.nr december 2006.

Transkript

1 .nr december Innehåll : Ledare 2 Julförsäljning i Wien 3 Ett gammalt sätt att tillsätta drottningen 4 Ett knep att komma ihåg kläckningstiden 4 Svampar mot varroa 4 Värmestapeln ändringar 5 1

2 SBR:s medlemsantal - hela verkligheten 8 Räkning av varroa nedfallet - en hi-tech variant 9 DAWINO kan man lita på 13 Parningskupa med foderkammaren nära flustret 14 Biets genom klarlagt 14 Svampen som blommar. 16 Varroa var står vi idag 17 och till slut 22.Ledare. Det finns ett gammalt ordspråk bland pokerspelare: om du tittar dig omkring vid bordet och inte ser vem som är torsken, då är det du själv. Termen utopi kan användas på två skilda sätt. Antigen i en allmän positiv mening att exvis beskriva idéer som skulle kunna skapa en bättre värld kallas ofta för utopi. Eller i en negativ mening för att diskreditera idéer som omöjliga att realisera. Att tro att de som inom SBR sysslar med varroa bekämpning är ett gäng kunskapstörstiga damer & herrar som dammsuger all tillgänglig facklitteratur i jakt på bättre, tillförlitligare och nyaste idéer det är verkligen en utopistisk tanke. Om du verkligen tror på att du har en sakkunnig ledning, då är du verkligen en torsk. Det handlar snarare om att bevara status quo, att bevara en rådande konsensus att behöva engagera sig så lite som möjligt och att uträtta så lite som möjligt. Inklusive att även om man inte är påläst själv och man är påtvingat nya fakta då gäller det att ignorera dessa fakta. Men det finns ju redan en förklaring för det skulle ju bryta mot regel att behöva engagera sig så lite som möjligt och att uträtta så lite som möjligt. Det skulle innebära att man skulle behöva sätta sig i problemet, studera problemet och eventuell verifiera fakta och gudsbevare göra någonting åt det. Men man sitter inte på dessa beslutande befattningar för att göra sådana saker eller hur? Ett exempel jag har skickat en kopia på artikel Hur giftiga är olika bekämpningsmedel? i förförra numret av BNB till SAMTLIGA ledamöter i sjukdoms- och miljökommittén och mycket hövligt frågade om deras PRIVATA syn på problematiken. Gissa hur många svar jag fick? INTE ETT ENDA!!! Det är verkligen ett engagerad och kompetent gäng vi har eller hur? Att det kan leda till att omvärlden och konsumenter tappar förtroende för förbundets inställning till miljöfrågor så lång har ingen av dessa tänkt. Man kan lugn konstatera att de rekommenderade bekämpningsmetoderna varken är de bästa, mest effektiva eller att de uppfyller dagens behov. I ljuset av artikel Varroa var står vi idag? i det här numret, har dessa metoder och bekämpningsmedel överlevt sig själva. Gänget som prackar på oss dessa metoder och bekämpningsmedel är varken kunnigt, trovärdigt eller att lita på. Frågan nu är om man verkligen skall göra som de säger när det finns bevis på bevis att de inte vet vad de pratar om - eller vad är det de INTE pratar om. Är det någon som kan förklara varför man skulle lyssna på dåliga rådgivare som ger dåliga råd? Undrar du fortfarande vem som är torsk? Du, den lydiga och aningslösa biodlaren. \vov 2

3 .Biodling..Fortsättning från första sidan. Julförsäljning i Wien 3

4 .Ett gammalt sätt att tillsätta drottningen. En gammal metod förordad av den högaktade Quido Sklenar vars avelsmaterial håller än idag (läs i BNB nr. 18). Man gör samhället viselöst för några timmar. Man tätar flustret med en trasa eller fuktigt papper med undantag av en enda liten öppning. I den lilla öppningen stoppar man in pusten som brinner kraftigt (på murket trä strör man propolis som har lugnande verkan på bin) och pustar x gånger och tätar flustret. Man väntar sekunder. Man öppnar det lilla hålet igen, låter en parad drottning springa in i kupan och tätar för öppningen 15 sekunder igen. Man öppnar det lilla hålet (iden) och pustar 5 10 gånger igen. Man stänger öppningen (igen) och låter den vara stängd minst 10 minuter. OBS röken får inte läcka ut genom hjälpfluster eller otätheter mellan lådor. Prova den som vågar..ett knep att komma ihåg kläckningstiden. (plus minus 1 dag) - drottning 2 x 8 (16) - drönare 3 x 7 (21) - arbetsbi 4 x 6 (24).Svampar mot varroa. I BNB nr. 9 (april 2002) fanns en artikel Varroan:s naturliga fiende om lovande försök med bakterier mot varroa. På förekommen anledning tog jag förnyad kontakt med författaren och frågade hur det gick (går) med användning av svampar mot varroa. Svaret jag fick löd att det har visat sig att Enterobacter cloacae kunde uppträda som 4

5 ett tillfälligt patogen hos människor. Att stoppa in i kupan någonting som skulle kunna göra människor sjuka var inte så lyckad. Den andra anledningen att det inte blev någon fortsättning var att det visade sig att svampen fungerade mycket bra i testburar, men av någon anledning i verkligheten (bikupor) fungerade det inte som man har tänkt sig. I svaret fanns ett tillägg att för de amerikanska försöken med andra sorts svampar (Hirsutella thompsoni och Metarrhizium anisopliae ) gick det ungefär på samma sätt. Fungerade väl i laboratoriemiljö, men i kupor i drift fungerade det inte tillfredställande (heller). Vid ytterligare sonderingar har det kommit fram att hos Hirsutella thompsoni finns ytterligare ett problem sporernas långtidsstabilitet och när man har testat Metarrhizium anisopliae för biologisk bekämpning av olika insekter har den visat sig vara patogen för bin..värmestapeln ändringar. Det är enklast att börja från början. I BNB nr 26 fanns följande artikel:.honungens vattenhalt. Ibland särskilt vid slutskattningen upptäcker man att honungen har för hög vattenhalt och det finns risk för att den skulle kunna jäsa. Det finns en enkel och billig bot som heter skotork man kan inhandla på JULA för det facila priset av 279 SEK. Den har effekt av 300 watt och blåser ut luft som inte överstiger 40 grader. Några anmärkningar torken SKALL hänga på väggen, inte ligga på golvet. Slangarna är bara någon halvmeter långa och kan förlängas. Skotorken har en inbyggd timer som man kan koppla sig förbi (på egen risk) så att torken går i kontinuerlig drift (det går att anordna så att en omkopplare antigen kopplar förbi timer eller kopplar in den). Sättet att använda skotorken på Man gör en sarg som motsvarar skattlådornas storlek helst i 2 x 4 tums virke man bottenplatta. Man kan tom sätta sargen på hjul för enkel manipulering. Varför 2 x 4 tum istället 2 x 2 tum? Luften måste fördelas i sargen innan den skall in i skattlådorna för att man skulle kunna få i bottenlådan 5

6 kakfall. Därför skall luften inte blåsas rakt in, men tangentiellt och riktat mot botten. P.g.a. att slangarna är ganska korta (om man inte förlänger de) går det bra med bara två slangar in i sargen med de två övriga tilltäppta. På toppen av stapeln skall det vara en täckskiva lyft på ena sidan med ca 1 cm. Enligt uppgift klarar man i en stapel med upp till 8-10 lådor sänka vattenhalten med 1% per 24 timmar (förutsatt att honungsramanar inte är täckta). Rummet skall vara välventilerat (annars vispar man bara runt den fuktiga luften utan att avfukta honungen). Är stapeln högre, eller handlar det om större mängder av vatten som skall avlägsnas måste rummet utrustas med en luftavfuktare. Apparaten kan även användas för att värma upp honungen i skattlådor innan slungning (fast då kan man minska takventileringen). Jag personligen jobbar på det viset att jag skattar av honungen dag ett och slungar dagen två. Eftersom skattlådor står i slungrummet som är förre detta slakterirum som är GANSKA kallt, kyls ramarna med honungen över natten så pass att honungen kan vara lite svår att slunga. Så jag har i år tillverkat konstruktionen beskriven i BNB nr. 26 för att använda skotorken som en värmestapel (som nämns i den gamla artikeln på sista två rader). Längst under använder jag en tom skattlåda, för att varmluften skall kunna blandas ordentligt och fördelas över hela ytan sedan lassar jag på alla skattlådor med ett nät överst. Tyvärr det blir inte alltid så man har tänkt sig (det kommer saker emellan) och istället att slunga dagen två fick jag slunga först dag tre. Och det var egentligen bra, för att konstruktionssvagheter som fick rättas till har uppenbarat sig. 1. För högt värme Skotorken blåste ut luft som var för varm och vaxet i ramarna blev så pass mjukt att det gick inte att slunga vissa ramar (i mitten). Jag fick låta svalna ner alla skattlådor till dag 4. Likaså har i den nedersta skattlådan i de mittersta ramarna vaxbygge börja ge efter på några ställen (kakfall). Det som behövdes var att minska ner värmen. Som i tekniska termer innebär minska den tillförda effekten. Vilket var tämligen enkelt att fixa. Skotorken drivs med väx- 6

7 elström så innan matningen till värmespiralen satte jag en 5 ampers likriktardiod som klipper bort halva effekten. Eftersom jag ville vara säker på att inte blåsa in för varm luft mätte jag efter att har sänkt effekten till häften av lufttemperaturen i de enskilda slangarna. Det har visat sig att eftersom fläkten är placerat lite osymmetriskt gentemot värmespiralen och slangarna, så lufttemperaturen är lite olika i de olika slangarna. I slang 1 var temperaturen 35 grader, i slang 2-36 grader, i slang 3 54 grader och i slang 4-47 grader. Så vid nästa slungomgång använde jag bara slangar 1 och 2 (utan att täppa till 3 och 4) och det visade sig att fungera hur bra som helst. 2. Tråget visade sig vara för grund Eftersom inte alla ramar (har) innan effektsänkningen inte varit 100%igt täcka och värmen var för hög (och jag blåste på i två dagar), har det runnit ut en hel del honung ner i tråget. Eftersom tråget var som det var (se bild) d.v.s. avstånd mellan botten på tråget och luftinförsel var några få millimetrar - och eftersom hela härligheten stod på en lutande golv (vattenavrinning för att kunna spola golvet ordentligt) och eftersom jag vände tråget så pass olyckligt att sidor där luftslangarna hamnade s.a.s. lägst, så en del av honungen har runnit in i luftslangarna. Så innan nästa säsong måste trågets sidor och huvudsakligen luftinförselöppningar höjas med några centimetrar för säkerhets skull, därför att man inte kan garantera att det inte hamnar lite honung på trågets botten (eftersom inte alla celler är fullständigt täckta). Vid slungomgång nummer två (slutskattningen) då värmeeffekten redan har blivit sänkt till hälften har det visserligen runnit ner på botten bara cirka 2-3 matskedar honung 7

8 (ur 6 skattlådor), men man skall helst vara på den säkra sidan. \vov.sbr:s medlemsantal hela verkligheten. På SBR:s hemsida under rubriken Rekryteringen av nya biodlare (under redovisningen av projektet Projekt Bi i varje By ) står det bl.a. En viktig del av de olika utvecklingsprojektens innehåll är att rekrytera nya biodlare/medlemmar och man tyvärr bara redovisar det som står i kolumnen nya medlemmar. I tabellen nedan redovisas SAMTLIGA siffror (som man tycks ha svårt för att redovisa offentligt). år medlemsantal nya medlemmar minus netto minus brutto Summa På SBR:s hemsida står som summa nya medlemmar 5562 ( Man tycks ha svårt för att addera rätt (att man inte kan räkna kan ses även i BNB nr. 28 sida 19, då gällde det division). Förklaring: minus netto = medlemsantal år minus 1 medlemsantal år 1 + nya medlemmar minus brutto = minus netto + nya medlemmar Den alternativa tolkningen (för att bryta udden av glada besked som nu är vi på väg att bryta den neråtgående trenden): man har på sju år förlorat drygt 56 % av medlemsbasen och även om medlemmarnas genomsnittsålder är ganska hög, så kan inte förlustsiffran förklaras med att så många gamla biodlare har avlidit. 8

9 .Räkning av varroa nedfallet en hi-tech variant. Att räkna varroa nedfall går att göra på flera olika sätt. Antigen direkt på nedfallsbrickan eller att samla nedfallet och separera varroa från skräpet antigen med hjälp av rödsprit eller matolja. I Österrike har man kommit fram till att räkna på nedfallsbrickan är alltför jobbigt och oexakt. Nedfall utöver varroa bestå mest av småskräp som är mindre än själva varroa och vaxflaggor. Därför har man utvecklad en apparat där man ångar bort vaxet och genom ett rätt val på siktstorleken blåser man samtidigt bort småskräp. Det har visat sig att man uppnår större noggrannhet och vad man borde lägga märke till i tabellen är att räkna nedfallet utan att rensa den utfaller till biodlarens nackdel sas. Felräkning kan vara så stor som 67 %!!! Samhälle nr. Orensat, antal kvalster Rensat, antal kvalster , , , , , , , ,7 Noggrannhet i % Apparaten består av två delar. Dels en ånggenerator och dels en fristående filter. Den stora tratten på bilden används för att ånga ner nedfallet från nedfallsbrickan (som samtidigt rengörs). Man klarar prover per dag. 9

10 10

11 11

12 Lägg märke till handräknaren i vänstra nedre hörnet. 12

13 .DAWINO kan man lita på. Inledning: Det har varit många meningslösa ifrågasättanden av DAWINO- (vinganalys) metodens noggrannhet och användbarhet (se BNB:s hemsida Bonus, Avel, DAWINO). Se BNB nr.14 Uppskattning av avelsvärdet G utifrån föräldrarnas prestationer stycket Under strecket. Följande rapport sätter stopp för alla dessa ifrågasättanden! Mål Man jämförde morfometriska vingmätningar på olika biraser med mikrosatellit DNAundersökningar av samma prover. Vingmönster mätt med DAWINO metoden på 18 punkter på den främre vingen. Mikrosatellit-DNA analys enligt NucPrep Chemistry metoden som baserades på test av 14 locus samlade i fyra grupper [A29,Ap33, Ap36, Ap43], [Ap1, Ap12, Ap55],[A37, A7, A8], [Ap113, Ap16, Ap19, Ap34]. Båda metoderna ger data för mycket detaljerade diskriminantanalyser av skillnaderna mellan proven och standardpopulationer. Klusternas gruppering, deras inbördes förhållande och inverterade värden användes för att jämföra de båda metoderna. Carnica wings/ Carnica satelites Ligustica wings/ Ligustica satelites Caucasica wings/ Caucasica satelites Mellifera wings/ Mellifera satelites Correlation 0,674 ** 0,922 ** 0,934 ** 0,747 ** Spearman rank-order correlation coefficient 0,571 ** ** 1,000 ** 0,781 ** ** p = 0,001 significance Slutsats. Korrelationen mellan morfometriska och genetiska metoder är hög och signifikant. Morfometriska metoder är praktiskt enklare att använda och billigare men det är nödvändigt att komplettera med genetiska metoder för fortsatta utvärderingar vid biavel. Källa: European bees, their morphology and microsatelites ; F. Kaspar, T.Kott*, K. Cermak, D Titera; Bee Research Institute at Dol; *Research Institute of Animal Production Prag-Uhrineves. 13

14 .Parningskupa med foderkammaren nära flustret. Man har redan på 40-talet på kontinenten uppmärksammat problem med drottningförsluster i parningskupor i samband med röveri. Bin brukar samlas inne i kupan antigen runt drottningcellen, drottningen eller i foderkammaren (vid kallt väder brukar bina trycka i foderkammaren och drottningen kommer inte igång med äggläggningen). Flustret är då inte tillräckligt skyddat med bin som kan hindra inkräktare att komma in i kupan. När man placerade foderkammare nära flustret (se bild) kunde man till och med ha honung i foderkammaren och inga drottningsförluster inträffade..biets genom klarlagt. The Honey Bee Genome Sequencing Consortium har publicerat den primära strukturen hos biets genom. Tack vare genetiker från 90 olika institutioner i USA, Australien, Tyskland, Schweiz, Brasilien, Japan, Belgien, Nya Zeeland, Israel, Danmark, Frankrike, England, Slovakiet, Sverige, Spanien och Kanada har man gjort en djupdykning i en oanad och hittills okänd värld. Biet den tredje insekten med undersökt genom Ett bi tillhör till s.k. eusociala insekter och det var en av orsakerna till varför man efter bananflugan Drosophila melanogaster och myggan Anopheles gambiae valde honungsbiet att bli den tredje insekten som fått sitt genom undersökt. Genetikerna lockades även av den genetiska bakgrunden till andra av biets egenskaper. 14

15 Naturens under är biets själsliga prestationer. Biets hjärna består av ca en million nervceller. Det är en milliontedel av den mänskliga hjärnan. Det som är viktigt i insektsammanhanget är att biets hjärna är fyra gånger så stor som bananflugans hjärna. Bin har ett enastående minne. De minns samhällets doft. När de flyger för att proviantera styrs de inte bara av instruktioner de fick genom dansspråket. De uppfattar även orienteringspunkter i landskapet de minns fem olika lokaliteter där det finns något att hämta och de minns även under vilken tid på dagen respektive lokalitet ger mest föda. De minns färgen hos blommor, deras form och doft. Vid olika experiment visade bin förmågan att arbeta med abstrakta termer som lika och olika. Vad har biet i sina gener Biets DNA består av 260 millioner bokstäver och innehåller ca gener. Biets genom är överraskande litet och fattigt på gener. Det är litet inte bara jämfört med människans genom som har i tre milliarder bokstäver lagrade ca gener. Biets genom är litet även vid jämförelser med andra kända insekters genom. Bananfluga har i genomet gener, myggan gener (silkesmasken har gener). Det finns dock en sak där biet är överlägset all jordens fauna i antal s.k. crossing over d.v.s. i utbyten mellan motsvarande kromosompar vid skapande av sexalleler under meiosen. Den diploida drottningen som i varje cell bär två uppsatser av kromosomer blandar kromosomer vid bildande av ägg på ett sätt som vetenskapsmän hittills inte har sett hos någon annan levande organism. I jämförelse med nära besläktade humlor eller t.o.m. icke besläktade varelser som masken Caenorhabditis elegans eller människan genomför biet tre gånger så många utbyten av delar av DNA mellan motsvarande kromosompar. Det är en adaptation på det faktumet att vid fortplantningen deltar bara en bråkdel av populationen - en drottning av tiotusentals medlemmar som bildar ett samhälle. Biets unika egenskaper avspeglar sig i genomet. I ögonfallande är uppsättningen av gener som är inblandade i tillverkning av proteiner i drottningsgelé. Det handlar om nio gener som uppstod genom fortplantning av ett enda gen som biets föregångare använde för produktion av protein lagrad i äggulan. Fem gener för bildande av proteiner i äggulan ligger i omedelbar närhet för gener som styr bildandet av proteiner i drottningsgelé. Mängden drottningsgelé som ambina matar larverna med bestämmer om larven skall utvecklas till en drottning eller arbetsbi. Det är en mycket märklig process där födan drastiskt ändrar genernas aktivitet i biets kropp och följaktligen produktionen av många hormoner. Den blivande drottninglarven mobiliserar gener för enzymer från oxidoreduktasfamiljen. Larver för blivande arbetsbin sätter igång gener för hydrolasenzymer. Skillnader mellan arbetsbiets och drottningens anatomi och huvudsakligen fysiologi är som alla vet mycket stora. Drottningen utsöndrar mycket specifika drottningferomoner. Drottningens livslängd är enastående den kan vara tio gånger längre än hos arbetsbin. Det som också är mycket enastående i djurriket är att den långa livslängden går hand i hand med en fantastisk fruktbarhet. Det är vanligt att det är precis tvärtom i naturen. Långlivade djur gör upphov till få avkommor. Överflöd av avkommor producerar organismer med (en) dagsländeliv. Som förväntat är biet rikt utrustat med gener för igenkänning av dofter. För dessa ändamål har biet i DNA 163 gener jämfört med 62 gener hos bananflugan och 79 gener hos myggan. Smaken hos bin är däremot mycket begränsad. Bin har bara 10 gener för smakreceptorer (bananflugan 68, myggan tom 76). Bin lider inte speciellt 15

16 mycket av detta därför att deras larver till skillnad till larver av många andra insekter inte söker sin egen föda och allt vad de behöver får de av bina i samhället. Smak som skulle skydda dem mot att få i sig olämplig föda behöver de egentligen inte. Inte heller det vuxna arbetsbiet behöver lita på sin smak. Växterna har utvecklat sinnrika mekanismer för att locka pollinerare till sina blommor. Bina söker dessa med hjälp av lukt och syn. Till kategorin överraskningar hör att immunförsvaret och motståndskraften hos bin är genetiskt mycket svagt utformat. Bin lever i stora samhällen där sjukdomar skulle kunna spridas på ett enkelt sätt. Detta kompenseras tydligen av binas beteende som har många hygieniska vanor vilket hindrar spridning av infektioner. Likaså är biet svagt utrustat med gener som skulle motstå olika gifter. Även här litar tydligen bina på komplicerade instinkter som skyddar dem för förgiftning. Dessa försvarssystem mot förgiftningar och infektioner har fungerat under naturliga förhållanden. Nuförtiden händer det ofta att förhållanden som råder under det industrialiserade jordbruket och intensiv avel ofta inte räcker till. Intressanta informationer har genomet kommit med när det gäller könsbestämning. Ur icke befruktade ägg föds drönare med en haploid genuppsättning. Honor förds ur befruktade ägg och honkönet är därför diploid. I förlängningen av det haploid-diploida systemet står csd gener (complementary sex dermination som man idag känner till att vara några tiotals). Där honkönet är bestämt av en heterozygot kombination av sexalleler av csd genet. Drönare med haploid genom har bara en kopia av csd genet och är därför homozygot. När det vid befruktningen av ägget (med spermier) uppstår en homozygot kombination utvecklas dessa till drönare som arbetsbin omedelbart dödar.."onödig" (?) kunskap..svampen som blommar. Ett fint trick ur arsenalen hur parasiter påverkar värdens beteende kan svampen Puccinia monoica. Svampen parasiterar på växten Boechera Arabis som tillhör korsblommiga växter (som exvis vår senap). Svampen parasiterar på växten på ett enkelt sätt. Svampen förankrar sina utskott i växtens stjälk därifrån suger den ut sin näring. Problemet är att svampen fortplantar sig sexuellt och det betyder att den måste komma i kontakt med en annan svamp på en annan växt. Växter brukar dra till sig pollinerare och den strategin har svampen tagit över. Svampen kan inte blomma själv men den 16

17 påverkar växten metabolisk så att den bildar lysande gula blommor (den gula färgen syns även i ultraviolett spektra) som inte är egentliga blommor, men ombildade blad (på vilka svampens fruktkroppar finns se den första bilden). Samtidigt blockerar den växten från att blomma på ett vanligt sätt, för att dessa blommor skulle konkurrera med svampens blommor. Dessa låtsasblommor drar till sig bin som kan suga i sig söt klibbig vätska som svampen tvingar växten att producera och därmed överför bin svampens spermier och hannorgan till en annan av svampen angripen växt. Bin helt enkelt pollinerar svampen. Det man ser på sista bilden är inte två olika plantor. Det är två stjälkar av samma planta som växer ur samma rotsystem. Den vänstra stjälken är inte angripen av svampen. Den högra stjälken är det. Det borde inte vara så..varroa var står vi idag. Tidigare gällde att biodlingens största hot var varroa. Det har skett en förskjutning från varroa till virus och bekämpningssätt. Vi måste komma ifrån tänkandet i enskilt avgränsade termer som varroa, bekämpningsmedel eller virus. Vi måste börja tänka t.o.m. längre än i termer integrerad varroabekämpning som sakteligen kommit på undantag. Vi måste börja se samtliga beståndsdelar i ett sammanhang. Om vi vill ha några bin kvar. Uppkomst, bekämpning När varroa hade hoppat från Apis cerana till Apis mellifera stod man handfallen. Man visste inte vad man skulle ta sig till. Det fanns inga kända bekämpningsmedel. Eftersom man tidigare hade använt myrsyra mot trakékvalster tänkte man varroa är också ett kvalster, så det borde fungera. Tills man skulle hitta ett bättre medel och (en) bättre metoder. Och det fungerade med myrsyra. Fast i helt andra koncentra- 17

18 tioner och mängder som använts tidigare (och används än idag) mot trakékvalster. Efter hand har det kommit fram ett otal olika medel. Från mycket giftiga organofosfater, över pyretroider till organiska syror. Grundregeln vid all parasitbekämpning är att medlet skall vara så giftigt som möjligt för parasiten och så lite giftigt för värdorganismen som möjligt för att inte skada värdorganismen (som exempelvis syrorna gör). Det man vet är att giftighets förhållande för bin/kvalster är: myrsyran 1/10, fluvalinat 1/100 och hos acrinathrin 1/1000. Det finns väl dokumenterat i flera studier att såväl myrsyra som oxalsyra skadar yngel och bin. Det finns lika väl dokumenterat att i flera länder har resistens uppstått mot vissa pyretroider (och även andra bekämpningsmedel). Dessa medel kan även lämna rester (residuer) i vaxet som i värsta fall hamnar i honungen eller bidrar till att skapa resistens hos varroa mot bekämpningsmedel. Varroaresistens Man har kommit fram till att det som vi egentligen skulle behöva är varroaresistenta bin. Bin som själva kunde hålla kvalsternivån på en så låg nivå att de skulle kunna fortleva utan att man för den saken skull behövde bekämpa kvalster. Precis som det är hos Apis cerana. Men det tycks inte vara så enkelt att åstadkomma. Läs gärna artikel i Bee Culture som det finns länk till på BNB:s hemsida ( eller ännu bättre ursprungskällan till denna artikel (finns angiven i artikeln). Problemet är att man inte vet om det överhuvudtaget går att få fram varroa resistenta bin, hur och till vilken grad. Det finns nämligen en intressant studie där man försökte få fram resistens hos bananflugor mot en sort(s) av smågeting. Det har man tämligen snabbt lyckats med att åstadkomma (15 generationer). Men bara till 75 % (sedan var det stopp). Som det kommer att visa sig längre fram i artikel sådana nivåer duger inte (OBS - A. cerana är inte heller 100 % resistent). Virus På senaste tiden har det från flera länder framkommit alarmerande rapporter om massdöd hos bin. Det som man kunnat konstatera efter seriös undersökning av orsaker var att det var olika virus som förorsakade massdöden. I Sverige har man tack vare en impotent organisation hamnat i tankegångar om att det kanske var fel på sockret i vinterfodret istället för att på ett kvalificerat sätt gå in och undersöka varför denna massbidöd (i vissa områden upp till 50 %) har inträffat (läs samla statistiska underlag om vilken ras, sätt att invintra på, vilka bekämpningsmedel användes, bitäthet, närvaro av virus osv). Tidigare har olika virussjukdomar varit mycket sällsynta. Man har i England gjort en stor virusstudie men sedan glömt bort den, därför att virus nästan var av akademiskt intresse för att virus var endemiska. Att en art är endemisk innebär ju oftast att den har ett ytterst begränsat utbredningsområde och saknar möjlighet att på naturligt sätt sprida sig därifrån. Genom en nästan fri marknad för bin och drottningar har virus kunnat sprida sig såväl med bin som med varroa och finns idag praktiskt taget överallt i världen. Virus finns inte bara hos varroa som sprider det till bin. Virus finns även hos bin och yngel även i varroafria samhällen. Bäst dokumenterad kombination av varroa och virus är på Nya Zeeland, där man länge har forskat i virus (som inte ställde till några 18

19 problem) men efter varroa ankomsten (Nya Zeeland var en av de sista utposter som drabbades av varroa) dök det också upp problem med bidöd orsakad av virus. Varroaresistens när virus har kommit in i bilden Man vet att bin kan leva med vissa typer av virus utan att de går under. Före virus tiden var det möjligt att ha ganska stora mängder av kvalster i kupan utan att bina för den skull gick under. Det som gör att bisamhällen idag kollapsar är att virus i kombination med varroa har kommit in i bilden. Det som får bisamhällen att kollapsa idag är alltså en kombination av att bina är försvagade av varroa och/eller försvagade av felaktiga varroa bekämpningsmedel. Konsekvenser är av två slag. Man måste gå ifrån bekämpningsmedel som bevisserligen skadar (försvagar) yngel och bin. Den andra logiska konsekvensen är att varroa resistenta bin har blivit en överflödig önskedröm. Det går inte att tolerera några acceptabla mindre mängder mängder av kvalster i bisamhällen. Att prata om varroaresistenta bin har på grund av virus blivit kontraproduktivt. Kvalster skadar och försvagar bina och öppnar vägen för flera av binas sjukdomar exempelvis virus som kan bryta ut i ett kliniskt tillstånd. Det finns ytterligare en fara med varroa som man tyvärr inte pratar om överhuvudtaget. Det har visat sig att virus dels koncentrerar sig inne i varroa:s kropp och dels t.o.m. fortplantar sig i matsmältningssystemet. D.v.s varroa är i själva verket vandrande virusfabriker. Och virusfabriker skall det definitivt inte finnas i bisamhällen. Inte ens i acceptabla mindre mängder läs som konsekvens av varroa resistenta bin. Närvaron av virus har gjort att det inte finns några ofarliga små mängder av kvalster. Virusresistenta bin då? Begreppet varroaresistens handlar om resistensen av en enskild organism mot en annan enskild organism. Hos virus är det inte så enkelt. Det finns idag ca 15 olika kända virus (även om de som är mest spridda är bara 4-6 stycken). Även om det tycks finnas bistammar som är mindre mottagliga mot vissa virus är det inte sagt att de tål lika bra alla slags virus. Jämför mottagligheten hos människor. Även om man är vaccinerad - och därmed immun (resistent) - mot influensa, mässling och polio är man inte resistent mot hepatit, herpes, HIV, hjärninflammation, TBE, påssjuka, rabies, röda hund eller smittkoppor. Även om man skulle ta fram (läs kunna ta fram) bin som är resistenta mot ett enskilt virus (och det är förmodligen lika svårt som att ta fram varroaresistenta bin) då står det kanske ytterligare 14 virus i kö (som de inte är resistenta mot) för att ta kål på bina. Hur biodlare tänker Jag skall (inte 100 % ig ordagrant) citera vad en biodlare har skrivit: Myrsyra finns naturligt i kretsloppet och så även hos bin. Det är i små mängder, men är dock biologiskt. Myrsyra verkar även på täckta celler, vilket t ex inte oxalsyra förmår. Därför är det lämpligt att även använda myrsyra och inte enbart oxalsyra. Oxalsyra är också naturligt förekommande i naturen och är då även biologiskt material. Kan du få bort varroa så kan du få bort virus. Myrsyrabehandlingen av bin sänker till viss del motståndskraften hos biet, men det tar bort det som orsakar biet sjukdomar, dvs viruset som följer med varroa. Tar man bort varroa med 19

20 myrsyra så uppnår man att sjukdomsframkallande virus försvinner från biets miljö. Täckt yngel som blir behandlat mot varroa = behandlat mot virus. De flesta vanliga biodlare som läser det här finner (tyvärr) tankegången helt OK därför att det som står i artikel utrycker ungefär vad de själva tycker (också). Vad är biologiskt?. Biologi är vetenskapen om livet och livets processer. Men vad som menas med biologiskt? Jag har letat i Lexin, NE, och Wikipedia och inte funnit förklaring för den enskilda termen biologiskt. Biologiskt bekämpningsmedel kan man inte mena för att biologiskt bekämpningsmedel är en form av bekämpningsmedel som bygger på ett användande av organismer. Och varken myrsyra eller oxalsyra är en levande organism. Skulle man mena i naturen vanligt förekommande, då måste man påpeka att även uran är vanligt förekommande i naturen. Skulle man mena att medlet har bildats i naturen av levande organismer (så) liksom oxalsyra som bildas i bl.a. rabarber bildas även pyretroider som också används för varroabekämpning (och betraktas som fy) i prästkragar och krysantemum. Men man måste även tänka på att de värsta gifter som finns också bildas i naturen av levande organismer (botulotoxin, ricin). Förmodligen menar man att myrsyra och oxalsyra förekommer normalt i honungen och då är det OK att använda det. Det man vet är att både myrsyra och oxalsyra kan förekomma i några sorters honung. Men inte i alla. Och att tillsätta i kupan medel som är inte hör hemma i ett bisamhälle och alla sorters honung kan inte vara OK. Nästan alla biodlare är mycket negativt inställda till Honungsförmedlingens tilltag att tillverka s.k. flytande honung, av det skälet. Och ändå det (enda) HF gör är att man tillsätter fruktos och vatten ämnen som förekommer allmänt i alla sortens honung. Vi börjar närma oss pudelns kärna. Även om myrsyra och oxalsyra förekommer i vissa sorters honung handlar det om tiondelar av procent. För bekämpningen av varroa använder man massiva doser. Och då är det nåt helt annat. Förtär man 210 gram koksalt som man naturligt använder i maten då riskerar man att dö. Pumpar man i en sovrum koldioxid som finns naturligt i luften vi andas in och i ännu större mängder i luften vi andas ut då dör man. Att ett ämne i en viss koncentration kan vara helt OK innebär inte att samma ämne är OK i höga doser. Både myrsyra och oxalsyra i de koncentrationer som används för bekämpning skadar och försvagar bin. Det går inte att prata bort med allehanda logiska manipulationer som leder till felaktiga slutsatser. Myrsyra har inverkan på bin, yngel och varroa men inte det minsta på virus försök om det hjälper att sniffa på en myrstack när du får flunsan. När det gäller (då) det andra stycket av påståenden ovan: Kan du få bort varroa så kan du få bort virus - är inte sant! Tar man bort varroa med myrsyra så uppnår man att sjukdomsframkallande virus försvinner från biets miljö - är inte sant! Täckt yngel som blir behandlat mot varroa = behandlat mot virus är inte sant! Man kan inte klandra biodlaren i fråga. Han ger utlopp för det som han fått höra och läsa i åratal. Till det tillkommer att han tyvärr aldrig fått höra hela sanningen och de saknade delar fantiserar man fram efter eget tycke och smak och huvudsakligen referensramar. Men är dessa tankegångar korrekta? Som synes inte alls. Man har använt tankesvindleri syror förekommer i naturen och syror finns i honungen då måste de vara OK att behandla med att få biodlare att tänka som de gjort i åratal. Ingen har någonsin lärt biodlarna förstå att syror i höga koncentrationer ska- 20

21 dar bin och yngel. Om samspelet mellan varroa, virus och bekämpningsmedel har ingen informerat biodlarna om överhuvudtaget. Och om biodlare utgår från tankegångar i citatet, då är det bäddad för en katastrof. Vad återstår att göra Det enda som återstår att göra är att riva upp och ändra hela SBR:s varroapolicy. Man måste ompröva alla felaktiga doktriner. Man måste undanröja alla oriktiga, missledande och felaktiga argument. Korrekt och fullständig information måste komma fram. Det som gäller är samma sak som i byggbranschen för att kunna bygga upp måste man ibland först riva ner. Det största hotet mot hela biodlingen och bina har utan tvekan blivit virus i kombination med varroa. Vi måste avlägsna så många smittkällor kvalster som möjligt för att förhoppningsvis få virussjukdomarna att inte blomma ut. Under övervintringen skall nolltollerans råda. Vi måste sluta använda föråldrade, osäkra och omoderna bekämpningsmedel som skadar och försvagar bina och som medverkar till att virussjukdomarna bryter ut. Vi måste sluta med att låta oss bli duperade av felaktiga och vilseledande argument som t.ex. att syntetiska bekämpningsmedel bäddar för resistans hos kvalster och lämnar residuer i vaxet och då skall vi använda syror istället för Apistan. I alla bekämpningsstrategier tillämpas principen att växla mellan olika bekämpningsmedel för att skjuta resistansen hos bekämpade organismer på framtiden. Det enda undantaget där man inte gör så är den svenska biodlingen. Med andra ord - vi måste få ett större antal godkända och moderna bekämpningsmedel till förfogande för att kunna växla bland dem för att därmed minska risker med eventuell resistens. Vi måste få till förfogande modernare bekämpningsmedel som är mer giftiga för varroa och mindre giftiga för bin än de som är godkända i Sverige. Det finns sådana. Det innebär att man kan använda de i doser som är flera hundra procent lägre än exvis dagens Apistan. Det finns modernare metoder att applicera dessa medel i ytterst små doser. Sammantaget - kombination av växling mellan modernare bekämpningsmedel och modernare appliceringsmetoder resulterar i residuer som är flera hundra procent lägre än hos exvis dagens Apistan. Ibland är dessa residuer så pass låga att de inte ens går att påvisa med de mest moderna kemiska analysmetoder. Det finns bekämpningsmedel som bryts ner i vaxet (det blir inga residuer av bekämpningsmedel i vaxet). Vi måste börja använda metoder som gör det möjligt att ta reda på varroanivån strax före övervintringen. Mycket kan hända mellan slutskattningen och bin går i vinterklot. Det finns ett dokumenterat fall där det utifrån har kommit in 1000 kvalster i kupan under 24 timmar! Vi måste få bort pratet om att varroaresistenta bin är vårt enda hopp i framtiden. Det finns inga varroaresistenta bin i sikte under överskådlig tid. Och även om de funnits, skulle de inte avhjälpa problemet med virus. Snarare tvärtom. De skulle bädda för virusutbrott! Man får inte glömma bort att varroa inte bara skadar och därmed försvagar bin inför virusangrepp, man får heller inte glömma bort att varroa hjälper till att sprida virus. Det viktigaste i sammanhanget är att varroa fungerar som virusfabriker i bisamhällen. Varroakvalstret måste p.g.a. virus bort från våra bisamhällen med bättre medel och 21

22 metoder än idag om vi vill ha bisamhällen och i förlängningen själva biodlingen kvar. Vad Svensk biodling behöver är i grunden en helt ny varroapolicy baserad på samtliga (d.v.s. mest aktuella, ocensurerade och icke manipulerade) fakta och de förändrade villkor som råder. \vov. och till slut. Har du nånsin sett sån jättesvärm? I lokala bitidskrifter av gratis karaktär får man fritt förfoga över materialet från BNB, man måste dock ange källan: Bi-NyhetsBrev - I andra skrifter först efter överenskommelse. Länkningen till är OK. Att lägga ut nyhetsbreven på egen hemsida eller enstaka artiklar ur BNB är däremot INTE OK. Nyhetsbreven skall betraktas som. 22