STÖTENS VATTENFÖRSÖRJNING

Transkript

1 Stöten Vatten AB STÖTENS VATTENFÖRSÖRJNING Förstudie 2549/PAR Borlänge ver1.0 ADRESS TELEFON INTERNET Org.nr/F-skattsedel Borganäsvägen Borlänge

2 2549/PAR Stöten Vatten AB STÖTENS VATTENFÖRSÖRJNING Förstudie Bilaga 1:1 Översikt nord, skala 1: :2 Översikt syd, skala 1: Jämförelse mellan alternativens förutsättningar Referens 1 SWECO VIAK, 2007: Stöten Fastighets AB, Vattenförsörjning Stöten, Förstudie framtida vattenförsörjning - Rapport Falun SWECO VIAK, 2008: Malung-Sälens kommun, VA-utredning Sälenfjällen, Översiktsplan Malung-Sälens kommun - Rapport Falun Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2009: Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde - Rapport 2009:04. 4, 2011: Stöten Vatten AB, Stötens vattenförsörjning, Program inför upprättande av förstudie över alternativa lösningar i det långa och det korta perspektivet - Rapport Borlänge Karta över grundvattnet i Dalarnas län, SGU serie Ah nr Generell jordartskarta från SGU soil_regional_ntuvg7e3i5.pdf, Muntliga uppgifter från SGU ang. pågående grundvattenkartering inom Sälenområdet. BAKGRUND Stötens vattenförsörjning har genom åren byggts ut successivt i takt med att nya bebyggelseområden tillkommit. Uttagsmöjligheterna i områdets sandstensberggrund är goda och vattenförsörjningen har hittills enklast ordnats genom bergborrade brunnar i nära anslutning till bebyggelseområdet. När en brunn sinat eller försämrats kvalitetsmässigt har en ny borrats.

3 2 VATTENBEHOV Det nuvarande vattenbehovet uppgår till ca 670 m 3 /dygn, vilket motsvarar ca 7,7 L/s (uppgift baserad på mätningar påskhelgen 2007 enligt referens 1). Arbetet med en fördjupad översiktsplan har nyligen påbörjats och antalet bäddar bedöms komma att uppgå till ca när planen är fullt utbyggd. Förutsatt en specifik förbrukning på 150 l/p*d (referens 2) bör då den framtida vatten-försörjningsanläggningen ha en kapacitet i storleksordningen 1800 m 3 /dygn (21 L/s), vilket är en mycket stor ökning jämfört med nuvarande förhållanden. BEFINTLIGA VATTENTÄKTER OCH VATTENVERK Anläggningar Enligt referens 1 finns tre separata vattenförsörjningsområden: 1. Stöten Ranch som även omfattar Stöten lägenheter och Stöten Stugby. 2. Stöten Centrum som även omfattar Stöten Mitt. 3. Stöten Tomtområde. Vid Stöten centrum finns ett vattenverk med en högreservoar rymmande 400 m 3 på nivån +600 m ö h. Vid Stöten Ranch är högreservoaren på 100 m 3 och ligger på nivån +487 m ö h. I vattenverket vid Stöten Centrum finns 2 st alkaliska filter för alkalisering. Vid de övriga vattenförsörjningsområdena sker ingen behandling. Från Stöten Centrum kan vatten distribueras mot Stöten Ranch vid behov. Tillgång Enligt referens 1 finns i dag totalt 4 st fungerande brunnar borrade i sandsten som förser området med dricksvatten. Totalt genom åren har 9 st brunnar varit i drift, men några har ställts av beroende på minskande kapacitet eller försämrad vattenkvalitet. Enligt referens 1 har de fyra brunnar som nu används en sammanlagd brunnskapacitet på ca 670 m 3 /d, vilket innebär att vattentäkternas totala kapacitet redan i nuläget är ianspråktagen. Med nuvarande utbyggnadsplaner kommer vattentillgången i de befintliga vattentäkterna att bli otillräcklig inom en snar framtid. Nya vattentäkter kommer därför att krävas för att möta det ökade behovet. För att klara vattenförsörjningen för två pågående detaljplaner kommer ytterligare brunnar att borras enligt nuvarande lokaliseringsstrategi. De vattentäkter som kan bli resultatet av föreliggande förstudie kommer enligt tidplanen i referens 4 att

4 3 kunna vara klara att tas i drift inom 6 år från det att föreslagna undersökningar påbörjas. Vid behov kan tidplanen kortas något. Vattenkvalitet Genomgående för de vattenanalyser som redovisas i referens 1 är att kvalitén är god, men att alkalisering erfordras. I dagsläget är det endast vid vattenförsörjningsområde Stöten Centrum som vattnet behandlas. Den nuvarande processen fungerar för närvarande inte tillfredsställande och justeringar planeras. Skyddsförhållanden De befintliga vattentäkterna ligger inom befintligt och planerat bebyggelseområde vilket är en stor nackdel vad gäller föroreningsrisk. Råvattenbrunnarnas skyddsbehov har påtalats av Miljökontoret vid Malung- Sälens kommun. STRATEGIER FÖR STÖTENS FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING Nuvarande lokaliseringsstrategi Om skyddsbehovet prioriteras bör brunnarna placeras i sluttningarna ovanför befintliga och kommande exploateringsområden, men då kommer med största sannolikhet tillrinningsområdet att bli otillräckligt för att nybilda de på sikt erforderliga grundvattenmängderna. En fortsatt utbyggnad med samma lokaliseringsstrategi som för de befintliga vattentäkterna får följande konsekvenser: 1. Risk att vattentäkterna påverkas negativt av befintliga eller framtida verksamheter. 2. Restriktioner för befintliga och framtida verksamheter kommer att bli nödvändiga. För att uppnå en fullgod vattenkvalitet krävs dessutom att behandlingsanläggning(ar) byggs ut. Långsiktig lokaliseringsstrategi Ett helt nytt vattentäktsområde tas fram och de befintliga brunnarna tas ur drift. Läget för det nya vattentäktsområdet styrs av de hydrogeologiska förutsättningarna att erhålla tillräckliga grundvattenmängder och en strävan att prioritera skyddsbehovet vilket kommer att minska konflikten mellan vattentäkten och befintliga eller planerade verksamheter.

5 4 UPPDRAGET Föreliggande förstudie beskriver översiktligt alternativa möjligheter att lösa områdets vattenförsörjning med utgångspunkt från en långsiktig lokaliseringsstrategi där skyddsbehovet prioriteras. Som underlag har befintliga data inhämtats. Inga fältundersökningar utöver en rekognosering har utförts. Mindre avloppsanläggningar kan därför förekomma utöver vad som anges och det exakta läget på de som redovisas på kartorna är okänt. För närvarande utför SGU en grundvattenkartering inom Sälenområdet och muntliga uppgifter från fältundersökningarna har tagits med i bedömningsunderlaget. I nästa skede föreslås att ett eller flera utvalda områden studeras närmare genom inventeringar, provborrningar och provpumpningar. ALTERNATIVA GRUNDVATTENTILLGÅNGAR FÖR STÖTENS FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING Urvalskriterier Grundvattentillgångar inom ca 10 km radie från Stöten Centrum har identifierats utifrån tillgängligt geologiskt- och hydrogeologiskt underlagsmaterial från SGU och NGU. Grundvatten i sandstensberg Områdets berggrund består enligt SGUs berggrundskarta av sedimentära bergarter med sandsten, gråvacka och lerskiffer. Enligt SGUs grundvattenkarta kan en kapacitet mellan l/timme förväntas i en bergborrning inom området, vilket motsvarar ca 0,5-1,5 l/s. De befintliga brunnara som är i produktion vid Stöten har kapaciteter mellan 1,5 och 3,5 l/s. Förekomsten av grundvatten är knuten till berggrundens spricksystem. Grundvatten i isälvsmaterial Längs Ljöran finns ett stråk med isälvsmaterial som forsätter in i Norge längs dalgångarna runt Ljöran och ån Flera. Vid Fulunäs finns en isälvsavlagring som följer Fulans/Västerdalälvens dalgång. I Tandådalen finns en isälvsavlagring som utnyttjas för Tandådalens vattenförsörjning.

6 5 ALTERNATIVA VATTENTÄKTSLÄGEN FÖR STÖTENS FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING Urvalskriterier I bilaga 1:1 redovisas påverkansområden runt Stöten och Faxfjället. Med påverkansområden menas här de områden som bedöms olämpliga för vattentäktslokalisering vid en prioritering av vattentäkternas skyddsbehov. Påverkansområdet från Stöten omfattar det område som enligt den fördjupade översiktsplanen kan komma att exploateras med bebyggelse, golfbana, camping eller skidbackar samt nedströms liggande områden där grundvattnet passerar innan det läcker ut i Ljöran. Faxfjället är för närvarande helt oexploaterat varför läget på en eventuell exploatering bör kunna anpassas efter de skyddsbehov som kan uppkomma om en det förmånligaste läget för en ny vattentäkt visar sig ligga i närheten. Det område som finns markerat som Faxfjällets påverkansområde utgår ifrån att hela den i översiktsplanen angivna ytan exploateras och omfattar planområdet samt nedströms liggande områden där grundvattnet passerar innan det läcker ut i Ljöran. Tänkbara vattentäktslägen har valts ut med följande urvalskriterier: 1. Läget ska vara sådant att de områden där bebyggelse eller anläggningar existerar eller planeras i möjligaste mån bedöms komma att ligga utanför vattentäktslägets tillrinningsområde. 2. Tillräcklig nybildning av grundvatten ska kunna ske inom tillrinningsområdet. Följande alternativa grundvattentillgångar har studerats: Isälvsavlagringen norr om Stöa. Isälvsavlagringen vid Stöa. Isälvsavlagringen söder om Stöa. Isälvsavlagringen vid Görälvsstugan. Isälvsavlagringen vid Gräsheden. Isälvsavlagringen vid Fulunäs. Isälvsavlagringen vid Tandådalen (befintlig vattentäkt) Sandstensberggrund vid Syndan. Sandstensberggrund vid Stordalen. Nedanstående redogörelse för de alternativa grundvattentillgångarna beskriver vad som i nuläget kan sägas om grundvattenmagasinet, uttagsmöjligheter och skyddsförhållanden.

7 6 Beskrivningen bygger på nu kända förhållanden och de bedömningar som kan göras utifrån dessa. Säkrare bedömningar kommer att kunna göras efter inventeringar, provborrningar och provpumpningar i kommande etapper. Isälvsavlagringen norr om Stöa Figur 1. Undersökningsområde norr om Stöa. (Bakgrundskartan Copyright Lantmäteriet). Grundvattenmagasin Grundvattenmagasinet betingas av den isälvsavlagring som följer dalgången runt Ljöran norr om Stöa. Söder om området finns fyra brunnsborrningar registrerade i NGUs och SGUs brunnsarkiv. De två brunnarna i magasinets utkant där djup till berg/jorddjup anges till 8 m är bergborrade brunnar och jorddjupet är således bestämt till 8 m. Mera centralt i isälvsavlagringen ligger de båda brunnarna med djupangivelse 24 respektive 42 m. Dessa borrningar har ej nått bergytan, varför jordlagermäktigheten kan vara betydande. Norr om området finns en jordlagerbrunn till 35 m djup. Undersökningsområdet ligger helt och hållet i Norge, se Figur 1. Uttagsmöjligheter Möjligheterna att anlägga jordlagerbrunnar med stor kapacitet i isälvsavlagringen bedöms som mycket goda. En grundvattentäkt inom

8 7 området bedöms kunna få ett tillräckligt stort tillrinningsområde för att nybilda 21 l/s. Dessutom kan en sänkning av grundvattennivån göra att det uppkommer ett läckage från områdets ytvattensystem (inducerad infiltration). Skyddsförhållanden Utifrån de topografiska förhållandena bedöms grundvattnets naturliga flödesriktning vara från NV mot SO inom området. Det föreslagna området bedöms därför innehålla det lämpligaste vattentäktsläget för att minimera påverkan från bebyggelsen runt Stöa med avloppsanläggningar och åkermark. Inducerad infiltration från Ljöran kan vara ett problem beroende på hur stor den är och i vilken utsträckning Ljöran är avloppsrecipient för de mindre samhällena uppströms (Ljördalen och Gördalen). I referens 3 anges Ljörans ekologiska status som god. Isälvsavlagringen vid Stöa Figur 2. Undersökningsområde vid Stöa. (Bakgrundskartan Copyright Lantmäteriet). Grundvattenmagasin Grundvattenmagasinet betingas av den isälvsavlagring som följer Ljörans dalgång. Fyra brunnsborrningar i närheten finns registrerade i NGUs och SGUs brunnsarkiv. Centralt i isälvsavlagringen ligger brunnar med

9 8 djupangivelse 24 respektive 42 m. Dessa borrningar har ej nått bergytan, varför jordlagermäktigheten kan vara betydande. Undersökningsområdet ligger på båda sidor om riksgränsen, se Figur 2. Uttagsmöjligheter Möjligheterna att anlägga jordlagerbrunnar med stor kapacitet i isälvsavlagringen bedöms som mycket goda. En grundvattentäkt inom området bedöms kunna få ett tillräckligt stort tillrinningsområde för att nybilda 21 l/s. Dessutom kan en sänkning av grundvattennivån göra att det uppkommer inducerad infiltration. Skyddsförhållanden Utifrån de topografiska förhållandena är det svårt att bedöma grundvattnets flödesriktning inom området. Därför är det lämpligaste vattentäktsläget för att minimera påverkan från bebyggelsen osäkert. Vid Nymon strax utanför undersökningsområdet i NO finns en avloppsanläggning (troligen infiltration) för ca 40 bäddar. Inducerad infiltration kan vara ett problem beroende på dess storlek och vattenkvalitén på det inläckande ytvattnet. Av de aktuella ytvattensystemen är det möjligen Ljöran som är avloppsrecipient eftersom det förekommer mindre samhällen uppströms (Ljördalen och Gördalen). I referens 3 anges Ljörans ekologiska status som god. De största föroreningshoten vid ett nyttjande av grundvattentillgången är påverkan från avloppsanläggningarna vid bebyggelsen i norr eller en olycka med utsläpp av förorenande ämnen längs väg 25. Isälvsavlagringen söder om Stöa Grundvattenmagasin Grundvattenmagasinet betingas av den isälvsavlagring som följer dalgången runt ån Flera som följer dalgången mot SV från Stöa och avrinner mot SV. Det är oklart om den ytvattendelare som finns SV om Stöa mellan Fleras och Ljörans avrinningsområden sammanfaller med en grundvattendelare. Området ansluter till det tidigare beskrivna vid Stöa och bedöms ha lika goda förutsättningar. Undersökningsområdet ligger helt och hållet i Norge, se Figur 3. Uttagsmöjligheter Möjligheterna att anlägga jordlagerbrunnar med stor kapacitet i isälvsavlagringen bedöms som mycket goda. En grundvattentäkt inom

10 9 området bedöms kunna få ett tillräckligt stort tillrinningsområde för att nybilda 21 l/s. Dessutom kan en sänkning av grundvattennivån göra att det uppkommer inducerad infiltration från intilliggande åsgravssjöar. Figur 3. Undersökningsområde söder om Stöa. (Bakgrundskartan Copyright Lantmäteriet). Skyddsförhållanden Strax norr om området finns en ytvattendelare, men det är oklart om det även finns en grundvattendelare. Vid Moberget strax öster om isälvsavlagringen finns en fastighet där det kan finnas någon form av avloppsanläggning. Strax söder om undersökningsområdet finns en grustäkt. Inducerad infiltration kan vara ett problem beroende på dess storlek och vattenkvalitén på det inläckande ytvattnet. Det största föroreningshotet vid ett nyttjande av grundvattentillgången är risken för att grundvattenuttaget medför att bebyggelsen i Stöa hamnar inom tillrinningsområdet, eller en olycka med utsläpp längs väg 25. Isälvsavlagringen vid Görälvsstugan Grundvattenmagasin Grundvattenmagasinet utgörs av en mindre isälvsavlagring som enligt SGUs jordartskarta (referens 6) tvärar över Ljöran. I äldre jordartskarteringar anges sammanhängande isälvsmaterial längs Ljöran från riksgränsen fram till

11 10 Fulunäs. Enligt SGUs senaste kartering (referens 7) är den i Figur 4 angivna isälvsavlagringen en moränrygg och bildningen med isälvsmaterial ligger omedelbart väster om moränryggen och är avsevärt mindre. Uttagsmöjligheter Möjligheterna att anlägga jordlagerbrunnar med stor kapacitet i isälvsavlagringen är sannolikt små eftersom isälvsavlagringen är liten. Även om den tidigare karteringen av isälvsmaterialets utsträckning enligt Figur 4 skulle visa sig vara riktig är vattentäktslägets tillrinningsområde sannolikt otillräckligt för att nybilda erforderlig grundvattenmängd. Om ett grundvattenuttag skapar inducerad infiltration från Ljöran finns en möjlighet att tillräckliga grundvattenmängder kan bildas. Figur 4. Undersökningsområde Görälvsstugan. (Bakgrundskartan Copyright Lantmäteriet). Skyddsförhållanden Det största föroreningshotet mot vattentäkten ett inläckage av avloppsvatten via Ljöran från avloppsreningsverket ca 3 km uppströms. I referens 3 anges Ljörans ekologiska status som god även inom denna delsträcka. Förutom detta är en olycka med utsläpp av förorenande ämnen längs väg 1054 den största föroreningsrisken.

12 11 Den äldre översiktliga grundvattenkarteringen enligt referens 5 visar ett sammanhängande grundvattenmagasin längs Ljöran från norska gränsen, förbi Görälvsstugan till Ersbo. Den nu pågående mer detaljerade grundvattenkarteringen enligt referens 7 visar att grundvattenmagasinet inte är sammanhängande och består av mindre delområden längs älven. Om den äldre karteringen mot förmodan bättre beskriver förhållandena är vattentäktsläget mindre lämpligt eftersom tillrinningsområdet då även kommer att omfatta Stötens påverkansområde. Isälvsavlagringen vid Gräsheden Figur 5. Undersökningsområde Gräsheden. (Bakgrundskartan Copyright Lantmäteriet). Grundvattenmagasin Grundvattenmagasinet utgörs av en mindre isälvsavlagring längs Ljöran. I Figur 5 redovisas den tidigare jordartskarteringen från referens 6. Enligt SGUs senaste kartering (referens 7) är isälvsavlagringen avsevärt mindre än vad redovisas i Figur 5. På samma sätt som för området runt Görälvsstugan kan grundvattenmagasinet vara avsevärt större om den äldre jordartskarteringen och den översiktliga grundvattenkarteringen i referens 5 bäst beskriver förhållandena. Det finns då risk att Stötens påverkansområde även ligger inom Gräshedens tillrinningsområde.

13 12 Uttagsmöjligheter Möjligheterna att anlägga jordlagerbrunnar med stor kapacitet i isälvsavlagringen är sannolikt goda eftersom jorddjupet är betydande enligt uppgifter från SGUs brunnsarkiv, se Figur 5. På samma sätt som för området runt Görälvsstugan är dock vattentäktslägets tillrinningsområde sannolikt otillräckligt för att nybilda erforderlig grundvattenmängd. Grundvattenuttaget kommer sannolikt att skapa inducerad infiltration från Ljöran, men det är osäkert om tillräckliga grundvattenmängder kan bildas. Skyddsförhållanden Norr om isälvsavlagringen ligger Gräshedens fritidsby med ca 50 tomtplatser för fritidsbebyggelse. Området är under utbyggnad. Avloppsbehandlingen består i en gemensam markbädd med Ljöran som recipient. Det största föroreningshoten vid ett nyttjande av grundvattentillgången bedöms vara ett inläckage av avloppsvatten via Ljöran från fritidsbyns markbädd eller en olycka med utsläpp av förorenande ämnen längs väg Isälvsavlagringen vid Fulunäs Figur 6. Undersökningsområde Fulunäs. (Bakgrundskartan Copyright Lantmäteriet).

14 13 Grundvattenmagasin Grundvattenmagasinet betingas av en större isälvsavlagring längs Fulan/Västerdalälven enligt SGUs jordartskarta och referens 5. Magasinets storlek bedöms vara avsevärt större än vid bildningarna runt Gräsheden och Görälvsstugan. Uttagsmöjligheter Möjligheterna att anlägga jordlagerbrunnar med stor kapacitet i isälvsavlagringen är sannolikt goda eftersom jorddjupet enligt Figur 6 är betydande. Även om grundvattenmagasinet är stort kommer grundvattenuttaget sannolikt att skapa inducerad infiltration från Fulan. Skyddsförhållanden Utifrån de topografiska förhållandena bedöms grundvattnets naturliga flödesriktning vara från N mot S inom undersökningsområdet. Det föreslagna området bedöms därför innehålla det lämpligaste vattentäktsläget för att minimera påverkan från bebyggelsens enskilda avloppsanläggningar. I isälvsavlagringen ca 5 km uppströms finns en numera nedlagd slamgrop för avloppsslam. Inducerad infiltration från Fulan kan vara ett problem beroende på hur stor den är och i vilken utsträckning Fulan är påverkad av avloppsutsläpp från de mindre samhällena uppströms. I referens 3 anges Fulans ekologiska status som god. De största föroreningshoten vid ett nyttjande av grundvattentillgången är eventuell påverkan från slamgropen i isälvsavlagringen ca 5 km norrut eller en olycka med utsläpp av förorenande ämnen längs vägarna 311 och 1054.

15 14 Sandstensberggrund vid Syndan Figur 7. Undersökningsområde Syndan, översiktskarta. (Bakgrundskartan Copyright Lantmäteriet). Figur 8. Undersökningsområde Syndan, detaljkarta. (Bakgrundskartan Copyright Lantmäteriet).

16 15 Grundvattenmagasin Grundvattenmagasinet utgörs av vattenförande sprickbildningar i områdets sandstensberggrund. Enligt SGUs berggrundskarta kan sandstenen även innehålla gråvacka och lerskiffer. Enstaka diabasgångar förekommer. Berggrundskartan redovisar en deformationszon längs Syndans dalgång som kan vara vattenförande. Eftersom brunnskapaciteterna generellt sett är höga inom sandstensberggrunden förekommer sannolikt även horisontella spricksystem. Uttagsmöjligheter Möjligheterna att anlägga bergbrunnar med stor kapacitet i områdets sandstensberggrund är sannolikt goda. Enligt referens 1 har de fyra nuvarande produktionsbrunnarna vid Stöten brunnskapaciteter mellan 1,5 och 3,5 l/s. Om det går att lokalisera en vattenförande deformationszon ökar möjligheterna att anlägga brunnar med stor uttagskapacitet. Trots detta kommer ett betydande antal brunnar att erfordras för att klara 21 l/s som är det långsiktiga behovet för Stötens vattenförsörjning. Grundvattenmagasinets tillrinningsområde har beräknats till 50,7 km 2, vilket med mycket god marginal möjliggör att tillräckliga grundvattenmängder ska kunna bildas. Skyddsförhållanden Tillrinningsområdet består av oexploaterad naturmark. Endast enstaka fäbodvallar samt skid- och vandringsleder förekommer. Skyddsförhållandena är därför osedvanligt goda med tanke på områdets storlek. I referens 3 anges Skorvans ekologiska status som god. Sandstensberggrund vid Stordalen Grundvattenmagasin och uttagsmöjligheter Förhållandena är mycket lika det ovan beskrivna Syndan-området. Även här förekommer en deformationszon i sandstensberggrunden. Skillnaden är att det bedömda tillrinningsområdet är ca 15, 5 km 2, vilket är betydligt mindre än vid Syndan. Detta betyder att grundvattenbildningen måste uppgå till ca 45 mm/år i medeltal över tillrinningsområdet för att tillräckliga grundvattenmängder ska kunna bildas. Sannolikheten för att grundvattenbildningen och tillrinningsområdet ska vara tillräckligt stora bedöms som goda.

17 16 Figur 9. Undersökningsområde Stordalen. (Bakgrundskartan Copyright Lantmäteriet). I SGUs pågående grundvattenkartering har ett mycket kraftigt källflöde vid Rotökällan inventerats och vattenflödet har uppskattats till ca 50 l/s i juni 2012 efter en mycket nederbördsrik period. Se Figur 9. Källans tillrinningsområde ligger inom terrängen ovanför (NV) källflödet och bedöms inte kunna vara större till ytan än det i Figur 9 angivna tillrinningsområdet för det föreslagna undersökningsområdet för Stordalen. Det skattade källflödet på 50 l/s bedöms därför vara avsevärt mindre under vinterförhållanden och perioder med liten nederbörd. Källflödets läge kan möjligen förklaras av en starkt vattenförande sprickzon längs Hammarsjöskåran med fortsättning mot källflödet i SO. Om så är fallet borde förutsättningarna vara goda att det även finns en vattenförande sprickzon inom Stordalens undersökningsområde eftersom den strukturen är betydligt mer framträdande än den vid Hammarsjöskåran samtidigt som tillrinningsområdet bedöms vara större. Ett eventuellt vattentäktsområde vid Stordalen kommer att ligga relativt högt upp i Faxfjällets sydostsluttning där grundvattnet är i ständig rörelse ned mot Ljörans dalgång. Under vinterperioden eller längre torrperioder minskar nybildningen av grundvatten uppströms vattentäkten, men grundvatten rinner fortfarande bort från området och grundvattennivån sjunker. Det som blir bestämmande för den ihärdigt uttagbara grundvattenmängden blir då grundvattenmagasinets magasineringsförmåga under den tid på året då ingen grundvattenbildning sker, dvs. vinterperioden.

18 17 Skyddsförhållanden I nuläget är skyddsförhållandena lika goda som för området vid Syndan. Om exploatering av Faxfjällets utvecklingsområde kommer till stånd försämras förhållandena dramatiskt om bebyggelse tillåts inom Stordalens tillrinningsområde. Förhållandena förbättras avsevärt om endast de västra delarna av Faxfjällets utvecklingsområde exploateras. Beroende på hur eventuella sprickzoner i berggrunden är orienterade finns en liten risk för påverkan från enskilda avloppsanläggningar vid Skarsåsen med ca 130 pe. Anslutning till Tandådalens vattentäkt Grundvattenmagasin Grundvattenmagasinet betingas av isälvsavlagringen längs St Tandån i Tandådalen enligt SGUs jordartskarta. Uttagsmöjligheter Enligt referens 2 har Tandådalens vattenverk en kapacitet på ca 3000 m 3 /d (35 l/s) som årsmedel och en maxkapacitet på ca 4320 m 3 /d (50 l/s). Grundvattenmagasinets kapacitet är inte bestämd. Det som talar för att grundvattentillgången inte är så mycket större än vattenverkets kapacitet är att isälvsavlagringens yta är relativt begränsad. Om den hydrauliska kontakten är god mellan isälvsavlagringen och omgivande grundvattenmagasin i berggrundens spricksystem och moränmarkerna kan grundvattentillgången vara avsevärt större eftersom det totala tillrinningsområdet är ca 54 km 2. En genomgång av utförda provpumpningar och senare driftdata kan ge en bättre kapacitetsbedömning. Även här har ett mycket kraftigt källflöde inventerats inom SGUs pågående grundvattenkartering och vattenflödet har uppskattats till >10 l/s i juni 2012 efter en mycket nederbördsrik period. Källan ligger i moränterräng ca 1400 m NO om Tandådalens vattentäkt med tillrinningsområde inom terrängen ovanför (NV) källflödet. Källflödets läge kan möjligen förklaras av en starkt vattenförande sprickzon längs Saldalen mellan Stor- och Lill-Närfjället med fortsättning mot källflödet i SO. Möjligheterna att öka grundvattenuttaget inom Tandådalsområdet bedöms som goda, men förutsätter sannolikt att helt nya vattentäktsområden lokaliseras som komplement till den befintliga vattentäkten.

19 18 Skyddsförhållanden Det befintliga vattenskyddsområdet är fastställt Med nuvarande riktlinjer för avgränsning av vattenskyddsområden skulle området sannolikt få en större utsträckning, speciellt mot bebyggelseområdet i öster. Inom tillrinningsområdet ligger all bebyggelse inom Tandådalen-Hundfjället. Se bilaga 1:2. Detta innebär ca bäddar i nuläget och ytterligare drygt 2000 enligt fastställda detaljplaner (referens 2). I princip all bebyggelse är ansluten till Tandådalens avloppsreningsverk som ligger inom vattenskyddsområdet några hundratal m söder om vattentäkten (referens 2). För en tillförlitligare bedömning av föroreningshoten mot vattentäkten krävs en inventering av de verksamheter som finns inom området. JÄMFÖRELSE MELLAN ALTERNATIV I bilaga 2 finns en jämförelse mellan de olika alternativen vad avser uttagsmöjlighet, skyddsförhållanden och påverkan på motstående intressen. Inga kostnadsberäkningar har gjorts, men den bedömda längden på en överföringsledning från vattentäkten till Stöten Centrum anges. Skillnader i kostnad för vattenverk går inte att ange i nuläget eftersom behandlingsbehovet är okänt. Jämförelsen är förenklad för att tydliggöra skillnader, men eftersom det finns osäkerheter i faktaunderlaget kan jämförelsen delvis bli missvisande. Detta gäller speciellt alternativ 2 - isälvsavlagringen vid Stöa, där de sämre förutsättningarna vad gäller skyddsförhållanden och påverkan på motstående intressen i stället är goda om grundvattnets flödesriktning är nordlig inom undersökningsområdet. På samma sätt är det möjligt att merarbetet med alternativ 1, 2 och 3 för att de ligger på andra sidan riksgränsen överskattas (skillnad i miljölagstiftning mm). Det finns exempel på vattenregleringsmål som berört båda sidor av riksgränsen och erfarenheterna från detta har varit goda enligt kontakt med Advokatfirman Åberg & Co. Bedömningen av anslutning till Tandådalens vattentäkt sker från en annan utgångspunkt eftersom vattentäkten redan är i drift och levererar stora grundvattenmängder. Bedömningen i bilaga 2 av skyddsförhållandena ska inte tas som ett utdömande av Tandådalens vattentäkt. Hoten mot vattentäkten genom verksamheterna inom tillrinningsområdet skulle dock bli mer hanterliga om det fanns en reservvattentäkt. Ett sådant behov skulle i en framtid kunna motivera att Tandådalens vattentäkt sammanbinds med en annan vattentäkt. Denna vattentäkt skulle kunna vara en ny vattentäkt i Stöten med god kapacitet och bra skyddsförhållanden. Om en sådan sammankoppling

20 19 bedöms kunna bli aktuell är alternativen i isälvsavlagringen runt Stöa intressanta på grund av betydligt kortare avstånd till Tandådalen. PRIORITERING Jämförelsen enligt bilaga 2 ger stöd för att direkt överge undersökningsområdena vid Görälvsstugan, Gräsheden och att inte lösa Stötens vattenförsörjning genom anslutning till Tandådalens vattentäkt. Av de alternativ som sedan återstår kan inget med nuvarande kunskapsunderlag anses som olämpligt. Undersökningsområdet vid Fulunäs ligger på stort avstånd från Stöten, vilket motiverar att området tills vidare lämnas. Då återstår de två alternativen i sandstensberggrund - Syndan och Stordalen samt de tre alternativen i isälvsavlagringen runt Stöa. De tre områdena runt Stöa ligger så nära varandra att en eventuell vidare undersökning inom detta område kommer att sträcka sig över alla de tre områdena. Grundvattentillgångarna i sandstensberggrunden vid Stordalen respektive Syndan bedöms båda ha goda förutsättningar i alla avseenden. Eftersom det har funnits ett intresse att exploatera Faxfjället kan detta åter bli högaktuellt, vilket är ett skäl att avstå från Stordalen och välja att i första hand undersöka området vid Syndan. Syndan har dessutom betydligt större tillrinningsområde, vilket ger en möjlighet att det på mycket lång sikt kan vara möjligt att utvinna ännu större grundvattenmängder än vad som nu är aktuellt. SLUTSATS Om det finns intresse av att på sikt sammanbinda Stötens och Tandådalens vattentäkter bör i första hand grundvattentillgången i isälvsavlagringen runt Stöa undersökas. Om Tandådalens och Stötens reservvattentäktsbehov bedöms kunna lösas på annat sätt undersöks grundvattentillgången i sandstensberggrunden runt Syndan i första hand. Borlänge Per-Arne Ryttar

21 Teckenförklaring isälvsmaterial enligt SGU/NGU Bilaga 1:1 sprickzoner enl SGU gräns för fördjupad översiktsplan A18 Stöten Stöten Vatten AB område med anläggningar enl A18 Stötens vattenförsörjning Förstudie Faxfjallets utvecklingsområde A19 enl ÖP påverkansområde Stöten Översikt nord påverkansområde Faxfjället tillrinningsområde Syndan Undersökningsområde Stordalen tillrinningsområde Stordalen? avloppsreningsverk med utsläpp till recipient mindre avloppsanläggningar Datum: grundvattnets bedömda flödesriktning Undersökningsområde Görälvsstugan grundvattnets flödesriktning är osäker Uppdrag 2549 Skala 1: Undersökningsområde Gräsheden Undersökningsområde Fulunäs Undersökningsområde Syndan Undersökningsområde norr om Stöa Stöten Ranch Undersökningsområde vid Stöa? Stöten Tomtområde Stöten Centrum Undersökningsområde söder om Stöa 0 Fil: \\hpserver\projects\midvatten\data\malung\stöten\stoten_oversikt_nord.mxd Meters ± Copyright Lantmäterier Ur Din Karta och Sverigebilden.

22 Undersökningsområde norr om Stöa Meters ± Bilaga 1:2 Stöten Vatten AB Stötens vattenförsörjning Förstudie? Översikt syd Datum: Skala 1: Uppdrag 2549 Undersökningsområde vid Stöa Undersökningsområde söder om Stöa Myrflodammens vattentäkt med vattenskyddsområde Teckenförklaring isälvsmaterial enligt SGU/NGU Tandådalens vattentäkt med vattenskyddsområde sprickzoner enl SGU gräns för fördjupad översiktsplan A18 Stöten område med anläggningar enl A18 påverkansområde Stöten tillrinningsområde till Tandådalen vattenskyddsområde Tandådalen tillrinningsområde Syndan? avloppsreningsverk med utsläpp till recipient mindre avloppsanläggningar grundvattnets bedömda flödesriktning grundvattnets flödesriktning är osäker Fil: \\hpserver\projects\midvatten\data\malung\stöten\stoten_oversikt_syd.mxd Copyright Lantmäterier Ur Din Karta och Sverigebilden.

23 Bilaga 2 Stöten Vatten AB STÖTENS VATTENFÖRSÖRJNING Förstudie Jämförelse mellan alternativens förutsättningar Alternativ Uttagsmöjlighet Skyddsförhållanden 1 Inga kända hot förutom Isälvsavlagringen norr inläckage från Ljöran, som inom om Stöa området bedöms ha god Troligen tillräcklig kvalitetsstatus 2 Isälvsavlagringen vid Stöa 3 Isälvsavlagringen söder om Stöa 4 Isälvsavlagringen vid Görälvsstugan Troligen tillräcklig Troligen tillräcklig Mycket tveksamt om tillräcklig Grundvattnets flödesriktning är okänd. I värsta fall finns en risk för påverkan från enskilda avloppsanläggningar inom området Grundvattnets flödesriktning är okänd. Risken för påverkan från enskilda avloppsanläggningar inom området bedöms ändå som liten. Risk för ett betydande inläckage från Ljöran samtidigt som utsläppet från Stötens avloppsreningsverk ligger 3 km uppströms Påverkan på motstående intressen vid upprättande av vattenskyddsområde Området består av skogsmark. Ingen eller ringa bebyggelse eller andra verksamheter bedöms påverkas. Grundvattnets flödesriktning är okänd. I värsta fall kommer ett antal fastigheter att beröras med eventuella restriktioner tex vad gäller enskilda avlopp och bergvärme. Grundvattnets flödesriktning är okänd. Risken att ett antal fastigheter berörs med eventuella restriktioner tex vad gäller enskilda avlopp och bergvärme bedöms som liten. Området består av skogsmark. Ingen eller ringa bebyggelse eller andra verksamheter bedöms påverkas. Bedömd längd på överföringsledning till Stöten Centrum 6 km 5 km 7 km 5 km Övrigt Ev komlicerar läget på andra sidan gränsen markfrågor, tillstånd och vattenskyddsområde. Ev komlicerar läget på andra sidan gränsen markfrågor, tillstånd och vattenskyddsområde. Ev komlicerar läget på andra sidan gränsen markfrågor, tillstånd och vattenskyddsområde. Risk för att området ligger inom Stötens påverkansområde om den äldre jordartskarteringen är riktig 5 Isälvsavlagringen vid Gräsheden Mycket tveksamt om tillräcklig Risk för ett betydande inläckage från Ljöran samtidigt som avloppet från Gräshedens fritidsby släpps till Ljöran efter markbädd inom området. Ca 50 tomtplatser finns planlagda inom området och är under exploatering Ett 50-tal fastigheter kommer att beröras med eventuella restriktioner tex vad gäller enskilda avlopp och bergvärme. 7,5 km Risk för att området ligger inom Stötens påverkansområde om den äldre jordartskarteringen är riktig Teckenförklaring 6 Isälvsavlagringen vid Fulunäs Troligen tillräcklig Ev påverkan från numera nedlagd slamgrop 5 km uppströms längs älven Ett par fastigheter kan eventuellt beröras med eventuella restriktioner tex vad gäller enskilda avlopp och bergvärme. 13 km Goda förutsättningar 7 Sandstensberggrund vid Syndan Troligen tillräcklig Inga kända hot Området består av skog och kalfjäll. Ingen eller ringa bebyggelse eller andra verksamheter bedöms påverkas. 6 km Mindre goda förutsättningar 8 Sandstensberggrund vid Stordalen Troligen tillräcklig Inga kända hot Området består av skog och kalfjäll. Ingen eller ringa bebyggelse eller andra verksamheter bedöms påverkas. 5 km Utvecklingsområdet Faxfjället behöver krympas för att inte påverka skyddsförhållandena negativt Dåliga förutsättningar 9 Anslutning till bef vattentäkt i isälvsavlagring i Tandådalen Troligen tillräcklig efter lokalisering av kompletterande vattentäktsområden All bebyggelse inom Tandådalen - Hundfjället (ca bäddar) ligger inom tillrinningsområdet Vattenskyddsområdet behöver sannolikt utökas vid ett ökat uttag. Ett stort antal fastigheter och verksamheter kommer då att beröras av restriktioner. 14 km Uppdrag 2549 M:\projekt\2549 Stoten forstudie\arbetsdata\text\jämförelser.xlsx