POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Norrgatan

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (11) Serviceförvaltningen Beslutsorgan Servicenämndens arbetsutskott Tid Torsdagen den 14 juni, kl Plats Bolmen 2 Ärenden 1. Val av justerare 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Remiss - Förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun (SVN 2018/0024-2) 5. Remiss - Policy för reklam i det offentliga rummet (SVN 2018/0025-2) 6. Uppföljning matsedel och svinn 7. Remiss - Digital Agenda Förvaltningen informerar 9. Utbyggnad av gruppbostad på Styrmansvägen 32, Träslövsläge (SVN 2018/0041-2) 10. Månadsrapport maj Harald Lagerstedt Ordförande Elisabeth Eriksson Sekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan svn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (11) 4. Remiss - Förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun Dnr: SVN 2018/ Handläggare: Lotta Olanya Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden Remiss - Förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun Förslag till beslut Servicenämnden beslutar 1. som svar på remissen ställa sig bakom förvaltningens yttrande. Beskrivning av ärendet Ett förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun har arbetats fram av samhällsutvecklingskontoret. I arbetet har byggnadsnämndens, hamn- och gatunämndens och servicenämndens presidier deltagit. Då policyn berör hela kommunen, har den lämnats på remiss till samtliga nämnder. Beslutsunderlag Förslag till Policy för medborgardialog i Varbergs kommun Övervägande Förslaget till policy för medborgardialog täcker hela processen och är bra och tydlig. Förslaget att genomföra dialog kan komma från både politiker och/eller tjänstemän men det är politikerna som äger processen. I policyn tydliggörs arbetet och ansvaret för återkoppling av resultat av dialogen till medborgarna. Detta är bra, då det är viktigt att det återförs till medborgarna, för att upprätthålla en fortsatt bra dialog. Den översta nivån i delaktighetstrappan benämns med två olika begrepp medbeslutande och medbestämmande. Det borde vara samma. Där står sedan i förklaringen; när den representativa församlingen delegerar till en icke representativt vald grupp av personer att fatta beslut inom en bestämd ram och budget eller vid en beslutande folkomröstning. Enligt Sveriges riksdag är

3 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (11) kommunala folkomröstningar alltid rådgivande. Att hänvisa till beslutande folkomröstning blir då motsägelsefullt. I förslaget står att policyn ska kompletteras med riktlinjer. Det bör framgå i policyn vilken målgrupp riktlinjerna ska vända sig till. Ekonomi och verksamhet Förslaget till policy innebär ingen direkt påverkan på servicenämndens ekonomi eller verksamhet. Serviceförvaltningen John Nilsson T f förvaltningschef Lotta Olanya Verksamhetsutvecklare Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Verksamhetsutvecklare

4 Remiss 1 (1) Dnr: KS 2016/ Till samtliga nämnder och bolag Strategisk utveckling Kristina Hylander, Begäran om yttrande Ärende Förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun Diarienummer KS 2016/0026 Yttrande senast Kommunstyrelsens förvaltning Kristina Hylander POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

5 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 105 Dnr KS 2016/0026 Remiss - policy för medborgardialog i Varbergs kommun Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. översända förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun på remiss till kommunens nämnder och bolag. Beskrivning av ärendet Arbetsutskottet beslutade 9 februari 2016, 51 uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att utarbeta förslag till principer för medborgardialog. Arbetsutskottet beslutade 10 januari 2017, 2, hemställa hos byggnadsnämnden, hamn- och gatunämnden och servicenämnden att nämndernas presidier ska utgöra styrgrupp för arbetet med att utarbeta principer för medborgardialog. Ett förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun har arbetats fram i nära samarbete med styrgruppen. En policy berör alla kommunens nämnder. Därför föreslås att förslaget går på remiss till nämnderna. Arbetsutskottet beslutar gemensamt att lägga till texten och bolag i beslutspunkt 1. Beslutsunderlag Beslutsförslag 16 februari Förslag till policy för medborgardialog i Varbergs kommun 9 februari Övervägande En policy berör alla kommunens nämnder. Därför föreslås att förslag till policy för medborgadialog i Varbergs kommun går på remiss till nämnderna. Protokollsutdrag: Samtliga nämnder och bolag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

6 Policy 1 (4) Dnr: KS 2016/ Policy för medborgardialog i Varbergs kommun Varför medborgardialog? Varbergs kommuns vision är att bli västkustens kreativa mittpunkt. Till visionen hör förhållningssätten: Hållbarhet och Delaktighet Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke. I vissa ärenden är dialog en lagstadgad skyldighet för kommunen, som Plan och bygglagens (2010:900) regler om samråd i framtagandet av planer. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk anger de nationella minoriteternas rätt till inflytande. Kommunallagen (217:725), 8 kap. 3, föreskriver att nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som brukar deras tjänster. Många medborgare vill engagera sig i utvecklingen av sin kommun men många gånger endast för en begränsad tid eller för ett särskilt område eller fråga. Dessutom är förtroendevalda måna om och intresserade av att föra dialog med medborgarna för att på så sätt få så många perspektiv på en fråga som möjligt. Medborgardialog ersätter inte den representativa demokratin utan kompletterar den. Medborgardialogen ska ge de förtroendevalda ett bredare underlag inför beslut samt vara ett komplement till det beslutsunderlag som tjänstpersonerna tar fram. De förtroendevalda har alltid ansvaret för helhetsbedömningar och för att fatta de slutliga besluten. Vad är medborgardialog i Varbergs kommun? Medborgardialog ska vara ett planerat och strukturerat arbetssätt och en del av styrningen. Medborgardialog kan ske med olika grad av inflytande på lösningar och slutliga beslut. Det ska alltid vara tydligt i inbjudan till och vid dialogtillfället vilken inflytandegrad dialogen har, så att förväntningarna hos dem som deltar stämmer överens med kommunens intention med dialogen. De olika delaktighetsgraderna kan beskrivas genom delaktighetstrappan. Trappan visar att graden av delaktighet och påverkansmöjlighet varierar beroende på vilken dialogform man väljer. Det betyder inte att den ena formen är bättre än den andra. Därför är första steget att inför varje dialog ta ställning till vilken grad av delaktighet som är aktuell och därefter POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

7 2 (4) Dnr: KS 2016/ analysera vilka som är berörda och som dialogen vänder sig till. Det viktiga är att man i varje dialog är tydlig med vilken inflytandegrad som är aktuell. Information är nödvändig för att göra det möjligt för medborgarna att kunna vara delaktiga och för att få förståelse för en fråga och de alternativ, möjligheter och lösningar som är tänkbara. Konsultation då medborgarna får möjlighet att ge respons på analyser och förslag på möjliga lösningar men kan också handla om att ta emot och behandla medborgarnas synpunkter och frågor. Dialog när medborgarna ges möjlighet att tillsammans med andra föra dialog i frågor som rör kommunens utveckling. Alla som deltar i dialogen har möjlighet att framföra och argumentera för sina åsikter för att utveckla förståelse och samförstånd i syfte att medborgarnas intresse kunskap och önskemål vägs in och beaktas i den fortsatta politiska processen. Inflytande när medborgarna ges möjlighet att vara delaktiga i en fråga över tid och ges inflytande över val av lösningar (fram till de/det förslag som bildar underlag för demokratiska beslut). Medbestämmande när den representativa församlingen delegerar till en icke representativt vald grupp av personer att fatta beslut inom en bestämd ram och budget eller vid en beslutande folkomröstning. Alla stegen i dialogtrappan utgör med ett samlingsbegrepp medborgardialog. Till vad används medborgardialog? Syftet med medborgardialog är flera. Medborgardialog är främst de förtroendevaldas verktyg i styrning och beslutsfattande. Medborgarna kan i dialog tillföra perspektiv, kunskap och idéer som medverkar till att bredda och fördjupa beslutsunderlag och som kan bidra till att de förtroendevalda kan fatta väl underbyggda beslut.

8 3 (4) Dnr: KS 2016/ Syftet är också att medborgarna ska känna delaktighet i de kommunala frågor som angår dem och att ge medborgarna kunskap om och förståelse för det demokratiska systemet och för de förtroendevaldas uppdrag att fatta beslut som tar hänsyn till helheten. Förvaltningarna kan i sitt utvecklingsarbete använda brukardialog som ett verktyg för att utveckla, förbättra och förnya sina tjänster och sin verksamhet. Detta kan ske på tjänstepersoners initiativ och genomförande och är inte det som här menas med medborgardialog. Beslut om ändring av tjänster och verksamheter följer ordinarie beslutsoch delgeringsordning. När sker medborgardialog? Medborgardialog ska ske väl planerat, strukturerat och beslutad av den politiska församling som har ansvar för det som dialogen avser för att kunna bli en del i styrningen. Initiativet till dialog kan både tas av nämnd/styrelse och förvaltningsorganisationen men beslut fattas alltid av den aktuella nämnden/styrelsen. Ordföranden i nämnden/styrelsen initierar förslag till dialog till beslutsprocessen. Beslut om medborgardialog får inte vidaredelegeras. Medborgardialog ska endast användas i ärenden som är påverkbara, företrädesvis tidigt i processen och där resultatet av dialogen kan utgöra ett komplement till övrigt beslutsunderlag. Medborgardialog kan också vara värdefullt vid utvärderingen av resultatet av ett fattat beslut. Dialog är inte aktuellt när ett beslut redan är fattat och frågan inte längre är påverkbar eller om man inte avser att använda resultatet av dialogen. Vem deltar? Medborgardialog är de förtroendevaldas verktyg och de förtroendevalda beslutar om, äger och deltar i respektive dialog som dialogpolitiker och representanter för Varbergs kommun. Tjänsteorganisationen stödjer de förtroendevalda med planering, i genomförande och utvärdering av dialogen. Medborgarna deltar med sin kunskap, sina idéer och synpunkter beroende på dialogens inflytandegrad. För att få ett användbart resultat av dialogen, är det viktigt att ett brett och representativt urval av dem som är berörda, deltar i den. Därför ska en målgruppsanalys alltid föregå dialogen liksom aktiviteter för att bjuda in och nå målgrupperna. Kan inte representativitet uppnås, ska man överväga om dialogen ska genomföras eller inte. Med medborgare menas här de som bor, verkar och vistas i kommunen.

9 4 (4) Dnr: KS 2016/ Värdegrund för medborgardialog i Varbergs kommun Medborgardialog i Varbergs kommun bygger på Varbergs kommuns vision och förhållningssätt om kreativitet, delaktighet och hållbarhet. Medborgardialoger i Varbergs kommun ska kännetecknas av transparens, öppenhet, tillit och medskapande. Hur fördelas ansvaret? Initiativ till dialog förtroendevalda och/eller tjänstepersoner. Beslut om dialog den nämnd(er)/styrelse som förfogar över aktuell fråga/ärende, var för sig om flera nämnder är involverade Planering och efterarbete aktuell/aktuella förvaltningar Genomförande av dialog förtroendevalda med stöd från tjänstepersoner Ekonomi respektive nämnd ansvarar för egna dialogkostnader. I de investeringsprojekt där medborgardialog ingår, ska kostnaden för dialogen ingå i kostnaden för investeringen. Som stöd för, och för utveckling av, kommunens dialogkompetens, ska ett nätverk med representanter för förvaltningarna finnas. Nätverket samordnas av kommunstyrelsens förvaltning. Kontaktpersonerna ska ges möjlighet till kompetensutveckling inom området. Kompetensutveckling ska också erbjudas de förtroendevalda som deltar i dialoger. Policyn för medborgardialog i Varbergs kommun kompletteras med Riktlinjer för medborgardialog i Varbergs kommun.

10 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (11) 5. Remiss - Policy för reklam i det offentliga rummet Dnr: SVN 2018/ Handläggare: Lotta Olanya Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden Remiss - Policy för reklam i det offentliga rummet Förslag till beslut Servicenämnden beslutar 1. tillstyrka Förslag till Policy för reklam i det offentliga rummet. Beskrivning av ärendet Kommunen ser en ökad efterfrågan från privata aktörer på att sätta upp reklambudskap, och internt har behovet lyfts av platser att sprida information på. Förslag på en övergripande policy för hantering har tagits fram och skickats på remiss till samtliga nämnder och bolag i kommunen. Policyn syftar till att vara vägledande genom att klargöra kommunens syn på och förhållningssätt till reklam i det offentliga rummet. Med denna som grund skapas förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för berörda förvaltningar. Förslag till policy har skickats på remiss till samtliga nämnder och bolag i kommunen. Beslutsunderlag Förslag till Policy för reklam i det offentliga rummet Övervägande Det förslag till policy som tagits fram, är tänkt att skapa förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för samtliga förvaltningar och bolag, utan att begränsa förvaltningarnas egna ansvarsområden. Den tydliggör kommunens roll som aktiv aktör vad gäller estetisk utformning. Nyttan med reklam/information och var den placeras ska sättas i relation till omgivningen. Dessutom beskrivs att detta ska vägas mot samhällsnyttan och hur det påverkar stadens attraktivitet.

11 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (11) Policyn är generellt utformad och servicenämnden bedömer att den möjligen berör vissa av nämndens verksamheter, såsom exempelvis Varberg direkt. Servicenämnden ser positivt på förslaget till policy. Utifrån detta tillstyrker servicenämnden förslaget. Ekonomi och verksamhet Förslaget till policy innebär ingen direkt påverkan på servicenämndens ekonomi eller verksamhet. Serviceförvaltningen John Nilsson T f förvaltningschef Lotta Olanya Verksamhetsutvecklare Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Verksamhetsutvecklare

12 Yttrande 1 (1) Dnr: KS 2018/ Samtliga nämnder och bolag Kommunkansliet Charlott Elisson, Begäran om yttrande Ärende Policy för reklam i det offentliga rummet Diarienummer KS 2018/0062 Yttrande senast 29 juni 2018 Kommunkansliet Charlott Elisson POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

13 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 107 Dnr KS 2018/0062 Remiss - policy för reklam i det offentliga rummet Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. skicka Policy för reklam i det offentliga rummet, på remiss till samtliga nämnder och bolag. Beskrivning av ärendet Frågan om reklam i det offentliga rummet har aktualiserats på flera håll i vår organisation. Kommunen ser en ökad efterfrågan från privata aktörer på att sätta upp reklambudskap, och internt har behovet lyfts av platser att sprida information på. En övergripande policy för hantering saknas och har efterfrågats av bland annat stadsbyggnadskontoret, hamn- och gatuförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Policyn syftar till att vara vägledande genom att klargöra kommunens syn på och förhållningssätt till reklam i det offentliga rummet. Med policyn som grund skapas förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för berörda förvaltningar. Beslutsunderlag Beslutsförslag 15 februari Policy för reklam i det offentliga rummet. Övervägande Det har varit en balansgång att ta fram en policy som är tillräckligt tydlig för att utgöra ett verkligt stöd, men som inte begränsar förvaltningarna utifrån de egna ansvarsområdena genom att vara för detaljerad. Med policyn som grund ska nyttan med reklam/information och dess placering ske med stor hänsyn till omgivningen och vägas mot samhällsnyttan och hur det påverkar stadens attraktivitet. För verksamheter kan angränsande befintliga styrdokument behöva ses över så att de följer policyns inriktning. Protokollsutdrag: Samtliga nämnder och bolag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

14 Beslutsförslag 1 (2) Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens förvaltning Charlott Elisson Policy för reklam i det offentliga rummet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar 1. skicka Policy för reklam i det offentliga rummet, på remiss till samtliga nämnder och bolag. Beskrivning av ärendet Frågan om reklam* i det offentliga rummet har aktualiserats på flera håll i vår organisation. Kommunen ser en ökad efterfrågan från privata aktörer på att sätta upp reklambudskap, och internt har behovet lyfts av platser att sprida information på. En övergripande policy för hantering saknas och har efterfrågats av bland annat stadsbyggnadskontoret, hamn- och gatuförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Policyn syftar till att vara vägledande genom att klargöra kommunens syn på och förhållningssätt till reklam i det offentliga rummet. Med policyn som grund skapas förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för berörda förvaltningar. * Reklam i detta sammanhang, när en extern aktör är inblandad, har oftast ett kommersiellt syfte medan internt fokus ligger på information och marknadsföring av vår verksamhet och evenemang. Beslutsunderlag Kommunkansliets beslutsförslag Policy för reklam i det offentliga rummet Övervägande Det har varit en balansgång att ta fram en policy som är tillräckligt tydlig för att utgöra ett verkligt stöd, men som inte begränsar förvaltningarna utifrån de egna ansvarsområdena genom att vara för detaljerad. Med policyn som grund ska nyttan med reklam/information och dess placering ske med stor hänsyn till omgivningen och vägas mot samhällsnyttan och hur det påverkar stadens attraktivitet. För verksamheter kan angränsande befintliga styrdokument behöva ses över så att de följer policyns inriktning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg

15 2 (2) Dnr: KS 2018/ Ekonomi och verksamhet Det finns inga kostnader att beakta i direkt anslutning till ett fastställande av policyn. Däremot anger policyn att Varbergs kommun ställer sig positiva till möjligheten, att genom eget ägandeskap, exponera budskap på digitala skärmar utmed E6:an vilket således kan bli en budgetfråga på sikt. Samråd Kommunstyrelsens förvaltning har varit sammankallande i arbetet och frågan har behandlats av en grupp bestående av representanter från hamn- och gatuförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, Näringslivs- och destinationskontoret, avdelningen för mark och exploatering, Varbergs Fastighets AB samt kommunjurist på kommunstyrelsens förvaltning. Policyn har också diskuterats och förankrats i kommunledningskontorets ledningsgrupp. Kommunstyrelsens förvaltning Henrik Lundahl Kanslichef Charlott Elisson Kommunikationsstrateg Protokollsutdrag Samtliga nämnder Samtliga bolag

16 POLICY 1 (3) Dnr: Diarienr Kommunledningskontor Charlott Elisson, Policy för reklam i det offentliga rummet Bakgrund och syfte med policyn Frågan om reklam* i det offentliga rummet har aktualiserats på flera håll i vår organisation. Kommunen ser en ökad efterfrågan från privata aktörer på att sätta upp reklambudskap, och internt har behovet lyfts av platser att sprida information på. En övergripande policy för hantering saknas och har efterfrågats av bland annat stadsbyggnadskontoret, hamn- och gatuförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Policyn syftar till att vara vägledande genom att klargöra kommunens syn på och förhållningssätt till reklam i det offentliga rummet. Med policyn som grund skapas förutsättningar att vidareutveckla mer detaljerade riktlinjer för berörda förvaltningar. *Reklam i detta sammanhang, när en extern aktör är inblandad, har oftast ett kommersiellt syfte medan internt fokus ligger på information och marknadsföring av vår verksamhet och evenemang. Det ska inte blandas ihop med hänvisningsskyltar eller verksamhetsskyltar som till exempel anger namnet på en butik eller en restaurang. Varbergs kommun är en aktiv aktör Vid beslut som innebär reklam i det offentliga rummet ska kommunen alltid vara en aktiv aktör vad gäller estetisk utformning. Placering av reklam ska ske med stor hänsyn till omgivningen och vägas mot samhällsnyttan och hur det påverkar stadens attraktivitet. All förekomst av reklam, oavsett det är av kommunen tillhandahållna affischeringsplatser, digitala informationstavlor, reklamfinansierad evenemangsinformation eller andra reklaminslag, ska kännetecknas av att det hålls snyggt och välvårdat. Gemensamt för all skyltning där Varbergs kommun är avsändare är att bildoch textmaterial ska utformas i enlighet med Varbergs kommuns varumärkesplattform och grafiska profilmanual. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan ks@varberg.se Kommunledningskontor TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

17 (3) Dnr: Diarienr Skyltar på allmän plats och på privata fastigheter Varbergs kommun ska vara restriktiv med att bevilja bygglov och andra tillstånd för både analoga och digitala skyltar, utifrån ett gestaltningsmässigt perspektiv utmed allmänna vägar på såväl allmän plats som på privata fastigheter. Restriktiviteten gäller i synnerhet utmed entréer och infartsvägar till centralorten, men också till serviceorterna. En mer generös tillämpning och större skyltskala kan accepteras vid evenemangsplatser, vid verksamhetsområden (industriområden) och på mindre exponerade platser i ytterområden samt på landsbygden, där kringliggande landskap och vegetation används som stöd för att skapa en harmonisk helhetsbild. Vid ansökan om skyltning på fasader och byggnader utmed landsväg och i innerstad sker handläggning och tillämpning i enlighet med upparbetad praxis och gällande riktlinjer för tillfällig affischering och skyltning i innerstaden. Digitala skyltar utmed E6:an Varbergs kommun ställer sig positiv till möjligheten att exponera egna budskap på digitala skärmar på strategiska platser utmed E6:an inom Varbergs kommun. Skärmarna bör ägas av Varbergs kommun, genom kommunstyrelsens förvaltning, som därmed kan säkerställa att budskapen som presenteras bidrar till att stärka Varberg kommuns varumärke, Varbergs destinationsutveckling samt har ett brett allmänintresse. Platsen kan även upplåtas till extern annonsör mot betalning. Annonsören och Varbergs kommun står då som gemensam avsändare. Utgångspunkten är att budskapet ska bidra till att stärka Varbergs kommuns varumärke, som en kreativ och inspirerande plats, i enlighet med Varbergs kommuns varumärkesplattform. Reklamfinansierad samhälls- och evenemangsinformation i innerstaden Kommunen har behov av att nå ut med information och av att marknadsföra sig. Varbergs kommun ställer sig därför positiv till möjligheten att samverka med någon extern aktör, där kommunen får utrymme att exponera budskap utan kostnad, mot att aktören i gengäld får exponera reklambudskap i offentliga rummet. Det kan till exempel ske i form av digitala annonsskyltar. I en eventuell kommande avtalsteckning ska etiska aspekter vad det gäller reklambudskapens innehåll beaktas och omnämnas. Kommunens egna budskap ska innehålla information om kommunens verksamhet och utveckling, och/eller marknadsföra evenemang med mål att förenkla för människor, skapa stolthet och stärka Varbergs varumärken. Varbergs kommun ska fortsatt värna den kulturhistoriska miljön i innerstan genom en sparsam skyltning. Platserna ska väljas med omsorg och med en

18 (3) Dnr: Diarienr strävan att upplevas som ett så naturligt inslag som möjligt i stadsmiljön, exempelvis utmed handels- och kollektivtrafikstråk. I vanlig ordning krävs upplåtelse av allmän plats och att byggnadsnämnden prövar ärendet utifrån PBL (plan- och bygglagen). Särskild omsorg vid kulturhistoriskt intressanta platser och byggnader Reklamskyltning får ej ske vid särskilt kulturhistoriskt intressant platser och byggnader. Exempelvis ska strandpromenaden, kallbadhuset, Societetsparken och området runt Varbergs fästning vara reklamfria zoner. Undantag kan göras i samband med tillfälliga evenemang. Förtydligande: Vid verksamhetsskyltning på kulturhistoriskt intressanta byggnader ställs särskilda krav. Skylten får inte störa viktiga byggnadsdelar eller detaljer och det ställs högre krav på att skylten anpassas estetiskt till byggnaden, genom att exempelvis använda friliggande bokstäver. Lagrum Lagrum och tillståndshantering att beakta inför beslut om reklam i det offentliga rummet reglerar till exempel tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och stadsmiljö.

19 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (11) 6. Uppföljning matsedel och svinn Dnr: Handläggare: Kristian Helgesson Dokument: Underlag bifogas

20 Uppföljning matsedel VT juni 2018

21 Hur mycket mat går det åt? gram mat + sallad - elevsvinn maj 2017 september 2017 februari 2018 april 2018 Medelvärde Vegetarisk Fisk Färs Korv Fågel juni 2018

22 Reflektioner Soppa förekommer främst på vegetariska dagar Detta påverkar serveringsmängden Volymen från salladsbuffén påverkas inte av huvudkomponenten Elevsvinnet ligger på samma nivå eller något lägre på de vegetariska dagarna Ingen förändring gällande serveringsmängd samt tallrikssvinn på nöt- kontra hönsfärsdagarna 5 juni 2018

23 Svinnet Tallriksvinnet ligger stabilt kring 20 g per ätande och dag Serveringssvinnet på huvudkomponent Medel fyra mätningar under 2017 var 10,6% Medel två mätningar under 2018 var 8,5% Serveringssvinnet på salladsbordet Medel fyra mätningar under 2017 var 9,7% Medel två mätningar under 2018 var 9,6% Varje dag slängs ca 340 kg Hälften från serveringslinjen och hälften från tallrikarna 5 juni 2018

24 Alternativa rätter Vegetariskt som alternativ Alla skolor (1 undantag) serverar ett vegetariskt alternativ alla dagar i veckan ca kg vegetariskt alternativ produceras varje dag I snitt slängs 17% av det vegetariska alternativet Soppa som tredjerätt ca 5 mottagningskök samt alla tillagningskök på skola serverar soppa tre dagar i veckan eller oftare I snitt slängs 28% av soppan enligt den senaste mätningen 5 juni 2018

25 Kvalitetsutveckling

26 Matlabbet 5 juni 2018

27 Har du ett läckert recept? Vill du hjälpa till att inspirera kollegor? Har du ett recept på frukost, mellanmål, bröd eller en sallad som du tycker att alla borde få ta del av? Då har du chansen att vara med i en receptbok och kanske blir det du som vinner ett fint pris. Skicka ett e-postmeddelande med ingredienserna / samt tydliga mått och instruktioner. I "Ämne" skriver du någon av följande kategorier: frukost, mellanmål, sallad eller bröd. Sedan skickar du in det till kos@ varberg.se senast 31 maj. Ta chansen och skicka in ditt bästa recept! Har du frågor - vänd dig till Sophia Ånhed på e-post sophia.anhed@varberg.se. VARBERGS KOMMUN

28 Klimat(smart)mat

29 Styling & matfotografering

30 Instagram-konton Enhet Namn på kontot Ankarskolan ankarskolanmat Bockstensskolan bockstenvarberg Bolmens Förskola bolmens.kok Bosgårdsskolan bosgarsskolanskok Ekekullen ekekullenkok Haga Skolan hagaskolansrestaurang Håstensskolan hastensskolanskok Kungsängen kungsangen_kok Limagården limakoket Lindbergs Skola lindbergkok Mariedals Skola mariedalskolankos Peder Skrivare Hus 1 Köket pederskrivaresskolaskok Påskbergsskolan teampaskberg Skällinge Skola skallingeskola_kos Tröningebjärs tronningebjars_tillagningskok Trönninge Skola tronningeskolasrestaurang Vidhögeskolan vidhogeskolanskok Östergården restaurang_ostergarden Applagårdens förskola applagardenskok 6/5/2018

31 Bondens dag 5 juni 2018

32 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (11) 7. Remiss - Digital Agenda Dnr: SVN 2018/0038 Handläggare: Håkan Axelsson Dokument: Underlag bifogas.

33 1 (1) Dnr: KS Serviceförvaltning Linda Svensson, Samtliga nämnder, bolag och kommunalförbund i Varbergs kommun Yttrande önskas i följande ärende: Ärende Digital Agenda Diarienr KS Yttrande senast 1 september 2018 Fel! Hittar inte referenskälla. Linda Svensson POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan svn@varberg.se Serviceförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

34 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdes protokoll Ks au 195 Dnr KS 2018/0241 Digital agenda för Varbergs kommun , remiss Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. remittera förslag till Digital agenda till samtliga nämnder och bolag för yttrande. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 15 december 2015, 213, att anta den digitala agendan för Varbergs kommun. Samtidigt fick kommunstyrelsen i uppdrag att årligen revidera agendan. IT-avdelningen har av kommunstyrelsen fått uppdraget att ta fram förslag till strategiska dokument som rör utveckling av IT/ digitalisering. Förslag till Digital agenda har hanterats inom Varbergs kommuns styrmodell för IT-verksamhet. Innehållet har omarbetats utifrån de behov som verksamheterna framför i möten med IT-avdelningen på strategisk nivå. Digitaliseringsgruppen, med representanter från verksamheterna, har varit delaktiga i att formulera förslaget. Digitaliseringsgruppen har även ett särskilt ansvar att prioritera, planera och följa upp genomförandet av den digitala agendan. Årets upplaga innehåller färre områden än den föregående. Ett område som lyfts är ledning. Bes I uts underlag Beslutsförslag 23 april Förslag till Digital agenda Övervägande Förvaltningar och bolag har framfört önskemål om att få yttra sig över förslag till den digitala agendan innan den behandlas av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens hantering av agendan förtydligades viljeinriktningen genom tillägg av Varberg ska som avslutning av respektive område. I den nu aktuella agendan finns därför punkter med på samma sätt. Protokollsutdrag: Samtliga nämnder och bolag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

35 Styrdokument 1 (16) IT-avdelningen Linda Svensson, Digital agenda för Varbergs kommun, Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: Digital agenda för Varbergs kommun Beslutsdatum: Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet Diarienummer: KS2018/0241 Giltig till och med: Tills vidare Senast reviderad:

36 (16) Innehåll Digital agenda för Varbergs kommun, Inledning... 3 Digitalisering drivs av ledarskap och kultur... 3 Syfte... 3 Varbergs kommuns styrmodell för digitalisering... 4 Dokument att förhålla sig till... 4 De globala hållbarhetsmålen... 4 FN:s Barnkonvention... 4 EU... 4 Nationellt... 5 Regionalt... 6 Lokalt Bredbandsutbyggnad Informationssäkerhet, integritet Självservicetjänster och digital förvaltning Spetsteknik och artificiell intelligens (AI) Arkitektur, standarder och öppna data Ledarskap, kultur och samverkan Digital innovation - arbetssätt och kompetens Medborgardialog...15 Länkar:...16

37 (16) Inledning Digitalisering drivs av ledarskap och kultur Varbergs kommun växer snabbt. För år 2030 är prognosen att Varberg har invånare. För att tillgodose medborgarnas, företagens och organisationernas behov, måste det framtida smarta samhället byggas med innovativa lösningar och ny teknik. Digitaliseringen är därför en självklar del av samhällsplaneringen, som bör ha sin utgångspunkt från medborgarnas livshändelser. Varbergs kommun har höga ambitioner att utvecklas ska kommunen vara Västkustens kreativa mittpunkt. Hållbarhet och delaktighet är förhållningssätten och nytänkande, framåtanda, kunskap och mod är nyckelorden i strävan att förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Prognosen visar även att personalförsörjning är tuff och det är svårt att locka personal till offentlig verksamhet. För att locka nya medarbetare behöver Varbergs kommun vara en attraktiv arbetsgivare och utveckla nya arbetssätt. I en värld som förändras allt snabbare krävs en kultur och ett ledarskap som tillåter misstag och firar framgångar på alla nivåer i organisationen. Varberg har genom sin vision goda förutsättningar att surfa på förändringsvågorna och göra det bästa av dem och inte hamna under och översköljas av dem. Men då måste Varberg våga kliva fram och visa mod och ett ledarskap på alla nivåer Den digitala agendan spänner över lång tid och förändringar sker snabbt, vilket gör det svårt att sia om vilka trender som kommer att vara avgörande för framtiden. Klart är dock att organisationen måste rusta sig för att snabbt kunna utvärdera och ta till sig nya tekniker och då är kulturen och ledarskapet avgörande. Utöver en tillåtande kultur är förstås resurser nödvändiga. Varbergs kommun står inte ensam i digitaliseringen. Utöver en självklar regional samverkan, riktlinjer på riksplanet och förordningar från EU, finns ett globalt perspektiv. Styrande dokument ska förhålla sig till FN:s barnkonvention och hållbarhetsmålen. Förändringen till ett mer digitalt samhälle berör båda dessa områden på ett ytterst märkbart sätt. Syfte Detta dokument har till syfte att stötta förvaltningarna i att utveckla sin verksamhet genom digitalisering. Det ska underlätta för invånare, företag och organisationer i Varbergs kommun. Den digitala agendan ska visa kommunens viljeinriktning de närmaste åren och följa intentionerna i den Digitala policyn för Varbergs kommun. En ny policy gäller från och med Agendan pekar ut områden som Varbergs kommun ska fokusera på under de närmaste åren och blir på det sättet en gemensam viljeinriktning för att möta verksamheternas utveckling genom digitalisering. Den belyser även områden som behöver tas upp för att hanteras på kommungemensam central nivå då utvecklingen berör kommunens verksamhet som helhet.

38 (16) Varbergs kommuns styrmodell för digitalisering Varbergs kommun har en styrmodell, Digitala tjänsters livscykel, för att arbeta med digitaliseringen i Varbergs kommuns verksamheter. Den digitala agendan är den gemensamma produkten av de möten och processer som ingår i modellen. Digitaliseringsgruppen består av representanter för både verksamheterna och IT-avdelningen på strategisk nivå och har av kommunstyrelsen fått i uppdrag att bevaka och följa upp de prioriterade områdena i den Digitala agendan. Med den Digitala agendans fokusområden som bas, hanterar Digitaliseringsgruppen uppföljning och prioritering av insatser. Ledningsgruppen för digital utveckling (LDU) är kommundirektörens stöd för beslut om frågor som rör digitalisering. Gruppens representanter består av förvaltningscheferna. Dokument att förhålla sig till De globala hållbarhetsmålen 2015 beslutade FN:s generalförsamling om 17 globala mål till år Syftet är att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa, att avskaffa extrem fattigdom och lösa klimatkrisen. Varbergs kommuns förmåga att uppfylla de globala målen kan minska de kommande åren om inte vissa delar av digitaliseringen genomförs på rätt sätt. Digitaliseringen kan rätt utnyttjad bidra till att minska miljöpåverkan och det är viktigt att ställa krav på alla inblandade att använda hållbara material och metoder, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. FN:s Barnkonvention Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn. 1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. 2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. 3. Alla barn har rätt till liv och utveckling. 4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den representerad. Digitaliseringen ska ske med hänsyn till dessa principer. Har till exempel alla barn samma rätt till utveckling om de inte har samma tillgång till bredband? EU I Europa 2020-strategin understryks hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft i EU. Varbergs kommun har 2020 ett väl utbyggt fibernät genom den höga målsättningen. Eventuella nya strategier

39 (16) framtagna av EU, 2020 och framåt, kommer att tas hänsyn till vid aktiviteter utifrån denna agenda. EU lanserar kontinuerligt nya projekt där vi kan delta och därigenom få stöd för digitaliseringsprojekt inom t.ex. hälsoområdet och samhälls-/stadsutveckling. Nationellt Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för en positiv utveckling och ett modernt samhällsbygge med hjälp av exempelvis automatisering, artificiell intelligens och sakernas internet. Detta bör ske genom ett visionärt men ansvarsfullt ledarskap där marknaden ges goda förutsättningar att utvecklas genom att människor är kompetenta och trygga i det digitala samhället. Citatet kommer från För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstrategi som regeringen presenterade I den finns fem delmål: D-kompetens I Sverige ska alla kunna utveckla och använda sin digitala kompetens D-trygghet - I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för alla att på ett säkert sätt ta del av, ta ansvar för samt ha tillit till det digitala samhället. D-innovation - I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för att digitalt drivna innovationer ska utvecklas, spridas och användas. D-ledning I Sverige ska relevant, målmedveten och rättssäker effektivisering och kvalitetsutveckling ske genom digitalisering. D-infrastruktur - Hela Sverige bör ha tillgång till infrastruktur som medger snabbt bredband, stabila mobila tjänster och som stödjer digitalisering. Hösten 2018 etableras den nya statliga myndigheten för digitalisering, bland annat med uppgift att samordna, utveckla, förvalta och tillhandahålla en nationell digital infrastruktur för den offentliga sektorn, samt främja användningen av denna. SKL:s handlingsplan innehåller fyra insatsområden med mål och aktiviteter för att åstadkomma gemensamma förutsättningar för digital utveckling. 1. Ledning och styrning 2. Principer, arkitektur och säkerhet 3. Informationsförsörjning och digital infrastruktur 4. Gemensamma processer och tjänster Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet antogs Regeringens övergripande mål för strategin är att det svenska skolväsendet ska vara ledande

40 (16) i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Barn- och utbildningsförvaltningen utgår från fyra huvudområden för att skapa likvärdighet för ökad måluppfyllelse: Likvärdig tillgång till digitala verktyg Infrastruktur Digitala lärresurser Professionsutveckling I likhet med de flesta andra av landets kommuner gick Varberg in som delägare i Inera Syftet är att enklare kunna utveckla gemensamma lösningar som bidrar till att effektivisera verksamheterna i kommuner, landsting och regioner. Regionalt Historiskt sett har svenska kommuner varit väldigt duktiga i att driva sin utveckling själv. När utvecklingen sker i en allt snabbare takt blir det också viktigare att arbeta mer tillsammans. I en relativt liten region som Halland är samverkan och samarbete extra nyttigt. Den regionala stödstruktur som etablerats i Halland bör kompletteras med en formellt beslutad strategisk grupp för digitalisering. Digitaliseringen är verksamhetsutveckling som berör samtliga verksamheter och kräver samtliga chefers och medarbetares engagemang. För att det halländska samarbetet ska flyta på krävs också högsta ledningens engagemang. Kommunstyrelsen i Varberg har i samband med beslut om Digitala agendan deklarerat att den ser positivt på samarbete vid digitalisering. Även Chefsgrupp Halland har visat viljan att prioritera digitalisering. Lokalt Varbergs kommun växer och det finns utmaningar i att möta den större kommunens behov i kompetensförsörjning och personalresurser. Detta ställer krav på att ta vara på den nya tekniken i olika former. Utöver nya kompetenser påverkas vår kultur och därmed även vårt ledarskap. Den snabba förändringstakt som digitaliseringen innebär förutsätter en förändringsbar organisation. Vi behöver möta samhällets behov och utveckla verksamheterna enligt Digitalt först. 1. Bredbandsutbyggnad Omvärld Bredbandsutbyggnaden är en grundförutsättning för att digitaliseringen ska nå önskad omfattning och uppfylla invånarnas behov. Här ska jämlikhet råda oberoende av var man bor i Varbergs kommun.

41 (16) Regeringens nya bredbandsstrategi Ett helt uppkopplat Sverige har följande mål: År 2020: 95 % 100 Mbit/s År 2025: 98 % 1 Gbit/s, 1,9 % 100 Mbit/s och 0,1 % 30 Mbit/s Region Halland har en Regional Bredbandsstrategi för Halland En gemensam utmaning är att nå de sista procenten med utbyggnaden och motverka utanförskap på grund av ekonomiska förutsättningar. Post- och telestyrelsen (PTS) har fått utökat uppdrag att stödja utformning av eventuella nya bidrag och ta fram underlag för de platser där man inte når fram med utbyggnaden. Utbyggnaden av bredband och invånares och företags utökade möjligheter att arbeta från oberoende geografisk placering kan komma att förändra samhällsutvecklingen på ett sätt som vi inte har planerat för. Det utbud som staden kan ge kan nås med ett ännu större utbud via nätet och det finns olika teorier om hur detta kommer att påverka utvecklingen. Lokalt Varbergs kommun antog en Bredbandsstrategi i januari 2018 med målet att överträffa de nationella målen: - Sträva efter att 99% ska ha tillgång till bredbandskapacitet med minst 1 Gbit/s år Bredbandsstrategin beskriver rollerna mellan Varbergs kommun och Varberg Energi med syftet att samordna helheten för att nå målen. Under 2018 publicerades en karta på varberg.se som visar aktuell information om utbyggnadsläget. Uppgifterna hämtas genom dialog med Varbergs Energi AB, övriga aktörer samt fiberföreningar. De fastigheter som av olika skäl inte kan nås med fiber ska kunna erbjudas andra möjliga lösningar för att få tillgång till kommunal service vid behov. Effekterna av den fortsatta digitaliseringen inom offentlig sektor inom välfärdsteknik och skolan förutsätter en ökad användning av bredbandsteknik. Alla invånare, företag och organisationer ska ha samma möjlighet att utvecklas digitalt, samt få möjlighet att nå s.k. samhällsnära tjänster digitalt. Varbergs kommun ska Utifrån PTS stödstruktur ta fram utformning av behov av alternativ finansiering i syfte att undvika utanförskap av utsatta områden och grupper. Följa upp att den antagna bredbandsstrategins mål nås under Formulera strategier för en fortsatt hållbar utveckling av bredband i hela Varbergs kommun

42 (16) 2. Informationssäkerhet, integritet Omvärld Informationssäkerhet innebär att vi hanterar informationen konfidentiellt (rätt person), säkerställer riktigheten (rätt information), gör den tillgänglig (rätt tid och rätt plats) samt att vi gör den spårbar. Invånarna ska känna en trygghet i att offentliga sektorn hanterar integritetskänslig information på ett korrekt sätt. Ett sätt att skydda information och säkerställa att rätt person får åtkomst till information är via e-legitimation. De nya Efos-korten (Efos=e-legitimation för offentlig sektor) är en nationell lösning med flest användare inom omsorgen. Lokalt Informationssäkerhet och integritet löper som en röd tråd genom hela den digitala agendan och berör så gott som samtliga områden. Inför att den nya Dataskyddsförordning skulle träda ikraft den 25 maj 2018 startade ett omfattande arbete inom informationssäkerhet samt IT-säkerhet. Arbetet innebar en toppbelastning under som därefter planar ut men innebär en fortsatt högre nivå än tidigare. Syftet med arbetet är att upprätthålla säkerheten så att risker för stora oväntade kostnader minimeras. I samband med införande av nya digitala lösningar finns stöd för såväl upphandlingskrav som metoder för att säkerställa att informationssäkerheten enligt Varbergs kommuns styrdokument följs. Riktlinjer och stöd för lagring behöver ständigt utvecklas för att förenkla processerna och underlätta arbetet för medarbetarna. Ständig kompetensutveckling behövs för att bibehålla kompetensen hos medarbetarna samt ge nyanställda kunskap om säker hantering av information i sitt uppdrag. Kommunstyrelsen har avsatt medel för projektet Säker digital informationsförvaltning. Inom projektet hanteras frågan om tillförlitlig lagring av skyddsvärd information och att personuppgifter hanteras korrekt enligt Varbergs kommuns styrdokument. Dessutom pågår ett arbetet med överföring av digital information till e-arkiv, som tillgängliggör mer information och skapar möjligheter till ökad service för kommunens invånare. Det bidrar även till ett effektivare arbetssätt för kommunens personal. För att kunna arbeta på ett mer strukturerar och effektivt sätt behövs ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Varbergs kommun ska: Bedriva ett riskbaserat informationssäkerhetsarbete Upprätthålla tydliga och relevanta processer för informationssäkerhetshantering och IT-säkerhet.

43 (16) Ta fram ett ledningssystem för informationssäkerhet. Införa och arbeta med frågor rörande legitimation av medarbetare inom sitt uppdrag samt invånare och företag i användning av digitala tjänster. 3. Självservicetjänster och digital förvaltning Omvärld Regeringens målsättning är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige. I regeringens och SKL:s gemensamma avsiktsförklaring slås fast att för att skapa en samverkande och innovativ offentlig förvaltning måste den digitala förnyelsen prioriteras på allvar och offentlig sektor måste övergå till att tänka digitalt först, det vill säga prioritera digital service i första hand och erbjuda personlig service där det behövs. För att kunna erbjuda lättillgänglig service på ett kostnadseffektivt sätt pekar SKL:s handlingsplan på nödvändigheten i att kommuner och landsting i högre grad deltar i utvecklingen av och användningen av gemensamma digitala tjänster för privatpersoner och företag. Lokalt Varbergs kommun tänker utveckling enligt Digitalt först. Det finns en tydlig väg in för invånare och företag att nå efterfrågade självservicetjänster och e- förvaltning. Varberg Direkt har en viktig roll i att notera behov och förmedla dessa till verksamheterna så att rätt tjänster utvecklas. En tydlig organisation, metod för att värdera nytta samt finansieringsmodell gör att arbetet med denna form av digitalisering sker effektivt. En förutsättning för att införa digitaliserade/automatiserade tjänster är att processen är kartlagd för att kunna identifiera förbättringsmöjligheterna. Tjänster och service ska utvecklas utifrån medborgarnas livshändelser och anpassas till deras villkor. Varberg Direkt är en viktig motor för att signalera behovet av nya digitala tjänster. Varbergs kommun ska Utveckla tjänster utifrån behov och använda framtagen modell för denna form av digitalisering. Fortsatt aktivt ta del av och arbeta med hälsoteknikutvecklingen. Bidra i utvecklingen av gemensamma tjänster. Vara aktiv part i utvecklingen av regeringens prioriterade insatser kring digitalt först vid utveckling av tjänster lokalt eller i samverkan. Involvera användare i utvecklingen för att säkerställa delaktighet.

44 (16) 4. Spetsteknik och artificiell intelligens (AI) räcker inte till och arbetssättet är mer reaktivt än proaktivt. Omvärld Internet of Things (IoT) innebär att billiga sensorer kan byggas in i olika enheter och via trådlös uppkoppling sändas vidare för dataanalys eller automatiserade kontrollfunktioner. IoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram som är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden. AI (Artificiell intelligens) och maskininlärning tillsammans med automatiserade processer blir viktiga verktyg i arbetet med att effektivisera offentlig sektor och motverka det rekryteringsunderskott som förutspås. Repetitiva arbetsuppgifter är oftast enkla att automatisera. AI kan ge handläggare stöd att snabbt kunna göra kontroller och fatta beslut utifrån stora datamängder och därigenom till exempel korta ledtider för invånare. Genom den nya förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft den 1 juli 2018, infördes en generell regel där det uttryckligen föreskrivs att beslut kan fattas automatiserat. Lantmäteriet tittar på blockkedjeteknik för att kunna ge enkel, snabb, riktig och säker samhällsservice, bland annat för fastighetsöverlåtelser. En blockkedja är en öppen huvudbok för säkra transaktioner. När transaktionerna i princip är omöjliga att förfalska kan tilliten till informationen öka. Tekniken kan användas inom många områden. Lokalt Nya stadsutvecklingsprojektet gör att Varberg är särskilt väl lämpat att utveckla staden med avancerad miljöteknik. Internet of Things, är hjärtat i ett smart samhälle, där sensorer bidrar till allt från energieffektivisering till trafikledning, luftkvalitetövervakning till effektiv sophantering. Men digitalisering kan också användas för att förbättra förutsättningarna att leva och verka på landsbygden. Varbergs kommun ska Utveckla och främja en smart och hållbar samhällsutveckling inom hela Varbergs kommun (staden och landsbygden) Omvärldsbevaka och prova nya tekniker, inklusive blockkedjor Uppmuntra ledare och medarbetare att tänka nytt och modigt. Aktivt arbeta för fortsatt utveckling av automatiserade processer.