Årsredovisning facknämnder Utbildningsnämnden

Transkript

1 Årsredovisning facknämnder 2012 Utbildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Gymnasieskola Egen organisation Nämndens egna mål Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildningen Gemensamt mål för alla verksamheter Nämndens verksamhet Resultat Budgetavvikelse Verksamhetsanalys Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden Verksamhetsmått Gymnasieskola Gymnasiesärskola Investeringar Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

3 1 Inledning Utbildningsnämndens årsredovisning Förutom årsredovisning upprättar Utbildningsnämnden kvalitetsrapporter. Dessa är att betrakta som komplement till årsredovisningen. I kvalitetsrapporterna - Elever i behov av särskilt stöd, Elever med annat modersmål, Kvalitetsarbete, Resultat och undervisning samt Värdegrund - återfinns redovisning av resultat med avseende på mål i läroplan, skolplan och nämndens utvecklingsplan. Samtliga chefer, ansvariga för en skolenhet, har lämnat en ekonomisk redogörelse samt en kvalitetsredovisning avseende verksamhetens måluppfyllelse. Allmänt Under budgetåret 2012 fortsatte införandet av de nya reformerna ny skollag, ny gymnasieskola och nytt betygssystem med insatser av olika slag. Utvecklingsarbetet för att nå ökad måluppfyllelse har under 2012 fortgått utifrån utvecklingsplanen, Bildningsstaden Borås. Varje skola har utöver den gemensamma planen en utvecklingsplan för sin nivå med egna utvecklings- och förbättringsområden för ökad måluppfyllelse. Elevtillströmningen till gymnasieskolorna har ökat, trots att antalet 16-åringar minskar. Frisöket inom Boråsregionen och en minskning av elever till de fristående gymnasieskolorna har lett till fler elever framför allt på Bäckängsgymnasiet och medfört behov av om- och tillbyggnation av skollokaler. Informations- och kommunikationsteknologin har fått ytterligare ökat utrymme under 2012 och nu är samtliga elever i årskurserna 1 och 2 på gymnasieskolans nationella program utrustade med bärbar dator. Även på vissa av Introduktionsprogrammen och viss vuxenutbildning har elever bärbara datorer. Utbildningsinsatser inom en-till-en konceptet för skolledare och lärare samt förberedelser inför Gymnasiesärskola 2013 har genomförts under året och fortsätter även under Anna Svalander Ordförande Anders Waldau Utbildningschef Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

4 2 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål 2.1 Gymnasieskola Kommunfullmäktiges mål Målvärde Andel elever med fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år exkl introduktionsprogram, %. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. Genomsnittlig betygspoäng (max är 20 poäng) 90% 90% 90% 89% 95% 94% 95% 93% 14,2 14,2 14,3 14,1 Andel elever med fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år exkl introduktionsprogram, %. et 2012 är strax under de två föregående åren, men över rikets snitt som är 85 %. Arbetet för ökad måluppfyllelse kommer fortsatt att bedrivas enligt nämndens utvecklingsplan , Bildningsstaden Borås. Arbetet utgår från följande sex utvecklingsområden: Styrning och ledning, Kvalitetsarbete, Bedömning för lärande (BFL), Elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund samt Informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Skolorna har för ökad måluppfyllelse på sin nivå utarbetat egna utvecklingsplaner och i dessa förhållit sig till utvecklingsområdena i Bildningsstaden Borås samt beskrivit egna förbättringsområden och strategier. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. et 2012 är strax under de två föregående åren, men över rikets snitt som är 87 %. Arbetet för ökad måluppfyllelse kommer fortsatt att bedrivas enligt nämndens utvecklingsplan , Bildningsstaden Borås. Arbetet utgår från följande sex utvecklingsområden: Styrning och ledning, Kvalitetsarbete, Bedömning för lärande (BFL), Elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund samt Informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Skolorna har för ökad måluppfyllelse på sin nivå utarbetat egna utvecklingsplaner och i dessa förhållit sig till utvecklingsområdena i Bildningsstaden Borås samt beskrivit egna förbättringsområden och strategier. Genomsnittlig betygspoäng (max är 20 poäng) et 2012 är under de två föregående åren, men över rikets snitt som är 14. Arbetet för ökad måluppfyllelse kommer fortsatt att bedrivas enligt nämndens utvecklingsplan , Bildningsstaden Borås. Arbetet utgår från följande sex utvecklingsområden: Styrning och ledning, Kvalitetsarbete, Bedömning för lärande (BFL), Elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund samt Informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Skolorna har för ökad måluppfyllelse på sin nivå utarbetat egna utvecklingsplaner och i dessa förhållit sig till utvecklingsområdena i Bildningsstaden Borås samt beskrivit egna förbättringsområden och strategier. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

5 2.2 Egen organisation Kommunfullmäktiges mål Målvärde Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 3,3% 3,1% 4% 3,2% Antalet sjukfall över 60 dagar Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 11, ,8 Sjukfrånvaron ligger på en nivå som brukar beskrivas som normal sjukfrånvaro, det vill säga i intervallet 2-4%. Nämndens mål är att fortsatt hålla sjukfrånvaron låg, inom intervallet för normal sjukfrånvaro. Antalet sjukfall över 60 dagar. Antalet sjukfall över 60 dagar kan antas vara rimligt med beaktande av antalet anställda och personalens åldersfördelning. Målmedvetet och tidigt rehabiliteringsarbete ska hålla antalet nere. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. Genom medveten återhållsamhet avser nämnden att även fortsättningsvis endast ha ett lågt utnyttjande av timavlönade. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

6 3 Nämndens egna mål 3.1 Gymnasieskola Verksamhetens mål Målvärde Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget Godkänt i samtliga kurser. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. (1) Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. (2) Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. 74,8% 72% 100% 70,3% % 95% [1] Avser samtliga kommunala gymnasieskolor. [2] Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunala eller fristående gymnasieskolor redovisas under respektive verksamhet. Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget Godkänt i samtliga kurser. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. (1) Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. (2) Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

7 b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. 3.2 Gymnasiesärskola Verksamhetens mål Målvärde Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete / sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen redovisas under respektive verksamhet. Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete / sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. 3.3 Vuxenutbildningen Verksamhetens mål Målvärde Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. 100% Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen redovisas under respektive verksamhet. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

8 Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. 3.4 Gemensamt mål för alla verksamheter Verksamhetens mål Målvärde Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. 4, redovisas under respektive verksamhet. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. Det totala resultatet på undersökningen var 4,6 på den 6-gradiga skalan. Detta utgör underlag för analys och åtgärder på såväl förvaltningsnivå som på skol- och programnivå. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

9 4 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse Statsbidrag , , , , ,6 Avgifter och övriga intäkter , , , , ,5 Summa intäkter , , , , ,1 Personal , , , , ,0 Lokaler , , , , ,5 Övrigt , , , , ,2 Kapitalkostnader ,0-977,0-977,0-938,2 38,8 Summa kostnader , , , , ,9 Buffert (endast i budget) Nettokostnad , , , , ,8 Kommunbidrag , , , ,0 0,0 Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel 7 458, ,4 0, , , , , , , ,3 0, ,0 0, ,0 Ackumulerat resultat , , , , ,8 Resultatanalys För Utbildningsnämnden fastställdes ett kommunbidrag på 459,7 mkr: Detta är en minskning med 3,1 mkr jämfört med ramen 2011 som var 462,8 mkr. 11,1 mkr av ramen avsåg en kostnadskompensation på 3,0 % för löner och 2,0 % för övriga kostnader. -10,5 mkr är en minskning av ram pga volymjustering för gruppen åringar, -6,10 % * 50 %. -5,6 mkr är en neddragning av ram pga minskande skatteunderlag. Besparingskrav från KS, 1,0%. 1,3 mkr av ramen avsåg en tilldelning av engångskaraktär på totalt 3,4 mkr för åren 2010 tom 2013, för införande av "Borås Stads lärplattform". I budget 12:2 avsattes 1 % (4,6 mkr) i en central buffert. Bufferten har under året fördelats ut med 4,0 mkr till gymnasieverksamheten, 0,6 mkr till friskolor i Borås med Boråselever. Nettokostnaden för förvaltningen uppgick till 463,6 mkr, detta resulterade i ett minus mot ram på -3,9 mkr: Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

10 Utbildingsförvaltningen fick efter beslut i KS tillstånd att använda -7,3 mkr av tidigare ackumulerat resultat för att finansiera den nya gymnasiereformen GY 11. För att anpassa gymnasieverksamheten till GY 11 användes -5,3 mkr utöver tilldelad ram. Utbildningsförvaltningens resultat slutade på -3,9 mkr främst pga lägre kostnader och högre intäkter än budget för gemensam administration (0,4 mkr), Avdelningen för verksamhetsutveckling (0,9 mkr), Gymnasiesärskolan (0,1 mkr). 4.2 Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam administration Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse Intäkter 1 680, ,6 20,0 294,2 274,2 Kostnader , , , ,7 124,5 Resultat , , , ,5 398,7 Gymnasieskola Intäkter , , , ,7 682,5 Kostnader , , , , ,2 Resultat , , , , ,7 Vuxenutbildning Intäkter , , , , ,6 Kostnader , , , , ,7 Resultat , , , ,2-0,1 Gymnasiesärskola Intäkter , , , ,0-422,7 Kostnader , , , ,9 559,8 Resultat , , , ,9 137,1 Avdelningen för Verksamhetsutveckling Intäkter 6 163,0 655,9 921, ,0 114,7 Kostnader , , , ,9 765,7 Resultat , , , ,9 880,4 Naturskola Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -686,9-684,3-695,8-695,4 0,4 Resultat -686,9-684,3-695,8-695,4 0,4 Insatser enligt LSS Intäkter 3 748, , , ,3 26,3 Kostnader , , , ,5-46,4 Resultat , , , ,2-20,1 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

11 Tkr Buffert Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nämnd- och styrelseverksamhet Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -543,0-771,1-709,6-740,1-30,5 Resultat -543,0-771,1-709,6-740,1-30,5 Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Totalt Intäkter , , , ,3 Kostnader , , , ,0 Resultat , , , , ,8 4.3 Verksamhetsanalys Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens mål Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

12 Övergripande mål Borås Stad ska bli en skol- och bildningsstad med goda resultat. Bildning kan vara både praktisk och teoretisk. Människor lär sig många olika saker på många olika sätt under sitt liv. Utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås och de sex utvecklingsområden i planen med preciserade strategier har varit utgångspunkten för arbetet under Sammantaget kan konstateras att måluppfyllelsen är god. Förbättringsutrymme finns gällande nämndens mål för gymnasieskolan med minst godkänt i alla kurser. Övriga resultat i gymnasieskolan är i riksjämförelse över rikets snitt och i rankingen finns Borås Stads gymnasieskolor bland de 50 eller i vissa fall bland de 60 bästa i landet. Elever på de fem introduktionsprogrammen går vidare till studier, arbete eller annan sysselsättning i mycket hög grad. Av gymnasiesärskolans elever får en stor majoritet ett slutbetyg och är antingen i arbete eller i annan form av sysselsättning efter genomförd skolgång. Inom vuxenutbildningen uppnår över hälften av de studerande på grundläggande och gymnasial nivå lägst godkända betyg. Resultaten redovisas under respektive verksamhet. Gemensamt mål för alla verksamheter Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat I den årliga skolklimatundersökningen utvärderas skolornas sociala och pedagogiska klimat inom fyra områden - Trygghet och studiero, Undervisningens kvalitet, Inflytande och delaktighet, Rektor. Lärare och elever värderar områdena genom att ta ställning till ett antal påståenden på en sexgradig skala där 1 innebär Stämmer inte alls, 2 Stämmer dåligt, 3 Stämmer ganska dåligt, 4 Stämmer ganska ganska bra, 5 Stämmer bra och 6 Stämmer helt. Det sammanvägda resultatet av elevernas och lärarnas värdering på samtliga enheter blev 4,6. Ett värde på 4 är godtagbart och ett värde på 5 är gott. Svarsfrekvensen på årets undersökning var 77 %. Skolklimatundersökningens resultat finns att tillgå på förvaltnings-, skoloch programnivå och utgör underlag för analys och åtgärder på dessa nivåer Administrativa och övriga gemensamma funktioner Mål och resultat 2012 Utbildningsförvaltningens centrala administrations mål för 2012 utöver det löpande arbetet: Driva arbetet med genomförandet av ny gymnasieskola, GY 11. GY 11 infördes under läsåret 2011/12 då de första eleverna började i den reformerade gymnasieskolan. Följa upp implementeringen av förvaltningens nya utvecklingsplan , Bildningsstaden Borås, i verksamheterna. Arbetet med införandet av utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås i verksamheterna har kontinuerligt följts upp. Syftet med planen är att göra en bra verksamhet bättre och arbetet utgår från sex identifierade utvecklingsområden: Bedömning för lärande (BFL), Elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), Kvalitetsarbete samt Styrning och ledning. Följa och stödja skolornas arbete med framtagande och implementering av motsvarande utvecklingsplaner för sin nivå. Arbetet med att följa och stödja skolorna i framtagandet och införandet av sina utvecklingsplaner har fortgått under året. Utgångspunkten för skolorna är Bildningsstaden Borås och uppdraget har varit att förhålla sig till utvecklingsområden i Bildningsstaden Borås samt beskriva egna förbättringsområden och Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

13 strategier för ökad måluppfyllelse. Utvecklingsplanerna revideras årligen. Medverka till och delta i ökad regional samordning och utveckling av yrkesvuxutbildningen inom Sjuhärads kommunalförbund enligt upprättat avtal. Samverkansavtalet mellan kommunerna i Boråsregionen som började gälla 1 januari 2012 har fallit väl ut. Rent organisatoriskt har regionen uppfyllt alla avtalets ambitioner gällande Yrkesvux. Vad som återstår är samverkan kring de rent ekonomiska förutsättningarna efter att de statliga medlen försvinner 2014 och en utökning av samverkan kring fler skolformer. Delta i uppbyggnaden av en kompetensplattform för vuxnas lärande i Västra Götalandsregionen. Vuxenutbildningen deltar aktivt, enligt plan, i de olika aktiviteter som inryms inom uppbyggnadsarbetet för Kompetensplattformen i Västra Götaland. Fortsätta samarbetet med Sjuhärads kommunalförbund för samverkan kring gymnasieskola och vuxenutbildning. Samarbete har fortgått under året. Genomföra rekryteringsutbildning för blivande skolledare tillsammans med Borås Stads personal- och utvecklingsavdelning. All chefsutbildning handhas av Borås Stads personal- och utvecklingsavdelning. Se över Biologiska museets placering och organisatoriska tillhörighet i samband med uppförandet av ny idrottshall på Bäckängsgymnasiet. Utredning av biologiska museets framtid har fortgått under året. Biologiska museet är ställt i förråd och kontakter är tagna med Naturhistoriska museet/göteborgs universitet för att möjliggöra att samlingarna beforskas. Kvarvarande delar ska på längre sikt omhändertas av Navet. Utveckla informations- och kommunikationsteknologin, IKT. IKT är ett av sex utvecklingsområden i Bildningsstaden Borås. Arbete har inletts i enlighet med de strategier som framskrivs i utvecklingsplanen. En särskild arbetsgrupp för IKT tillsattes under senvåren 2011 och har i uppdrag att bidra till att genomföra det strategiska utvecklingsområdet IKT enligt beskrivning i utvecklingsplanen. Gruppen ska också stödja och stimulera skolorna i deras arbete med att införa IKT samt vid behov föreslå åtgärder grundade på utförlig analys. Utbildning för skolledare och lärare har genomförts under året. Utveckla arbetet med konsultation och rådgivning i psykologiska frågor i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Under större delen av året har förvaltningens skolpsykologer arbetat med att granska särskoleutredningar enligt uppdrag av Borås Stad. Uppdraget är nu avslutat. Se över stöd- och utvecklingsarbetet inom förvaltningen. En tydlig arbetsfördelning mellan psykologerna har genomförts innebärande att en av dem har ansvar för de två stora gymnasieskolorna med högskoleförberedande program (Bäckängs- och Sven Eriksonsgymnasiet), samt Tullen. Den andra tjänsten har ansvar för de två stora gymnasieskolorna med yrkesförberedande program (Almås- och Viskastrandsgymnasiet). Psykologerna har delat ansvaret för Vuxenutbildningen samt Gymnasiesärskolan. Fortsätta att bedriva arbetet med lärstilar och inlärningsstrategier i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan/vuxenutbildningen. Arbetet med lärstilar och inlärningsstrategier bedrivs av respektive skola inom ramen för skolornas Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

14 utvecklingsplaner. Fortsätta arbetet med kvalitativa kunskapsuppföljningar för år 1 i gymnasiet i form av bedömningsinstrument i engelska, matematik och svenska. Bedömningsinstrument har genomförts i svenska, matematik och engelska för elever i åk 1. Resultaten utgör underlag dels för skolornas planering av stöd, dels för återkoppling till grundskolan. Genomföra årliga undersökningar för utvärdering av skolornas sociala och pedagogiska klimat. Skolklimatundersökningen genomfördes på sedvanligt sätt under året. Svarsfrekvensen var 77 % vilket är en tydlig förbättring från tidigare år. Det totala resultatet på undersökningen var 4,6 på den 6-gradiga skalan. Detta utgör underlag för analys och åtgärder på såväl förvaltningsnivå som på skol- och programnivå. Resultat Utbildningskontorets resultat visar ett överskott mot budget på 0,4 mkr. I Bu 2012:2 avsattes 1 %, 4,6 mkr, i en central buffert. Bufferten har under året fördelats ut med 4,0 mkr till gymnasieverksamheten, 0,6 mkr till friskolor i Borås med Boråselever. Verksamheten i siffror Gemensam administration (inkl nämndens verksamhet) Redov 2010 Redov 2011 Budget 2012:2 Redov 2012 Intäkter, tkr 1 680, ,6 20,0 294,2 Kostnader, tkr , , , ,8 Resultat, tkr , , , ,6 Kommunbidrag, tkr , , , ,9 Res. efter kommunbidrag, tkr Varav Central buffert 627,2 79,3 0,0 368,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Personalkostnader totalt, tkr Varav Utbildningskontoret Varav Utbildningsnämnden 7 469, , , , , , , ,0 513,0 730,0 656,1 709,8 Varav Yrkesrådet 44,0 57,0 99,1 41, Utvecklingsenheten Avdelningen för Verksamhetsutveckling Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

15 Verksamhet under året Psykologverksamheten Under större delen av året har förvaltningens skolpsykologer arbetat med att granska särskoleutredningar enligt uppdrag av Borås Stad. Denna uppgift har tagit stor del av deras arbetstid i anspråk varför endast akuta elevärenden har kunnat tas på andra enheter inom förvaltningen. I september avslutade en av psykologerna sin tjänst, och först i december tillsattes tjänsten igen. Nu finns en tydlig arbetsfördelning mellan psykologerna. En har ansvar för de två stora gymnasieskolorna med högskoleförberedande program (Bäckängs- och Sven Eriksonsgymnasiet), samt Tullen. Den andra tjänsten har ansvar för de två stora gymnasieskolorna med yrkesförberedande program (Almås- och Viskastrandsgymnasiet). Skolpsykologerna har delat ansvar för Vuxenutbildningen samt Gymnasiesärskolan. Under 2012 har en av psykologerna slutfört kompetensutveckling i KBT-utbildning för psykologer med psykodynamisk grund. Målsättningen är för skolpsykologerna, likt elevhälsan, att undanröja hinder för inlärning hos eleven. Skolpsykologerna kommer kontinuerligt att träffa elevhälsoteamen och på så vis arbeta hälsofrämjande. Gymnasieantagningen Gymnasieantagningen handlägger antagningen till år 1 på uppdrag från samtliga kommuner i Sjuhärads kommunalförbund och samtliga fristående gymnasieskolor i Sjuhäradsregionen. Enheten består av 2,75 tjänst. I det löpande arbetet ingår att informera studie- och yrkesvägledare om vilka studievägar elever i årskurs 9 har att välja mellan. Det genomförs riktade informationsträffar för samtliga studie- och yrkesvägledare i Sjuhärad. Antagningsenheten bygger den webb via vilken ungdomarna söker sitt gymnasieprogram. Antagningssekreteraren förser nämnd, förvaltningschef och gymnasiechefer med underlag för att fatta beslut angående skolornas programutbud. Värdegrund Sedan två år har förvaltningen ett samarbete med Stiftelsen Sjuhärad och Swedbank Sjuhärad. Förvaltningen ges möjlighet att erbjuda Mina Möjligheters Dag. En dag då alla i årskurs 1 i Borås kommunala samt fristående gymnasieskolor bjuds in till en halvdag med föreläsningar. Föreläsningarna ska bidra till att stärka ungdomarna i tron att alla vill och kan föreläste Leo Razzak samt Emma Igelström. Estetelever från Bäckäng underhöll i pausen. Föreläsningarna äger rum på Åhaga och ska ses som ett komplement till det värdegrundsarbete som bedrivs ute på skolorna. Konceptet är således ingen happening utan en del av introduktionen för elever i årskurs 1 inför gymnasietiden. Även elever från Mark och Svenljunga inbjöds. Marknadsföring Avdelningen för marknadsföring består av 1 personal som arbetar som information- och marknadsföringsansvarig såväl internt som externt. Tjänsten stödjer förvaltningens skolenheter i att bedriva marknadsföring mot byrå, Öppet Hus på respektive skola samt besöksdagar för grundskoleelever. Information- och marknadsföringsansvarig sköter även förvaltningens gemensamma marknadsföringsinsatser, annonsering, information och upphandling. Under året 2012 har förvaltningens övergripande gymnasiekampanj varit föremål för nominering till Echo Awards, en internationell tävling i marknadsföring där reklambyrån Mecka deltog med vår gymnasiekampanj. Nomineringen ledde till flera fina priser som delades ut i Las Vegas, Kalifornien USA. Utbildningsförvaltningen var då representerad och tog emot pris tillsammans med byrån. Resan blev en studieresa med besök på flera amerikanska High Schools där fokus var på skolornas profilering Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

16 och marknadsföring. Skolutveckling i enlighet med Bildningsstaden Borås Verksamhetsutveckling har under året 2012 bestått av flera insatser för att infria målen i verksamhetsplanens utvecklingsområden. Under året har utvecklingsledaren drivit förvaltningens arbete med Bedömning för Lärande som grundar sig på Professor Dylan Wiliams teorier. Flera föreläsningar av såväl externa som interna föreläsare har hållits för samtalsledare/utvecklingsledare, rektorer och andra intresserade lärare med syfte att vidare inspirera och motivera till fortsatt arbete med satsningen. Förvaltningen har via utvecklingsledaren följt upp och utvärderat det arbete som bedrivs med Bedömning för Lärande och formativ bedömning ute på skolorna. Vid uppstarten i augusti bevistade samtliga lärare i förvaltningen en kick-off där lektor Pär Wohlin föreläste under rubriken Bedömning för lärande och lärande förståelse. I januari besökte förvaltningens IT-utvecklingsgrupp BETT-mässan (British Education and Training Technology) i London med syfte att ha koll på omvärlden. Mässan kompletterades med en bredare ITkonferens där flera föreläsningar och workshops erbjöds för att inspirera och motivera till fortsatt arbete med satsningen. IT-utvecklingsgruppen träffade också Dr Ruben Puentedura och presenterade förvaltningens verksamhetsplan och möttes av fin respons. Under 2012 påbörjades förvaltningens utbildning av lärspridare, dvs IT-ambassadörer på varje skola, som ska driva satsningen och utveckling med användandet av digitala verktyg vidare i klassrummet. Samtliga skolledare gick under året denna utbildning. Hösten 2012 inleddes implementeringen av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Till grund för arbetet ligger det dokument som framtagits av en grupp i förvaltningen. Arbetet med dokumentet har letts av gymnasiechefen på Bäckäng. Kvalitetskonferens hölls i november för samtliga skolledare inom förvaltningen. Verksamhetschef för utveckling har vid ett tillfälle under hösten samlat skolornas elevhälsoteam för information och presentation av respektive skolas elevhälsoarbete. Dessa träffar kommer framöver att ske en gång per termin. Vidare för att uppnå målen i utvecklingsområdet elever i behov av särskilt stöd har en blankett tagits fram av SPKC (Specialpedagogiskt kompetenscentrum) för att underlätta arbetet vid övergångar. Rutiner har tagits fram för att vidare underlätta vid övergången från årskurs 9 till gymnasiet. CFL (Centrum för flerspråkigt lärande) har bjudits in för att underlätta arbetet med utvecklingsområdet elever med utländsk bakgrund. Med syfte att kompetensutveckla och omvärldsbevaka har verksamhetschef för utveckling deltagit i flertalet konferenser och utbildningar med syfte att föra in omvärlden i förvaltningen. Exempel på innehåll har varit skoljuridik, learning study, formativ bedömning samt IT-utveckling. Förvaltningen har under året tagit emot flera studiebesök från andra kommuner som har varit intresserade av hur Utbildningsförvaltningen i Borås bedriver utveckling. Detta har främst avsett områden Bedömning för Lärande samt IT. Verksamheten i siffror Utvecklingsenhetendelen inom Utbildningsnämnden Redov 2010 Redov 2011 Budget 2012:2 Redov 2012 Intäkter, tkr 776,5 655,9 921, ,0 Kostnader, tkr , , , ,8 Resultat, tkr , , , ,3 Kommunbidrag, tkr 3 069, , , ,3 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

17 Utvecklingsenhetendelen inom Utbildningsnämnden Res. efter kommunbidrag, tkr Redov 2010 Redov 2011 Budget 2012:2 Redov ,1-66,6 0,0 880,4 Personalkostnader totalt, tkr 3 038, , , , Gymnasieskolan Verksamhet 2012 Gymnasieskolans målsättning för 2012 var att inleda arbetet enligt utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås och skolornas motsvarade planer för sin nivå. Utgångspunkten för detta arbete är de övergripande verksamhets- och kvalitetsmål som Kommunfullmäktige har fastställt för gymnasieskolan, Utbildningsnämndens mål samt skolornas egna mål och strategier för att nå dessa. Utbildningsnämndens mål för gymnasieskolan Resultat: Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget Godkänt i samtliga kurser. För att få slutbetyg från gymnasieskolan krävs att eleven fått betyg (IG, G, VG eller MVG) i alla kurser som ingår i programmet. Utbildningsnämndens mål är att samtliga elever ska ha minst godkänt betyg i alla kurser i sitt slutbetyg. Läsåret 2011/12 hade 70,3 procent av avgångseleverna ett slutbetyg från ett fullständigt eller utökat program med minst godkänt i alla kurser. På skolnivå har både Almåsgymnasiet och Bäckängsgymnasiet förbättrat sitt resultat, medan Sven Eriksonsgymnasiet och Viskastrandsgymnasiet tappar i årsjämförelse. Slutbetyg med minst G i alla kurser - andel i % Almås 51,6 59,1 57,1 72, ,1 Bäckäng 78,7 80,2 80,5 85,4 87,9 90,2 Sven Erikson 61,5 64,8 71,6 72,4 65,8 58,1 Viskastrand 55,4 58, , ,6 Totalt 62,3 65,8 68,1 74, ,3 Källa: UBK/Lokal statistik Borås Stads gymnasieskolor[1] ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

18 de 50 främsta i landet. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. [1] Avser samtliga kommunala gymnasieskolor. Borås Stads gymnasieskolor resultat: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. 89 %, ranking 46. Riket: 85 % b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. 93 %, ranking 27. Riket: 87 % c) Genomsnittlig betygspoäng. 14,1 poäng, ranking 60. Riket: 14 poäng d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Statistik finns inte att tillgå på skolnivå. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Statistik finns inte att tillgå på skolnivå. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser[1]. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning.. [1] Avser samtliga kommunala gymnasieskolor. Borås skolkommun resultat: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. Statistik för denna indikator finns inte på kommunnivå i Öppna jämförelser. Indikatorn fullföljd utbildning inkl individuella programmet är utfallet för Borås 78 %, ranking 127. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. 92 %, ranking 28 c) Genomsnittlig betygspoäng. 13,9, ranking 134 d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. 26,1 %, ranking 121 e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

19 42 %, ranking 92 [1] Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunala eller fristående gymnasieskolor. Alla elever på introduktionsprogram går efter 1 års studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. Introduktionsprogram resultat: Från Introduktionsprogrammen gick 95 procent av eleverna efter 1 års studier vidare till ett nationellt program, studier, arbete eller annan sysselsättning. För fortsatt resultatutveckling i gymnasieskolan kommer arbetet med nämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås att intensifieras utifrån identifierade utvecklingsområden och till dessa framtagna strategier. Varje skolenhet har en utvecklingsplan där de, förutom att förhålla sig till utvecklingsområdena i nämndens plan, även har egna förbättringsområden och strategier att arbeta med för att nå ökad måluppfyllelse. För alla verksamheter är det mycket viktigt att kontinuerligt följa upp elevernas kunskapsutveckling för att finna förklaringar till att elever riskerar att inte nå målen så att adekvata åtgärder kan vidtas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Utbildningsnämndens utbud för gymnasieskolan 2012 Skola Almåsgymnasiet Bäckängsgymnasiet Sven Eriksonsgymnasiet Tullengymnasiet Viskastrandsgymnasiet Program Nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, (Florist, Florist-inredning, Frisör, Hår- och makeupstylist, Textil design), Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet. Introduktionsprogram: Programinriktat individuellt val. Yrkesintroduktion. Lärlingsutbildning. Nationella program: Estetiska programmet (Bild och formgivning, Dans, Musik, Teater), Designprogrammet (särskild variant), Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet. Introduktionsprogram: Preparandutbildning, Språkintroduktion. Nationella program: Barn- och fritidsprogrammet (Fritid och hälsa), Ekonomiprogrammet, Teknikprogrammet. (Nationell idrottsutbildning, NIU, på dessa program). Entreprenörsprogrammet (nationell spetsutbildning), International Baccalaureate. Introduktionsprogram: Preparandutbildning. Introduktionsprogram: Individuellt alternativ, Preparandutbildning, Programinriktat individuellt val, Språkintroduktion, Yrkesintroduktion. Nationella program: Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Estetiska programmet (Estetik och media), Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet (Finsnickeri), Industritekniska programmet (Produkt- och maskinteknik, Svetsteknik), VVS- och fastighetsprogrammet. Introduktionsprogram: Programinriktat individuellt val. Yrkesintroduktion. Lärlingsutbildning. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

20 År Genomsnittligt elevantal Budget 12:1 Budget 12: Almås Bäckäng SvenErikson Tullen Viska- Strand Totalt Boråselever i fristående gymnasieskolor i Borås Kommunens informationsansvar År/mätdatum Totalt antal elever i uppföljning Elever i individuella program och annan utbildning Elever som erbjudits utbildning men inte deltar ,3 % ,2 % ,3 % ,4 % ,8 % ,6% Procentsiffran är i förhållande till antalet elever totalt i uppföljningen. Sammandrag över verksamheternas nettoresultat 2012 Nettokostnad, Mkr Budget 2012:2 Redov 2012 Resultat Förbr % Administration 32,4 29,9 2,5 92 Skolmåltider 17,7 16,9 0,8 95 Elevhälsa 7,9 7,5 0,5 94 Skolskjuts o 9,4 8,2 1,3 87 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

21 Nettokostnad, Mkr Budget 2012:2 Redov 2012 Resultat Förbr % inack.bidrag Lokaler o fysisk miljö 80,4 81,8-1,3 102 Undervisning 164,9 178,1-13,2 108 Läromedel 33,6 34,3-0,7 102 APL 2,5 3,7-1,1 143 SYV 2,8 2,6 0,2 93 Statsbidrag o skolersättn -5,9-11,4 5,6 195 Elevassistenter 1,3 1,1 0,2 87 TOT GYMNASIESKOLAN 347,1 352,4-5,3 102 Gymnasieskolan visar ett minus på -5,3 mkr. Avvikelser Administration, 2,5 mkr 1,0 mkr högre intäkter jämfört med budget. Detta beror på en osäkerhet i budgetarbetet dvs hur mycket verksamhet som kommer att köpas av stadsdelsförvaltningarna samt hur stora EU-bidrag, avgifter och andra ersättningar kommer att bli. Jämfört med 2011 har intäkterna minskat med 0,4 mkr. 0,7 mkr lägre personalkostnader jämfört med budget. Jämfört med 2011 har lönekostnaderna minskat med 0,1 mkr. -0,1 mkr ökade materialkostnader jämfört med budget. Ökningen beror på mer inköp av kontorsmaterial än vad som planerades i budget. Jämfört med 2011 har kostnaderna minskat med 0,5 mkr. 0,9 mkr minskade tjänstekostnader jämfört med budget, minskningen beror främst på lägre kostnad för drift och underhåll av dataverksamheten än vad som planerades i budget. Jämfört med 2011 har kostnaderna minskat med 1,7 mkr. Skolmåltider, 0,8 mkr 0,8 mkr beror på högre intäkter än vad som budgeterades för cafeteria och kiosk samt servering och övrig försäljning. Jämfört med 2011 har kostnaderna minskat med 0,7 mkr och intäkterna har varit av motsvarande nivå som Elevhälsa, 0,5 mkr Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

22 0,5 mkr beror på lägre personalkostnader jämfört med budget inom skolhälsovård och kuratorsverksamhet. Jämfört med 2011 har den totala kostnaden minskat med 0,1 mkr. Skolskjutsar och inackorderingsbidrag, 1,3 mkr 1,3 mkr beror på högre intäkter för busskort 0,9 mkr och lägre kostnader 0,4 mkr än vad som planerades i budget. Jämfört med 2011 ökade intäkten med 0,7 mkr och kostnader med 0,5 mkr. Lokaler och fysisk miljö, -1,3 mkr -1,3 mkr beror på ökade kostnader på -1,6 mkr jämfört med budget, varav lokalkostnader har ökat med -1,1 mkr. Detta beror på iordningställande av lokaler för GY11. Jämfört med 2011 har kostnaderna stigit -1,2 mkr. Intäkterna har ökat jämfört med budget 0,3 mkr när det gäller vaktmästeri. Intäkterna består av försäljning av tjänster och driftbidrag från ams och staten. Jämfört med 2011 har intäkterna minskat med -0,3 mkr. Undervisning, -13,2 mkr -13,2 mkr total ökning av kostnader jämfört med budget, varav -8,7 mkr ökade personalkostnader, - 4,2 mkr minskade intäkter för köpt verksamhet och kostersättning från anställda. Posten för kostersättning från anställda var högt budgeterad. Jämfört med 2011 har intäkterna minskat -2,9 mkr. Kostnaderna har ökat med -8,8 mkr och består av ökade personalkostnader -10,5 mkr samt minskade kostnader för tjänster med 1,6 mkr samt minskade materialkostnader med 0,1 mkr. Läromedel, -0,7 mkr -0,7 mkr. Den totala kostnaden för läromedel överstiger budget med -0,7 mkr. Av totala kostnaden för läromedel, 34,2 mkr, har 10,7 mkr (12,4 mkr 2011) gått till datakostnader inom de pedagogiska datasystemen. Det motsvarar kr/elev (2 995 kr/elev 2011). Läromedelsanslaget blev kr/elev (7 900 k/elev 2011). Studie och yrkesvägledare (SYV), 0,2 mkr 0,2 mkr lägre personalkostnader för SYV än vad som beräknades i budget. Ingen förändring jämfört med Statsbidrag och skolersättningar, 1,8 mkr Intäkterna för externa skolersättningar uppgick till 82,8 mkr och översteg budget med 2,4 mkr. (Efter ombudgetering under vårterminen inför höstterminen 2012). Motsvarande kostnader (exkl moms) Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

23 understeg budget med 4,4 mkr (efter ombudgetering). Jämfört med 2011 ökade intäkterna med 9,6 mkr och kostnaderna minskade med 7,1 mkr. Elevassistenter, 0,2 mkr 0,2 mkr lägre personalkostnader jämfört med budget för elevassistenter vilket beror på lägre personalkostnader. Ingen förändring jämfört med Antalet elever Från annan kommun Till annan kommun/landsting Till fristående skola ej Borås Till frist. skola i Borås(på årsbasis) Utveckling av interkommunala ersättningar Den Interkommunala nettoersättningen har förändrats från som högst 54 mkr (1996) och som lägst - 16,8 mkr (2009). Den stora förändringen skedde vid etablering av fristående gymnasieskolor i Borås då fler Boråselever valde att studera hos externa gymnasieskolor. Då fler elever som inte är skrivna i Borås och fler Boråselever väljer att stanna i Borås Stads gymnasieskolor har nettoutfallet för 2012 gett en nettointäkt på 7,2 mkr. Jämfört med ,0 mkr. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

24 Kostnad per elev, kr, i fasta priser (omräknat med KPI) Redov 2008 Redov 2009 Redov 2010 Redov 2011 Redov 2012 Antal elever Administration Skolmåltider Elevhälsa Skolskjutsar o inack Lokaler Vaktmästeri Städning o renhållning Undervisning Läromedel TOTAL KOSTNAD Under administration ligger, förutom löner och kontorsmaterial, datakostnader för det administrativa datanätet samt kostnader för kompetensutveckling. Kostnad per elev, index, i fasta priser Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

25 Ovanstående diagram visar förändring av kostnaden per elev utifrån kostnaden år 1992 (index 100) i fasta priser. Kostnaden för administration har ökat mest, följt av kostnaden för lärarledd undervisning på bekostnad av läromedelsanslaget. Den medvetna satsningen på en förändrad skolledarorganisation med tonvikt på pedagogiskt ledarskap, inför 2000, påverkar naturligtvis administrationskostnaden. Förutom personalkostnaden inom administration ökar också driftkostnaden för data. Efter att ha kostat 74 tkr 1992 (index 100) steg kostnaden till över 2 mkr år Kostnaden 2012 blev 2,5 mkr. Jämfört med 3,6 mkr I driftskostnad data ingår även kostnader för installationer och licenser. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

26 Ovanstående diagram visar den totala kostnaden per folkbokförd elev i Riket (alla kommuner), i Större städer samt i Borås. Det innebär för Borås att alla elever ingår oavsett om de går i Borås kommunala skola, fristående skola eller i annan kommun/landsting. Detta i jämförelse med "Borås egna skolor" vilket är de kommunala skolorna i Borås. Uppgifterna kommer från officiell statistik via Skolverket och omfattar t o m år Diagrammet visar att kostnaden per elev folkbokförd i Borås ökar under 2012 det är kostnaden för lokaler, undervisning och läromedel som ökar jämfört med Den totala kostnaden per elev, räknat i fast penningvärde, har i Borås skolor ökat med 23 % sedan Verksamheten i siffror Gymnasieskolan Redov 2010 Redov 2011 Budget 2012:2 Redov 2012 Intäkter, tkr , , , ,7 Kostnader, tkr , , , ,2 Resultat, tkr , , , ,5 Kommunbidrag, tkr , , , ,8 Resultat efter kommunbidrag, tkr 3 830, ,9 0, ,6 Antal elever, totalt Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

27 Gymnasieskolan Redov 2010 Redov 2011 Budget 2012:2 Redov 2012 Antal elever från andra kommuner Antal elever från Borås i andra kommuner Antal elever från Borås hos landsting Antal elever från Borås i fristående gymnasieskolor utanför Borås Antal elever från Borås i fristående gymnasieskolor i Borås Totalt antal Boråselever att finansiera Kostnad per elev, kr totalkostnad administration skolmåltider elevhälsa skolskjuts (exkl inackordering) - lokaler och fysisk miljö - lärare, övrig undervisning - läromedel inkl kapitalkostnad Gymnasiesärskolan Verksamheten 2012 Gymnasiesärskolans målsättning var att inleda arbetet enligt utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås och skolans motsvarande plan för sin nivå. Utgångspunkten för detta arbete är Utbildningsnämndens mål samt skolans egna mål och strategier för att nå dessa. Resultat: Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

28 Arbetet har fortgått enligt planering. Utbildningsnämndens mål för gymnasiesärskolan: Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete/sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. Betyg efter avslutad utbildning antal elever Antal elever med slutbetyg Antal elever med samlat betygsdokument Almås Nationella program Bergslena Nationella program Viskastrand Nationella program Antal elever utan betyg Totalt antal elever som avslutat sin utbildning Arbete sysselsättning efter avslutad utbildning antal elever Anställning med lönebidrag Almås Nationella program Bergslena Nationella program Viskastrand Nationella program Hulta ängar Individuellt program Almås Individuellt program Arbetspraktik Fortsatt utbildning Daglig verksamhet Totalt antal elever som avslutat sin utbildning För fortsatt resultatutveckling i gymnasiesärskolan kommer arbetet med nämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås att intensifieras utifrån identifierade utvecklingsområden och till dessa framtagna strategier. Varje skolenhet har en utvecklingsplan där de, förutom att förhålla sig till utvecklingsområdena i nämndens plan, även har egna förbättringsområden och strategier att arbeta med för att nå ökad måluppfyllelse. För alla verksamheter är det mycket viktigt att kontinuerligt följa upp elevernas kunskapsutveckling för att finna förklaringar till att elever riskerar att inte nå målen så att adekvata åtgärder kan vidtas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

29 Utbildningsnämndens utbud för gymnasiesärskolan 2012 (läsåret 2012/13) Skola Almåsgymnasiet Bergslenagymnasiet Viskastrandsgymnasiet Hulta ängar Program Specialutformade programmet Barn-fritidomvårdnad samt Individuellt program Yrkesträning. Nationella programmen Estetisk, Hotell- och restaurang,, Hantverk-Trä, Hantverk-Florist samt specialutformade programmen Bageri-Handel- Administration och Industri-Park-Fastighet. Nationella programmet Fordon och Hantverk-Bygg. Individuellt program Verksamhetsträning. Antal elever Utbildning/ Skola Budget 2012: Nationella och specialutformade program, Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet, Viskastrandsgymnasiet Individuellt program - Yrkesträning, Almåsgymnasiet Individuellt program - Verksamhetsträning,Hulta ängar (under våren på Östergårdskolan) 132,0 121,5 117,0 102,5 14,5 14,0 13,5 13,0 15,0 17,0 19,0 18,5 Totalt 161,5 152,5 149,5 134,0 Elever med rätt till korttidstillsyn enligt LSS Elever med boende enligt LSS 25,5 25,5 27,0 26,0 8,0 7,5 6,0 6,0 Sammandrag över verksamheternas nettoresultat 2011 Nettokostnad, Mkr Budget 2012:2 Redov 2012 Resultat Förbr % Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)

30 Nettokostnad, Mkr Budget 2012:2 Redov 2012 Resultat Förbr % Administration 3,3 3,7-0,4 112 Skolmåltider 1,3 1,6-0,3 123 Elevhälsa 0,9 1,8-0,9 197 Skolskjutsar 0,0 0,1-0,1 Lokaler o fysisk miljö 5,5 5,6-0,1 103 Undervisning 17,0 15,5 1,5 91 Läromedel 3,2 2,7 0,5 84 Elevassistenter 9,1 9,1 0,0 100 APL 0,3 0,3 0,0 92 SYV 0,6 0,2 0,5 26 Skolersättningar, intäkt -11,0-9,9-1,1 90 Skolersättningar, kostnad 2,6 2,1 0,5 82 Elevboende 1,5 1,5 0,0 100 Korttidstillsyn 0,1 0,1 0,0 100 TOT GYMNASIESÄRSKOLAN 34,4 34,2 0,1 100 Gymnasiesärskolan visar ett plus på 0,1 mkr. Avvikelser Administration, -0,4 mkr Kostnaden för kurser och konferenser (inkl logi och resor) uppgick till 321 tkr (362 tkr -11) totalt för gymnasiesärskolan (en del av kostnaden bokförs dock under andra verksamheter). Det motsvarar 1,1 % av den totala personalkostnaden vilket är samma som föregående år. Kostnaden för sjuk- och hälsovård samt rehabilitering uppgick till 70 tkr (73 tkr -11). Motionskort och andra friskvårdsaktiviteter har kostat 26 tkr (28 tkr -11). Skolmåltider, -0,3 mkr Kostnaden för skolmåltider uppgick till 1,6 mkr (1,5 mkr -11). Högre kostnad för livsmedel och stödverksamhet än vad som beräknats i budget. Elevhälsa, -0,9 mkr Högre kostnader för elevhälsa än vad som budgeterats. Förstärkning av skolhälsovård och utökning av kuratosrverksamhet som ej varit budgeterad. 1,8 mkr (1,2 mkr 2011). Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (52)