Årsredovisning facknämnder Utbildningsnämnden

Transkript

1 Årsredovisning facknämnder 2014 Utbildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden samt nämndens egna uppdrag Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Företagandet växer genom samverkan Nämndens verksamhet Resultat Budgetavvikelse Verksamhetsanalys Verksamhetsmått Gymnasieskola Gymnasiesärskola Egen organisation Investeringar Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

3 1 Inledning Utbildningsnämndens årsredovisning Förutom årsredovisning upprättar Utbildningsnämnden kvalitetsrapporter. Dessa är att betrakta som komplement till årsredovisningen. I kvalitetsrapporterna - Elever i behov av särskilt stöd, Elever med annat modersmål, Kvalitetsarbete, Resultat och undervisning samt Värdegrund - återfinns redovisning av resultat med avseende på mål i läroplan, skolplan och nämndens utvecklingsplan. Samtliga chefer, ansvariga för en skola, har lämnat en ekonomisk redogörelse och gjort en kvalitetsuppföljning avseende verksamhetens måluppfyllelse. Allmänt Under budgetåret 2014 fortsatte införandet av de nya reformerna ny skollag, ny gymnasieskola och nytt betygssystem med insatser av olika slag. En reformerad Gymnasiesärskola Gysär13 har nu elever i årskurs 1 och 2. Parallellt finns elever i årskurs 3 och 4 som följer tidigare regelverk för gymnasiesärskolan. Utvecklingsarbetet för att nå ökad måluppfyllelse har under 2014 fortgått utifrån utvecklingsplanen, Bildningsstaden Borås. Varje skola har utöver den gemensamma planen en utvecklingsplan för sin nivå med egna utvecklings- och förbättringsområden för ökad måluppfyllelse. Elevtillströmningen till gymnasieskolorna har varit stabil trots att antalet 16-åringar minskar. Det är frisöket inom Boråsregionen och det faktum att fristående gymnasieskolor har minskat i antal samt att färre elever söker till dessa som sammantaget har lett till den goda elevtillströmningen till de kommunala gymnasieskolorna. Detta har medfört behov av om- och tillbyggnation av skollokaler. Införandet av ny gymnasieskola, GY 11, har medfört behov av nya, utökade lokaler eller anpassning av befintliga lokaler. Informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har fått ytterligare ökat utrymme under 2014 och nu är samtliga elever i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan utrustade med eget digitalt verktyg; bärbar dator eller läsplatta. Även inom vuxenutbildningen har eleverna tillgång till digitala verktyg. Det finns en förvaltningsövergripande IKT-utvecklingsgrupp som arbetar för en sammanhållen utveckling i förvaltningen. Karriärtjänster för lärare i form av förstelärare har inrättats. Helene Sandberg Ordförande Utbildningschef Anders Waldau Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

4 2 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer 2.1 Människor möts i Borås Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 Antal genomförda medborgardialoger. 2 1 Antal genomförda medborgardialoger. Utbildningsnämnden har deltagit i medborgardialogen P A Halls terrass. Medborgardialogen gällde hur P A Halls terrass kan bli en mer levande mötesplats för alla boråsare, en plats där människor vill vistas. Vad vill människor uppleva på platsen, vilka aktiviteter borde finnas? Medborgardialogen började 6 september på skördefesten med politiker och enkäter, och fortsatte 12 november då fem förvaltningar och nämnder i Borås Stad samt Svenska kyrkan gick samman och inbjöd alla invånare till en dialog med politiker. 2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av gymnasieskolan, %. Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 poäng). Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, % ,1 14,2 14,5 14, Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av gymnasieskolan, %. Årligen genomförs en skolklimatundesökning där elever och lärare värderar skolans pedagogiska och sociala klimat genom att ta ställning till påståenden inom fyra områden: värdegrund, undervisningens innehåll och kvalitet, inflytande och delaktighet samt rektor års undersökning är reviderad och en ny, fyrgradig svarsskala har införts. Inom området inflytande och delaktighet fanns för första gången ett Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

5 påstående om elevrådets eller liknande inflytandeforums arbete och huruvida detta tas på allvar. Utfallet i elevenkäten på de fyra gymnasieskolorna Almås, Bäckäng, Sven Erikson och Viskastrand var 65 %. Detta nådde inte upp till det satta målvärdet på 83 %. Analyser av resultatet görs på skol- och skolenhetsnivå samt förvaltningsnivå så att åtgärder kan vidtas. Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 poäng). De första eleverna avslutade sina studier i den reformerade gymnasieskolan, GY11, läsåret 2013/14. Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen på högskoleförberedande program och på yrkesprogram i Borås Stads gymnasieskolor var 14,2. Resultaten är under det satta målvärdet, men på samma nivå som föregående läsår då de sista eleverna fick slutbetyg i Gymnasieskola 1994, Gy94. För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Under kommande läsår är Styrning och ledning samt det goda lärandet (BFL, IKT, stöd) i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av verksamheten. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. För grundläggande högskolebehörighet ska eleven ha gymnasieexamen med godkänt betyg eller högre i minst 90 procent av den totala kurspoängen poäng dvs har minst gymnasiepoäng med lägst betyget E. I den reformerade gymnasieskolan, GY11, har elever som får examen från ett högskoleförberedande program alltid grundläggande behörighet till högskolan. Totalt nådde 93,7 % av avgångseleverna på högskoleförberedande program i Borås Stads gymnasieskolor grundläggande behörighet till högskola, enligt Skolverkets statistik. För elever på yrkesprogram finns möjligheten att läsa till kurser för att få grundläggande högskolebehörighet. Från och med höstterminen 2013 infördes en ny regel innebärande att alla nationella yrkesprogram kan ge grundläggande högskolebehörighet inom programmets ordinarie 2500 poäng. Andelen elever på yrkesprogram som nådde grundläggande högskolebehörighet var 35,4 %. Statistik på antal elever som läste behörighet på yrkesprogram finns inte att tillgå hos Skolverket. För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Under kommande läsår är Styrning och ledning samt det goda lärandet (BFL, IKT och stöd) i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av verksamheten. Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, %. Årligen genomförs en skolklimatundersökning där elever och lärare värderar skolans pedagogiska och sociala klimat genom att ta ställning till påståenden inom fyra områden: värdegrund, undervisningens innehåll och kvalitet, inflytande och delaktighet samt rektor års skolklimatundersökning är reviderad och en ny, fyrgradig svarsskala har införts. I de påståenden som kvarstår från tidigare undersökningar är det procentuella utfallet fortfarande möjligt att jämföra med den reviderade undersökningen. Inom området värdegrund finns påståendet "Jag känner mig trygg" med ett utfall i elevenkäten på 96 % på de fyra gymnasieskolorna Almås, Bäckäng, Sven Erikson och Viskastrand. Jämfört med föregående år är resultatet stabilt, även om det inte når upp till satta målvärdet som var två procentenheter högre. Resultatet från skolklimatundersökningen analyseras vid varje skola och Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

6 skolenhet samt på förvaltningen så att åtgärder kan vidtas. Verksamhetens indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 2. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 3. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter) 4. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete/sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 6. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. (1) 7. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. (2) 8. Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. 9. Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget Godkänt i samtliga kurser. 81% 100% 100% 100% 100% 4,6 4,6 5 3,1 100% 100% 100% 90,91% % 97% 100% 96% 70,3% 70,4% 100% 74,1% 3. Undersökningen är reviderad 2014 och en ny svarsskala har införts, 1-4, där 4 är det högsta värdet. 3,1 i den nya skalan motsvarar 4,65 i den gamla, femgradiga skalan. 1. Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) Totalt avslutade 31 elever sina studier i gymnasiesärskolan på Almåsgymnasiets, Bergslenagymnasiets och Viskastrandsgymnasiets nationella och specialutformade program. Samtliga elever erhöll betyg, 23 elever ett slutbetyg och åtta elever ett samlat betygsdokument. För fortsatt god måluppfyllelse fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

7 Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av verksamheten. 2. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) Se redovisning för indikator Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter) Det pedagogiska och sociala klimatet utvärderas årligen inom Utbildningsnämndens verksamheter med en skolklimatundersökning som har sin utgångspunkt i forskningen om framgångsrika skolor. I skolklimatundersökningen tar lärare och elever ställning till ett antal påståenden inom fyra områden: värdegrund, undervisningens innehåll och kvalitet, elevernas inflytande och delaktighet, rektor. Undersökningen reviderades under 2013 och våren 2014 genomfördes den nya versionen för första gången. I samband med revideringen infördes en ny, fyrgradig skala: 1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer ganska dåligt, 3 Stämmer ganska bra, 4 Stämmer helt och hållet. Elevernas och lärarnas sammanvägda värdering av skolans pedagogiska och sociala klimat var 3,1 som motsvaras av ett värde av 4,65 i den tidigare femgradiga skalan. Svarsfrekvensen på årets undersökning var 73 procent. Arbetet kommer fortsatt att bedrivas i enlighet med utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås för att nå en god lärandemiljö för eleverna som kännetecknas av ett av elever och lärare högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. 4. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete/sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) Utfallet avser elever från individuella, nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan på Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Hulta ängar samt Viskastrandsgymnasiet. För varje avgångselev görs en individuell planering för fortsatt sysselsättning efter avslutade studier. Totalt avslutade 40 elever i gymnasiesärskolan. Andelen elever som hade någon form av sysselsättning var 91 procent, vilket är en nedgång från föregående år. För de elever där sysselsättning ännu inte är klar sker fortsatt uppföljning. För fortsatt hög måluppfyllelse fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Under kommande läsår är Styrning och ledning samt det goda lärandet (BFL, IKT och stöd) i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av verksamheten. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

8 5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) I vuxenutbildningen ingår grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare (Sfi), särskild utbildning för vuxna samt yrkeshögskoleutbildningar (Yh). I nämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås är målet för vuxenutbildningen: Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. Andelen studerande som lyckas slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. Inom vuxenutbildningen upprättas en individuell studieplan för alla elever. RESULTAT VUXENUTBILDNINGEN Grundläggande vuxenutbildning Över 550 personer har deltagit i studier på grundläggande nivå, exklusive prövningar. Omräknat à 800 poäng per år motsvarar det knappt 240 antagna heltidsstuderande. Vanligast är studier i svenska som andraspråk, matematik och engelska. Resultat: Av de kursdeltagare som har antingen har avslutat eller avbrutit en nationell kurs har närmare 58 procent fått minst betyget E, knappt 3 procentenheter fler än läsåret 2012/13. Av dem som slutat kursen utan ett godkänt betyg har det stora flertalet avbrutit studierna. Betyg sätts efter avslutad kurs och många kursdeltagare läser kursen över flera terminer. Knappt hälften av eleverna fortsätter sin kurs efter terminsslut. Gymnasial vuxenutbildning med teoretisk inriktning: Gymnasial vuxenutbildning med teoretisk inriktning bedrivs i egenregi samt via externa utbildningsanordnare som levererar distansutbildning. Antalet elever som väljer distansstudier ökar kraftigt på senare år, och även s k närdistans, dvs. distansutbildning där det även går att få visst stöd på plats erbjuds. Drygt 1900 personer deltog i gymnasial teoretisk vuxenutbildning under 2013/2014, exklusive prövningar. Resultat: Av de kursdeltagare som antingen avslutat eller avbrutit en nationell kurs har knappt 59 procent fått minst betyget E, vilket är oförändrat jämfört med läsåret 2012/13. Andelen kursavbrott är drygt 20procent av det totala antalet kursdeltagare. Gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning: Yrkesutbildningar bedrivs dels inom Borås kommun av Vuxenutbildningen Borås i samarbete med Almåsgymnasiet och Viskastrandsgymnasiet dels via flera externa utbildningsleverantörer inom olika branscher. Eleverna erbjuds både skolförlagda utbildningar och utbildningar på distans. Distansutbildningar ges oftast inom handel/administration eller vård och omsorg. Drygt 1100 personer deltog i yrkesutbildning under läsåret 2013/2014, exklusive prövningar. Resultat: Av de kursdeltagare som antingen har avslutat eller avbrutit en nationell kurs har c:a 83procent avslutat kursen med minst betyget E, en ökning med c:a 2 procentenheter jämfört med 2012/2013. Särskild utbildning för vuxna Utbildningens funktion är att förvärva nya kunskaper och att bibehålla och utveckla det man lärt sig tidigare. Kunskapsmålen för eleverna på träningsskolenivån kan definieras som att erövra en förmåga att kommunicera med nya tecken, bilder, ord mm. Under läsåret 2013/2014 har 77 personer deltagit i särskild utbildning för vuxna. Resultat: Elever som uppnår mål för kurs eller delkurs får betyg och 20 betyg har utfärdats under läsåret. Till övriga elever utfärdas intyg. Svenska för invandrare (SFI) Under läsåret har nästan 1500 personer deltagit i SFI. SFI-studerande får betyg efter avklarad kurs. Tiden det tar att bli färdig med en kurs varierar med olika studietakt och andra förutsättningar. Många Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

9 elever fortsätter studierna över flera terminer. Resultat: Totalt har 795 kursdeltagare fått betyg och 442 har avbrottsregistrerats. Övriga fortsätter sina kurser. Det innebär att av de kursdeltagare som antingen avslutat eller avbrutit en kurs har 64 procent avslutat med betyg. Yrkeshögskoleutbildningar Yrkeshögskoleutbildningar, YH, har eget resultatansvar utanför den kommunala vuxenutbildningen. Utbildningarna genomför, tillsammans med respektive ledningsgrupp, kontinuerliga utvärderingar och kvalitetsredovisningar vilka redovisas till Myndigheten för yrkeshögskolan. För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Under kommande läsår är Styrning och ledning samt det goda lärandet (BFL, IKT och stöd) i fokus.samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. 6. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. (1) Avser avgångselever i kommunala gymnasieskolor i Borås Stad Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Resultat för första avgångselever i den reformerade gymnasieskolan, GY11. Resultat för läsåret 2013/14 Skolverket/SIRIS a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. Statistik för denna indikator finns inte Först 2015 kan fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år redovisas. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet på högskoleförberedande program: 93,7 %. Ranking: Kommunjämförelse i Skolverkets Jämförelsetal har ännu inte publicerats. c) Genomsnittlig betygspoäng. Utfall: 14,2 för samtliga nationella program. Ranking: Kommunjämförelse i Skolverkets Jämförelsetal har ännu inte publicerats. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Statistik finns inte att tillgå på gymnasieskolnivå. Redovisas endast efter elevs folkbokföringskommun. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Statistik finns inte att tillgå på gymnasieskolnivå. Redovisas endast efter elevs folkbokföringskommun. Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

10 Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena Styrning och ledning, Kvalitetsarbete, Bedömning för lärande (BFL), elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Under kommande läsår kommer Styrning och ledning och det goda lärandet (BFL, IKT, stöd) att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven. Presidiet och förvaltningen genomför kvalitetsuppföljning med alla fristående gymnasieskolor genom rätten till insyn. och planera för fortsatt utveckling av verksamheten. 7. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. (2) Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunala eller fristående gymnasieskolor. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Resultat i Öppna jämförelser 2014 a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. Statistik för denna indikator finns inte på kommunnivå i Öppna jämförelser. Indikatorn fullföljd utbildning inkl individuella programmet är utfallet för Borås 77,8 %, ranking 146. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. 89,2%, ranking 85 c) Genomsnittlig betygspoäng. 3,9 ranking 124 d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. 32,8,4 %, ranking 93. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. 39,5 %, ranking 116. Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena Styrning och ledning, Kvalitetsarbete, Bedömning för lärande (BFL), elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Under kommande läsår är Styrning och ledning samt det goda lärandet (BFL, IKT och stöd) i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av verksamheten. Presidiet och förvaltningen genomför kvalitetsuppföljning med alla fristående gymnasieskolor genom rätten till insyn. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

11 8. Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. INTRODUKTIONSPROGRAM I den nya gymnasieskolan finns fem introduktionsprogram. Dessa är preparandutbildning, individuellt alternativ, programinriktat individuellt program, språkintroduktion och yrkesintroduktion. Målet i nämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås för introduktionsprogrammen är att alla elever går efter 1 års studier vidare till ett nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. Totalt sett är måluppfyllelsen god, 2013 var andelen 95 % och %. Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena Styrning och ledning, Kvalitetsarbete, Bedömning för lärande (BFL), elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Under kommande läsår är Styrning och ledning samt det goda lärandet (BFL, IKT och stöd) i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av verksamheten. Verksamheten har utarbetat egnat mål för att kunna följa elevernas utveckling. 9. Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget Godkänt i samtliga kurser. EXAMENSBEVIS MED MINST GODKÄNT BETYG (E) I ALLA KURSER Årets avgångselever är de första som avslutar sin utbildning i GY11 och erhåller gymnasieexamen, antingen en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. För en yrkesexamen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, eller i svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete. För en högskoleförberedande examen ska eleven ha läst minst poäng varav poäng ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, 2 och 3 eller i svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt i matematik 1. Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen får ett examensbevis. En elev som inte uppnår kraven för gymnasieexamen får ett studiebevis. Utbildningsnämndens mål är att samtliga elever ska ha minst godkänt betyg i alla kurser efter avslutad utbildning, dvs minst poäng med minst E. Betygsskalan har sex steg, A, B, C, D, E och F där A- E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Läsåret 2013/14 hade 74,1 procent av avgångseleverna ett examensbevis från ett fullständigt eller utökat program med minst E i alla kurser. I jämförelse med resultaten från tre föregående år, i den tidigare gymnasieskolan Gy94 då eleven fick slutbetyg, är detta en tydlig förbättring. Utbildningsnämndens mål med minst godkänt betyg i alla kurser i examensbeviset kan jämföras med det nationella måttet för examensbevis som är poäng varav ska vara godkända. Eleven kan således ha icke godkänt betyg, F, i 250 poäng och ändå få ett examensbevis. Andelen elever med gymnasieexamen var totalt 92,6 %. Högskoleförberedande examen fick totalt 93,7 % av avgångseleverna på högskoleförberedande program och 91,2 % av eleverna på yrkesprogram fick en yrkesexamen. För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena Styrning och ledning, Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

12 Kvalitetsarbete, Bedömning för lärande (BFL), elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Under kommande läsår är Styrning och ledning samt det goda lärandet (BFL, IKT och stöd) i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena. Skolorna och skolenheterna arbetar kontinuerligt med att följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av verksamheten. 2.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 Andel ekologiska livsmedel, % ,3 Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Andel ekologiska livsmedel, %. 42, , Andelen ekologiska livsmedel var 14,3 % 2014 vilket är en tydlig ökning från föregående år. Målsättningen är att andelen ska fortsätta att öka under Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås Stads miljömål Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. Av Utbildningsnämnden sju skolor är fyra certifierade. Dessa är Bergslengymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Arbete pågår att certifiera kvarvarande tre skolor inom perioden fram till och med Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås Stads miljömål Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Samtliga arbetsplatser serverar faitrademärkta produkter. Målsättningen är att utöka sortimentet. 2.4 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 3,2 3,4 4 3,5 Arbetad tid för timavlönade 14,8 14, ,3 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

13 Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Nämnden bedömer att målet, 2-4 % för normal sjukfrånvaro, är realistiskt. Målvärde 2014 Utfall År , ,6 Sjukfrånvaron ligger på en nivå som brukar beskrivas som normal sjukfrånvaro, det vill säga i intervallet 2-4%. Nämndens mål är att fortsatt hålla sjukfrånvaron låg, inom intervallet för normal sjukfrånvaro eller lägre. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Nämnden bedömer att målet, restriktiv användning av timavlönade, är realistiskt. Genom medveten återhållsamhet avser nämnden att även fortsättningsvis endast ha ett lågt nyttjande av timavlönade. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Utfallet når inte fullt ut målvärdet för Motivering och åtgärder Utbildningsnämnden med sina ca 800 anställda, ligger jämförelsevis lågt på nyckeltalen för sjukfrånvaro och timavlönade. Sjukfrånvaron ligger på en nivå som brukar beskrivas som normal sjukfrånvaro, det vill säga inom intervallet 2-4 %. Nämndens mål är att fortsatt hålla sjukfrånvaron inom intervallet för normal sjukfrånvaro. Genom medveten återhållsamhet avser nämnden att även fortsättningsvis endast ha ett lågt nyttjande av timavlönade. Nämnden stödjer anställdas hälsa genom att möjliggöra hälsofrämjande åtgärder. 3 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden samt nämndens egna uppdrag 3.1 Människor möts i Borås Kommunfullmäktige Uppdrag Utbildningsnämnden ska i samverkan med Arbetslivsnämnden och Stadsdelsnämnd Öster bedriva arbetet inom stadsdelen Hässleholmen inom ramen för det särskilda statsbidraget för utveckling av vissa utvalda Status År 2014 Genomfört Kommentar Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

14 Uppdrag stadsdelar i landet. Status År 2014 Kommentar 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Kommunfullmäktige Uppdrag Utbildningsnämnden har i uppdrag att fortsätta översynen av programstrukturen på Viskastrandsgymnasiet i syfte att få en jämnare könsfördelning på skolan, samt återrapportera till Kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden ska anordna lovoch sommarskola inom tilldelad ram. Alla elever ska ha tillgång till egen dator, oavsett vilket program som eleven går. Under 2014 ska utbildningsnämnden arbeta särskilt med integrering av elever som tidigare varit inskrivna på gymnasiesärskolan. Utbildningsnämnden skall tillsammans med skolorna ta fram studieupplägg så att det blir lättare för eleverna på de yrkesförberedande programmen att läsa in högskolebehörighet. Elever och föräldrar ska ha reell möjlighet att påverka planering, innehåll och utformning av verksamheten. Utbildningsnämnden ska se till att respektive skola finner former för detta. Arbetslivsnämnden ska tillsammans med Utbildningsnämnden fortsätta arbetet med det lokala kunskapslyftet. Status År 2014 Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Kommentar 3.3 Företagandet växer genom samverkan Kommunfullmäktige Uppdrag Status År 2014 Kommentar Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

15 Uppdrag Många nyanlända saknar utbildning för svensk arbetsmarknad. Utbildningsnämnden och Arbetslivsnämnden ska samverka om vägar till utbildning och arbete för denna grupp. Status År 2014 Genomfört Kommentar 4 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Statsbidrag , , , , ,5 Avgifter och övriga intäkter , , , , ,4 Summa intäkter , , , , ,9 Personal , , , , ,4 Lokaler , , , , ,9 Övrigt , , , , ,7 Kapitalkostnader -938,2-901,8-906,6-901,8 4,8 Summa kostnader , , , , ,4 Buffert (endast i budget) -661,0 661,0 Nettokostnad , , , , ,5 Kommunbidrag , , , ,0 0,0 Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel , ,6 0, , , , , , ,0 0,0-251, , , , ,5 Ackumulerat resultat , , , ,8-933,9 Resultatanalys För Utbildningsnämnden fastställdes ett kommunbidrag på 458,7 mkr: Det är en ökning med 2,8 mkr jämfört med den ingående grundramen 2013 som var 455,9 mkr. 8,6 mkr av ramen avsåg en kostnadskompensation på 2,5 % för löner och 1,5 % för övriga kostnader. 9,8 mkr minskning av ram p.g.a volymjustering för gruppen åringar, -5,77 % * 50 %. 2,0 mkr ökning av ram p.g.a lärarlöneavtalet. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

16 2,0 mkr ökning av ram p.g.a extra tilldelning av medel för inkludering av elever enligt GY11. 0,1 mkr minskning av ram p.g.a finansiering av biblioteksdatasystemet Micromark. I budget 14:2 avsattes 1 % (4,5 mkr) i en central buffert. Bufferten har under året fördelats ut med 3,6 mkr till gymnasieverksamheten, 0,3 mkr till friskolor i Borås med Boråselever. Kvarvarande 0,7 mkr har använts för att täcka ökade kostnader inom Vuxenutbildningen i Borås Stad. Nettokostnaden för förvaltningen uppgick till 465,5 mkr, detta gav ett resultat på minus 6,8 mkr mot ram: 5,7 mkr fick Utbildningsförvaltningen efter beslut i KS tillstånd att använda av tidigare ackumulerat resultat för att finansiera den nya gymnasiereformen GY 11. 0,2 mkr kostnader för Sociala investeringsfonden/projektet "Modersmålsundervisning, SFI". Kostnaden för detta täcks av centrala medel och är återförd i Utbildningsnämndens ackumulerade resultat. 6,7 mkr högre intäkter än vad som budgeterats, interkommunala intäkten för elever som läser på våra skolor har ökat med 5,0 mkr. 5,5 mkr högre personalkostnad än budget, lärarlöneavtalet har haft stor påverkan på ökningen jämfört med budget. 2,1 mkr lägre materialkostnader jämfört med budget, 3,1 mkr högre än ,4 mkr högre tjänstekostnader än vad som planerats i budget, varav ca 2 mkr avser ökade kostnader för nyanlända elever. 0,4 mkr lägre kostnad för bidrag och transfereringar, det är bl.a lägre utfall för inackordering och ungdomsbidrag som är lägre än vad som planerats i budget. 0,1 mkr lägre än Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam administration Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Intäkter 294,2 73,3 20,0 188,6 168,6 Kostnader , , , ,0 983,3 Resultat , , , , ,9 Gymnasieskola Intäkter , , , , ,1 Kostnader , , , , ,5 Resultat , , , , ,6 Vuxenutbildning Intäkter , , , , ,3 Kostnader , , , , ,2 Resultat , , , ,0-854,9 Gymnasiesärskola Intäkter , , , ,7 317,7 Kostnader , , , , ,4 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

17 Tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Resultat , , , , ,1 Avdelningen för Verksamhetsutveckling Intäkter 1 036, ,9 869, , ,1 Kostnader , , , , ,5 Resultat , , , , ,6 Naturskola Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -695,4-696,8-709,5-395,1 314,4 Resultat -695,4-696,8-709,5-395,1 314,4 Insatser enligt LSS Intäkter 3 209, , , ,2 617,4 Kostnader , , , ,7 57,5 Resultat , , , ,5 674,9 Buffert Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 0,0 0,0-661,0 0,0 661,0 Resultat 0,0 0,0-661,0 0,0 661,0 Nämnd- och styrelseverksamhet Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -740,1-727,8-833,9-823,8 10,1 Resultat -740,1-727,8-833,9-823,8 10,1 Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

18 Tkr Intäkter Kostnader Resultat Totalt Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Intäkter , , , , ,0 Kostnader , , , , ,5 Resultat , , , , ,5 4.3 Verksamhetsanalys Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens mål Övergripande mål Borås Stad ska bli en skol- och bildningsstad med goda resultat. Bildning kan vara både praktisk och teoretisk. Människor lär sig många olika saker på många olika sätt under sitt liv. Utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås och de sex utvecklingsområden i planen med preciserade strategier har varit utgångspunkten för arbetet under Sammantaget kan konstateras att måluppfyllelsen är god. Förbättringsutrymme finns gällande nämndens mål för gymnasieskolan med minst godkänt betyg i alla kurser. Resultaten i gymnasieskolan när det gäller högskoleförberedande examen från högskoleförebredande program och yrkesexamen från yrkesprogram är i riksjämförelse över rikets snitt. Elever på introduktionsprogrammen går vidare till studier, arbete eller annan sysselsättning i mycket hög grad. Av gymnasiesärskolans elever får en stor majoritet ett slutbetyg eller ett samlat betygsdokument och är antingen i arbete eller i annan form av sysselsättning efter genomförd skolgång. Inom vuxenutbildningen uppnår en hög andel av de studerande lägst godkända betyg Administrativa och övriga gemensamma funktioner Genomföra årliga undersökningar för utvärdering av skolornas sociala och pedagogiska klimat. Mål och resultat Utbildningsförvaltningens centrala administrations mål för 2014 utöver det löpande arbetet: Driva arbetet med genomförandet av ny gymnasieskola, GY 11. GY 11 infördes under läsåret 2011/12 då de första eleverna började i den reformerade gymnasieskolan. Läsåret 2013/14 avslutade de första eleverna gymnasieutbildningen i GY11. Fortsätta arbetet enligt utvecklingsplan , Bildningsstaden Borås, i verksamheterna. Arbetet i verksamheterna sker i enlighet med utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås Syftet med planen är att göra en bra verksamhet bättre och arbetet utgår från sex identifierade utvecklingsområden: Bedömning för lärande (BFL), Elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), Kvalitetsarbete samt Styrning Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

19 och ledning. Följa och stödja skolornas arbete med deras utvecklingsplaner. Arbetet med att följa och stödja skolornas arbete med sina utvecklingsplaner har fortgått under året. Utgångspunkten för skolorna är Bildningsstaden Borås och uppdraget har varit att förhålla sig till utvecklingsområden i Bildningsstaden Borås samt beskriva egna förbättringsområden och strategier för ökad måluppfyllelse. Utvecklingsplanerna revideras årligen. Påbörja planeringen för framtagandet av ny utvecklingsplan Planering för framtagandet av ny utvecklingsplan har inletts och arbetet har inletts under senare delen av 2014 och fortsätter under Fortsatt medverka till och delta i ökad regional samordning och utveckling av yrkesvuxutbildningen inom Sjuhärads kommunalförbund enligt upprättat avtal. Samverkansavtalet mellan kommunerna i Boråsregionen som började gälla 1 januari 2012 har fallit väl ut. Rent organisatoriskt har regionen uppfyllt alla avtalets ambitioner gällande Yrkesvux. Vad som återstår är samverkan kring de rent ekonomiska förutsättningarna efter att de statliga medlen försvinner 2015 och en utökning av samverkan kring fler skolformer. Fortsatt delta i arbetet med en kompetensplattform för vuxnas lärande i Västra Götalandsregionen. Vuxenutbildningen deltar aktivt, enligt plan, i de olika aktiviteter som inryms inom kompetensplattformens uppdrag. Fortsätta samarbetet med Sjuhärads kommunalförbund för samverkan kring gymnasieskola och vuxenutbildning. Samarbetet har fortgått under året. Utveckla informations- och kommunikationsteknologin, IKT. IKT är ett av sex utvecklingsområden i Bildningsstaden Borås. Under läsåret 2013/14 har arbetet med ytterligare utveckling inom IKT fortsatt. Det finns en förvaltningsövergripande IKT-utvecklingsgrupp som arbetar för en sammanhållen utveckling i förvaltningen. Lärspridare tjänstgör ute på skolorna. Under våren 2014 slöts nytt avtal med LINeducation för upphandling av digitala verktyg och tjänster. Detta innebär ett nytt samarbete där skolorna mer autonomt beslutar kring sin IKT-utveckling. Samtliga elever i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan har tillgång till digitala verktyg i form av datorer eller läsplattor. Tillgången på digitala verktyg är god även inom Vuxenutbildningen. Fortsätta arbetet med konsultation och rådgivning i psykologiska frågor i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Arbetet har fortgått enligt planering. Se över, följa upp och utveckla arbetet med särskilt stöd inom förvaltningen. En tydlig arbetsfördelning mellan psykologerna har genomförts innebärande att en av dem har ansvar för de två stora gymnasieskolorna med högskoleförberedande program, Bäckängsgymnasiet och Sven Eriksonsgymnasiet, samt Tullengymnasiet. Den andra tjänsten har ansvar för de två stora gymnasieskolorna med yrkesprogram, Almåsgymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Psykologerna har delat ansvaret för Vuxenutbildningen samt Gymnasiesärskolan. Under året har ett undersökande arbete genomförts för att bygga upp en stödverksamhet för elever inom autismspektrat. Verksamheten startade på Sven Eriksonsgymnasiet höstterminen Fortsätta arbetet med kvalitativa kunskapsuppföljningar för år 1 i gymnasiet i form av bedömningsinstrument i engelska, matematik och svenska. Bedömningsinstrument har genomförts i svenska, matematik och engelska för elever i åk 1. Resultaten Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

20 utgör underlag för skolornas arbete och planering kring elever i behov av särskilt stöd. Genomföra årliga undersökningar för utvärdering av skolornas sociala och pedagogiska klimat. I skolklimatundersökningen tar elever och lärare ställning till påståenden inom fyra områden som har sin utgångspunkt i forskningen om framgångsrika skolor. Områdena är värdegrund, undervisningens kvalitet, inflytande och delaktig samt rektor. Undersökningen reviderades under 2013 och den nya versionen genomfördes för första gången I samband med revideringen infördes en ny, fyragradig svarsskala där 1 anger Stämmer inte alls, 2 Stämmer ganska dåligt, 3 Stämmer ganska bra, 4 Stämmer mycket bra. Elevernas och lärarnas sammanvägda värdering av skolans sociala och pedagogiska klimat var 3,1 vilket utgör underlag för analys på såväl skolenhets- och skolnivå som förvaltningsnivå. Räknas resultatet om till den tidigare, femgradiga skalan motsvarar värdet 4,65. Svarsfrekvensen på årets undersökningen var 73 %. Resultat Utbildningskontorets resultat visar ett plus mot budget på 1,8 mkr. Utbildningsförvaltningens administration står för plus 1,1 mkr, vilket fördelar sig enligt följande, högre intäkt än planerat 0,2 mkr, lägre personalkostnader 0,4 mkr, lägre materialkostnader 0,2 mkr samt lägre kostnader för köpta tjänster 0,3 mkr. Utbildningsnämnden och yrkesråd, lägre kostnad för arvoden 0,1 mkr. I Bu 2014:2 avsattes 1 %, 4,6 mkr, i en central buffert. Bufferten har under året fördelats ut med 3,6 mkr till gymnasieverksamheten, 0,3 mkr till friskolor i Borås med Boråselever. Kvarvarande del 0,7 mkr täcker de ökade kostnader inom Vuxenutbildningen i Borås Stad som uppkommit i samband med flytt till nya lokaler. Verksamheten i siffror Gemensam administration (inkl nämndens verksamhet) Redov 2012 Redov 2013 Budget 2014:2 Redov 2014 Intäkter, tkr 294,2 73,3 20,0 188,6 Kostnader, tkr , , , ,8 Resultat, tkr , , , ,2 Kommunbidrag, tkr , , , ,2 Res. efter kommunbidrag, tkr Varav Central buffert 368, ,3 0, ,0 0,0 0,0 661,0 661,0 Personalkostnader totalt, tkr Varav Utbildningskontoret Varav Utbildningsnämnden 6 869, , , , , , , ,4 709,8 698,0 784,7 776,4 Varav Yrkesrådet 41,5 45,4 99,8 24,2 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)

21 4.3.3 Avdelningen för Verksamhetsutveckling Verksamhet Psykologverksamheten Målsättningen är för skolpsykologerna, likt elevhälsan, är att undanröja hinder för inlärning hos eleven. Skolpsykologerna kommer kontinuerligt att träffa elevhälsoteamen på skolorna och arbeta hälsofrämjande. Det finns en tydlig arbetsbeskrivning, samt fördelning av förvaltningens skolor för att möjliggöra för skolpsykologerna att bidra såväl på organisations- som individnivå. Gymnasieantagningen Gymnasieantagningen handlägger antagningen till år 1 på uppdrag från samtliga kommuner i Sjuhärads kommunalförbund och samtliga fristående gymnasieskolor i Sjuhäradsregionen. Under 2014 har en ny rekrytering gjorts på 100 % som ersättare för pensionsavgång. Gymnasieantagningen består nu av 3,0 tjänst. Viss del av den ena heltiden fungerar även som administratör för förvaltningens personalavdelning, samt stödjer pågående processer som ligger under avdelning för verksamhetsutveckling. Två av personalen har under hösten gått utbildning i Sigtuna för antagningsadminsitratörer. Informationsträffar för samtliga studie- och yrkesvägledare i Sjuhärad har genomförts och arbetet avlöper väl. Värdegrund Förvaltningen har sedan drygt fyra år tillbaka ett samarbete med Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och Swedbank Sjuhärad. Förvaltningen ges möjlighet att erbjuda "Mina Möjligheters Dag, en dag då alla elever i årskurs 1 i Borås kommunala och fristående gymnasieskolor samt elever från Mark och Svenljunga inbjuds till en halvdag med föreläsningar föreläste Paolo Roberto och Isabelle McAllister. Estetelever från Bäckängsgymnasiet underhöll i pausen. Föreläsningarna äger rum på Åhaga och dagen ska ses som ett komplement till det värdegrundsarbete som bedrivs ute på skolorna. Under läsåret 2013/14 har samarbetet fördjupats, och möjligheter till stipendium för att ytterligare stärka dagen har tagits fram. Detta kommer presenteras under Marknadsföring Tjänsten, 100%, stödjer förvaltningens verksamheter i att bedriva marknadsföring mot byrå, Öppet Hus på respektive skola samt besöksdagar för grundskoleelever. Information- och kommunikationssansvarig sköter även förvaltningens gemensamma marknadsföringsinsatser, annonsering, information och upphandling. I september 2014 rekryterades ny kommunikatör till tjänsten. Skolutveckling i enlighet med Bildningsstaden Borås. Under året har utvecklingsledaren, anställd av Utvecklingsenheten Borås Stad, med fokus på gymnasieskolan, drivit förvaltningens arbete vidare med Bedömning för Lärande, BFL. Flera föreläsningar av såväl externa som interna föreläsare har hållits för förstelärare, lärare samt skolledare med syfte att vidare inspirera och motivera till fortsatt arbete med satsningen. Vid uppstarten i augusti bevistade samtliga lärare i förvaltningen Bäckängsgymnasiet för en gemensam kick-off. Utbildningsminister och tillika vice Statsminister, Jan Björklund, inledde samlingen efter att förvaltningschef samt delar av nämndens presidium hälsat välkomna. Vidare inspirerade retorikexpert Elaine Ekvärd med sin föreläsning. Det handlar om att möta våra mottagare rätt för att få fram det vi vill säga, i grunden värdegrund. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (50)