Barn- och ungdomspsykiatrins metoder. En nationell inventering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och ungdomspsykiatrins metoder. En nationell inventering"

Transkript

1 Barn- och ungdomspsykiatrins metoder En nationell inventering

2 Artikelnr Tryck Edita Västra Aros, Västerås, juni

3 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och ungdomar som löper risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (prevention) eller UPP-centrum, började sitt arbete våren 2008 med att göra en nationell inventering i kommuner och landsting av vilka metoder som används för att förebygga allvarlig psykisk ohälsa hos barn. Resultatet presenterades i en huvudrapport i november I denna delrapport redovisas de metoder som rapporterades från barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Syftet med BUP-rapporten är att den ska utgöra underlag för fortsatta diskussioner med barn- och ungdomspsykiatrin kring val av metoder. Dessa diskussioner och rapportens fynd kommer att utgöra underlag för UPPcentrums fortsatta arbete med att initiera utvärderingar av lovande metoder, stödja implementering av evidensbaserade metoder samt med att ge kunskapsstöd och starta vidareutbildningar. I arbetet med inventeringen har flera av UPP-centrums medarbetare deltagit under ledning av Monica Norrman, projektansvarig. Huvudansvarig för datainsamling, analys och skrivande av denna delrapport är barnpsykiater Mia Ramklint. Thomas Tegenfeldt Avdelningschef Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lars Hellgren Centrumchef 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Innehåll 5 Sammanfattning 7 Inledning 10 Beskrivning av uppdraget...10 Syfte...10 Begrepp som används i rapporten...11 Inventeringen 18 Metod och avgränsningar...18 Enkätundersökningar...18 Deltagare...19 Bearbetning av svar...20 Resultat 22 Metoder för tidig upptäckt, diagnostiska metoder...22 Frågeformulär för screening, diagnostik och symtomskattning...22 Diagnostiska Intervjuer...32 Frågeformulär för funktionsskattning...36 Övriga metoder...37 Använda metoders publicerade dokumentation...39 Metoder för tidig insats, behandlingsmetoder...46 Kvalitet...54 Tillgänglighet...54 Vårdprogram och vårdutveckling...54 Kvalitetssäkring...57 Samverkan...58 Behov av kunskapsstöd...59 Behov av utbildning av personal...60 Diskussion 61 Metoder för tidig upptäckt, diagnostiska metoder...61 Metoder för tidig insats, behandlingsmetoder...63 Spridning av metoder...64 Värdering av metoder...65 Metodval...66 Kvalitetssäkring...67 Samverkan...67 Styrkor och svagheter...68 Slutsatser 69 Slutsatser

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa, Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa eller UPP-centrum. Centrumets första uppgift blev att inventera vilka metoder som används i kommuner och landsting när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som riskerar att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Inventeringen som påbörjades i januari 2008 omfattar elva verksamheter som möter barn och unga och publicerades hösten 2008 i rapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i kommuner och landsting 1. Delrapporten här är en fördjupad beskrivning av vilka metoder som används inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Metoder för upptäckt motsvaras inom BUP av diagnostiska metoder, där barnets alla problem tidigt identifieras. Tidigt stöd motsvaras inom BUP av snabbt insatt behandling. Det finns få nationella riktlinjer eller vårdprogram för barnpsykiatriska tillstånd. Rapporten vill belysa hur bristen på riktlinjer hanteras. Utvecklar man lokala vårdprogram för val av bedömnings och behandlingsmetoder? Utvärderas behandlingsresultaten på ett enhetligt sätt som möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter och mellan olika landsting? Delrapporten vill också belysa vem BUP samverkar med och vilka behov av utbildning och kunskapsstöd man inom BUP tycker sig ha. Av samtliga 53 verksamhetschefer på BUP besvarade 48 (91 procent) en webbaserad enkät. Bland de 201 enhetscheferna besvarade 164 (82 procent) en motsvarande enkät. Undersökningen genomfördes våren Dessutom besvarade fem professorer i barn- och ungdomspsykiatri ytterligare en enkät. Ett stort antal, 100 stycken, diagnostiska metoder i form av frågeformulär och intervjuer för upptäckt och symtomskattning rapporterades från BUP. För de flesta metoderna finns via databasen PubMed lättillgänglig vetenskaplig utvärdering. Flertalet metoder har utvecklats i Nordamerika och utvärderats i sin originalversion, på engelska. För ungefär en tredjedel av metoderna finns utvärderingar av de svenska versionerna av instrumenten. I den här delrapporten har vi inte värderat metodernas psykometriska egenskaper utifrån publicerade data. Vi har bara undersökt för vilka metoder det finns lättillgängliga utvärderingar att ta del av. Även om spridningen av olika diagnostiska metoder är stor, är graden av användande inte lika omfattande. För enskilda instrument varierar spridningen i användande mellan 1 procent och 53 procent. Störst användning rapporteras av instrument för bedömning av depression. 1 Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering av metoder i kommuner och landsting, Socialstyrelsen

8 När det gäller behandlingsmetoder avspeglar rapporteringen mångfald, brist på enhetlighet och även ett användande av metoder som inte anses vara evidensbaserade. Generellt rapporterar 86 (65 procent) av enhetscheferna att man arbetar strukturerat och om möjligt med manualbaserade metoder. Framför allt rapporteras metoder för behandling av depression, ångest och ADHD medan endast fyra chefer rapporterar metoder för behandling av missbruk. De flesta chefer anger att man för varje diagnosgrupp arbetar med flera olika metoder. Samma metoder återkommer vid de flesta tillstånd. Många gånger anges metoderna i generella termer, som psykoterapi istället för att precisera vilken form av psykoterapi man använder. Det förekommer även att diagnostiska metoder rapporteras som behandlingsmetoder. Många metodnamn är snarlika, t.e. nätverksarbete och nätverksterapi, eller samtalsbehandling, stödsamtal, individuella samtal och jagstödjande samtal, eller ätstöd, ätträning och äthjälp. Med hjälp av Internet och sökmotorn Google kunde vi slutligen identifiera 44 enskilda metoder. För många fann vi dock ingen tydlig beskrivning av hur de ska genomföras. Socialtjänsten är den samarbetspart som flest BUP-kliniker uppger att de har samverkansavtal med. Däremot har endast en av fem verksamheter samverkansavtal med primärvården. Av svaren på frågorna om behov av kunskapsstöd och fortbildning framgår att störst är behovet av kunskap om metoder för utredning, diagnostik och utvärdering och utbildning i behandling med kognitiv beteendeterapi. En pålitlig diagnostik är en förutsättning för ett evidensbaserat behandlingsarbete. Inventeringen visar att användandet av diagnostiska intervjuer fortfarande är relativt lågt. Intervjuer behövs för en säker diagnostik. Det är viktigt att vara överens om vad en specifik diagnos innebär och att kunna känna igen symtomen så att diagnosen överensstämmer med andras bedömningar. Användandet av symtomskattningsskalor för svårighetsgradering och utvärdering är utbredd. Men samstämmigheten i val av instrument är låg vilket gör nationella jämförelser av behandlingsresultat svåra. Enhetliga val av utvärderingsmetoder skulle möjliggöra öppna jämförelser mellan olika verksamheter och landsting. Rapporteringen av behandlingsmetoder väcker frågor kring metodmedvetenhet. Vad styr egentligen valet av behandlingsmetod? Hur vet man när en patient ska få kognitiv beteendeterapi, dialektisk beteendeterapi, miljöterapi, familjeterapi eller nätverksarbete? Vad styr innehåll och omfattning av en behandlingsinsats? Får två olika barn som bägge får psykoterapi samma insats? Att medvetet välja behandlingsmetod kräver kunskap om vilka behandlingar som är effektiva vid olika diagnoser och för vilka patienter metoderna är effektiva och på vilket sätt som metoden skall förmedlas (t.e. omfattning). För många barnpsykiatriska tillstånd saknas fortfarande den kunskapen. Ett osystematiskt arbetssätt går inte att utvärdera och bidrar därför inte till att öka kunskapen om vad som är effektiv behandling. För de flesta tillstånd saknas riktlinjer för val av såväl diagnostiska metoder som behandlingsmetoder. Detta kan förklara det stora antalet diagnostiska metoder, mångfalden av behandlingsmetoder och bristen på enhetlighet när man väljer bland dessa. Det kan också vara en förklaring till bristen på samstämmighet i val av metoder för utvärdering. I de fall där det ändå 8

9 finns riktlinjer för val av behandling överensstämmer inte alltid riktlinjerna med vårdens resurser. Man kan inte erbjuda något man inte har tillgång till, vilket t.e. kan gälla kognitiv beteendeterapi. Svaren på enkäten visar ett mönster: för de tillstånd där flest använder diagnostiska hjälpmedel finns det nationella riktlinjer som föreslår specifika instrument, t.e. för symtomskattning vid depression. De nationella rekommendationerna verkar påverka valet av metoder vilket talar för att framtida riktlinjer bör beakta val av metoder både för bedömning och för behandling. De bör också rekommendera metoder för olika verksamheter på primär- respektive specialistnivå. BUP rapporterar en låg grad av samverkan med primärvården. I en framtida ökad samverkan kan samsyn vid val av metoder bli en viktig fråga. Val av metoder är en del av samverkan. I kommande samverkansavtal bör det formuleras hur olika tillstånd ska bedömas, hur svårighetsgraden ska skattas, vilka behandlingar som ska ges på primär- och specialistnivån. BUP rapporterar i enkäten störst samverkan med socialtjänsten. Trots att ungdomar med utagerande beteende är en central grupp för insatser från socialtjänsten rapporteras från BUP litet antal metoder för denna grupp. En fortsatt samverkan mellan BUP och socialtjänsten kring barn med antisocialt beteende bör inkludera metoder för både bedömning och insatser. Sammanfattningsvis Diagnostiken inom BUP baserar sig huvudsakligen på kliniska bedömningar och symtomskattning, men inte på strukturerade diagnostiska intervjuer. Detta gör diagnostiken mindre pålitlig. Symtomskattning används för utvärdering av behandlingar, men bristen på samstämmighet i val av instrument försvårar jämförelser mellan olika enheter och landsting. Val av behandlingsmetod verkar baseras mer på befintliga resurser än på diagnostik och bedömning. Valet av behandlingsmetod ger intryck av att vara personcentrerat (terapeutens kompetens och erfarenhet) istället för uppgiftsorienterat (diagnosbaserat). Resultaten från inventeringen talar för att det är möjligt att utveckla samverkan med primärvården vad gäller metoder för bedömning, behandling och arbetsfördelning. I samarbetet med socialtjänsten finns möjligheter att utveckla samverkan kring metoder för ungdomar med utagerande beteende och missbruk. 9

10 Inledning Delrapporten här är en fördjupad beskrivning av vilka metoder som används inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Den övergripande rapporten, Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i kommuner och landsting 2, presenterades hösten Beskrivning av uppdraget Under senare år har det rapporterats att allt fler barn och unga riskerar att utveckla psykisk ohälsa 3. De professionella som möter barn i sin yrkesutövning har därför behov av metoder och kunskapsstöd för insatser vid psykisk ohälsa. Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa. Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa eller UPP-centrum började sitt arbete våren Enligt regeringsuppdraget ska UPP-centrum samla in, koordinera, beställa och sprida kunskap om bl.a. effektiva metoder. UPP-centrums första uppgift var att inventera vilka metoder som används i kommuner och landsting när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Inventeringen som påbörjades i januari 2008 omfattar elva verksamheter som möter barn och unga. Verksamheterna har genom en enkätundersökning tillfrågats om vilka metoder och arbetssätt som används idag. I undersökningen ställdes också frågor om samverkan och kunskapsbehov. I denna delrapport redovisar vi resultatet från inventeringen av metoder som används inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Tidig upptäckt motsvaras inom BUP av diagnostiska metoder där barnets alla problem identifieras. Tidigt stöd motsvaras inom BUP av snabbt insatt behandling. Syfte Inventeringen syftar till att ge underlag för UPP-centrums fortsatta arbete med att initiera utvärderingar av metoder, stödja genomförandet av evidensbaserade metoder, ge kunskapsstöd och initiera tvärprofessionella utbildningar. 2 Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering av metoder i kommuner och landsting, Socialstyrelsen Folkhälsa och sociala förhållanden. Socialstyrelsen

11 Den här delen av inventeringen har därför syftat till: att få kunskap om vilka metoder som används för tidig upptäckt/ diagnostik och för tidig insats/behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin att få kunskap om i vilken grad BUP arbetar med de metoder som rekommenderas i de nationella riktlinjerna att få kunskap om för vilka av de använda metoderna det finns lättillgänglig vetenskaplig dokumentation för värdering av metodens egenskaper att få kunskap om för vilka rutiner BUP har särskilda handlingsplaner. Det saknas nationella riktlinjer eller vårdprogram för många tillstånd, både när det gäller enskilda diagnoser och komple samsjuklighet. Inventeringen har därför sökt: att få kunskap om hur BUP hanterar bristen på riktlinjer, om man t.e. utvecklar lokala vårdprogram att få kunskap om och hur BUP utvärderar sina behandlingsresultat och om utvärderingarna görs på ett enhetligt sätt som möjliggör jämförelser. Ytterligare en frågeställning har varit hur samverkan ser ut inom barn- och ungdomspsykiatrin: vilka samverkar BUP med? finns det ett tydligt stöd från ledningen för samverkan vilka hinder för samverkan rapporteras Den sista gruppen av frågor har gällt: behov av kunskapsstöd behov av vidareutbildning av personal Begrepp som används i rapporten Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet organiseras inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården. Inom varje landstingsområde eller motsvarande (18 landsting, 2 regioner och en kommun) finns barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet. BUP har ett indikerat (tertiärt) preventivt uppdrag, dvs. man riktar sig till individer med psykiska symtom. Sveriges Kommuner och Landsting genomförde 2007 en enkätundersökning 4 till barnpsykiatrins verksamhetschefer som uppskattade att lite knappt barn och ungdomar hade kontakt med BUP under året 2007, vilket motsvarar ca 5 procent av alla barn (0-18 år). Från internationella befolkningsundersökningar vet man att andelen barn i samhället med allvarliga psykiska symtom är minst det tredubbla mot det antal som söker vård 5, 6. Svenska 4 Tillgänglighet till insatser för att möta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Sveriges Kommuner och Landsting Canino G, Shrout PE, Rubio-Stipec M, Bird HR, Bravo M, Ramirez R et al. The DSM IV rates of child and adolescent disorders in Puerto Rico: prevalence, correlates, service use and the effects of impairment Arch Gen Psychiatry Jan; 61(1):

12 epidemiologiska studier ger en liknande bild av antalet barn med psykisk ohälsa eller sjukdom 7. De barn som söker barnpsykiatrin utmärks av fler och svårare symtom och lägre funktion, än de barn med symtom som inte söker hjälp. I en svensk studie av alla i Örebro födda under mitten av talet hade cirka 14 procent sökt barn- eller vuenpsykiatrin före 24 års ålder 8. Från befolkningsundersökningar vet man att psykiatriska sjukdomar debuterar tidigt i livet, i tre av fyra fall före 25 års ålder 9. Typiskt för barn och ungdomar med psykiatriska symtom som söker den specialiserade barnoch ungdomspsykiatriska vården är så kallad. samsjuklighet, dvs. de uppfyller kriterierna för flera diagnoser samtidigt 10. Det är därför viktigt för barnoch ungdomspsykiatrin att ha metoder för att identifiera och behandla komple problematik. Riktlinjer För stöd till sjukvården i val av metoder, såväl diagnostiska som behandlingsmetoder, finns olika nationella riktlinjer och kunskapsdokument utgivna av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen (SoS) och Läkemedelsverket (LV). Rekommendationerna baserar sig på systematiska genomgångar av vetenskapliga publikationer. I arbetet med nationella riktlinjer samlar man eperter inom området och följer strikta kriterier för hur man ska värdera det vetenskapliga bevisvärdet, så kallad evidensgradering. I tabell 1 listas för barnpsykiatrin befintliga nationella riktlinjer och kunskapssammanställningar. Stöd vid val av metod ger också nationella och lokala vårdprogram. De nationella programmen är framtagna av Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri för uppförandestörning 11 och vård av självmordsnära patienter 12. Andra är framtagna lokalt inom sjukvårdsområdet eller på enskilda kliniker En sammanställning av vårdprogram finns på hemsidan Det finns även kliniska riktlinjer för vuna utgivna av Svenska Psykiatriska Föreningen vad gäller utredning och behandling av ätstörningar 13 och personlighetsstörningar 14. Dessa kan ha 6 Roberts RE Roberts CR, Xing Y. Rates of DSM-IV psychiatric disorders among adolescents in a large metropolitan area. J Psychiat Res 2007 Dec; 41(11): Cederblad M. Fifty years of epidemiological studies in child and adolescent psychiatry in Sweden. Nord Journal of Psychiatry 1996;50 Suppl 36: von Knorring AL, Andersson O, Magnusson D. Psychiatric care and course of psychiatric disorders from childhood to early adulthood in a representative sample. J Child Psychol Psychiatry Mar;28(2): Newman, DL., Moffitt TE, Caspi A, Magdol L, Silva PA, Stanton WR. Psychiatric disorder in a birth cohort of young adults: prevalence, comorbidity, clinical significance, and new case incidence from ages 11 to 21. J Consult Clin Psychol, 1996; 64(3): Kessler R C Berglund P, Demler O, Jin R, Merikangas KR, Walters EE. Lifetime Prevalence and Age-of Onset distributions of DSM- IV Disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arc Gen Psychiatry 2005; 62: Barn och ungdomar med antisocialt eller aggressivt utagerande. Kliniska riktlinjer för bedömning och handläggning inom barn- och ungdomspsykiatri. Svenska barn och ungdomspsykiatriska föreningen Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer. Svenska barn och ungdomspsykiatriska föreningen. 13 Ätstörningar Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN/Art.nr: Personlighetsstörningar Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN/Art.nr:

13 relevans även för ungdomar. Ytterligare kunskapssammanställningar för vård av självmordsnära patienter 15 och om flickor med självskadande beteende 16 finns publicerade av Socialstyrelsen. De dokumenten har dock inte status som officiell rekommendation då de inte är baserade på epertkonsensus. Riktlinjer och kunskapssammanställningar för vård av patienter med missbruk finns från Socialstyrelsen 17, Läkemedelsverket 18 och SBU 19 men är framtagna för vuna. Det finns inga motsvarande riktlinjer för ungdomar. Inom ett flertal områden inom barn- och ungdomspsykiatrin saknas nationellt kunskapsstöd. Tabell 1. Sammanställning av nationella riktlinjer och kunskapssammanställningar från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen (SoS) och Läkemedelsverket (LV). (* Riktlinjer från Socialstyrelsen kommer under 2009) Diagnos/Diagnosgrupp Nationella riktlinjer / behandlingsrekommendationer Förstämningssyndrom; depressioner och bipolära syndrom LV 20, SoS * SBU Nationella kunskapsöversikter Ångestsyndrom LV 24, SoS * SBU ADHD SoS 27 SBU 28 LV 29 Psykoser LV SBU Problemområde Självskadebeteende SBU 33 Riskbedömningar SBU Vård av självmordsnära patienter - en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen Vad vet vi om flickor som skär sig? Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av alkoholberoende. Läkemedelsverket 2007; 18(1). 18 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Socialstyrelsen Missbruk av androgena steroider-prevention och behandling. SBU Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar. Läkemedelsverket 2007; 18(1). 21 Behandling av depressionssjukdomar. SBU Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med depressionssjukdomar. SBU Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom och depression. SBU Farmakoterapi vid ångest. Läkemedelsverket. 2006:16(4). 25 Behandling av ångestsyndrom. SBU EMDR-psykoterapi vid posttraumatiska stresstillstånd hos unga. SBU ADHD hos barn och vuna. Socialstyrelsen ADHD hos flickor- En inventering av det vetenskapliga underlaget. SBU Läkemedelsbehandling av ADHD. Läkemedelsverket 1: Användning av neuroleptika vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Läkemedelsverket. 1996: (7)5. 31 Behandling med neuroleptika. SBU Evidensbaserad omvårdnad vid behandling med personer med schizofreni. SBU Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderlinepersonlighetsstörning. SBU Riskbedömningar inom psykiatrin-kan våld i samhället förutsägas? SBU

14 Diagnostiska metoder Begreppet diagnos kommer från grekiskans dia, genom, och gnosis, vetande. Ordet kan översättas ungefär som urskiljande. För diagnostik av sjukdomstillstånd krävs att de definierats med hjälp av kriterier, dvs. med beskrivning av symtom. För att ett sjukdomstillstånd ska komma med i de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar (ICD eller DSM- IV 36 ) krävs att man genom forskning visat att tillståndet är meningsfullt att identifiera. Det ska påvisas att tillståndet obehandlat ger upphov till lidande, funktionsförlust eller död. Diagnostik syftar till att urskilja det som definierats som sjukligt, genom att jämföra patientens symtom med klassifikationssystemets beskrivning. Om symtomen överensstämmer med beskrivningarna är kriterierna uppfyllda. Varje diagnos består av ett antal kriterier som ska vara uppfyllda samtidigt. Till stöd för identifieringen av symtom har man diagnostiska hjälpmedel: strukturerade intervjuer och frågeformulär. För att bedöma hur uttalade symtomen är, att diagnostisera svårighetsgraden, används symtomskattningsskalor. Ett diagnostiskt hjälpmedel ska ha genomgått ett utvecklingsarbete där hjälpmedlets egenskaper undersökts och resultaten publicerats. Dokumentationen ska visa att instrumentet fångar upp det som det avser att identifiera (validitet) och att det gör det varje gång det används, oberoende av användaren (reliabilitet). Barnpsykiatrisk bedömning respektive diagnostik Det är viktigt att känna igen symtom och att klassificera dem. Det möjliggör val av rätt behandling. Men en barnpsykiatrisk bedömning baserar sig bara delvis på den strukturerade genomgång av symtom som är den egentliga diagnostiken. En barnpsykiatrisk bedömning innefattar även en värdering av barnets tidigare och aktuella utveckling både fysiskt och psykiskt, och en bedömning av barnets sociala situation i hemmet/familjen, i förskolan eller skolan och på fritiden. Det som utmärker barn- och ungdomspsykiatrin är dess tvärvetenskapliga natur. Medicinsk, psykologisk och social kunskap integreras. Men det råder inte konsensus i den vetenskapliga litteraturen om eakt hur denna integrering av information ska gå till 37, 38. Processen, den barnpsykiatriska bedömningen, har dock stor betydelse för hur man i praktiken skräddarsyr behandlingen för det enskilda barnet då flera insatser riktas mot riskfaktorer, genom t.e. föräldrastöd vid sviktande föräldrafunktion. 35 World Health Organization. The ICD-10 classification of mental and behavioural disorders: clinical descriptions and diagnostic guidelines. Geneva American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th. Edition Piacentini JC, Cohen P, Cohen J. Combining discrepant diagnostic information from multiple sources; are comple algorithms better than simple ones? J Abnorm Child Psychol Feb;20(1): Galanter CA, Patel VL. Medical decision making: a selective review for child psychiatrists and psychologists. J Child Psychol Psychiatry, 2005; 46(7):

15 Best-estimate diagnosis, Longitudinal, Epert, All Data (LEAD) Överensstämmelsen mellan diagnoser som baserar sig enbart på kliniska undersökningar (samtal och observationer) är generellt dålig 39. Överensstämmelsen mellan diagnoser som baserar sig enbart på klinisk undersökning och diagnoser som baserar sig enbart på strukturerade intervjuer är också bristfällig 40, 41. Överensstämmelsen mellan diagnoser som baserar sig enbart på strukturerade intervjuer är oftast god, men har kritiserats för bristande validitet. Det innebär att även om man är överens behöver inte diagnosen vara kliniskt meningsfull. Olika källor kan ge motstridiga uppgifter, t.e. barns beskrivningar jämfört med deras föräldrars 42. I den vetenskapliga litteraturen rekommenderar man att psykiatrisk diagnostik ska baseras på information från flera källor barnet, föräldern, gärna en lärare i en klinisk intervju, en strukturerad diagnostisk intervju, på symtomskattningsskalor och på observationer över tid. Därefter väger man samman all information och gör en sammanfattande bedömning. Detta kallas för Bestestimate diagnosis 43 eller Longitudinal, Epert, All Data (LEAD) 44, 45. Överensstämmelsen eller reliabiliteten mellan olika bedömare har kunnat förbättras kraftigt genom användandet av best-estimate diagnosis-tekniken 46 och detta anses idag vara det mest pålitliga sättet att diagnostisera. Behandlingsmetoder En behandlingsmetod baserar sig alltid på en teori om symtomens orsak. Teorin förklarar varför behandlaren gör som han gör. En behandlingsmetod ska kunna beskrivas så utförligt att någon annan kan använda metoden på eakt samma sätt och utvärdera den på samma sätt, och kunna jämföra resultaten. Forskningen försöker nå kunskap om vilka metoder som är effektiva och vilka faktorer som påverkar behandlingsresultaten. Man försöker kontrollera så många variabler som möjligt, t.e. ålder, kön, andra samtidiga diagnoser eller psykosociala problem. En psykologisk behandling mot bulimisk ätstörning kan fungera sämre om patienten samtidigt har en depression. Genom att kontrollera hur deprimerade patienterna är försöker man 39 Miller PR, Dasher R, Collins R, Griffiths P, Brown F. Inpatient diagnostic assessments: 1. Accuracy of structured vs. unstructured interviews. Psychiatry Res Dec 31;105(3): Ezpeleta L, de la Osa N, Doménech JM, Navarro JB, Losilla JM, Júdez J.Diagnostic agreement between clinicians and the Diagnostic Interview for Children and Adolescents-- DICA-R--in an outpatient sample. J Child Psychol Psychiatry. 1997; 38(4): Steiner JL, Tebes JK, Sledge WH, Walker ML.A comparison of the structured clinical interview for DSM-III-R and clinical diagnoses. J Nerv Ment Dis. 1995; 183(6): Grills AE and Ollendick TH. Issues in parent-child agreement: the case of structured diagnostic interviews. Clin Child Fam Psychol Rev. 2002; 5(1): Leckman JF, Sholomskas D, Thompson WD, Belanger A, Weissman MM. Best estimate of lifetime psychiatric diagnosis: a methodological study Aug; 39(8): Ramirez Basco M, Bostic JQ, Davies D, Rush AJ, Witte B, Hendrickse W, et al. Methods to improve diagnostic accuracy in a community mental health setting. Am J Psychiatry 2000; 157: Roy MA, Lanctôt G, Mérette C, Cliche D, Fournier JP, Boutin P, et al. Clinical and methodological factors related to reliability of the best-estimate diagnostic procedure. Am J Psychiatry, 1997; 154(12):

16 säkerställa vilken effekt den studerade metoden har mot ätstörningen beroende på om patienten har eller inte har en samtidig depression. Effekten av en läkemedelsbehandling skulle kunna bero på att patienten samtidigt går i psykoterapi och inte på själva läkemedlet. Alltså har man kontroll över eventuella samtidiga behandlingar. Bäst kontrollerade är så kallade randomiserade kontrollerade studier (RCT). Resultaten från sådana studier är en del av det som kallas evidensbaserad medicin, en sammanställning av länkar om detta finns på När effekten av en metod utvärderas används t.e. en symtomskattningsskala. Symtomen mäts före och efter behandlingen. Skillnaden, symtomminskningen, är lika med effekten av metoden. En vetenskapligt effektiv metod ska i RCT-studier visa sig kunna minska symtom. För att en metod ska kunna kallas etablerad ska det finnas publicerad vetenskaplig dokumentation rörande effektiviteten. Metoder som visat sig fungera under kontrollerade former måste även prövas i verkligheten. Effektmått från RCT-studier kallas efficacy medan effektmått när metoden prövas i klinisk vardag kallas effectiveness. Evidens betyder bästa tillgängliga vetenskapliga bevis. Evidensbaserad vård innebär att kombinera evidens med kliniskt kunnande och patientens unika situation och önskemål. Man väljer om möjligt vetenskapligt visat effektiva metoder och att man utvärderar sin egen behandling med samma metoder (oftast olika typer av symtomskattningsskalor) som använts i forskningen. Handlingsplaner, arbetssätt och rutiner i vården Vården måste efterfölja lagar och förordningar. Socialstyrelsens tillsynsverksamhet ställer krav på upprättande och efterföljande av rutiner i valet av metoder i vården men också när det gäller administrativa rutiner och säkerhet. Ett eempel är att det ska finnas rutiner för tvångsvård. Brukare och politiker ställer krav på kvalitet på vårdens innehåll, både vad gäller behandlingsmetoderna och vårdens organisation, t.e. dess tillgänglighet. Beskrivningar av vårdens rutiner och processer kan finnas som delar i vårdprogram, men också i särskilda handlingsplaner. Det kan t.e. gälla hur man hanterar anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen (SoL) när misstanke finns att barn far illa. Sådana arbetssätt kallar vi i denna rapport för handlingsplaner och inte för metoder. Samverkan Socialstyrelsen har tillsammans med Myndigheten för skolutveckling (nu Skolverket) och Rikspolisstyrelsen publicerat en strategi för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa 47. I strategidokumentet betonas nödvändigheten och skyldigheten att samverka och att samverkan kräver styrning, struktur och samsyn. För att samverkan ska fungera långsiktigt krävs alltid stöd från ledningsnivån. Rutiner för samverkan är därför ytterligare ett eempel på arbetssätt av intresse för UPP-centrums inventering. 47 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen

17 Barn- och ungdomspsykiatrin har många tänkbara samverkanspartner. Förutom med skola/förskola och polis kan den samverka med vuenpsykiatrin, barnhabilitering, barnmedicin, primärvård, socialtjänst, barnahusverksamheten m.fl. 17

18 Inventeringen Metod och avgränsningar Enkätundersökningar Tre enkäter till barn- och ungdomspsykiatrin konstruerades en till enhetschefer, en till verksamhetschefer och slutligen en till professorer. Enkäten till verksamhetscheferna hade rubrikerna: Tillgänglighet, Vårdprogram, Vårdutveckling, Kvalitetssäkring, Samverkan respektive Hinder/Behov. Den innehöll 32 frågor, fyra sidor. Enkäten till enhetscheferna hade rubrikerna: Tillgänglighet, Vårdprogram/Handlingsplan, Diagnostiska hjälpmedel, Behandlingsmetoder, Samverkan respektive Hinder/Behov. Den innehöll 30 frågor med flera följdfrågor, sammanlagt åtta sidor. Att bara verksamhetscheferna tillfrågades om utveckling av vården och kvalitetssäkring beror på att de har ett övergripande, strategiskt ansvar. På samma sätt tillfrågades endast enhetscheferna om diagnostiska hjälpmedel och behandlingsmetoder eftersom de generellt befinner sig närmre verksamheten. De är operativt ansvariga och bör därför ha större kännedom om vilka metoder som används. Enkäterna bestod dels av riktade frågor med ja/nej som svarsalternativ, dels av öppna frågor. De riktade frågorna syftade till att undersöka spridningen av användandet av specifika metoder. De öppna frågorna syftade till att fånga upp så många använda metoder som möjligt, men då utan möjlighet att ange omfattning. Riktade frågor användes rörande diagnostiska metoder. Urvalet av specifika metoder gjordes utifrån nationella riktlinjer, se tabell 1, internationella sammanställningar och utvärderingar samt tillgängliga svenska översättningar. Öppna frågor användes för alla behandlingsmetoder, då vilka metoder man använder och hur metodtroget de genomförs varierar betydligt mer 50. Syftet här var att få med alla metoder som används, men inte i vilken omfattning. Enkäterna utformades tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Enkäterna var webbaserade, men några valde att skriva ut dem och fylla i dem med penna. 48 Myers, K. and N.C. Winters, Ten-year review of rating scales. I: overview of scale functioning, psychometric properties, and selection. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 2002; 41(2): Scahill L and Ort SI. Selection and use of clinical rating instruments in child psychiatric nursing. J Child Adolesc Psychiatr Nurs, 1995; 8(3):33-42; quiz Tobin DL, Banker JD, Weisberg L, Bowers W. I know what you did last summer (and it was not CBT): a factor analytic model of international psychotherapeutic practice in the eating disorders. Int J Eat Disord Dec;40(8):

19 Enkäten till professorerna hade rubrikerna: Screening, Diagnostik, Egen diagnostisk metodutveckling, Utbildningsbehov, Behandling, Behandlingsforskning, Övriga synpunkter. Den innehöll 14 frågor, två sidor. Enkäten kom i fem av se fall att utgöra underlag för en intervju med respektive professor. Syftet med professorsenkäten var att ge ytterligare underlag för UPPcentrums fortsatta arbete. Deltagare Verksamhetschefer Enkäten till verksamhetschefer skickades till alla sådana i Svenska Föreningen för Barn- och ungdomspsykiatris förteckning. De i listan namngivna cheferna kontaktades via e-post. Då det finns nystartade privata barnpsykiatriska verksamheter som inte var med i förteckningen tillfrågades verksamhetscheferna om de kände till någon annan BUP-verksamhet inom sitt landstingsområde. På så sätt fick vi kunskap om ytterligare se verksamhetschefer och tror oss därmed fått kunskap om all barnpsykiatri i Sverige. Sammantaget skickades vår enkät via e-post 53 barnpsykiatriska verksamhetschefer. Dessutom efterfrågade vi skriftlig dokumentation avseende metodutvärderingar och utvecklingsprojekt. Av dessa 53 chefer var det 48 (91 procent) som svarade, se tabell 2. Enhetschefer Verksamhetscheferna, och i några fall kliniksekreterarna, försåg oss med information om vilka olika enheter som finns på respektive klinik samt med namn på enheternas chefer, sammanlagt 194 stycken. I 13 fall var en och samma person både verksamhets- och enhetschef. Dessa 13 personer fick bägge enkäterna, vår avsikt var att göra en totalundersökning. Enhetscheferna fick via e-post förfrågan om att besvara vår enkät. I fyra fall rapporterade enhetschefer att de var chef för flera enheter och bad om kompletterande enkäter, en för varje specialiserad verksamhet. Totalt kom därför 201 enkäter att skickas ut. I några fall valde flera enhetschefer vid samma klinik att besvara en enkät gemensamt (Uppsala fyra chefer/en enkät, Sörmland fyra chefer/en enkät, Östergötland se chefer/en enkät och Örebro två chefer/en enkät). Sammanlagt svarade 164 (82 procent) av de 201 enhetscheferna. Resultaten har beräknats på antalet besvarade formulär 132 av 201 (66 procent), se tabell 2. Professorer Via de svenska universitetens hemsidor identifierades fem professorer inom barn- och ungdomspsykiatri: Bruno Hägglöf vid Umeå universitet, Anne- Liis von Knorring vid Uppsala universitet, Christopher Gillberg vid Göteborgs universitet, Carl-Göran Svedin vid Linköpings och Lunds universitet och Per-Anders Rydelius vid Karolinska Institutet. Dessutom tillfrågades professor emeritus Marianne Cederblad vid Lunds universitet. Dessa personer kontaktades via e-post med förfrågan om att besvara ett antal frågor i enkätform, alternativt att besvara samma frågor under en intervju. Av pro- 19

20 fessorerna har en besvarat enkäten och de övriga fem blivit intervjuade med enkäten som underlag. Bearbetning av svar Alla rapporterade metoder listades. För varje metod eftersöktes dokumentation i databasen MedLine via PubMed, Fritetsökning användes genom att använda metodens namn, därefter kombinera namnet med antingen Sweden eller Swedish. För bedömningsmetoder kombinerades friordssökningen med validation. I några fall, där vi inte via PubMed återfann dokumentation, gjordes kompletterande eftersökningar med hjälp av sökmotorn Google för att hitta svenska, lokala utvärderingar tillgängliga via nätet. I denna rapport beskriver vi kort de metoder som rapporterats, se tabellerna 5 och 6. I tabell 5 anger vi, med hjälp av ovanstående sökstrategi, följande för bedömningsmetoderna: om publikationer avseende validering av originalversionen återfunnits om någon publikation avseende validering av den svenska översättningen återfunnits om någon publikation där metoden använts i svensk forskning återfunnits Vi har inte gjort någon egen värdering av det vetenskapliga underlaget, dvs. av metodernas styrkor och svagheter. Det är alltså inte någon epertgranskning av metoderna. Det är en inventering av om det för rapporterade metoder finns publicerade data om reliabilitet eller validitet i databasen MedLine, via PubMed. En del av de rapporterade bedömningsmetoderna har varit olika psykologiska tester, t.e. begåvningstester (bl.a. WISC) eller tester som mäter specifika kognitiva funktioner (t.e. Wisconsin Card Sorting Test). Dessa metoder har inte tagits med eftersom vi efterfrågade diagnostiska metoder, inte kognitiva tester. Testerna kan självklart betraktas som diagnostiska metoder, men de flesta har inte tolkat frågan på detta sätt, tester har därför inte rapporterats på ett enhetligt sätt. Vi har därför valt att inte ta med dem. Alla rapporterade behandlingsmetoder som kunde återfinnas presenteras i tabell 6. De presenteras utifrån användningsområde. 20

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting

Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i kommuner och landsting Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i kommuner och landsting Artikelnr 2008-126-50 Tryck Edita Västra Aros, Västerås, november 2008 2 Förord Socialstyrelsen

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-103626 Fastställandedatum: 2015-10-26 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2016-10-26 Fastställare: Börje Svensson sättning i PMO

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering

Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa En nationell inventering Artikelnr 2009-126-157 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Barnpsykiatrisk diagnostik

Barnpsykiatrisk diagnostik Barnpsykiatrisk diagnostik Från symptom till diagnos metoder och problem Tord Ivarsson Forsker I, RBUP Øst og Sør Docent Göteborgs Universitet Diagnos tidvis/bland vissa kontroversiellt Dia gnosis = igenom

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering Artikelnr 2009-126-158 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister BUSA ett nationellt kvalitetsregister över ADHD och dess behandling Jan-Olov Larsson 1 Tobias Edbom 2 1 Leg läkare, docent i Barn- och Ungdomspsykiatri, Karolinska Institutet och överläkare på BUP Farsta,

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning 1 (23) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning och psykiatrisk specialistvård 2 (23) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell,

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista 11. Ord- och förkortningslista ADIS Adolescens Antisocialt beteende ATP BASC-PRS BASC-TRS BDI Behaviorism Anxiety Disorder Interview Schedule for DSM-IV. Strukturerad klinisk intervju för barn 6 18 år

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Sammanfattning Enligt SBU-rapporten är klinisk bedömning utan

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar Camilla Nystrand, Hälsoekonom Uppsala Universitet Camilla.nystrand@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap CHAP-

Läs mer

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin STADA 25 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 75 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 150 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 225 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 300 mg hårda kapslar 1.6.2015, V 1.3

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm Kvalitetsregister ECT Inspirationsdag 2016-09-08 Stockholm Könsfördelning 2015 Södertälje (31) 71% S:t Göran/Norra (118) 67% Visby (27) 67% Huddinge/Sydväst (184) Stockholms sjukvårdsregion (634) 63% 62%

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Diagnostik och funktionsbedömningar. Mia Ramklint Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet

Diagnostik och funktionsbedömningar. Mia Ramklint Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Diagnostik och funktionsbedömningar Mia Ramklint Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Innehåll 1. Kan man lita på bedömningar på BUP? 2. Behöver man ställa diagnoser på BUP? 3. Psykometri

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008

MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008 1(5) Närsjukvården Barn- och ungdomshabiliteringen MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008 Närvarande: Margareta Nilsson, verksamhetschef BUH

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom

Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom En systematisk litteraturöversikt Oktober 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU utvärderar

Läs mer