyrket. Utbildningens innehåll av internationalisering är studenterna mindre nöjda med. Fler yrkesverksamma dietister har bjudits in tidigt i utbildningen för att studenterna ska få en inblick i den kommande yrkesrollen. Detta planeras att ses över ytterligare kommande läsår. Arbetet med internationalisering fortsätter. Medlemskapet i EFAD och ENDietS (se ovan) gynnar studenterna genom att institutionen får bättre inblick i hur dietisten arbetar internationellt och kan främja ett ökat internationellt samarbete. Institutionen har även påbörjat ett arbete med att knyta närmare kontakter med sina partneruniversiteten i Europa. Detta hoppas man bl.a. på sikt ska främja lärarutbyte som i sin tur kommer studenterna tillgodo. Planerade förändringar och utveckling (VP) Utvecklingen av Kostvetenskap A och Kostvetenskap B fortsätter och de omarbetade kurserna planeras starta ht Impelmentering av arbetet med generiska förmågor och metoder för blended learning kommer att fortsätta kommande år. Även fortsatt arbete/utveckling av momentet Kommunikation i kliniskt arbete kommer att genomföras då detta är ett moment under uppstart. Under hösten 2016 kommer det att införas ett nytt inslag på termin 4 under momentet Dietetik med sjukdomslära I. Genom ett samarbete med institutionen för omvårdnad och institutionen för kliniskt vetenskap, logopedi ska vi fokusera på teamet och samarbetet mellan olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. Studenter inom olika vårdutbildningar (sjuksköterskor, dietister och logopeder) ska träffas under en seminariedag

7 och diskutera olika patientfall/case och därefter arbeta fram en åtgärdsplan med utgångspunkt i respektive profession. Syftet är att öka studenternas inblick i andra yrkeskategoriers arbete och träna studenternas förmåga till lagarbete och samverkan. Arbetet med internationalisering på utbildningen behöver intensifieras. Just nu planeras det för att starta upp ett samarbete med ett annat universitet i Europa som kan möjliggöra studentkontakt mellan universiteten under grundutbildningen.

8 Matris Nationella examensmål Dietistprogrammet Bilaga 1 I tabellen redovisas respektive FSR i varje kursplan på utbildningen med siffror (se bilaga 2). Examensmål (Bilaga 3) Kurs 1 Kostvetenskap A Kurskod 2KN001 Kurs 2 Kostvetenskap B Kurskod 2KN008 Kurs 3 Kost och hälsokommunikation Kurskod 2KN027 Kurs 4 Fysiologi för dietetik Kurskod 2KN022 Kurs 5 Dietetik A Kurskod 2KN003 Kurs 6 Dietetik B Kurskod 2KN026 Kurs 7 Examensarbete i dietistprogrammet Kurskod 2KN016 Kurs 8 Klinisk utbildning i dietistprogrammet Kurskod 2KN , 16 18, , , , , 6 8 5, , 7 7, , , 7 8, , 13 14, , , , , , 7, 10 1, 4, 12 1, 4, 12 4, , 4, , 12, 15 16, , 17, 19 1, 5, 8 1, 4, , , 6 7, , , ,

9 Förväntade studieresultat Dietistprogrammet Bilaga 2 Kostvetenskap A (T1) Moment 1. Livsmedelskemi 1. Förstå atomens byggnad, periodiska systemets grunder, kemiska bindningar och reaktionsformler. 2. Förstå skillnaden mellan starka och svaga syror och baser, samt principerna för ph och buffert. 3. Tillämpa gällande klassifikationssystem för att dela in olika organiska föreningar och förstå principerna för olika typer av organiska reaktioner. 4. Tillämpa gällande klassifikationssystem för att dela in olika kolhydrater, fetter, proteiner och enzymer utifrån namn, byggnad och egenskaper samt kunna förstå vissa fysiologiska och livsmedelsmedelskemiska processer utifrån deras egenskaper. 5. Redogöra för gällande Nordiska näringsrekommendationer. 6. Förklara grunderna för människans energibehov och energiförbrukning Moment 2. Näringsfysiologi och metabolism: 7. Förstå cellens och grundvävnaders byggnad och funktion samt grundläggande transportmekanismer av ämnen över cellmembranet. 8. Förklara grunderna för den nervösa och hormonella regleringen av kroppens olika organ samt fett- och muskelvävnad, och hur detta påverkar cellens ämnesomsättning och blodtrycket. 9. Förstå matspjälkningskanalens anatomi och uppbyggnad samt spjälkningen och absorptionen av energigivande näringsämnen. 10. Beskriva cirkulationens och andningsorganens uppbyggnad och funktion samt blodkropparnas indelning, byggnad och funktion. 11. Förklara grunderna för sinnesfysiologi med fokus på lukt, smak och syn. 12. Redogöra för skelettets funktioner med fokus på benomsättning samt förklara skelettmuskulaturens uppbyggnad och funktion. 13. Redogöra för grundläggande principerna kring njurens anatomi och funktion samt förstå hur vatten, salt och ph regleras i kroppen. 14. Förstå grunderna för kolhydraters, fetters och proteiners metabolism i cellen. 15. Visa förmåga att använda relevant information för att kommunicera fysiologiska och metabola fakta, företeelser och frågeställningar Moment 3. Näringslära 16. Ge en översikt av de vetenskapliga metoder som används vid forskning inom kostområdet. 17. Förstå alkoholens omsättning och effekt i kroppen. 18. Redogöra för människans behov av vitaminer, mineraler och antioxidanter samt deras upptag och funktion i kroppen. 19. Tillämpa Nordiska näringsrekommendationer teoretiskt och praktiskt. 20. Värdera innehållet av energi och näringsämnen i livsmedel. 21. Redogöra för, samt värdera människans behov av energi, fett, protein, kolhydrater, kostfiber och vätska samt deras funktion och omsättning i kroppen. Moment 4. Livsmedelsmikrobiologi 22. Beskriva olika typer av mikroorganismer som förekommer i livsmedel samt känna till de sätt med vilka de kan orsaka förstörelse i samband med hantering, tillagning/beredning och förvaring. 23. Beskriva vanligt förekommande patogena mikroorganismer samt hur de utgör en hälsofara. 24. Beskriva och förstå konserveringsmetoder som används för att producera livsmedel med hög säkerhet och kvalitet.

10 Kostvetenskap B (T2) Moment 1. Livsmedelsvetenskap och matlagningsteknik 1. Redogöra för grundläggande metoder för matlagning och bakning. 2. Beskriva hela processen från råvara till tillagad produkt/maträtt för olika livsmedelsgrupper. 3. Förklara kvalitets- och näringsvärdesförändringar som kan uppstå vid hantering, förvaring och tillagning av olika råvaror och livsmedel. 4. Redogöra för gällande livsmedelslagstiftning i relation till hälsa. 5. Hantera och förvara livsmedel i syfte att bevara kvalitet, säkerhet och hållbarhet. 6. Tillämpa grundläggande metoder för matlagning och bakning. 7. Tillämpa programvara för näringsberäkning av mat och måltider. 8. Välja och värdera olika råvaror och livsmedel, matlagningsmetoder och maträtter utifrån hälsa, miljö, tid, ekonomi och sensoriska aspekter. Moment 2. Kostvetenskapliga metoder 9. Redogöra för grunderna i vetenskapsteori och vad ett vetenskapligt arbetssätt innebär. 10. Redogöra för vetenskapliga metoder som används inom kostvetenskaplig forskning. 11. Tillämpa relevanta analysmetoder inom kostvetenskaplig forskning. 12. Utföra en studie, bearbeta resultat och koppla ihop det med tidigare forskning. 13. Presentera och diskutera en egen studie samt kunna granska och diskutera kurskamraters studier. Moment 3. Kost och folkhälsa 14. Förklara kostens inverkan på olika kostrelaterade sjukdomar på individ- och samhällsnivå. 15. Förklara de vanligaste formerna av födoämnesöverkänslighet 16. Planera och värdera mat för människor med olika näringsfysiologiska behov samt olika sociala och kulturella förutsättningar. 17. Beskriva hur människans matvanor och förhållningssätt till kropp och hälsa påverkas av föreställningar om kön Kost-Hälsokommunikation C (T3) Moment 1. Psykologi 1. Förklara grunderna i kognitiv psykologi. 2. Beskriva psykosociala teorier som används i vården (inklusive kristeori, grupprocesser, psykosomatik samt psykiatri), samt teorier om barns utveckling. Moment 2. Hälsokommunikation och media, kostundersökningsmetodik och idrottsnutrition. 3. Beskriva olika hälsokommunikationsprocesser samt massmedias betydelse i ett hälsokommunikativt perspektiv. 4. Förklara samband mellan kost- och fysisk prestation. 5. Planera och genomföra ett informationstillfälle kring kost och hälsa. 6. Beskriva, tillämpa och diskutera olika kostundersökningsmetoder. 7. Kritiskt granska kostbudskap utifrån ett hälsokommunikativt perspektiv. 8. Planera och värdera kost ur en idrottares perspektiv. Moment 3. Fältstudier 9. Känna till verksamhetens organisation och författningar/styrdokument som råder inom aktuell verksamhet.

11 10. Reflektera kring aktuell verksamhet och yrkesområde. Fysiologi för dietetik (T3) Moment 1. Fysiologi för Dietetik 1 1. Förklara grundläggande cellulära processer och hur kosten interagerar med dessa. 2. Redogöra för nervsystemets organisation och förklara dess funktion. 3. Redogöra för det endokrina systemets organisation och förklara dess funktion och reglering. 4. Redogöra för benomsättningen och dess reglering. 5. Redogöra för muskulaturens funktion och metabolism. 6. Lösa komplexa problem som kräver kunskap och förståelse om fysiologi. 7. Använda sig av adekvat medicinsk terminologi för att förklara och kommunicera fysiologiska processer. Moment 2. Fysiologi för Dietetik 2 8. Förklara cirkulationens och respirationens funktion och reglering. 9. Redogöra för exkretionsorganens funktion och reglering, samt förklara samspelet mellan de olika vätskerummen och reglering av vatten, salt och ph i dessa. 10. I detalj kunna redogöra för spjälkning och absorption av näringsämnen och förklara reglering av dessa processer. 11. Förklara hur kroppen metabolt kan anpassa sig till olika fysiologiska tillstånd. 12. Visa kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom ett nutritionsrelaterat område. 13. Lösa komplexa problem som kräver kunskap och förståelse inom fysiologi. 14. Använda sig av adekvat medicinsk terminologi för att förklara och kommunicera fysiologiska processer. 15. Sammanställa, presentera och diskutera forskningsresultat inom fysiologi och nutrition. 16. Söka, samla och använda relevant information vid vetenskapliga diskussioner inom fysiologi och nutrition. 17. Värdera trovärdighethos vetenskapliga publikationer. Dietetik A (T4) Moment 1. Immunologi 1. Förstå hur variation hos antigenreceptorer uppstår. 2. Förstå principerna för tolerans och reglering av immunförsvaret. 3. Förklara skillnaden mellan ospecifikt och specifikt försvar, humoral och cellulär immunitet, samt redogöra för respektive försvarssystems effektormekanismer. 4. Redogöra för inflammationsförloppets olika steg. Moment 2. Dietetik: en introduktion 5. Använda och diskutera kring principerna för yrkesetiskt kodex. 6. Identifiera och jämföra olika begrepp och termer som används inom hälso- och sjukvården och som yrkesverksam dietist. Moment 3. Dietetik med sjukdomslära I 7. Förstå och diskutera kring olika aspekter när det gäller palliativ vård. 8. Redogöra för kost- och nutritionsrelaterade sjukdomar, deras inverkan på nutritionsstatus samt tillhörande kost- och nutritionsbehandling. 9. Tillämpa och reflektera över olika typer av nutritionsstöd samt dess användningsområden. 10. Tillämpa och hantera konsistensanpassad kost som kan bli aktuellt för patienter med tuggoch sväljsvårigheter.

12 11. Hantera olika produkter och tillbehör vid enteral nutrition och visa förmåga att kunna planera för denna nutritionsbehandling. 12. Utföra en nutritionsutredning samt föreslå, planera och motivera lämplig kost- och nutritionsbehandling. 13. Analysera, värdera och argumentera kring mat och måltider som berör både individ och måltidsverksamhet inom vård och omsorg. Moment 4. Dietetik med sjukdomslära II 14. Redogöra för kost- och nutritionsrelaterade sjukdomar och deras inverkan på nutritionsstatus samt förstå principerna för allmän farmakologi och kost- och läkemedelsinteraktioner. 15. Föreslå adekvat nutritionsutredning samt planera och motivera lämplig kost- och nutritionsbehandling. 16. Reflektera över och hantera olika nutritionsaspekter vid njursjukdom. 17. Undersöka, presentera och reflektera kring aktuella metoder som förekommer för viktreduktion. 18. Planera och genomföra en målgruppsanpassad presentation inom området diabetes. 19. Diskutera och reflektera kring genusperspektiv inom kommande yrkesverksamhet. 20. Förstå och diskutera kring principerna för journalföring 21. Förstå och diskutera principerna för NCP & IDNT 22. Sammanställa och analysera vetenskapligt underbyggd litteratur inom området kost och hjärt- och kärlsjukdom. Dietetik B (T5) Moment 1. Samtalet som redskap 1. Självständigt planera, genomföra och utvärdera kostsamtal med klienter utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet samt beakta yrkesetiskt kodex. 2. Reflektera kring och beakta olika aspekter när det gäller kommunikation och samtal med människor. Moment 2. Dietetik med sjukdomslära III 3. Redogöra för kost- och nutritionsrelaterade sjukdomar och dess inverkan på nutritionsstatus. 4. Utföra en kost- eller nutritionsutredning samt föreslå, planera och motivera en lämplig kost- eller nutritionsbehandling. 5. Utföra och presentera en vetenskaplig fördjupning och analys inom ett nutritionsrelaterat område. 6. Reflektera och argumentera kring etiska aspekter inom kommande yrkesverksamhet. Moment 3. Kommunikation i kliniskt arbete : 7. Beakta olika former av professionella samtal. 8. Tillämpa sin kommunikativa förmåga i samtal. 9. Reflektera kring och beakta olika aspekter vid kommunikation med inriktning mot dietistens arbete. Moment 4. Dietetik med sjukdomslära inom pediatrik IV 10. Redogöra för kost- och nutritionsrelaterade sjukdomar hos barn och ungdomar. 11. Utföra kemiska beräkningar inom området nutrition för barn 12. Utföra en kost- och nutritionsutredning samt föreslå, planera och motivera lämplig kostoch nutritionsbehandling för barn och ungdomar.

13 13. Värdera hur olika faktorer påverkar barns tillväxt under olika åldrar. 14. Identifiera och värdera nutritionsstatus hos barn och ungdomar. Examensarbete inom dietistprogrammet (T6) Moment 1. Projektplanering, datainsamling och inledande analysarbete, 6 hp 1. Identifiera och formulera en avgränsad kostvetenskaplig forskningsfråga. 2. Planera, genomföra och motivera en datainsamling i enlighet med vald forskningsmetod och inom givna tidsramar. 3. Ge exempel på relevant analys av insamlat material. 4. Välja och motivera relevant forskningsmetod utifrån aktuell forskningsfråga. 5. Tillämpa ett forskningsetiskt förhållningssätt. Moment 2. Analys samt produktion, presentation och försvar av uppsats, 9 hp. 6. Söka, samla och integrera information om det vetenskapliga kunskapsläget i relation till den egna forskningsfrågan. 7. Bearbeta och analysera insamlade data med vetenskapligt vedertagna metoder. 8. Presentera resultat som relaterar till den egna forskningsfrågan. 9. Självständigt producera en uppsats inom givna tidsramar i enlighet med etablerade vetenskapliga normer gällande språkbruk och formalia. 10. Utvärdera den valda forskningsmetodens styrkor och begränsningar i relation till den egna forskningsfrågan. 11. Värdera och kritiskt tolka relevant vetenskaplig litteratur i relation till den egna forskningsfrågan. 12. Diskutera egna forskningsresultat i relation till det vetenskapliga kunskapsläget och kritiskt utforska alternativa tolkningar och slutsatser. 13. Diskutera genusperspektiv och yrkesrelevans i relation till egna forskningsresultat. 14. Tillämpa ett forskningsetiskt förhållningssätt. 15. Självständigt diskutera och försvara sin uppsats. 16. Granska, värdera och diskutera andra studenters uppsatser. Klinisk utbildning i dietistprogrammet (T6) 1. Självständigt planera, genomföra, utvärdera och dokumentera kost- och nutritionsbehandling respektive kostinformation utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet samt beakta yrkesetiskt kodex. 2. Identifiera och visa på förhållanden inom aktuellt verksamhetsområde gällande genus och etik. 3. Motivera ordinerad kost- och nutritionsbehandling vid samverkan med handledaren och/eller andra yrkeskategorier inom vården. 4. Hantera professionella relationer med patient, anhörig, handledare eller annan vårdpersonal med avseende på respekt, integritet, empati och kommunikation, samt visa förståelse för andras uppfattningar som grund för samverkan.

14 Nationella mål Dietistexamen Bilaga 3 Nationella mål för dietistexamen För dietistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som dietist. För dietistexamen skall studenten 1. visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och 2. visa kunskap om relevanta författningar. För dietistexamen skall studenten 3. visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka och bedöma näringsintag, näringstillstånd och näringsbehov, 4. visa förmåga att planera och hantera nutritionsbehov för olika grupper i samhället samt förmåga att utbilda och informera om kost och hälsa, 5. visa förmåga att förebygga, utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar, 6. visa förmåga att initiera och använda nya metoder inom området, 7. visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 8. visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, 9. visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera vidtagna åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, 10. visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 11. visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. För dietistexamen skall studenten 12. visa självkännedom och empatisk förmåga, 13. visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 14. visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och 15. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. (Högskoleförordningen, Bilaga 2 examensordningen) Lokala mål för aktuell examen Den studerande skall också visa förmåga att kommunicera på engelska inom programmets huvudområde. visa förmåga att utifrån genusvetenskapliga perspektiv problematisera och analysera för programmet centrala teorier och begrepp.