Utredning av Familjevåldsteam nordväst

Transkript

1 INDIVID- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN den 7 september 2012 Anna Åström Brewitz Carina Gyllner Bergmark Utredning av Familjevåldsteam nordväst Bakgrund Socialcheferna i nordväst har gett Upplands Väsby kommun och Sundbybergs stad i uppdrag att se över Familjevåldsteam i Nordväst, FVT, utifrån verksamheten innehåll, huvudmannaskap samt styrning av verksamheten. Familjvåldsteamets historik Familjevåldsteamet (FVT) startade sin verksamhet hösten 2008 och har sedan dess bedrivits i projektform. Verksamheten ägs gemensamt av nordvästkommunerna Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby. FVT startade som ett komplement till kommunernas verksamheter då ingen av ägarkommunerna kunde erbjuda behandling till våldsutövare. Upplands Väsby är verksamhetens huvudman medan lokalerna är förlagda till centrala Sollentuna. Finansieringen har i huvudsak skett med utvecklingsmedel från länsstyrelsen i Stockholms län inom ramen för regeringens satsning på området våld i nära relationer. En eventuell permanentning av verksamheten kommer att beslutas av respektive kommun hösten FVT:s huvudfokus har varit behandling av personer som utövat våld i nära relationer. Inom ramen för uppdraget har FVT även samordnat en boendekedja för våldsutsatta, arbetat med en kommunövergripande handlingsplan samt genomfört en basutbildning om våld i nära relationer för medarbetare i kommunerna. Dessutom har FVT varit rådgivande gentemot kommunerna i enskilda ärenden samt i generella frågor som rör våld i nära relationer. Vid årsskiftet 2012 övergick delar av ovanstående uppdrag, boendekedjan och utvecklingen av handlingsplan, till kommunerna i och med att projektledaren avslutade sin tjänst. Från och med 2012 bemannas FVT av 2,0 behandlare som har till uppgift att ge behandling till personer om utövat våld mot närstående. Behandlingen ges både som biståndsbedömd insats men även på förfrågan från enskilda. Målgrupp Målgruppen är män och kvinnor över 16 år som utövat våld mot partner, före detta partner, barn, syskon, föräldrar eller andra närstående. Metod FVT arbetar utifrån en våldsbehandlingsmetod 1 som har tagits fram av stiftelsen Alternativ til Vold (ATV) i Norge 2. Vid val av metod bedömdes ATV som mest lämplig utifrån att behandling utarbetats i norden, är beprövad (start 1987) och 1 Modellen är inte manualbaserad men följer en tydlig struktur där våldet står i fokus hela behandlingsprocessen. Teman som ansvar, sammanhang, föräldrarollen, konsekvenser och alternativ tas upp. Behandlingen omfattar cirka tolv behandlingstillfällen. 2 Grundare är Per Isdal, psykolog och psykoterapeut som har 20 års erfarenhet av behandlingsarbete av våldsutövare. 2011fick Per Isdal den store psykologprisen av norsk psykologforening för arbetet. Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX ORG.NUMMER

2 utgår ifrån ett systemiskt perspektiv där alla målgrupper (barn, våldsutsatta och våldsutövare) får stöd. För närvarande pågår även en effektstudie av AVT:s våldsbehandling i Norge. Volymer Under perioden har totalt 89 våldsutövare (75 män och 14 kvinnor) fått behandling av FVT. De allra flesta (91 procent) har haft barn under 18 år och ungefär hälften (49 procent) är födda i Sverige. Det är relativt få som getts behandling av FVT vilket bland annat kan förklaras av att verksamheten varit ny och det tagit en viss tid att bygga upp den samtidigt som det krävts ett arbete att göra verksamheten känd i ägarkommunerna. Ytterligare en förklaring är att en behandlartjänst varit vakant under vissa perioder 3. I skrivande stund är en av behandlartjänsterna tillsatt och rekrytering pågår till den andra. Under första halvåret 2012 har 30 personer påbörjat en insats och av dessa är 14 personer fortfarande i behandling. Två står i kö för behandling. FVT har det senaste halvåret sett en ökning av antalet personer som efterfrågar behandling. Det är svårt att sätta en exakt siffra på antalet klienter i behandling vid en given tidpunkt. Ett rimligt antagande är att en behandlare kan ha mellan pågående behandlingar. FVT bör därför ha möjlighet att bistå runt 100 personer per år i våldsbehandling förutsatt att 2,0 behandlare arbetar med behandling på heltid. En viktig förutsättning för att uppnå dessa volymer är att de som möter våldsutövarna i kommunerna kan motivera dem till behandlig och att det finns ett flöde av klienter från kommunerna till FVT. Boendekedjan FVT har haft ansvar ansvaret för att etablera och samordna en boendekedja för våldsutsatta, vilket inneburit att en lägenhet per kommun tagits fram och öronmärkts för målgruppen. Från årsskiftet 2011/12 ingår boendekedjan inte längre i FVT:s uppdrag. Socialcheferna beslutade om en tillfällig lösning där Sundbybergs stad från och med september 2012 övertar ansvaret för boendekedjan. Det verkar dock rimligt att samordningen av boendekedjan ligger i en verksamhet som arbetar med våld i nära relationer och som är gemensam för de sex nordvästkommunerna, varför det kan finnas skäl att återföra ansvaret till FVT. Huvudmannaskap Alternativt huvudmannaskap i nordväst Upplands Väsby kommun har sedan start varit huvudman för FVT även om lokalerna förlagts till Sollentuna. Frågan om en ny huvudman har väckts utifrån att FVT är en liten och sårbar verksamhet. FVT består sedan årsskiftet av 2,0 behandlare och har lokaler som är separata från andra verksamheter. Det gör FVT sårbart ur både verksamhets- och arbetsmiljöperspektiv. De aspekter som utredarna har vägt in när det gäller huvudmannaskapet är: 3 Under 2009 var det endast en behandlar i tjänst. Under 2010 arbetade två behandlare men under perioden har en behandlartjänst periodvis varit vakant. 2

3 Geografiskt läge Erfarenhet av att samordna gemensamma verksamheter i nordväst Möjligheten för FVT att ingå i verksamheter som berör FVT:s verksamhetsområde. Sårbarhet (verksamhets- och arbetsmiljömässigt) FVT:s läge i Sollentuna bedöms vara ett av de bättre i nordväst utifrån tillgänglighetsperspektivet för kommuninvånarna. Andra alternativa placeringar av FVT är Solna eller Sundbyberg, då även dessa områden är relativt lättillgängliga för ett stort antal kommuninvånare i nordväst. Kommunerna Sigtuna och Sollentuna är de två kommuner som har störst erfarenhet av att samordna kommungemensamma verksamheter i nordväst. Båda kommunerna bedriver flera av de gemensamma verksamheterna. Sollentuna har arbetsgivaransvaret för Familjepoolen, Jourhemspoolen samt FoU-Nordväst medan Sigtuna ansvarar för Barnhus Norrort, Socialjouren och Stödcentrum för unga brottsoffer. Med utgångspunkt från verksamheternas innehåll bedöms de verksamheter som Sigtuna ansvarar för, vara dem som till sin karaktär mest liknar FVT. Sigtuna skulle därför kunna vara ett alternativ till Upplands Väsby förutsatt att lokalerna alltjämt är centralt belägna ur ett nordväst perspektiv. Kontakt har därför tagits med Sigtuna för att undersöka möjligheterna för FVT att organisatorisk föras samman med övriga gemensamma verksamheter i Sigtuna. Sigtuna menar dock att det finns svårigheter att ha så pass många verksamheter med olika inriktning och olika behov under samma chef. Ett annat alternativ för huvudmannaskapet är att FVT införlivas i en befintlig verksamhet som arbetar med våld i nära relationer. Sårbarheten skulle minska samtidigt som det skulle finnas andra vinster med en sådan lösning. I de sex nordvästkommunerna finns endast en verksamhet som enbart arbetar med våld i nära relationer, Stödteamet i Sundbyberg. I Stödteamet finns två behandlare anställda (2,0 tjänster) som har till uppgift att ge stöd och behandling till våldsutsatta kvinnor. Redan idag för Solna diskussioner med Sundbyberg om möjligheten att köpa tjänster av Stödteamet. Solna och Sollentuna har valt att upphandla sina behandlingsinsatser, vilket betyder att det inte finns någon verksamhet i dessa kommuner som FVT skulle kunna integreras i. Annan leverantör En del i utredningsuppdraget var att undersöka möjligheten att köpa våldsbehandling av en annan leverantör där Alternativ till våld, ATV, i Täby ansågs som lämplig. Kontakt har därför tagits med ATV för att undersöka förutsättningarna att köpa våldsbehandling för de aktuella nordvästkommunernas räkning. ATV har dock varit tydliga med att det inte är möjligt att enbart köpa våldsbehandling utan de tillhandahåller ett helhetskoncept där behandling till våldsutövare är en del i helheten. Mot den bakgrunden är ATV i dagsläget inte ett alternativ till FVT. Är nordvästkommunerna intresserade av att på sikt ingå i ATV 3

4 finns det möjlighet att fortsätta diskussionerna med ATV i Täby samt med ATV i Norge, som är licensgivare till behandlingsmodellen. Bemanning Utgångspunkten i utredningsuppdraget är att FVT ska vara bemannad med 2,0 behandlare och att dessa ska ha till huvuduppgift att ge stöd och behandling till våldsutövare. Om FVT även ska ansvara för boendekedjan och den ekonomiska ramen är oförändrad finns risk för att färre personer kan få behandling. Uppskattningsvis tar arbetet med boendekedjan ungefär 0,15 av en tjänst. Resurser för arbetsledningen och utveckling av FVT måste även vägas in och uppskattas till cirka 0,25 tjänst, vilket kommer att ta ytterligare resurser i anspråk. Samverkan mellan kommunerna FVT har haft en referensgrupp som träffats regelbundet, men det har funnits oklarheter kring referensgruppens uppdrag. Utredarna har därför funderat kring andra lösningar för samverkan kring FVT. En möjlighet är att samverkan sker genom kvinnofridssamordnarna i de sex kommunerna. De är väl insatta i frågorna, följer utvecklingen inom området och bör ha goda förutsättningar att föra informationen mellan kommunerna och FVT. Samverkan på chefsnivå bör ske inom chefsnätverken i nordväst, där kommande chef för våldsbehandlingen antas ingå medan socialchefsgruppen bör vara styrgrupp på samma sätt som de är för övriga gemensamma verksamheter. Bedömning Idag erbjuder ingen av nordvästkommuner behandling till våldsutövare varför FVT:s verksamhet är ett viktigt komplement till kommunernas ordinarie verksamheter. Den metod FVT valt att använda är en metod som utifrån aktuellt kunskapsläge måste bedömas lämplig och i avvaktan fortsatta studier finns inget skäl att ifrågasätta metodvalet. När det gäller huvudmannaskapet för FVT är två frågor viktiga oavsett vilken kommun som ska vara huvudman, det måste finnas en tydlig arbetsledning och lämpliga lokaler. Verksamhetsmässigt finns det fördelar med att låta FVT föras samman med Stödteamet i Sundbyberg eftersom båda verksamheterna arbetar inom området våld i nära relationer och båda personalgrupperna är utbildade i ATV. I och med att personalen (fyra istället för två) kan ge behandling till både våldsutsatta och våldsutövare, kan en sammanslagning ge en mer flexibel och mindre sårbar verksamhet. Dessutom ökar möjligheterna till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling, vilket är en fördel för både Stödteamet och FVT. Samordningen av den gemensamma boendekedjan bör även kunna ligga i denna verksamhet. Då det inte är budgeterat för varken boendekedjan eller arbetsledningen, behöver andra poster justeras. Det kan ske genom att till exempel lokalkostnaderna minskar eller genom en minskning på behandlartjänsterna. För att vidareutveckla verksamheten är det även viktigt att ha en långsiktig plan för FVT, där en eventuell integrering med ATV i Täby kan vara ett alternativ. 4

5 Utredarna menar att det finns vinster med att FVT integreras med Stödteamet i Sundbyberg och förordar en sådan lösning. Frågan behöver dock utredas närmare och bör ha fokus på ett tydligt fungerande ledarskap, lämpliga lokaler samt när i tiden en sådan förändring kan ske. 5

6 Bilaga Sammanställning av insatser i nordvästkommunerna inom området våld i nära relationer I nordvästkommunerna finns ett antal varierande verksamheter som på olika sätt arbetar med stöd och behandling till våldsutsatta. FVT ska vara ett komplement till dessa verksamheter. En sammanställning i samband med detta utredningsuppdrag av vilka verksamheter som finns inom de sex aktuella nordvästkommunerna visar följande: Relationsvåldscentrum (RVC) - Samverkan mellan Västerortspolisen, stadsdelar och kommuner samt åklagaren i västerort. Stödteamet i Sundbyberg vänder sig till våldsutsatta kvinnor. Barnahuset i Norrort Järfälla, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Sigtuna (som är verksamhetens huvudman). Barnahuset är en samverkansform mellan landstinget, socialtjänsten, polisen och åklagarmyndigheten. Barncentrum Stockholm. Barncentrum är ett samverkansprojekt (enligt samma koncept som barnahus i norrort) inom city, söderort och västerort. Ekerö, Solna och Sundbyberg ingår i Barncentrum. Grupper för barn som levt med våld i familjen och parallella föräldrastödsgrupper finns i Sollentuna, Sigtuna och Upplands Väsby (samt Svenska Kyrkan). Kvinnojourer. Finns i samtliga kommuner i nordväst. Brottsofferjouren (BOJ) Norrort omfattar Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands- Bro och Upplands Väsby kommuner. Solna och Sundbyberg kommer från och med hösten 2012 att ingå i Västerorts brottsofferjour.. Trappansamtal. I flertalet av kommuner erbjuds även stöd till barn som utsatts för våld i nära relationer. Utöver ovan beskriva verksamheter kan respektive socialtjänst besluta om insatser utifrån individuella behov. 6