Årsredovisning facknämnder Utbildningsnämnden

Transkript

1 Årsredovisning facknämnder Utbildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Ekonomi och egen organisation Nämndens verksamhet Resultat Budgetavvikelse Verksamhetsanalys Verksamhetsmått Gymnasieskola Gymnasiesärskola Egen organisation Investeringar Bilagor Bilaga 1: Kränkande behandling Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 2(50)

3 1 Inledning Utbildningsnämndens årsredovisning Förutom årsredovisning upprättar Utbildningsnämnden kvalitetsrapporter. Dessa är att betrakta som komplement till årsredovisningen. I kvalitetsrapporterna - Elever i behov av särskilt stöd, Elever med annat modersmål, Kvalitetsarbete, Resultat och undervisning samt Värdegrund - återfinns redovisning av resultat med avseende på mål i läroplan, skolplan och nämndens utvecklingsplan. Samtliga chefer, ansvariga för en skola, har lämnat en ekonomisk redogörelse och gjort en kvalitetsuppföljning avseende verksamhetens måluppfyllelse. Allmänt Under budgetåret gällde de nya reformerna i gymnasieskolan fullt ut. I den reformerade gymnasiesärskolan, Gysär13, fanns elever i årskurserna 1-3 parallellt med elever i årskurs 4 som följer tidigare regelverk för gymnasiesärskolan. Arbetet för att nå ökad måluppfyllelse har under fortgått enligt utvecklingsplanen, Bildningsstaden Borås Varje skola har utöver den gemensamma planen en utvecklingsplan för sin nivå med egna utvecklings- och förbättringsområden för ökad måluppfyllelse. En ny utvecklingsplan har utarbetats under året och kommer att gälla från läsårsstart 2016/17. Elevtillströmningen till gymnasieskolorna har varit stabil. Antalet 16-åringar var samma som året före. Frisöket inom Boråsregionen och det faktum att fristående gymnasieskolor har minskat i antal samt att färre elever söker till dessa har sammantaget lett till att elevtillströmningen till de kommunala gymnasieskolorna har fortsatt varit god. Detta har medfört behov av om- och tillbyggnation av skollokaler. Nyanlända elever har ökad i omfattning och föranlett åtgärder och insatser inom samtliga verksamheter. Informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har fa tt ytterligare o kat utrymme under och samtliga elever i gymnasieskolan och i gymnasiesa rskolan a r utrustade med eget digitalt verktyg; ba rbar dator eller la splatta. A ven inom vuxenutbildningen har eleverna tillga ng till digitala verktyg. En fo rvaltningso vergripande IKT-utvecklingsgrupp arbetar fo r en sammanha llen utveckling i fo rvaltningen. Utbildningsnämnden beslutade i oktober att tillsätta en utredning vars syfte är att utvärdera effekterna av Utbildningsnämndens investeringar inom IKT med utgångspunkt från de förväntade effekterna i nämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås Utvärderingen ska kartlägga lärarnas behov av ytterligare kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap, samt hur IT kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Utvärderingen ska presenteras för nämnden under våren Karriärtjänster för lärare i form av förstelärare har inrättats i alla verksamheter. Helene Sandberg Ordförande Anders Waldau Utbildningschef Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 3(50)

4 2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag 2.1 Människor möts i Borås Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Utfall År Antal genomförda medborgardialoger Antal genomförda medborgardialoger. Medborgardialog har två huvudsyften: dels ska medborgarna få inflytande över de frågor dialogen gäller, dels ska de förtroendevalda få ökat underlag för bra beslut. Under har Utbildningsnämnden inte genomfört medborgardialog då nämnden inte identifierat något behov därav. 2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Utfall År Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av gymnasieskolan, %. Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 poäng). Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, % ,1 14,2 14,2 14,3 14, ,2 Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av gymnasieskolan, %. Årligen genomförs en skolklimatundersökning där elever och lärare värderar skolans pedagogiska och sociala klimat genom att ta ställning till påståenden inom fyra områden: värdegrund, undervisningens innehåll och kvalitet, inflytande och delaktighet samt rektor. Skolklimatundersökningen reviderades 2014 och fyragradig svarsskala infördes. Inom området inflytande och delaktighet finns påståendet "Jag upplever att elevrådets eller liknande inflytandeforums arbete tas på allvar". Utfallet i elevenkäten på de fyra gymnasieskolorna Almås, Bäckäng, Sven Erikson och Viskastrand var 68,1 % vilket är en höjning från föregående år, men under det satta målvärdet 100 %. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet för att öka elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet kommer fortsatt att bedrivas i enlighet med utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås. Planen gäller t o m läsåret /16 och ny utvecklingsplan gäller från höstterminen Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 4(50)

5 Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 poäng). Genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program var 14,2 läsåret 2014/15. Resultatet är under det satta målvärdet, men stabilt sett till de två föregående läsåren. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i nuvarande utvecklingsplan t o m läsåret /16 och ny plan Bildningsstaden Borås som börjar gälla höstterminen Utvecklingsområden i den nya planen är det goda lärandet, systematiskt kvalitetsarbete och värdegrund. Skolorna kommer under våren 2016 att utarbeta utvecklingsplaner för samma tidsperiod som förvaltningens plan och ha denna som utgångspunkt i sitt arbete. Skolorna och skolenheterna arbetar fortsatt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningens omfattning och innehåll. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. Elever som får examen från ett högskoleförberedande program har alltid grundläggande behörighet till högskolan. Av samtliga elever med avgångsbetyg från ett högskoleförberedande program i Borås Stads gymnasieskolor nådde 91,2 % en högskoleförberedande examen och hade därmed grundläggande behörighet till universitet och högskola. På yrkesprogram finns möjlighet för eleverna att läsa till kurser för att få grundläggande högskolebehörighet då detta inte längre automatiskt ingår i utbildningen. Av totala antalet elever på yrkesprogram hade 24,6 % grundläggande högskolebehörighet. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i nuvarande utvecklingsplan t o m läsåret /16 och ny plan Bildningsstaden Borås som börjar gälla höstterminen Utvecklingsområden i den nya planen är det goda lärandet, systematiskt kvalitetsarbete och värdegrund. Skolorna kommer under våren 2016 att utarbeta utvecklingsplaner för samma tidsperiod som förvaltningens plan och ha denna som utgångspunkt i sitt arbete. Skolorna och skolenheterna arbetar fortsatt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningens omfattning och innehåll. Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, %. Årligen genomförs en skolklimatundersökning där elever och lärare värderar skolans pedagogiska och sociala klimat inom fyra områden: värdegrund, undervisningens innehåll och kvalitet, inflytande och delaktighet samt rektor. Skolklimatundersökningen reviderades 2014 och fyragradig svarsskala infördes: 1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer ganska dåligt, 3 Stämmer ganska bra, 4 Stämmer helt och hållet. Inom området värdegrund finns frågan Jag känner mig trygg. Utfallet i elevenkäten är 96 % på de fyra gymnasieskolorna Almås, Bäckäng, Sven Erikson och Viskastrand. Jämfört med föregående år är resultatet stabilt, men når inte upp till satta målvärdet. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet för att nå en god och trygg lärandemiljö kommer fortsatt att bedrivas i enlighet med utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås, som gäller t o m läsåret /16 och en ny utvecklingsplan för perioden som kommer att gälla från höstterminen Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 5(50)

6 Verksamhetens indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Utfall År 1. Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 2. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 3. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter) 4. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete / sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) 5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) 6. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. 7. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. 8. Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. 9. Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget E i samtliga kurser. 100% 100% 100% 100% 4,6 3,1 3,3 3,1 100% 90,91% 100% 94,44% % 96% 97% 85% 70,4% 74,1% 75% 73,9% 3. Undersökningen reviderades 2014 och en ny fyragradig svarsskala infördes, där 4 är det högsta värdet. 3,1 i den nya skalan motsvarar 4,7 i den gamla, femgradiga skalan. 1. Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) Totalt avslutade 12 elever sina studier i gymnasiesärskolan på Almåsgymnasiets, Bergslenagymnasiets och Viskastrandsgymnasiets nationella och specialutformade program. Samtliga elever erhöll betyg, sex elever ett slutbetyg och sex elever ett samlat betygsdokument. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i nuvarande utvecklingsplan t o m läsåret /16 och ny plan Bildningsstaden Borås som börjar gälla höstterminen Utvecklingsområden i den nya planen är det goda lärandet, systematiskt kvalitetsarbete och värdegrund. Skolorna kommer under våren 2016 att utarbeta utvecklingsplaner för samma tidsperiod som förvaltningens plan och ha denna som utgångspunkt i sitt arbete. Skolorna och skolenheterna arbetar fortsatt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningens omfattning och innehåll. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 6(50)

7 2. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) Grundläggande vuxenutbildning 730 personer har deltagit i studier på grundläggande nivå, exklusive prövningar. Vanligast är studier i svenska som andraspråk, matematik och engelska. Resultat: Av de kursdeltagare som har antingen har avslutat eller avbrutit en nationell kurs har drygt 58 procent fått minst betyget E, vilket är oförändrat jämfört med läsåret 2013/2014. Av dem som slutat kursen utan ett godkänt betyg har det stora flertalet avbrutit studierna. Betyg sätts efter avslutad kurs och många kursdeltagare läser kursen över flera terminer. Gymnasial vuxenutbildning med teoretisk inriktning: Gymnasial vuxenutbildning med teoretisk inriktning bedrivs i egenregi samt via externa utbildningsanordnare som levererar distansutbildning. Antalet elever som väljer distansstudier ökar kraftigt på senare år, och även s k närdistans, dvs. distansutbildning där det även går att få visst stöd på plats erbjuds. C:a 1850 personer deltog i gymnasial teoretisk vuxenutbildning under 2014/. Resultat: Av de kursdeltagare som antingen avslutat eller avbrutit en nationell kurs, exklusive prövningar, har 60 procent fått minst betyget E vilket är en ökning med c:a 2 procentenheter jämfört med läsåret 2013/14. Andelen kursavbrott är c:a 25 procent av det totala antalet kursdeltagare. Gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning: Yrkesutbildningar bedrivs dels inom Borås kommun av Vuxenutbildningen Borås i samarbete med Almåsgymnasiet och Viskastrandsgymnasiet dels via flera externa utbildningsleverantörer inom olika branscher. Eleverna erbjuds både skolförlagda utbildningar och utbildningar på distans. Drygt 800 personer deltog i yrkesutbildning under läsåret 2014/. Resultat: Av de kursdeltagare som antingen har avslutat eller avbrutit en nationell kurs har c:a 83 % avslutat kursen med godkänt betyg 2014/. Detta är oförändrat jämför med 2013/2014. Särskild utbildning för vuxna Utbildningens funktion är att förvärva nya kunskaper och att bibehålla och utveckla det man lärt sig tidigare. Kunskapsmålen för eleverna på träningsskolenivån kan definieras som att erövra en förmåga att kommunicera med nya tecken, bilder, ord mm. Under läsåret 2014/ har 76 personer deltagit i särskild utbildning för vuxna. Resultat: Elever som uppnår mål för kurs eller delkurs får betyg. Till övriga elever utfärdas intyg. 2 betyg har utfärdats under läsåret vilket är betydligt färre än tidigare år (20 för läsåret 2013/2014). Denna kraftiga förändring bedöms i huvudsak bero på att många av de elever som befinner sig i utbildning a tidigare har betygsatts på kortare kurser och delkurser och nu i huvudsak studerar på kurser som går över en längre tid. Svenska för invandrare (SFI) Under läsåret har c:a 1650 personer deltagit i SFI. SFI-studerande får betyg efter avklarad kurs. Tiden det tar att bli färdig med en kurs varierar med olika studietakt och andra förutsättningar. Många elever fortsätter studierna över flera terminer. Resultat: Totalt har 772 kursdeltagare fått godkänt betyg, 535 har avbrottsregistrerats och 16 har fått F. Övriga fortsätter sina kurser. Det innebär att av de kursdeltagare som antingen avslutat eller avbrutit en kurs har 59 procent avslutat med godkänt betyg. Yrkeshögskoleutbildningar Yrkeshögskoleutbildningar, YH, har eget resultatansvar utanför den kommunala vuxenutbildningen. Utbildningarna genomför, tillsammans med respektive ledningsgrupp, kontinuerliga utvärderingar och kvalitetsredovisningar vilka redovisas till Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 7(50)

8 Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i nuvarande utvecklingsplan t o m läsåret /16 och ny plan Bildningsstaden Borås som börjar gälla höstterminen Utvecklingsområden i den nya planen är det goda lärandet, systematiskt kvalitetsarbete och värdegrund. Skolorna kommer under våren 2016 att utarbeta utvecklingsplaner för samma tidsperiod som förvaltningens plan och ha denna som utgångspunkt i sitt arbete. Skolorna och skolenheterna arbetar fortsatt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningens omfattning och innehåll. 3. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. (Alla verksamheter) Det pedagogiska och sociala klimatet utvärderas årligen inom Utbildningsnämndens verksamheter med en skolklimatundersökning som har sin utgångspunkt i forskningen om framgångsrika skolor. I skolklimatundersökningen tar lärare och elever ställning till ett antal påståenden inom fyra områden: värdegrund, undervisningens innehåll och kvalitet, elevernas inflytande och delaktighet, rektor. Undersökningen reviderades 2014 och fyragradig skala infördes: 1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer ganska dåligt, 3 Stämmer ganska bra, 4 Stämmer helt och hållet. Elevernas och lärarnas sammanvägda värdering av skolans pedagogiska och sociala klimat i samtliga verksamheter var 3,1. Svarsfrekvensen på årets undersökning var 73 procent. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet för att nå en god lärandemiljö som kännetecknas av högt värderat pedagogiskt och socialt klimat kommer fortsatt att bedrivas i enlighet med utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås, som gäller t o m läsåret /16 och en ny utvecklingsplan för perioden som kommer att gälla från höstterminen 2016 där utvecklingsarbetet koncentreras till utvecklingsområdena det goda lärandet och värdegrund. 4. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete / sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. (Gymnasiesärskola) Utfallet avser elever från individuella, nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan på Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Hulta ängar samt Viskastrandsgymnasiet. För varje avgångselev görs en individuell planering för fortsatt sysselsättning efter avslutade studier. Totalt avslutade 18 elever i gymnasiesärskolan. Av dessa hade 17 elever någon form av sysselsättning. Procentuellt är andelen 94,4 %, vilket är en ökning jämfört med föregående år. För elever där sysselsättning ännu inte är klar sker fortsatt uppföljning. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i nuvarande utvecklingsplan t o m läsåret /16 och ny plan Bildningsstaden Borås som börjar gälla höstterminen Utvecklingsområden i den nya planen är det goda lärandet, systematiskt kvalitetsarbete och värdegrund. Skolorna kommer under våren 2016 att utarbeta utvecklingsplaner för samma tidsperiod som förvaltningens plan och ha denna som utgångspunkt i sitt arbete. Skolorna och skolenheterna arbetar fortsatt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningens omfattning och innehåll. 5. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. (Vuxenutbildningen) Se redovisning p 2. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 8(50)

9 6. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet (introduktionsprogrammen). b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Resultat Skolverket/SIRIS a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet (introduktionsprogrammen). Utfall: 81 %. Rank: 88. Riket: 78,1 %. Avser elever som påbörjat utbildning på nationellt program i gymnasieskolan 2011/12 och fullföljt med examen efter fyra år. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. Utfall högskoleförberedande program: 91,2 %. Rank: 129. Riket: 91,3 %. Utfall yrkesprogram: 24,6 %. Rank: 187. Riket: 32,1 %. För grundläggande behörighet till universitet och högskola ska eleven ha gymnasieexamen med godkänt betyg eller högre i minst 90 procent av den totala kurspoängen poäng dvs har minst gymnasiepoäng med lägst betyget E. Elever som får examen från ett högskoleförberedande program har alltid grundläggande behörighet till högskolan. Av samtliga elever med avgångsbetyg från ett högskoleförberedande program i Borås Stads gymnasieskolor nådde 91,2 % en högskoleförberedande examen. På yrkesprogram finns möjlighet för eleverna att läsa till kurser för att få grundläggande högskolebehörighet då dessa inte längre automatiskt ingår i utbildningen. Av totala antalet elever på yrkesprogram hade 24, 6% grundläggande högskolebehörighet. c) Genomsnittlig betygspoäng Genomsnittliga betygspoängen för de elever elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Utfall: 14,2. Rank: 117. Riket:14,4. Borås Yrkesprogram Utfall: 13,6. Rank: 71. Riket: 13,4 Borås Högskoleförberedande program Utfall: 14,7. Rank: 119. Riket: 14,9. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Statistik är ännu inte publicerad. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Statistik är ännu inte publicerad. Målvärdet "Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet" nås avseende fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år. När det gäller grundläggande behörighet till universitet och högskola skiljer det endast en tiondels procent mellan rikets genomsnitt och utfallet för Borås. Genomsnittlig betygspoäng totalt för samtliga nationella program, det vill säga både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen, är Borås resultat lägre än riket. Sett till de olika programtyperna är den genomsnittliga betygspoängen på yrkesprogrammen i Borås över riket. Jämfört med föregående år är resultatet genomsnittlig betygspoäng stabilt, med grundläggande högskolebehörighet för elever från högskoleförberedande program något lägre. Målvärdet "Borås Stads gymnasieskolor ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet" nås inte i Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 9(50)

10 rankingen. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i nuvarande utvecklingsplan t o m läsåret /16 och ny plan Bildningsstaden Borås som börjar gälla höstterminen Utvecklingsområden i den nya planen är det goda lärandet, systematiskt kvalitetsarbete och värdegrund. Skolorna kommer under våren 2016 att utarbeta utvecklingsplaner för samma tidsperiod som förvaltningens plan och ha denna som utgångspunkt i sitt arbete. Skolorna och skolenheterna arbetar fortsatt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningens omfattning och innehåll. 7. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunala eller fristående gymnasieskolor. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet (introduktionsprogrammen). b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. 2014: Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Resultat Öppna jämförelser Indikatorerna i Öppna jämförelser är delvis förändrade från 2014 med anpassningar som har gjorts med hänvisning till den reformerade gymnasieskolan, GY11. a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet (introduktionsprogrammen). Indikatorn i Öppna jämförelser är gymnasielever med examen inom tre år, samtliga program inklusive introduktionsprogrammen. Utfall: 65 %. Rank: 149. Riket: 63,4 %. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. Utfall: 53 %. Rank: 87. Riket: 51,6%. Indikatorn i Öppna jämförelser avser gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år, samtliga program inklusive introduktionsprogrammen. Från 2016 kommer denna indikator vara på fyra år. c) Genomsnittlig betygspoäng. Utfall: 13,8. Rank:185. Riket: 14. Indikatorn i Öppna jämförelser avser genomsnittlig betygspoäng för elever med examen eller studiebevis, samtliga program inklusive introduktionsprogrammen. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning, inkl IM. Utfall: 31 %. Rank: 119. Riket: 27,1 %. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, inkl IM. Utfall: 28 %. Rank: 143. Riket: 31,7 %. Indikatorn i Öppna jämförelser avser ungdomar som studerar på högskola/universitet två år efter fullföljd gymnasieutbildning, samtliga program inklusive introduktionsprogrammen I rankingen nås inte målvärdet "Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna". Indikatorerna i Öppna jämförelser är delvis förändrade från Årsjämförelser är därför svåra att göra. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 10(50)

11 Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i nuvarande utvecklingsplan t o m läsåret /16 och ny plan Bildningsstaden Borås som börjar gälla höstterminen Utvecklingsområden i den nya planen är det goda lärandet, systematiskt kvalitetsarbete och värdegrund. Skolorna kommer under våren 2016 att utarbeta utvecklingsplaner för samma tidsperiod som förvaltningens plan och ha denna som utgångspunkt i sitt arbete. Skolorna och skolenheterna arbetar fortsatt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningens omfattning och innehåll. 8. Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. I gymnasieskolan finns fem introduktionsprogram. Dessa är preparandutbildning, individuellt alternativ, programinriktat individuellt program, språkintroduktion och yrkesintroduktion. Målet i nämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås för introduktionsprogrammen är att alla elever från introduktionsprogram går efter 1 års studier vidare till ett nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. Resultat för läsåret 2014/15 är 85 %. Att andelen är lägre än tidigare år förklaras framför allt av att elever utflyttat under året i högre omfattning än tidigare. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i nuvarande utvecklingsplan t o m läsåret /16 och ny plan Bildningsstaden Borås som börjar gälla höstterminen Utvecklingsområden i den nya planen är det goda lärandet, systematiskt kvalitetsarbete och värdegrund. Skolorna kommer under våren 2016 att utarbeta utvecklingsplaner för samma tidsperiod som förvaltningens plan och ha denna som utgångspunkt i sitt arbete. Skolorna och skolenheterna arbetar fortsatt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningens omfattning och innehåll. Delar av introduktionsprogrammet bedrivs i lokaler på Viskastrandsgymnasiet för att minska steget mellan introduktionsprogrammet och de nationella programmen. 9. Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget E i samtliga kurser. Utfallet grundar sig på lokal statistik från Utbildningsförvaltningen. Årets avgångselever är den andra kullen som avslutar sin utbildning i GY11 och erhåller gymnasieexamen, antingen en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. För en yrkesexamen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, eller i svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete. För en högskoleförberedande examen ska eleven ha läst minst poäng varav poäng ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, 2 och 3 eller i svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt i matematik 1. Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen får ett examensbevis. En elev som inte uppnår kraven för gymnasieexamen får ett studiebevis. Utbildningsnämndens mål är att samtliga elever ska ha minst godkänt betyg i alla kurser efter avslutad utbildning. Läsåret 2014/15 hade 73,9 procent av avgångseleverna ett examensbevis från ett fullständigt eller utökat program med minst godkänt betyg (E) i alla kurser. Jämfört med föregående år är resultatet någon tiondel lägre. Planerade åtgärder för att förbättra utfallet Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter med utgångspunkt i nuvarande utvecklingsplan t o Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 11(50)

12 m läsåret /16 och ny plan Bildningsstaden Borås som börjar gälla höstterminen Utvecklingsområden i den nya planen är det goda lärandet, systematiskt kvalitetsarbete och värdegrund. Skolorna kommer under våren 2016 att utarbeta utvecklingsplaner för samma tidsperiod som förvaltningens plan och ha denna som utgångspunkt i sitt arbete. Skolorna och skolenheterna arbetar fortsatt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningens omfattning och innehåll. En tätare uppföljning av elevernas resultat kommer att göras för att snabbare kunna göra insatser och därigenom fånga upp elever tidigare Kommunfullmäktige Uppdrag : Utbildningsnämnden uppdras att utreda möjligheterna för att stärka elevernas förutsättningar att möta framtidens utmaningar inom E-handel och logistik. : Utbildningsnämnden uppdras att tillskapa fler lärlingsplatser i gymnasieskolorna. : Utbildningsnämnden uppdras att utreda hur, och om möjligt, införa en veckas praktik även på de högskoleförberedande programmen. Status År Genomfört Genomfört Genomfört Kommentar Utbildningar har genomförts under året och pågår fortsatt i gymnasieskolan (kurser inom Handelsprogrammet/inriktning handel och service, Fordonsprogrammet/), inom vuxenutbildningens gymnasiala yrkesutbildningar (E-handel/kundtjänst) och inom yrkeshögskolan som distansutbildning (Ehandelsutvecklare). Vuxenutbildning kommer dessutom att anordna utbildningen E- handelsutvecklare i egen regi från hösten Antal lärlingsplatser har utökats under innevarande läsår (/16) och fler platser planeras inför kommande läsår. Praktik genomförs under tre årskurser i form av planerade studiebesök på företag/organisationer, studieresor, samarbete inom ramen för UF-arbete samt med högskola och arbetsliv. 2.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Utfall År Andel ekologiska livsmedel, % , ,3 Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Andel ekologiska livsmedel, %. 42,9 57, , Utfallet är 20,3 % vilket är en ökning för fjärde året i rad. Målsättningen är att andelen fortsatt ska öka och arbetet pågår kontinuerligt. Genom större utbud av ekologiska livsmedel, kvalitetssäkrad märkning samt ökad kunskap och medvetenhet hos inköpare går utvec klingen i rätt riktning. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 12(50)

13 Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden för att nå målet. Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. Av Utbildningsnämndens sju skolor är fem certifierade. Dessa är Bergslenagymnasiet, Bäckängsgymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Arbete pågår att certifiera Almåsgymnasiet och Vuxenutbildningen, inom perioden fram till och med Förvaltningens miljökoordinator arbetar tillsammans med skolornas ledning och med stöd av miljöombuden med att nå detta mål samt Utbildningsnämndens övriga mål i Borås stads miljömål Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Samtliga arbetsplatser serverar faitrademärkta produkter. Målsättningen är att utöka sortimentet. 2.4 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Utfall År Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 3,4 3, ,5 15, ,2 47,9 46, ,9 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Målvärdet för är uppnått. Sjukfrånvaron ligger på en nivå som brukar beskrivas som normal sjukfrånvaro, det vill säga i intervallet 2-4%. Trenden i riket och i Borås Stad är att sjukskrivningstalen ökar, i förvaltningen kan man utläsa en liten ökning i jämförelse med Yrkesgrupper i förvaltningen där sjukfrånvaron är något högre än snittet för övriga yrkesgrupper samt för motsvarande yrkesgrupper i Borås Stad är vaktmästare, lokalvårdare och måltidspersonal. Sjuktalen i dessa yrkesgrupper kommer att analyseras närmare under Nämndens mål är att fortsatt hålla sjukfrånvaron låg, inom intervallet för normal sjukfrånvaro eller lägre. Nämnden arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga och undanröja risker i arbetsmiljön. Exempel på förebyggande åtgärder är kompetensutveckling, upprättade rutiner som är kända i verksamheten, uppdragsdialog med alla lärare, utvecklingssamtal, chefsöverenskommelse med förvaltningens ledare som tydliggör ansvar, förväntningar, krav och befogenheter. I de fall det behövs genomförs arbetslivsinriktad rehabilitering för att underlätta återgång till arbete efter sjukskrivning. Nämnden stödjer anställdas hälsa genom att möjliggöra hälsofrämjande åtgärder enligt Borås Stads riktlinjer. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Målet för är ej uppnått. Vissa delar av verksamheten arbetar med anpassningar genom att genomföra organisationsförändringar, under omställningsperioden kan behovet av timavlönad personal öka. För att klara snabba Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 13(50)

14 omställningar i verksamheten finns periodvis behov av att förstärka antalet medarbetare genom timavlönad personal. Det kan vara i avvaktan på en rekryteringsprocess, stöd till elev eller för att täcka tillfällig frånvaro av medarbetare. Vissa delar av nämndens verksamhet har under varit i behov av att snabbt utöka verksamheten, i avvaktan på rekryteringsprocessen finns ett ökat behov av timavlönad personal. Rätt aställningsform ska användas i syfte att minska antalet timanställda. Nämndens långsiktiga mål är ett restriktivt användande av anställningsformen timavlönad och att antalet timavlönade skall minska. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Målvärdet för är ej uppnått. För värdet kan förvaltningen se en förbättring i förhållande till 2014 och utfallet ligger inte långt från målvärdet. Utbildningsnämnden har ca 800 medarbetare (tillsvidare- och tidsbegränsat anställda). Utfallet för sjukfrånvaro ligger förhållandevis lågt. Nämndens mål är att arbeta för ökad hälsa och frisknärvaro hos medarbetarna. Nämnden arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande åtgärder och i de fall det behövs, med rehabiliteringsåtgärder. Nämnden stödjer de anställdas hälsa genom att möjliggöra hälsofrämjande åtgärder enligt de riktlinjer som finns i Borås Stad. Utifrån utfallet av Medarbetarenkäten går det att avläsa att en majoritet av medarbetarna känner arbetsglädje, att arbetet engagerar, känns meningsfullt och utvecklande samt att det råder bra stämning på arbetsplatsen. Ett utvecklingsområde är upplevelsen av att få stöd vid hög arbetsbelasning. För lärare så genomför förvaltningen Uppdragsdialog och förvaltningen har en arbetsgrupp bestående av arbetsgivarrepresentanter och fackliga representanter där bland annat denna fråga behandlas. Från den 31 mars 2016 börjar en ny AFS (:4) om organisatorsik och social arbetsmiljö att gälla. Förvaltningen kommer att arbeta med att anpassa befintliga rutiner i SAM till den nya AFS:en. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 14(50)

15 3 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget Bokslut Avvikelse Statsbidrag , , , , ,0 Avgifter och övriga intäkter , , , , ,5 Summa intäkter , , , , ,5 Personal , , , , ,7 Lokaler , , , ,6 455,6 Övrigt , , , , ,9 Kapitalkostnader -901,8-901,8-924,2-939,2-15,0 Summa kostnader , , , , ,0 Buffert (endast i budget) -676,0 676,0 Nettokostnad , , , , ,5 Kommunbidrag , , , ,0 0,0 Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel 3 262, ,5 0, , , , , , ,0 0, , , , , ,5 Ackumulerat resultat , ,8 160, , ,0 Resultatanalys För Utbildningsnämnden fastställdes ett kommunbidrag på 469,7 mnkr: Det är en ökning med 11,0 mnkr jämfört med den ingående grundramen 2014 som var 458,7 mnkr. 8,8 mnkr av ramen avsåg en kostnadskompensation på 2,5 % för löner och 1,3 % för övriga kostnader. 3,4 mnkr minskning av ram p.g.a volymjustering för gruppen åringar, -2,60 % * 50 %. 5,0 mnkr ökning för kompetensutveckling det s.k "Skollyftet". Planerad ersättning under 4 år ,6 mnkr ökning av ram p.g.a lärarlöneavtalet. I budget 15:2 avsattes 1 % (4,6 mnkr) i en central buffert. Bufferten har under året fördelats ut med 3,9 mnkr till gymnasieverksamheten, 0,3 mnkr till friskolor i Borås med Boråselever. Kvarvarande 0,7 mnkr har ej fördelats. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 15(50)

16 Nettokostnaden för förvaltningen uppgick till 473,4 mnkr, detta gav ett resultat på minus 3,7 mnkr mot ram: 7,0 mnkr fick Utbildningsförvaltningen efter beslut i KS tillstånd att använda av tidigare ackumulerat resultat för att finansiera fortsatt genomförande och utveckling av de nationella programmen. Ca 5,0 mnkr var ämnat för lokalanpassningar och räknas in i det investeringsutrymme som tillförts Lokalförsörjninganämndens budget. 0,6 mnkr kostnader för Sociala investeringsfonden/projektet "Modersmålsundervisning, SFI". Kostnaden för detta täcks av centrala medel och är återförd i Utbildningsnämndens ackumulerade resultat. 2,6 mnkr av Utbildningsnämndens ackumulerade resultat, beslutades av KS att användas för finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning för deltagare från Borås. 9,8 mnkr högre intäkter än vad som budgeterats, interkommunala intäkten för elever som läser på våra skolor har ökat med 4,4 mnkr varav verksamheten för autismspektrumtillstånd tillfört 0,4 mnkr. 1,6 mnkr högre personalkostnad än budget, lärarlöneavtalet har haft stor påverkan på ökningen jämfört med budget. 0,3 mnkr lägre materialkostnader jämfört med budget, 5,0 mnkr högre än ,2 mnkr högre tjänstekostnader än vad som planerats i budget, varav ca 2,7 mnkr avser ökade kostnader för nyanlända elever. 0,6 mnkr lägre kostnad för bidrag och transfereringar, det är bl.a lägre utfall för inackordering och ungdomsbidrag som är lägre än vad som planerats i budget. 0,1 mnkr lägre än Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam administration Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget Bokslut Avvikelse Intäkter 73,3 188,6 20,0 86,3 66,3 Kostnader , , , , ,4 Resultat , , , , ,7 Gymnasieskola Intäkter , , , , ,7 Kostnader , , , , ,5 Resultat , , , , ,8 Vuxenutbildning Intäkter , , , , ,3 Kostnader , , , , ,4 Resultat , , , , ,1 Gymnasiesärskola Intäkter 9 670, , , , ,0 Kostnader , , , ,4-123,0 Resultat , , , , ,0 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 16(50)

17 Tkr Avdelningen för Verksamhetsutveckling Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget Bokslut Avvikelse Intäkter 1 209, ,4 845, ,6 242,3 Kostnader , , , , ,6 Resultat , , , , ,9 Naturskola Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -696,8-395,1-717,6-404,1 313,5 Resultat -696,8-395,1-717,6-404,1 313,5 Insatser enligt LSS Intäkter 3 124, , , ,0 437,0 Kostnader , , , ,6-656,6 Resultat , , , ,6-219,6 Buffert Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 0,0 0,0-676,0 0,0 676,0 Resultat 0,0 0,0-676,0 0,0 676,0 Nämnd- och styrelseverksamhet Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,4 0,4 Kostnader -727,8-823,8-903,5-960,0-56,5 Resultat -727,8-823,8-903,5-959,6-56,1 Flyktingsmottagande Intäkter 0,0 0,0 0,0 247,6 247,6 Kostnader -247,6-247,6 Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt Intäkter , , , , ,6 Kostnader , , , , ,1 Resultat , , , , ,5 3.3 Verksamhetsanalys Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens mål Övergripande mål Borås Stad ska bli en skol- och bildningsstad med goda resultat. Bildning kan vara både praktisk och teoretisk. Människor lär sig många olika saker på många olika sätt Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 17(50)

18 under sitt liv. Utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås och de sex utvecklingsområden i planen med preciserade strategier har varit utgångspunkten för arbetet under. Sammantaget kan konstateras att måluppfyllelsen är god. Förbättringsutrymme finns gällande nämndens mål för gymnasieskolan med minst godkänt betyg i alla kurser. Resultaten i gymnasieskolan när det gäller avgångselever med examen från högskoleförberedande program och yrkesprogram är i riksjämförelse över rikets snitt. Elever på introduktionsprogrammen går vidare till studier, arbete eller annan sysselsättning i mycket hög grad. Av gymnasiesärskolans får eleverna ett slutbetyg eller ett samlat betygsdokument och är en hög andel är antingen i arbete eller i annan form av sysselsättning efter genomförd skolgång. Inom vuxenutbildningen uppnår en ansenlig andel av de studerande lägst godkända betyg Administrativa och övriga gemensamma funktioner Mål och resultat Verksamhet Utbildningsförvaltningens centrala administrations mål för utöver det löpande arbetet: Driva arbetet med genomförandet av ny gymnasieskola, GY 11. GY 11 som infördes läsåret 2011/12. Två elevkullar har genomfört den reformerade gymnasieskolan, läsåren 2013/14 och 2014/15. Fortsätta arbetet enligt utvecklingsplan 2011-, Bildningsstaden Borås, i verksamheterna. Arbetet i verksamheterna har under året fortgått i enlighet med utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås Syftet med planen är att göra en bra verksamhet bättre och arbetet utgår från sex identifierade utvecklingsområden: Bedömning för lärande (BFL), Elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), Kvalitetsarbete samt Styrning och ledning. Följa och stödja skolornas arbete med deras utvecklingsplaner. Arbetet med att följa och stödja skolornas arbete med sina utvecklingsplaner har fortgått under året. Utgångspunkten för skolorna är Bildningsstaden Borås och uppdraget har varit att förhålla sig till utvecklingsområden i Bildningsstaden Borås samt beskriva egna förbättringsområden och strategier för ökad måluppfyllelse. Påbörja planeringen för framtagandet av ny utvecklingsplan Planering för framtagandet av ny utvecklingsplan och arbetet med att utarbeta en plan har fortgått under året. I december fastställde Utbildningsnämnden den nya utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås med utvecklingsområdena det goda lärandet, värdegrund och systematiskt kvalitetsarbete. Planen gäller från och med läsårsstart 2016/17. Framtagandet av skolornas nya planer för perioden inleds under våren 2016 med utgångspunkt i förvaltningens plan. Skolornas planer ska gälla från och med läsårsstart 2016/17. Fortsatt medverka till och delta i ökad regional samordning och utveckling av yrkesvuxutbildningen inom Boråsregionen enligt upprättat avtal. Samverkan har fortsatt, även om omfattningen varit mindre än tidigare, på grund av minskade statliga anslag. tilldelades Boråsregionens vuxenutbildning 137 helårsplatser yrkes- och lärlingsvux, jämfört med 450 platser Vid andra halvåret tillkom ytterligare 50 helårsplatser för yrkesvux och komvux. Utöver detta avsätts medel av kommunerna själva (den sk. 25-kronan) som går till utbildning för den egna kommunens invånare inom det gemensamma utbudet. Fortsatt delta i arbetet med en kompetensplattform för vuxnas lärande i Västra Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 18(50)

19 Götalandsregionen. Vuxenutbildningen deltar aktivt, enligt plan, i de olika aktiviteter som inryms inom kompetensplattformens uppdrag. Fortsätta samarbetet med Sjuhärads kommunalförbund för samverkan kring gymnasieskola och vuxenutbildning. Samarbetet har fortgått under året. Utveckla informations- och kommunikationsteknologin inom förvaltningen. IKT är är ett av sex utvecklingsområden i Bildningsstaden Borås Under läsåret 2014/15 har arbetet med ytterligare utveckling inom IKT fortsatt. Den förvaltningsövergripande IKTutvecklingsgruppen arbete för en sammanhållen utveckling i förvaltningen har under året delvis ersatts av att skolorna mer autonomt beslutar kring sin IKT-utveckling. Avtalet med företaget Lin Education, som slöts 2014 avseende digitala verktyg och tjänster, har förlängts. Samtliga elever i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan har tillgång till digitala verktyg i form av datorer eller läsplattor. Tillgången på digitala verktyg är god inom Vuxenutbildningen. Fortsätta arbetet med konsultation och rådgivning i psykologiska frågor i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Arbetet har fortgått enligt planering. Följa upp och utveckla arbetet med särskilt stöd inom förvaltningen. Inom förvaltningen upprättas årligen kvalitetsrapport Elever i behov av särskilt, som ingår i Borås Stads kvalitetsrapport med samma namn. Skolorna följer upp och utvecklar undervisningen av elever i behov av särskilt stöd kontinuerligt. Fortsätta arbetet med kvalitativa kunskapsuppföljningar för år 1 i gymnasiet i form av bedömningsinstrument i engelska, matematik och svenska. Bedömningsinstrument har genomförts i svenska, matematik och engelska för elever i åk 1. Resultaten utgör underlag för skolornas arbete och planering kring elever i behov av särskilt stöd. Genomföra årliga undersökningar för utvärdering av skolornas sociala och pedagogiska klimat. I skolklimatundersökningen tar elever och lärare ställning till påståenden inom fyra områden som har sin utgångspunkt i forskningen om framgångsrika skolor. Områdena är värdegrund, undervisningens kvalitet, inflytande och delaktig samt rektor. Undersökningen reviderades under 2013 och den nya versionen har nu genomförts två gånger. Svarsskala i skolklimatundersökningen är fyragradig där 1 anger Stämmer inte alls, 2 Stämmer ganska dåligt, 3 Stämmer ganska bra, 4 Stämmer mycket bra. Elevernas och lärarnas sammanvägda värdering av skolans sociala och pedagogiska klimat var 3,1 vilket utgör underlag för analys på såväl skolenhets- och skolnivå som förvaltningsnivå. Svarsfrekvensen på årets undersökningen var 73 %. Resultat Utbildningskontorets resultat visar ett plus mot budget på 1,7 mnkr. Utbildningsförvaltningens administration står för plus 1,1 mnkr, vilket fördelar sig enligt följande, högre intäkt än planerat 0,1 mnkr, lägre personalkostnader 0,2 mnkr, lägre materialkostnader 0,2 mnkr samt lägre kostnader för köpta tjänster 1,3 mnkr. Utbildningsnämnden och yrkesråd, ligger enligt ram. I Bu :2 avsattes 1 %, 4,6 mnkr, i en central buffert. Bufferten har under året fördelats ut med 3,6 mnkr till gymnasieverksamheten, 0,3 mnkr till friskolor i Borås med Boråselever. Kvarvarande del 0,7 mnkr har legat kvar som buffert under året. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 19(50)

20 Verksamheten i siffror Gemensam administration (inkl nämndens verksamhet) Budget :2 Intäkter, tkr 73,3 188,6 20,0 86,8 Kostnader, tkr , , , ,2 Resultat, tkr , , , ,4 Kommunbidrag, tkr , , , ,8 Res. efter kommunbidrag, tkr Varav Central buffert 1 963, ,0 0, ,4 0,0 661,0 676,0 676,0 Personalkostnader totalt, tkr Varav Utbildningskontoret Varav Utbildningsnämnden 6 729, , , , , , , ,8 698,0 776,4 805,1 881,6 Varav Yrkesrådet 45,4 24,2 99,8 13, Avdelningen för Verksamhetsutveckling Utbildningskontoret Psykologverksamheten Målsättningen är för skolpsykologerna, likt elevhälsan, är att undanröja hinder för inlärning hos eleven. Skolpsykologerna träffar kontinuerligt elevhälsoteamen på skolorna och arbetar hälsofrämjande. Det finns en tydlig arbetsbeskrivning, samt fördelning av förvaltningens skolor för att möjliggöra för skolpsykologerna att bidra såväl på organisations- som individnivå. Rutin för informationssäkerhetspolicy har införts. Gymnasieantagningen Gymnasieantagningen handlägger antagningen till år 1 på uppdrag från samtliga kommuner i Sjuhärads kommunalförbund och samtliga fristående gymnasieskolor i Sjuhärads regionen. Under har en ny rekrytering gjorts på 100 % som ersättare för pensionsavgång. Gymnasieantagningen består nu av 3,0 tjänst. Viss del av den ena heltiden fungerar även som administratör för förvaltningens personalavdelning, samt stödjer pågående processer som ligger under avdelning för verksamhetsutveckling. Två av personalen har under hösten gått utbildning i Sigtuna för antagningsadministratörer. Informationsträffar för samtliga studie- och yrkesvägledare i Sjuhärad har genomförts enligt tradition och arbetet avlöper väl. Värdegrund Förvaltningen har sedan drygt fem år tillbaka ett samarbete med Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och Swedbank Sjuhärad. Förvaltningen ges möjlighet att erbjuda Mina Möjligheters Dag. En dag då alla i årskurs 1 i Borås kommunala samt fristående gymnasieskolor samt elever från Mark och Svenljunga inbjuds till en halvdag med föreläsningar. föreläste Annelie Pompe och Peter Swartling. Estetelever från Marks gymnasium underhöll i pausen. Föreläsningarna äger rum på Åhaga och dagen ska ses som ett komplement till det värdegrundsarbete som bedrivs ute på skolorna. I maj delades Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder 20(50)