Audionomer gjorde 164 hörseltest på en dag

Transkript

1 Språkröret för Hörselskadades förening i Stockholm Senaste nytt på nr 4 november 2014 årgång 71 Hörselskadades Dag 2014: Audionomer gjorde 164 hörseltest på en dag

2 Innehåll nr Ledaren Nytt råd ska ansvara för funktionshinderfrågor Köer när hörseltest erbjöds med audionom Snart kan du anmäla otillgänglighet Ella Bohlin (KD) tar över hörselvården Reportage Catrin direkttextar allra helst debattprogram Föreningssidor Råd från höstens föreläsare Höstmöte 2014 Tack till våra volontärer! Klubbinfo På kansliet Foto: Sin Vuu Foto: Charlotte Peppare Redaktörens ruta Vi följer lokalpolitiken När Språkröret nummer ska göras klar faller de politiska nyheterna tätt. Den nya regeringens budget har precis lagts fram och de politiska situationerna börjar utkristallisera sig även i stadshuset och landstingshuset. För oss är det självklart intressant att följa politiken, inte bara vilka partier som vann valet, utan vilka politiker som får de tunga uppdragen och hur de väljer att organisera de intresseområden som rör oss. I Stockholms läns landsting sitter allianspartierna kvar vid styret, i knapp majoritet i landstingsstyrelsen men i minoritet i fullmäktige. Den knappa majoriteten kräver blocköverskridande överenskommelser, säger finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) till P4 Stockholm. Det nya landstingsrådet med ansvar för hörselvården, Ella Bohlin (KD), lutar åt samma analys när hon pratar med Språkröret. I Stockholms stad har en ny röd-grön-rosa majoritet tagit vid. S, MP, V och Fi har precis meddelat vilka de nya borgarråden blir i stadshuset. En nyhet är att ett nytt råd för mänskliga rättigheter har bildats, som enligt ansvarig politiker Sissela Nordling Blanco (Fi) ska se till att alla stadens verksamheter aktivt ska arbeta mot diskriminering. Vad detta i praktiken kommer att innebära för invånare med funktionsnedsättning är än så länge svårt att utröna. Språkröret kommer givetvis fortsätta att bevaka den lokala politiken och frågorna som berör oss hörselskadade. Har du någon fråga du tycker att vi ska skriva om? Då får du gärna kontakta redaktionen med dina förslag. Moa Källström redaktör Foto: P-O Olsson Språkrörets redaktion Språkröret ges ut av Hörselskadades förening i Stockholm och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Oscar Hedenfeldt oscar.hedenfeldt@ hrfstockholm.se Redaktör Moa Källström moa.kallstrom@hrfstockholm.se Omslag Hörselskadades Dag. Foto: Sin Vuu. Upplaga ex Tryck Katarina Tryck AB ISSN Språkrörets utgivning 2015 nr 1 utkommer vecka 6 manusstopp 12/1 nr 2 utkommer vecka 16 manusstopp 23/3 nr 3 utkommer vecka 34 manusstopp 15 juni nr 4 utkommer vecka 46 manusstopp 19/10 Redaktionen ansvarar ej för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta insända texter. Fotograf är Moa Källström om ej annat anges. Skänk en gåva till föreningens verksamhet Din gåva till föreningen är betydelse full för att vi ska kunna fortsätta bedriva vår verksamhet. Styrelsen framför ett varmt tack för din generositet. Ange gärna vilken fond som avses för ditt bidrag: Föreningsverksam het, Åke Ahlséns fond, Georgien-projektet eller Moldavien-projektet. Plusgiro Kontakta kansliet för mer information (se sidan 16). 2

3 Ledaren Till våren lämnar jag över stafettpinnen Den 18 oktober i år, på Hörselskadades dag, erbjöd Hörselskadades förening i Stockholm i nära samarbete med Hörsel- och balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset allmänheten i Stockholm att testa sin hörsel utan kostnad eller tidsbeställning. Syftet med dagen var att få stockholmarna att testa hörseln oftare. Tanken med detta är att vi ska få en tidigare och framför allt bättre rehabilitering av stockholmarnas hörselskador. Arrangemanget är ett fantastiskt fint och trevligt exempel på det samarbete som de senaste åren åter utvecklats mellan hörselvården och föreningen. Från föreningens sida är vi mycket tacksamma för klinikens positiva inställning till samarbete och engagemang. Antalet besökare för hörseltester på hörselskadades dag översteg alla våra förväntningar. När vi stängde dörren på eftermiddagen köade fortfarande ett stort antal personer inne i våra lokaler för att göra hörseltest. Personalen från Hörsel- och balanskliniken arbetade då över ett par timmar en lördagseftermiddag. Ett stort tack för det! För mig som var med då känns det som och 80-talens samarbeten mellan föreningen och hörselvården håller på att återupptas i modernare former. Någon vecka före Hörselskadades dag fick jag en inbjudan till Georgiska ambassaden. Väl där förstod jag att inbjudan berodde på att vårt utvecklingssamarbete i Georgien skulle utmärkas av ambassadören. Projektet i Georgien har drivits i många år av vår tidigare kanslichef Helena Lanzer-Sillèn. Hon och hennes medarbetare Ewa Martony, Lela Nozadze, Åsa Skjönsberg, Karl-Erik Spens samt Inger Uhlén hedrades under högtidliga former för sitt förtjänstfulla arbete att på olika sätt främja en utveckling mot god hörselvård i Georgien. Vid sådana här tillfällen blir jag stolt över att få företräda föreningen. För övrigt har jag konstaterat för mig själv att jag vid nästa årsmöte är 75 år fyllda. Jag anser att föreningen nu har fina lokaler, en utmärkt personal samt en hyfsad ekonomi. Vi har dessutom ett antal relativt unga duktiga personer i föreningen som kan driva föreningen framåt på ett modernt sätt. Jag har därför meddelat föreningens valberedning att jag nu efter snart sammanlagt 30 år inte står till förfogande för omval som ordförande vid nästa årsmöte. Valberedningen letar nu efter namn på en ny ordförande. Jag uppmanar er läsare att hjälpa dem i sitt uppdrag. Läs deras budskap längre fram på föreningssidorna. Lars Lindén, ordförande Foto: Jonas Sahlberg Råd för mänskliga rättigheter önskar dialog Stockholms nya råd för mänskliga rättigheter ska aktivt arbeta mot diskriminering. Funktionsnedsättning är en av de diskrimineringsgrunder som rådet ska jobba med, uppger rådets ordförande Sissela Nordling Blanco (Fi). Rådet för mänskliga rättigheter har inrättats av den nya majoriteten i Stockholms stadshus. Avsikten är att antidiskriminering och mänskliga rättigheter ska lyftas i alla stadens verksamheter. Rådet ska utbilda personal, ge råd till nämnder och förvaltningar samt vara en plattform för Sissela Nordling Blanco. dialog med de ideella organisationerna. Men ännu är rådet i uppstarten och mycket är ovisst. Rådets ledamöter och vem som utser dem är en senare fråga, enligt Sissela Nordling Blanco. Rådet ska även samordna stadens befintliga Partierna debatterade Läs om vår kommunala valdebatt om funktionshinderfrågor på www. hrfstockholm.se. råd, såsom råden för funktionshinderfrågor. Hur detta ska fungera ska diskuteras. Det som är klart är att rådet ska bestå av både politiker och representanter från ideella organisationer. Funktionen har en rådgivande roll och är inte beslutsfattande, det ligger under kommunstyrelsens ansvar men har placerats hos bostadsoch demokratiroteln. Socialdemokraterna, Miljö partiet och Vänsterpartiet, de tre övriga partierna i den nya stadshusmajoriteten förutom Feministiskt Initiativ, uppgav före valet att de ville se en central funktion med ansvar för funktionshinderfrågorna. Denna skulle placeras direkt under Kommunstyrelsen för att lyfta frågorna och skapa möjlighet till styrning och uppföljning. Detta ser alltså inte ut att bli verklighet. Moa Källström 3

4 Hörselskadades Dag Tre audionomer utförde 164 hörseltest hos Hörselskadades förening i Stockholm på Hörselskadades Dag. 300 ville testa sin hörsel hos Efterfrågan på gratis hörseltester var större än väntat på Hörselskadades Dag. De tre audionomerna på plats slog förra årets siffra med råge genom att testa hörseln på 164 personer. Som en del av den riksomfattande kampanjen Hörselveckan erbjöd Hörselskadades förening i Stockholm och Hörsel- och Balanskliniken gratis hörseltest utan tidsbokning lördagen den 18 oktober. Redan efter en kvart stod 100 personer i kö för att få sin hörsel testad av de tre legitimerade audionomerna från Hörsel- och Balanskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Trots att Stockholms län har den största andelen hörapparatbärare i landet enligt aktuella uppgifter från Hörselskadades Riksförbund, visade tillströmningen att det finns ett behov av lättillgängliga hörseltest, kunde Hörselskadades förening i Stockholm och Hörsel- och Balanskliniken konstatera efteråt. Långa köer hela dagen De tre audionomerna gjorde imponerande 164 tonaudiometriska hörseltest, jämfört med drygt 100 test på Hörselskadades Dag för ett år sedan. Men vänte tiden Tiia Ojala från Hägersten arbetar som lärare och hade aldrig testat sin hörsel tidigare. var lång, vissa besökare fick vänta i tre timmar och många besökare valde att HRF uppmärksammar vikten av regelbundna hörseltester På Hörselskadades Dag rekommenderar HRF allmänheten att testa hörseln regelbundet för att undvika hörselrelaterade hälsobesvär, såsom trötthet, huvudvärk, ökade tinnitusbesvär och andra stressymptom. Läs mer på Enkät När testade du din hörsel förra gången? Henry Hansson, Nynäshamn, pensionär som tidigare har arbetat med data: Oj, det har jag säkert gjort tidigare, det kan nog vara genom jobbet för kanske 20 år sedan. Jag kom hit för att jag hör dåligt, jag frågade mig hur jag ska angripa det här problemet. Här får jag en fingervisning, det passar mig utmärkt. 4

5 Lokala nyheter audionom nöja sig med information om de mottagningar som utför den primära hörselvården i Stockholms län. Första testet för Tiia Tiia Ojala från Hägersten var en av cirka 300 personer som kom till HRF:s lokalförening i Stockholm för ett testa sin hörsel. Som lärare arbetar hon i en miljö där hennes hörsel är särskilt utsatt. Jag har aldrig gjort ett Foto: Sin Vuu hörseltest förut. Jag arbetar på en skola med en speciell byggnad, vi har inga klassrum och det är en jobbig miljö för hörseln. Det smärtar i öronen på grund av att ljudet studsar, berättade Tiia Ojala. För att ingen som hade valt att vänta skulle behöva gå hem utan ett audiogram i handen arbetade audionomerna två timmar längre än planerat. Moa Källström Fler ska få gå på Rosenlunds rehabkurser Är du patient på någon av de primära hörselmottagningarna, i yrkesför ålder och känner att du har svårt att vänja dig vid hörapparaten? Då kan du vara aktuell för en veckolång rehabiliteringskurs på Rosenlunds sjukhus. Den utvidgade hörselrehabiliteringen på Hörsel- och balanskliniken, som normalt vänder sig till personer med omfattande besvär av sin hörselnedsättning, har startat ett pilotprojekt så att fler ska få ta del av deras rehabiliteringskurser. Enligt Stefan Pettersson, enhetschef på hörselrehabiliteringen, ser man ett Stefan Pettersson. behov hos många patienter på de primära mottagningarna, personer som inte riktigt känner sig redo för en hörapparat och behöver annat stöd vid sidan om hörapparatutprovningen. Målgruppen är hörselskadade i yrkesför ålder, men kursen kan bli aktuell även för äldre hörselskadade i ett senare skede. Vi har kompetensen och kan utföra detta. Det är i stort sett samma kurs som för de som normalt tillhör oss, säger Stefan Pettersson. För att gå en rehabiliteringskurs krävs en remiss från audionomen på den primära mottagningen, därefter kallas patienten till ett individuellt besök för att prata om kursinnehåll och förväntningar. Kursen är en vecka och patienten får hjälp att söka förebyggande sjukpenning. Den första kursen skulle vi ha haft vecka 47 nu i höst, men den blev inte av för att det var för få anmälda. Det vi letar efter nu är patienter för kurser till våren. I rehabiliteringskursen ingår bland annat information av kurator, psykolog, ingenjör, sjukgymnast och hörselpedagog. Moa Källström Birgitta Rye, Lidingö, pensionerad socionom och kurator: Det måste ha varit tre till fyra år sedan, hos öron-näsa-hals-läkaren. Jag såg om det här i föreningens lokaler när jag spelade mah jong senast. Jag är medlem i föreningens mah jong-klubb, det var så jag fick kontakt med HRF, för att jag är med och spelar mah jong, som jag tycker är så roligt. Johan Nilsson, Gubbängen, elingenjör: Det vet jag nog faktiskt, det var nog 13 år sedan genom företagshälsovården. Jag kom hit för att jag fick ont efter att någon pratade väldigt högt i mitt öra på en företagsfest. Jag fick sus i örat efteråt och blev lomhörd. Det slutade sedan men jag har tyckt att jag uppfattat tal sämre. Så jag tänkte att det var lika bra att gå hit när jag såg annonsen. 5

6 Ny diskrimineringslag Snart kan du anmäla bristande tillgänglighet Efter årsskiftet kan offentlig verksamhet och företag anmälas för att inte ha vidtagit åtgärder mot bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet börjar då gälla som en form av diskriminering. Lagändringen innebär att bristande tillgänglighet som diskriminering vidgas till sexton samhällsområden, från socialtjänst till allmänna sammankomster. Tidigare omfattades diskrimineringsgrunden enbart arbetslivet och delar av utbildningsområdet. Ett av de viktigaste områdena som tillkommer är hälso- och sjukvård, så att exempelvis landstingsdrivna och privata hörselkliniker omfattas. Utgår från gällande lag Ett krav är att tillgänglighetsåtgärderna ska vara skäliga. Vad som är skäligt kommer att bedömas utifrån gällande lagar och regler om tillgänglighet. Skälighetsbedömningen innebär även att hänsyn ska tas till bland annat ekonomiska och praktiska förutsättningar för att vidta åtgärder. Kan påverka skolan Den viktigaste följden av lagändringen är att den kompletterar och förstärker annan lagstiftning. Där det inte finns tillämpliga regler ska en bedömning göras som kan leda till enklare åtgärder. Ett av de samhällsområden som kan komma att påverkas mest är utbildningsområdet. Hittills har kravet på tillgänglighet varit begränsat till lokaler i högskolan. Nu kommer hela utbildningsområdet att omfattas, från grundskola till studieförbund. Den enskilde kommer att kunna anmäla bristande tillgänglighet bland annat till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Enskilda kan även välja att driva fall på egen hand, men riskerar vid en förlust att stå för hela rättegångskostnaden. Lars Lindberg KRÖNIKA Ny diskrimineringslag vad händer nu? Krönika av Lars Lindberg, styrelse ledamot i Hörselskadades förening i Stockholm. Krönikan publicerades först i Dagens Omsorg den 13 oktober I mitten av 1990-talet tillbringade jag en praktikperiod på socialdepartementet i Washington, USA. Det var på många sätt en omtumlande upplevelse. Inte minst personligen. Högljudda amerikaner, oändligt antal tv-kanaler, pan-pizza och en tillgänglighet som jag som hörselskadad inte varit i närheten av i Sverige. Första praktikdagen fick jag genomgång av vad jag behövde för hjälpmedel. Textade tv-program i nästan alla kanaler. Texttelefoner i tunnelbanan. Textning av debatterna på åhörarläktaren i kongressen. Bilden av hemlandet Sverige fick sig en törn. Vad hade de som vi inte hade? Jo, en diskrimineringslag. När jag kom till USA hade den amerikanska diskrimineringslagen The Americans with Disabilities Act (ADA) varit i kraft i fem år. Och den hade vad jänkarna brukar säga, haft an impact. Lagen gjorde det möjligt för enskilda att stämma en affärsinnehavare, offentlig verksamhet eller en restaurang för diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Lagen ledde till ökad tillgänglighet och även en förändrad syn på personer med funktionsnedsättning. Plötsligt började döva, personer med rörelsehinder och andra grupper av personer med funktionsnedsättning att synas i tv och i reklam. Företag började annonsera om att de var tillgängliga. Allt var inte bra, men ändå, det skedde en tydlig förändring. Kan vi nu förvänta oss samma utveckling i Sverige? Nej, jag tror inte på samma omvälvande förändring. Det kommer troligen ta längre tid. Vi har inte samma politiska kultur att använda juridik som förändringsredskap, den nya lagen är mer begränsad än den amerikanska bland annat för att företag med mindre än tio anställda är undantagna, vi har inte samma möjlighet att stämma med mera. Men oavsett det tror jag på att lagen kommer att ha betydelse, och större än vad många tror. Det viktigaste är att när lagen träder i kraft efter årsskiftet kommer det för första gången vara tydligt att den som är ansvarig för verksamhet måste tänka efter och ge en förklaring/motivering till en bristande tillgänglighet som utestänger personer med funktionsnedsättning. Men ett argument som definitivt inte duger längre är vi tänkte inte på det. Bara där tror jag lagen kan ha betydelse. 6

7 Lokala nyheter "Vi har reagerat på HRF:s signaler" Nya landstingsrådet Ella Bohlin (KD) öppnar upp för en överenskommelse över blockgränsen i hörselvårdsfrågorna Kristdemokraten Ella Bohlin är nytt landstingsråd med ansvar för hörselvården i Stockholms län. Ella Bohlin tog över efter sin partikollega Stig Nyman när hon valdes till nytt landstingsråd med ansvar för barn- och äldrefrågor den 21 oktober. I ansvaret ingår rehabilitering och hörselvårdsfrågor. Ella Bohlin säger till Språkröret att Stockholms läns hörselvård med vårdvalet och fritt val av hjälpmedel inte har fungerat som det var tänkt. Även om hon vill stärka vårdvalet och patientens valfrihet, vill hon göra en uppföljning med en skärpning av tillsynen. Vi vill att vårdvalet och fritt val av hjälpmedel ska fungera bättre. Patientsäkerheten är det viktigaste tycker jag. Valfriheten ska fungera, men vi hamnade lite snett, säger Ella Bohlin. Vad är det som inte har fungerat anser du? Fritt val av hjälpmedel, att patienten blivit påtvingade att köpa för dyra hörapparater, då ska politiken justera det snabbt. Vi har reagerat på HRF:s signaler. Ska systemet finnas kvar? Jag tror det kan finnas kvar om vi kan skärpa kontrollen och uppföljningen. Det ska inte finnas något utrymme att sko sig på människor med handikapp. Det finns ett jättebrett sortiment av hörapparater i landstinget. Jag ser fram emot en dialog med patientföreningar och enskilda. Jag vill vara ute i verkligen för att fatta bra politiska beslut. Med en knapp övervikt för Allianspartierna i landstinget kommer det krävas samförstånd och breda uppgörelser den kommande mandatperioden tror Ella Bohlin. Vi vänder oss till Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är upp till dem Ella Bohlin. Foto: Scharlotte Peppare att ta emot våran utsträckta hand. Även när det gäller hörselvården? Det får vi se. Jag stänger inga dörrar till en blocköverskridande uppgörelse. Jag är inte främmande för det, det är patientsäkerheten som står i centrum. Moa Källström Öppen spelning med Teater Hipp-Happ Välkommen till nästa öppna spelning! Tid: Torsdagen den 4 december klockan Plats: Sensus Teater, Medborgarhuset, plan 5, T-bana Medborgarplatsen Slinga finns och skrivtolk har bokats. Efter föreställningen finns möjlighet att samtala med ensemblen om hörselfrågor, tillgänglighet och bemötande. Fri entré! Begränsat antal platser! Obligatorisk föranmälan till Jan Simonsson, Sensus, senast den 3 december, via SMS eller e-post jan.simonsson@sensus.se. Läs mer om oss på På bilden är delar av Teater Hipp-Happ: Jan Simonsson, Maritha Falk Holmgren, Irene Montero, Nina Walloschke, Vivian Wollmo och Maud Holmberg. 7

8 Reportage "Direkttextning Varje år textas timmar tv Till årsskiftet ska alla SVT:s inspelade program (förproducerade program) som visas i tv vara textade. Enligt SVT:s sändningstillstånd ska då också 55 procent av alla direktsända program vara textade. SVT Forum och sportsändningar står för den största andelen av direktsända textningar. Just nu tar SVT fram en automatiserad teknik för att sända den direktsända textningen vid reprisen av samma program. Till exempel sker detta redan nu i eftermiddagsreprisen av Gomorron Sverige. Det finns inga krav i sändningstillståndet att program som visas på webben/svt Play ska textas. Idag visas valbar text på de inspelade programmen medan direktsända nyheter, Debatt och Agenda visas med inbränd text i en särskilt bildruta. SVT Undertext textar drygt timmar om året. I juni beslutade den förra regeringen om ett pilotprojekt för tal-tilltext-teknik i Sverige. Post- och telestyrelsen ansvarar för projektet att ta fram en språkresursbank, vilket i slutändan kan underlätta direkttextningen. Försöket med textning av regionala nyheter ligger på is på grund av det senaste sändningstillståndet med riktade krav på ökad textning av nationella sändningar, och kan troligen först bli verklighet när tal-till-texttekniken finns, enligt Magnus Rönnlid, chef på SVT Undertext. FAKTA Källor: SVT Undertext, HRF Catrin Axelsson har arbetat som direkttextare på SVT i tio år och som språkvetare ser hon yrket som ett hantverk. Språkröret har träffat henne för att prata om textningsstrategier och de avvägningar en direkttextare gör dagligen. Tre trappor upp i TV-huset på Gärdet sitter Catrin Axelsson i en rektangelformad korridor tillsammans med sina kollegor på SVT Undertext. Totalt arbetar 69 undertextare här för att försäkra att SVT:s program är tillgängliga även för hörselskadade tittare. Catrin är en av 22 som också textar direktsändningar, så kallad direkttextning. I dag har hon börjat sitt pass klockan Ett kombopass som hon kallar det. Först textar hon inspelade program på sitt arbetsrum och senare under eftermiddagen och tidig kväll växlar hon till direktsända nyheter. När Catrin ska texta ett inspelat tv-program, börjar hon med att titta på programmet från början. Hon delar upp programmet i svarta textblock där texten senare ska ligga, och utgår från meningarnas längd och tid. Det ska kännas naturligt och får inte gå för snabbt. Det finns textningsnormer kring hur många sekunder ett textblock ska ligga. Men reglerna ska inte följas maniskt, svåra ord behöver ligga lite längre och en "en-rading" kan ligga kortare tid. När programmet är indelat i block börjar Catrin om från början och skriver in texten i blocken. Ett dagsverk är ett program på cirka 25 minuter. Sedan beror det förstås lite på vilket program det är. Det tar längre tid med program som Uppdrag Granskning, om det finns avslöjanden med i programmet, då är det viktigt att det inte blir fel. Och barnprogram. Barnen ska förstå, och då går det inte att slarva. Med barnprogrammen är det också okej att vara lite friare. Svåra ord kan skrivas om. Vi får generellt vara fria. Vi direkttextare är måna om att göra omskrivningar för att hinna med. Det är definitivt friare med direkttextning, men det smittar ju också av sig när man programtextar. Det är tydligt att ämnet har varit upp 8

9 är ett hantverk" tidigare, avvägningen mellan att vara ordagrann eller ha ett flyt i texten och därför inte texta precis allt som sägs. Det är viktigt att inte beröva någon på information. Men det kan bli svårt att läsa om textningen håller sig för nära talet. Om någon stakar sig så kan det störa mer än hjälpa tittaren om man skriver ordagrant. Då kan det vara bättre att vänta in svaret. Men samtidigt vill man kanske visa att personen är osäker. Om en tittare ser att en person pratar mycket för att munnen rör på sig, då vill man ju som tittare veta vad personen säger, och så kommer det ut två meningar på skärmen. Då kan det se ut som vi undanhåller information. V i går över en innergård för att komma till nyhetsredaktionen. Det är dags för Catrin att texta nyhetssändningen klockan 16. Direkttextarna sitter på andra sidan en glasvägg från nyhetsuppläsarna, tillsammans med översättare och utrikesredaktionen. Catrin har fått manus inför sändningen från redaktionen och har förberett så mycket som möjligt. När det är dags för vädret lägger hon tangentbordet i knät för att vara beredd på att skriva direkt, utan manus. Vädersändningen i Rapport klockan 16 är kort och det är fort över. Direktsändning av vädret är svårt. När meteorologen är i norr är jag i söder. Men det är roligt när man är i ett flow, när det flyter på. Allra roligast och utmanande tycker Catrin det med politiska program, som Agenda och studiedebatter. Valvakan var speciellt kul, minns hon. Inför valet jobbade de i en grupp med sex direkttextare som textade valdebatter och andra valinslag. Det är en fördel att texta samma ämnen för att kunskapen sätter sig. Ju mer man vet om ämnet desto bättre. Det är absolut roligast att direkttexta, det är ett hantverk. Man sitter i händelsernas centrum och man är precis Catrin Axelsson. Som nyanställd på SVT fick Catrin lära sig det speciella tangentbordet som används av direkttextarna, Velotype. Med tangentbordet skriver man i stavelser och det gör att det går snabbt när man behärskar det. Det finns de som klarar av att skriva upp till 1000 tecken i minuten på ett Velotypetangentbord. i stunden, det finns ingenting annat runtomkring. Direkttextarna utvecklar strategier för olika situationer. Om deltagarna till exempel avbryter varandra i en debatt måste Catrin skriva ner de repliker som hänger ihop för att det ska vara begripligt. Om person B svarar på A:s fråga, måste repliken komma direkt därefter. Även om person C har sagt något däremellan. Då får textaren hoppa över C, annars blir det för svårt att följa. Hur gör du om du inte hinner med? Har jag tappat tråden så har jag tappat den. De där tre sekunderna av "vad sa han, vad sa han", de har jag inte. Men det är jättejobbigt att missa något avgörande. Det kan ju till exempel vara ett namn jag tappat, då kan jag ju inte bara hitta på något. Då får jag försöka skriva på ett annat sätt. dag finns ingen lagstiftning som I tvingar tv-bolagen att texta alla program, men SVT:s sändningstillstånd reglerar hur stor del av programmen som ska visas med svensk text. När Catrin började arbeta på SVT Undertext 2003 textades 30 procent av alla program, förproducerade som direktsända. Till årsskiftet ska alla förproducerade program och 55 procent av de direktsända programmen som sänds i tv ha text. Avdelningen blir större och direkttextarna blir fler. Tillgänglighet och läsbarheten diskuteras flitigt. Catrin berättar att SVT Undertext har kontakt med HRF:s ombudsman men hon ser gärna att fler tittare hör av sig med synpunkter eftersom valmöjligheterna för textningen är många. Vi vill gärna ha konstruktiva diskussioner och förslag. Vissa länder sänder hela rader i taget i direktsändningar, andra har tre rader istället för två som vi har. Om samtalet med en tittare inte når hela vägen kommer Catrin med en inbjudan. Jag svarar på allt. Om det kommer in kritik och svaret inte leder till förståelse, då bjuder jag alltid in personen att komma hit. Moa Källström moa.kallstrom@hrfstockholm.se 9

10 Stockholm Höstens föreläsare delar med sig av sina bästa råd Under hösten har Hörselskadades förening i Stockholm startat en ny serie kvällsföreläsningar. Språkröret har bett föreläsarna att dela med sig av sina bästa råd till er som inte kunde komma. Jacob Johanen är socionom och bär cochlea-implantat, CI. Han föreläste i september om verktyg för att utveckla hörselträningen med CI. JACOBS RÅD: Att få ett CI är en omvälvande förändring i livet och varje person har olika förutsättningar och därför olika bra taluppfattning. Varje person har dock möjligheten att nå så goda resultat som möjligt utifrån de egna förutsättningarna. För detta krävs att man aktivt tränar hörseln. Hörselträning är en form av underhållning som kräver lite ansträngning och det finns olika metoder att använda sig av. För att hjälpa hjärnan att tolka ljuden kan man lyssna på talböcker med boken som stöd (eller Legimus-appen där texten i vissa böcker är integrerad), lyssna på radio (exempelvis med appen Sveriges Radio där man kan hämta program ur arkiven), titta på TV med text eller lyssna på musik med låttexten som stöd. Legimus är en databas som finns både som hemsida och som app. I databasen finns mer än nittiotusen talböcker tillgängliga och för att få tillgång till Legimus behövs ett konto, vilket personer med hörselnedsättning är berättigade och ordnar på sitt bibliotek. Med en smartphone kan man göra samtliga metoder och ha allt samlat på samma plats. Så vad väntar du på? Ut och berika livet! Anders Karlsson är advokat och har tidigare arbetat på Diskrimineringsombudsmannen. I oktober föreläste Anders om dina rättigheter i arbetslivet som hörselskadad. ANDERS RÅD: Det finns ett skydd mot diskriminering i diskrimineringslagstiftningen. Det finns krav på tillgänglighet vid och under anställningen, att inte diskriminera men också att införa tillgänglighet. Lagen om anställningsskydd, LAS, är också ett starkt skydd. Mitt tips är att du ska gå med i en facklig organisation. Det finns inga bra ersättningssystem vid diskriminering och facket har ofta kompetens och vilja att företräda arbetstagare. Det finns en kostnadsrisk att driva ett ärende, och den risken tar fackföreningen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, kan också hjälpa, men de tar inte alla ärenden. I sista hand föreslår jag att man vänder sig till en advokat. Sedan har även flera ideella organisationer möjlighet att företräda sina medlemmar, till exempel HRF. Det är viktigt att tänka på att det är korta preskriptionsfrister, man måste agera snabbt. Det rör sig om månader, 4 5 månader i många fall. Att säkra bevisning är ett annat tips. Du kan säkra bevis genom att spara e-post eller spela in samtal, vilket man får göra om man själv deltar i samtalet. Cathrine Forsberg är tinnituskonsult och föreläste under rubriken "Lär dig leva med tinnitus" i början av november. CATHRINES RÅD: Lista upp vad i ditt liv som stör dig på grund av din tinnitus, leta sedan lösningar på varje problem. Till exempel sömn, det finns lika många sätt att sova med tinnitus som det finns människor med tinnitus, det handlar om att fråga och sålla mellan de olika tipsen tills du hittar något tips som passar dig, såsom att använda högtalarkudde och lyssna på sköna ljud till att använda en liten bordsfontän där vattenljudet maskerar din tinnitus. Skriv listor på det du anser är problem när du skall besöka sjukvården, på det sättet är det lättare för dem att ge dig hjälp för varje enskild del. När du inte längre har en lista av problem så kommer du inte heller att störas av din tinnitus på samma sätt. Sedan är tystnad inte tyst, tystnad är ljud vi tycker om i en nivå vi tycker om, tystnad är en plats där vi älskar att vara. Så istället för att jaga tystnaden, skapa en ny tystnad med nya ljud, en ny plats där du älskar att vara. Tinnitus förändras efter hur du mår. Om du mår dåligt så kommer tinnitus tillfälligt öka, så skäm bort dig själv de dagarna livet är jobbigt. Så fort du mår bra kommer din tinnitus att sjunka igen. 10

11 Föreningssidor Tillgänglig resa till Spanien Hör & Häpnas medlemmar har under hösten genomfört en gruppresa till Andalusien i södra Spanien. Resan varade en vecka och totalt var hela 42 personer med på resan, både hörselskadade och anhöriga. Föreningens bärbara hörselteknik gjorde utflykter och middagar tillgängliga. Fotografiet ovan är taget av medlemmen Karl-Hugo Eriksson när gruppen besökte palatset Alhambra. Hör & Häpna är ett nätverk av hörselskadade som funnits i över 20 år, som numera ingår i Hörselskadades förening i Stockholm. Georgienprojektet fick medalj Under många år har föreningen haft utvecklingssamarbete i Georgien för att utveckla hörselvården i landet. Projektets framgångar uppmärksammades vid en ceremoni på Georgiska ambassaden den 9 oktober där deltagarna tilldelades ambassadens medaljer för främjandet av svensk-georgiska relationer. På bilden syns, från vänster, Kalle Spens, Inger Uhlén, Helena Lanzer-Sillén, ambassadören Konstantin Kavtaradze, Lela Nozadze, Åsa Skjönsberg och Ewa Martony. ÖPPET HUS Träffa andra med hörselnedsättning! Välkommen till vår öppet hus- verksamhet för er som vill träffas och utbyta erfaren heter. Vi träffas varannan tisdag mellan klockan 11 och 13. Höstens träffar fortsätter 18/11 och 2/12. Vårterminens första träff sker tisdagen den 27 januari. Alla datum finns också på Hörselskadades förening i Stockholm Instrument vägen 19, Hägersten/Örnsberg Kontakta oss gärna: eller kansli@ hrfstockholm.se Tack! Vi vill ge ett särskilt tack till all personal från Hörsel- och balansklinikens enhet för hörselrehabilitering som gjorde en fantastisk insats när vi erbjöd allmänheten gratis hörseltester med audionomer. Tack för ett gott samarbete! Styrelsen Hörselskadades förening i Stockholm 11

12 Höstmöte 2014 Både nytt och gammalt nästa år Styrelsen för Hörselskadades förening i Stockholm har nu lagt ett förslag till verksamhetsplan och budget för Förslaget innehåller en fortsatt satsning på att uppmärksamma allmänheten att testa sin hörsel regelbundet, på samma sätt som föreningen gjort i samband med till exempel Hörselskadades dag 2013 och Erfarenheterna från de senaste två åren visar på stort intresse för den här typen av aktiviteter och inte minst ett stort behov av lättillgängliga hörseltest. Planen innehåller även nyheter som att föreningen ska bilda ett nytt råd. Rådet ska diskutera påverkansfrågor och är öppet för medlemmar som vill engagera sig för kortare eller längre tid. Bland nyheterna märks även att föreningsstyrelsen under nästa år vill initiera ett nytt projekt som handlar om föreningsutveckling. Vidare bör nämnas förberedelserna inför HRF:s kongress i Linköping den maj 2016 som startar nästa år, då både kongressmotioner och nomineringar till förbundsuppdrag kommer att skickas in under Oscar Hedenfeldt Tyck till på höstmötet Höstmötet är ett medlemsmöte där medlemmarna kan ge förslag och synpunkter på nästa års verksamhet. Mötet beslutar även om budget för nästa år. Dessutom kan styrelsen under mötet ge rapporter i aktuella frågor och även svara på frågor från medlemmarna. KALLELSE TILL Höstmöte 2014 TISDAG 2 DECEMBER 2014, INSTRUMENTVÄGEN 19 I HÄGERSTEN PROGRAM Registrering Föreläsning "Dina mänskliga rättigheter" (se ruta här bredvid) Höstmötet inleds Hungrig efteråt? Efter genomförda förhandlingar serveras en buffé till de som anmält sig senast fredagen den 21 november till telesvar eller e-post kansli@hrfstockholm.se. Buffén kostar 50 kronor och betalas på plats. Ta gärna med jämna pengar. HANDLINGAR Handlingar kan hämtas på kansliet eller laddas ner från från måndagen den 17 november. FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1 Höstmötet öppnas 2 Fråga om kallelse skett enligt stadgarna 3 Fastställande av antalet röstberättigade 4 Fastställande av dagordning Inledande föreläsning: 5 Val av mötesfunktionärer 6 Förslag till verksamhetsplan och budget för år Rapporter 8 Övriga frågor 9 Mötet avslutas Dina mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter nämns allt oftare i samband med funktionshinderfrågor. Men vad innebär det egentligen för oss hörselskadade och vad kan vi förvänta oss för utveckling på området? Det är ämnet för kvällens föreläsning som hålls av Lars Lindberg, frilansande föreläsare och styrelseledamot i Hörselskadades förening i Stockholm. 12

13 Föreningssidor Valberedningen söker ordförande Lars Lindén har meddelat valberedningen att han inte ställer upp för omval. Dessutom finns det önskemål om att utöka antalet ledamöter i styrelsen. Vi vill därför ha din hjälp med att komma med förslag på ordförande och/eller ledamöter. Kanske har du träffat någon hörselskadad person eller förälder/anhörig och tänkt: Han/hon skulle passa i styrelsen! Tipsa oss då, så tar vi kontakt med vederbörande. Det gör inget om han/hon inte är medlem idag. Att sitta i styrelsen för Stockholmsföreningen är roligt och berikande. Det är ett ungt gäng som har roligt på mötena, 7 ggr per år. Föreningen har förmånen att ha en kanslichef som bereder alla ärenden till styrelsen och därför tar varje styrelsemöte max två timmar. Att sitta i styrelsen ger också möjlighet till kompetensutveckling genom att gå på kurser anordnade av förbundet. Möjligheterna öppnar sig Ulf Olsson. också för att få uppdrag både på nationell och internationell nivå. Lars Lindén har varit ordförande i internationella hörselskadeförbundet i många år, styrelseledamoten Jan Lamby är generalsekreterare i vår europeiska organisation, f.d. styrelseledamoten Jan Peter Strömgren är numera förbundsordförande i HRF. Du kanske själv känner dig lockad? Tveka då inte att anmäla ditt eget intresse till oss! Hälsningar från oss i valberedningen Ulf Olsson (sammankallande, ulf.olsson@abc.se, ) Ewa Ericsson, Cathrine Forsberg, Jonas Sahlberg och Ewa Ström TACK ALLA VOLONTÄRER SOM VAR MED OCH GJORDE HÖRSELSKADADES DAG MÖJLIG! Foto: Språkröret Foto: Sin Vuu 13

14 Foto: Stockvault Kalendarium Kalendarium höst & vinter Se även klubbinfo till höger samt kalendern på December 2 december Föreningens höstmöte 2014 (se annons sidan 12) 4 december Teater Hipp-Happ har öppen föreställning på Sensus Teater, Medborgarhuset (se annons sidan 7) 18 december Föreningens kansli stänger för jul och nyår Januari 7 januari Föreningens kansli öppnar efter jul och nyår Biografer i Stockholm Hörslingor Be personalen att sätta på teleslingan då den inte alltid är påslagen på grund av risk för överhörning mellan salongerna. Biograf Sture: Har slinga i salong 1. SF Bio: Har slingor i alla salonger förutom på Filmstaden Heron City, där det finns hörlurar. Svenska Bio: Grand Stockholm har slingor i alla salonger. Victoria har slingor i alla salonger förutom salong 5. Zita Folkets Bio: har slingor i alla salonger. 14 Textad svensk film SF Bio visar text på utvalda föreställningar av svenska filmer. Aktuella filmer och föreställningar hittar du på www. sf.se/textadefilmer. Zita Folkets Bio visar text på svenska filmer "på begäran". Säg till i förväg i biografens kassa. Aktuella filmer hittar du på Textad teater i Stockholm Stockholms stadsteater Karl Gerhard 13/12, 14/2. Happy End 21/11, 11/12. Bibeln 7/12, 20/1. Ronja Rövardotter 16/1, 23/1. En Folkefiende 9/1. Bokning: tel , e-post kundtjanst@stadsteatern. stockholm.se Dramaten Tre systrar 16/11. Måsen 13/11, 18/11, 6/12, 7/12. Ungefär lika med 29/11, 3/12. Bokning: tel , e-post biljettbokning@dramaten.se Stadsteatern och Dramaten har kvoter för hörsel skadade/döva. Ange vid bokning. Klubbarna träffas på Instrumentvägen 19. Klubbinfo Klu Bridgeklubben Både nya och gamla spelare hälsas välkomna till våra partävlingar på måndagar med start klockan Bridgeklubbens spel fortsätter under hösten med den sista träffen måndagen den 8 december. Vårterminens första speltillfälle är måndagen den 12 januari. Välkomna! Årsavgift Spelavgift Ordförande Spelledare 50 kr (helår) 30 kr inkl. kaffe/te Johnny Sköldvall tel Björn Åström tel Karl-Herman Sköldvall tel Konstklubben Konstklubbens styrelse önskar alla medlemmar en fortsatt trevlig höst och en god jul och gott nytt år. Höstens konstutlottning har ägt rum Vi vill först tacka alla som deltog på vår årliga konstutlottning lördagen den 25 oktober. Inspiration Matisse! Utställning på Waldemarsudde onsdag 26 november Så här skriver man om denna utställning: Inspiration Matisse! är en presentation om den betydelse Henri Matisses ( ) konst fick för ett flertal svenska och norska konstnärer åren kring Fokus ligger på Matisseelevernas Henrik Sørensen, Varietéartist, Foto: Lars Engelhardt

15 Medlem i klubb ska också vara medlem i Hörselskadades förening i Stockholm. Anmälan till aktiviteter kan även ske via e-post kansli@hrfstockholm.se, texttel , eller telesvar Föreningssidor bbinfo Klubbinfo Klubbinfo Klubbinfo förhållande till den franske mästaren och hur det konstnärliga uttrycket utvecklades under påverkan av tiden i Paris och studierna i Matisse skola. Vi samlas kl i entréhallen till Waldemarsudde. Hit kan man åka spårvagn från Sergels torg. Var och en betalar själv sin entrébiljett, som kostar 100 kronor för pensionärer. (Några har kanske något kulturkort, som ger rabatt). Som vanligt har vi med oss hörslingor till den guidade visningen. Varje deltagare betalar 40 kronor till Konstklubben för guidningen. Betalningen ska finnas på Konstklubbens plusgirokonto senast tisdagen den 18 november. Glöm inte att skriva ditt namn vid inbetalningen. Med vänliga hälsningar från Konstklubbens styrelse Årsavgift 175 kronor Ordförande Nisse Forslund Sekreterare Anna-Lena Hörnkvist Kassör Karl-Hugo Eriksson tel Årsavgift 175 kronor Plusgirokonto Org.nummer Mah Jong-klubben Vi hälsar nya medlemmar välkomna till Mah Jong-klubben. Är du nyfiken på att vara med är du välkommen att provspela några gånger innan du bestämmer dig. Mah Jong-klubben träffas varannan onsdag i lokalerna på Instrumentvägen 19 mellan klockan och Förutom den 19 november ses vi på avslutningen den 3 december. På avslutningen börjar vi med att äta jullunch, som klubben bjuder på. Anmälan till avslutningen ska ske till styrelsen senast den 27 november. Första träffen på det nya året blir den 14 januari. Därefter fortsätter vi med träffar varannan onsdag. KALLELSE till Årsmöte Onsdag 28 januari 2015 kl På dagordningen står stadgeändring. Efter förhandlingarna bjuder klubben på en enkel förtäring. Skrivtolkning kommer att beställas. Vi önskar en bra avslutning på år 2014, Styrelsen Årsavgift 50 kr (även år 2015) Spelavgift 20 kr inkl. kaffe/te Ordförande Karina Hell-Andersson, tel Kassör Wera Sjöström tel Klubbmäst. Linnéa Jansson tel TSS-klubben Välkommen att träna TSS, tecken som stöd, med oss. Du som känner att du skulle vilja prova på TSS och du som vill öva vidare i trevligt sällskap är välkommen till Öppet Hus på torsdagar klockan i HRF:s lokaler i Örnsberg. Vi tränar i flera mindre grupper och även du som kanske tycker att du inte kan så mycket än, kan säkert hitta en grupp som passar dig. Den 11 december avslutar vi terminen med en gemensam jullunch klockan 12. Då bjuds vi också på förstklassig underhållning av Mona Rosell. Kostnad 120 kronor. Anmälan genom betalning till plusgiro eller genom att meddela Gunnel Klingström. Nästa termin startar den 15 januari Årsmötet äger rum den 19 februari Vi gruppledare önskar er alla God Jul och Gott Nytt År. Årsavgift: 50 kronor Plusgiro: Astrid Arwidsson telefon e-post a_striden@hotmail.com Gunnel Klingström telefon e-post gunnelstar@gmail.com Anna Svensson telefon eller e-post annaksv97@yahoo.se Nätverket Hör & Häpna Alla aktiviteter är öppna för medlemmar i Hörselskadades förening i Stockholm. Inför varje aktivitet gör nätverket ett utskick med post eller e-post, med information om anmälan och kostnad. För att få Hör & Häpnas utskick 2015 betalar du 130 kronor för vanlig post eller 50 kronor för e-post. Vill du anmäla dig för att få utskicken via e-post ska du skriva till Jan Hörnkvist: hornkvist@comhem.se Kvarstående aktivitet i höst: 25 november: Föredrag av Göran Olsson om dykningar mot vrak i Östersjön. Kontaktperson: Hans Lindberg. Adress: Hör och Häpna c/o Hans Lindberg, Tenorgränd 118, Vällingby. Telefon: E-post: h.lindberg.se@gmail.com. På föreningens hemsida finns alla Hör & Häpnas aktiviteter. Se fliken Kalender på 15

16 POSTTIDNING B Returnera till Språkröret, Hörselskadades förening i Stockholm, Instrumentvägen 19, Hägersten Gilla oss på Facebook På kansliet Stängda dagar på kansliet Under hösten håller föreningens lokaler och expedition öppet som vanligt. Våra öppettider hittar du längst ner på den här sidan. Sista öppetdag på kansliet inför jul- och nyårshelgerna är onsdagen den 17 december. Kansliet öppnar igen efter helgerna onsdagen den 7 januari. Vi önskar er alla en riktigt god jul och gott nytt år! Tv-textning på sidan 199 Numera hittar du textningen under samma sidnummer på kanalerna SVT, TV3, TV4 och Kanal 5. Det gäller även kanalerna som drivs av ovanstående bolag, såsom Barnkanalen, Kanal 7 och Kanal 9 med flera. SVT-Slingan, text-tv s. 285 Information från HRF 286 Vår datahörna Den dator som våra medlemmar kunnat använda för att surfa på nätet har tyvärr gått sönder. Vi återkommer med besked i Språkröret när datorn är lagad. Vi säljer miljömärkta batterier Föreningen säljer som tidigare miljömärkta hörapparatbatterier. Nytt från hösten 2011 är att föreningen inte tar emot kontanter varför betalning sker genom faktura. Prisuppgifter finns på expeditionen och föreningens hemsida. "Så sköter du din hörapparat" är namnet på föreningens nya broschyr. Just nu sprider vi den till äldreboenden i Stockholms stad och till vår glädje har gensvaret varit stort. Vet du någon som kan ha nytta av broschyren med råd om hörapparat skötsel? Kontakta i så fall kansliet. Låna slinga som förmån Är du medlem i Hörselskadades förening i Stockholm? Då har du möjlighet att utan kostnad låna slingsystem från föreningen. Utlåning sker till medlem för privata sammankomster såsom dop, begravning, examensfest, födelsedagsfirande eller jubileumsfest. Dessutom är det möjligt vid personlig rådgivning, exempelvis hos fastighetsmäklare, läkare, bank eller advokat. Föreningen lånar inte ut för besök hos offentliga myndigheter eller föreningsaktiviteter som vi förväntar oss ska vara tillgängliga. Systemet innehåller enheter som är både sändare/mottagare och sådana som bara är mottagare. Kontakta expeditionen för mer information. Öppet Hus Verksamheten Öppet hus fortsätter under hösten som tidigare. Träffarna sker varannan tisdag. Mer information hittar du på sidan 11. Granskningsnämnden Tycker du att textningen på tv är dålig eller har den helt och hållet uteblivet? Gör en anmälan till Granskningsnämnden för radio och tv, direkt på nätet eller hör av dig till kansliet för kontaktuppgifter. Kansliet tipsar TSS-cirklarna med 1865 har i höst vilat på grund av tidsbrist från ledarnas sida. Planen är att i vår återuppta dem. Cirklarna riktar sig både till nybörjare och mer vana användare och genomförs på torsdagskvällar med två parallella grupper. Målet är att deltagarna ska lära sig tecken som de sen kan använda som stöd i kommunikationen. Alla är välkomna att delta, det kostar inget att delta, men deltagarna behöver köpa kurslitteratur. Mer information om när cirklarna startar upp igen kommer i nästa nummer av Språkröret och på föreningens hemsida. Hörselskadades förening i Stockholm Besöksadress Instrumentvägen 19 Postadress Instrumentvägen 19, Hägersten E-post kansli@hrfstockholm.se Hemsida Organisationsnr Plusgiro Ordförande Lars Lindén lars.linden@hrfstockholm.se Telefon- och expeditionstider Måndag torsdag kl Fredagar är expeditionen stängd. Telefonnummer Expedition Kanslichef Telesvar Texttelefon Redaktör Bokning av samlingssal görs via telefon (under expeditionstider) eller e-post till kansli@hrfstockholm.se. Anmälan till aktiviteter görs via telesvar , texttel eller e-post kansli@hrfstockholm.se. Adressändring och medlemsanmälan: HRF:s medlemsregister, tel (tis och ons 9 11, samt tors 13 15), e-post medlemsregistret@hrf.se. 16