Sk y d d a d i n a idéer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sk y d d a d i n a idéer"

Transkript

1 Anders Lindgren (red) Sk y d d a d i n a idéer patent, varumärken, design, upphovsrätt och piratkopiering Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House AB

2 Skydda dina idéer patent, varumärken, design, upphovsrätt och piratkopiering 2008 BRANN AB och Uppsala Publishing House AB Adress: Uppsala Publishing House, Box 2070, Uppsala Tfn: , Fax: E-post: Omslagsbild: Jeffrey Cameron Collingwood/stockexpert Omslag: Daniel Åberg Grafisk form: Daniel Åberg Redaktör: Lars-Olof Naessén Upplaga: 1:1 ISBN-13: Tryckeri: Bulls Graphics, Halmstad 2008 Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 2

3 Innehåll Förord... 6 Inledning... 8 Så här kan det gå! Kap 1 Patent en inledning Kap 2 Innehållet i en patentansökan Kap 3 Patentverkets handläggning av patentansökan Kap 4 Patent i utlandet Kap 5 Patent som informationskälla Kap 6 Design Kap 7 Strategiska överväganden Kap 8 Rätten till uppfinningar Kap 9 Varumärken Kap 10 Upphovsrätt Kap 11 Piratkopiering counterfeiting Kap 12 Kommersiella avtal Register

4 Förord Förord 1975 svarade materiella tillgångar för 83 % av börsvärdet medan 17 % utgjordes av immateriella tillgångar för de 500 största företagen enligt Standard and Poor. År 2005 var förhållandet det omvända. 20 % av företagens marknadsvärde utgjordes då av materiella tillgångar som byggnader, maskiner och inventarier, medan 80 % av företagens börsvärden var hänförbara till deras immateriella tillgångar. Utvecklingen återspeglar den fundamentala om- och uppvärdering som skett när det gäller det intellektuellt kapitalet. Tidigare värderades traditionell verkstadsindustri som Volvo, ABB och SKF högst men i dag är förhållandena annorlunda. Ford med anställda hade 2005 ett börsvärde på 24 miljarder dollar, medan Microsoft med anställda värderades till 300 miljarder dollar. Extrema kunskaps-, teknik- och idéberoende företag som Google och Skype värderas ännu högre per anställd. Varje Microsoftanställd motsvarades 2005 av ett börsvärde på 5,2 miljoner dollar, en anställd vid Google värderades till 22 miljoner dollar medan montören på Fords fabrik i Detroit av börsens investerare värderades till drygt dollar. Det är uppenbart att marknaden värderar bärkraftiga idéer och företagens intellektuella kapital allt högre. Inte för inte omvandlas i allt snabbare takt tillverkningsföretag som ABB och IBM till renodlade kunskapsföretag. Den som tidigare sålt plåt eller elektronikkomponenter upptäcker att det är mer lönsamt att kommersialisera koncept, modeller, licenser, mjukvara och andra former av välstrukturerad och förpackad kunskap. Ericssons handel med licenser för patent inom tele- och datakommunikation 4

5 omsätter årligen många hundratals miljoner kronor och är ett eget profitcenter, och IBMs konsultrörelse står för en växande andel av företagets vinst. Pengar stoppas i bombsäkra kassaskåp, och maskinparker omgärdas av kameror, larmade staket och gallergrindar. Men hur skyddar man de tillgångar som uppenbarligen är allra mest värdefulla, nämligen idéerna och företagens intellektuella kapital? Denna bok vill på ett enkelt sätt berätta om sådant idéskydd. Den är avsedd att vara en översiktlig och lättläst skrift för entreprenören, formgivaren, industridesignern, chefen för forskningsoch utvecklingsavdelningen eller marknadschefen. Boken vänder sig till alla som behöver en populärvetenskaplig beskrivning av hur man skyddar sina idéer och registrerar till exempel patent, varumärken, mönster och domännamn. Den vill vara en kursbok för i princip alla ingenjörer som i sin blivande yrkesverksamhet på olika sätt exponeras för uppfinningar och förpackad, applicerad kunskap. Egen såväl som andras. Ytterst få människor ägnar sig åt att spränga kassaskåp och forcera gallergrindar för att komma åt kontanter och maskindelar. Desto fler stjäl, kopierar, renommésnyltar och missbrukar på andra sätt andras idéer, upphovsrätt och intellektuella kapital. Och de gör det medvetet eller omedvetet. Läs gärna mer om idéskydd och kommersialisering av intellektuellt kapital på Jag vill också passa på att tacka de företag som har haft vänligheten att låta oss använda deras varumärken i denna bok. Stockholm i december 2007 Anders Ekman MSc., MBA Verkställande Direktör, BRANN AB 5

6 Inledning Inledning Immaterialrätt är för många ett okänt begrepp. Ändå är det ett rättsområde som har stor betydelse vid all kreativ verksamhet. Immaterialrätten erbjuder möjligheter till skydd för en mängd olika former av mänskligt skapande, exempelvis patent, varumärken, designskydd eller upphovsrätt. Dessa begrepp får allt större uppmärksamhet bland annat i media eftersom de har stor ekonomisk betydelse i många sammanhang. Varför är immaterialrätten viktig? Trots denna stora betydelse är kunskaperna om immaterialrätt bland beslutsfattare i det svenska näringslivet mycket varierande. Man har dock kunnat notera en tydlig ökning av intresset under det senaste decenniet. Samtidigt har det länge saknats bra och lätttillgängliga skrifter på området. Den här boken avser att råda bot på denna brist. Varför behöver då chefer, projektledare, de som arbetar med utveckling och förändring, marknadsförare, ja i stort sett alla medarbetare i första hand inom näringslivet, förkovra sig inom immaterialrätten? Ett mycket väsentligt skäl är att den globala ekonomin blir alltmer beroende av kunskaper och kunskapsutveckling. De produkter som tillverkas, och för all del de tjänster som tillhandahålls, baseras mer och mer på avancerad kunskap och investeringarna i så kallat intellektuellt kapital ökar i alla ekonomier. Detta intel- 6

7 lektuella kapital är immateriellt till sin natur; framförallt är det rörligt och flyttbart. En maskin som stansar plåtdetaljer blir inte missnöjd och går inte ut genom dörren, vilket en kvalificerad yrkesarbetare eller ingenjör kan göra. När ett företags kapital i allt större utsträckning utgörs av intellektuellt kapital blir det allt viktigare att hindra att det som detta intellektuella kapital producerar, sprids okontrollerat. Immaterialrättsliga principer och skyddsformer gör det möjligt att hindra eller åtminstone begränsa de skador som kan uppkomma på detta sätt. Genom att arbeta strategiskt med immaterialrätt och de olika skyddsformer som finns och integrera dessa strategier i den övergripande affärsstrategin, kan man skapa stora mervärden. En aktiv patentstrategi kan bidra till att skapa patentjuveler som kan generera avsevärda intäkter genom licensiering. Genom att vara tydlig gentemot konkurrenter och visa att man är beredd att försvara sina rättigheter, kan man få en freedom of action som innebär konkurrensfördelar, vilket i sin tur ger större marginaler och större intäkter. Hur ska boken läsas? Den här boken tar upp de väsentliga delarna av immaterialrätten och diskuterar patent, varumärken, design och upphovsrätt. Att behandla allt detta i en bok innebär givetvis att framställningen blir översiktlig men den är ändå tillräckligt detaljerad för att du som läsare ska få relevanta kunskaper. Med dessa kunskaper i bagaget räknar vi med att du kan fatta ännu bättre beslut när du i din verksamhet kommer i kontakt med frågor som har med immaterialrätt att göra. Denna ökade insikt gör att du också vet när du behöver hjälp av specialister. Eftersom de olika delarna av immaterialrätten hänger nära ihop har du nytta av att läsa hela boken. Det hindrar inte att 7

8 du kan börja läsa de avsnitt som du finner mest angelägna. Med hjälp av innehållsförteckningen och sakregistret är det lätt att hitta. Boken kan med fördel användas som underlag för diskussioner om framtidsfrågor i företaget och organisationen, kanske i samband med kick-offer, planeringsmöten, interna kurser och så vidare. Särskilt gäller det när strategiska frågor ska behandlas där immaterialrätten får ett ökat inslag i alla verksamheter. Författarna Den här boken har tillkommit som ett projekt inom BRANN AB. Det började redan i slutet av 1990-talet med att en grupp medarbetare på BRANN samlades och diskuterade fram ett lämpligt innehåll i ett enkelt och lättfattligt material om patent. Det resulterade i ett material bestående av en pärm med lösblad, som har använts som undervisningsmaterial och delats ut till kunder. Tanken att göra en riktig bok fanns hela tiden med i bilden och under 2006 sjösattes ett projekt under ledning av Anders Lindgren, som redaktör, i samarbete med Lars-Olof Naessén på Uppsala Publishing House. Anders Lindgren är förutom redaktör författare till kapitlet om strategier och till den berättelse som inleder boken. Övriga författare är Carlåke Andersson som skrivit om design och om handläggning av en patentansökan och hur man använder patent som informationskälla. Rune Pettersson har skrivit kapitlet om avtal, och Thomas Johansson och Dan Källström är båda delaktiga i kapitlen om varumärken. Kapitlet om rätten till uppfinningar har Astrid Jonsson som upphovsman, Moa Askengren har skrivit om upphovsrätt och Omar Baki ansvarade för kaptilet om piratkopiering. 8

9 Anders Lindgren och Carlåke Andersson är patentkonsulter. Rune Petterson, Astrid Jonsson, Omar Baki och Thomas Johansson är alla jurister med inriktning mot varumärkesrätt och/ eller patenträtt. Dan Källström, som nu har lämnat BRANN för annan verksamhet, och Moa Askengren är biträdande jurister. 9

10 Kapitel 1 Patent en inledning det här kapitlet diskuterar vi några grundläggande begrepp I när det gäller uppfinningar och patent. Patent är ingen ny företeelse Patent är ingen ny företeelse och de flesta människor känner förmodligen till begreppet och vet att det har med uppfinningar att göra. Däremot är det nog ytterst få som kan förklara vad ett patent egentligen innebär. Värdefullt för både uppfinnaren och samhället Ett patent kan liknas vid ett kontrakt eller ett avtal mellan samhället och en uppfinnare. Filosofin bakom patentväsendet baseras på tanken att teknisk utveckling för samhället framåt, ekonomiskt och på andra sätt. För att individer och företag ska ägna sig åt teknisk utveckling måste man också belöna deras insatser. Man har valt att utforma denna belöning som en i tiden begränsad ensamrätt som innebär att ingen annan kan exploatera tekniken kommersiellt. Som motprestation till denna ensamrätt kräver man att uppfinnaren gör den nya tekniken tillgänglig för allmänheten så att andra kan ta del av den och vidareutveckla den, för att på så sätt 10

11 ytterligare föra tekniken framåt. Detta åstadkommer man genom att publicera det beviljade patentet med en fullständig beskrivning av uppfinningen. Uppfinnaren får dessutom betala avgifter för att upprätthålla sin ensamrätt, så kallade årsavgifter för patentet. Redan de gamla grekerna... Idéer av detta slag är emellertid inte något modernt påfund. Redan i staden Sybarus i det gamla Grekland förekom en slags patenträtt. Invånarna i Sybarus var livsnjutare därav ordet sybarit, njutningsmänniska. Man tyckte om god mat och dryck och allt annat som gjorde livet behagligt. Den som hade uppfunnit en särskilt delikat maträtt belönade man genom att låta honom få ensamrätt på att servera denna rätt under ett år. Eskimåerna har något som skulle kunna liknas vid ett slags upphovsrätt: en man sjunger aldrig en annan mans sång. Aboriginerna i Australien har ett slags designskydd : en man tillverkar aldrig en kopia av en annan mans kastvapen. Från den första patentlagen till dagens regler År 1474 i Venedig formulerades det första kända skriftliga dokumentet som kan liknas vid en formell patentlag. Dokumentet hade formen av ett dekret som gjorde det möjligt för myndigheterna i Venedig att bevilja en individ ensamrätt att kommersiellt utnyttja en nyttig uppfinning som gjorts eller införts i Venedig. Under de följande århundradena utvecklades dessa tankegångar och exempelvis i England innebar Statute of Monopolies (1632) att kronans exklusiva rätt att bevilja privilegier togs bort, och man införde en myndighetsutövning i stället. Under slutet av 1800-talet och i samband med industrialismen förbättrades kommunikationerna. Det ledde till att man fick bättre distributionsmöjligheter för produkter och en naturlig följd blev att marknaderna vidgades. Det uppkom ett ökat be- 11

12 hov av skydd för uppfinningar. Patentlagarna utvecklades under denna tid. En internationell överenskommelse, Pariskonventionen från 1883, förenklade för företag och uppfinnare att söka patent i utlandet. Pariskonventionens betydelse berörs i kapitel 4 Patent i utlandet. I modern tid under 1970-, 80- och 90-talen har system för regional och centraliserad behandling av patentansökningar tillkommit: European Patent Convention EPC och Patent Cooperation Treaty PCT samt ytterligare några regionala system. Det bör dock noteras att det ännu inte finns något världspatent. När detta ord används, bland annat i massmedier, betyder det helt enkelt att någon har patent i många länder i världen. Ett internationellt, globalt, harmoniseringsarbete pågår hela tiden men går mycket långsamt. Hittills har man endast enats om en internationell harmonisering av formalia avseende patentansökningar i en konvention som benämns Patent Law Treaty, PLT. PLT är i kraft i 15 länder, dock inte i Sverige. Man har trots detta infört ändringar i Patentlagen som motsvarar de ändringar som gjorts i PLT. Under 2007 reviderades både den svenska patentlagen, EPC och PCT och man fick dessutom ett stort antal ändrade regler i USA. De flesta av dessa ändringar gjordes för att harmonisera lagarna och anpassa dem till det så kallade TRIPS-avtalet inom WTO och till Patent Law Treaty. Patent några grundläggande fakta Man erhåller svenskt patent genom ett registreringsförfarande som efter ansökan behandlas av Patent- och registreringsverket PRV. Vi beskriver förfarandet i detalj i kapitel 3 Patentverkets handläggning av patentansökan. 12

13 Vad innebär patent och ensamrätt? Ett patent har så kallad rättsverkan från och med sin ingivningsdag, det vill säga den dag då patentansökan kom patentverket tillhanda och fick ett ansökningsnummer. Men en patentansökan är inte tillräcklig för att hindra någon från att utnyttja eller använda sig av den patentsökta uppfinningen. För att göra det krävs ett beviljat patent. När patentet beviljats kan man stämma för intrång och begära skadestånd. Det kan ske retroaktivt från ingivningsdagen, dock endast i Sverige för de senaste fem åren innan talan väcktes. Som antytts ovan är alltså patentet en ensamrätt för innehavaren till den teknik som framgår av patentet. Det är dock mycket viktigt att förstå denna ensamrätts innebörd. Ensamrätten innebär att man genom ett patent kan hindra andra från att utnyttja uppfinningen. Emellertid har man inte någon garanterad rätt att för egen räkning exploatera uppfinningen. Det kan nämligen vara så att en ny uppfinning är en vidareutveckling av någon befintlig produkt eller process. Vad den nye uppfinnaren gjort är att han eller hon har modifierat den befintliga produkten så att den har bättre prestanda på något sätt, blir billigare eller enklare att tillverka. Låt oss nu anta att den tidigare tekniken är skyddad av ett patent och den vidareutveckling som gjorts endast är ett tillägg av något element eller förfaringssteg. Denna vidareutveckling kan i sig vara patenterbar och låt oss vidare anta att patent också beviljas. Det som då kan inträffa är att innehavaren av det senare patentet vid utövandet av den nya uppfinningen faktiskt utnyttjar den tidigare skyddade uppfinningen, det vill säga gör intrång i det tidigare patentet genom att tillämpa sin egen uppfinning. Det senare patentet blir med andra ord beroende av det tidigare. Man får här en situation där ingen kan utnyttja den nya uppfinningen om man inte kommer överens om ömsesidiga licenser. 13

14 Det ska sägas att denna situation kanske inte är alltför vanlig, men den förekommer definitivt i fall där det finns ett grundläggande plattformspatent och där det finns utrymme för patentering av tillämpningar av den patenterade plattformen. Det är dock viktigt att notera att rätten att hindra utövande av en patentskyddad uppfinning gäller både kommersiell utövning, det vill säga användning, tillverkning eller försäljning och import av en patentskyddad uppfinning. Patent som egendom Ett patent kan representera ett mycket stort värde. Ett företag som befinner sig i en tidig fas, exempelvis ett nystartat företag som är baserat på resultat från akademisk forskning, kanske har hela sin tillgång och sitt värde i form av en eller flera patenträttigheter. Dessa rättigheter kan överlåtas på någon annan än den registrerade innehavaren, och vid företagsförvärv är det därför mycket viktigt att ha ägarförhållandena klarlagda. Om en uppfinnare själv söker patent på det som han eller hon har uppfunnit kommer uppfinnaren själv att bli ägare av patentet. Om däremot uppfinningen gjorts i en anställning övergår oftast rätten till uppfinningen automatiskt på arbetsgivaren. Att detta kan få stora konsekvenser visar bland annat den strid som den svenska uppfinnaren Håkan Lans utkämpar i USA och där en viktig faktor är om det är företaget eller personen som innehar rätten till patentet. Vi utvecklar detta ämne närmare i kapitel 8 Rätten till uppfinningar. Varje individ som står som innehavare har i princip förfoganderätt över sin andel. Detta gäller med vissa begränsningar, vilket kan ställa till mycket stora problem om det uppstår tvist mellan innehavarna, något som vi utvecklar i kapitel 12 Kommersiella avtal. 14

15 Om ett företags verksamhet baseras på exploateringen av en patentsökt teknik med flera uppfinnare som upphovsmän är det av största betydelse att de faktiska förhållandena blir klarlagda. Om uppfinnarna inte gjort uppfinningen i sin anställning, utan till exempel varit en grupp enskilda personer som samarbetat i ett projekt, är det således mycket viktigt att företaget genom överlåtelseavtal tillförsäkrar sig rättigheterna. Ett annat alternativ som man kan tänka sig är en exklusiv licens, som ger företaget ensamrätt att utnyttja uppfinningen mot ersättning, exemplevis i form av royalties. Skyddsomfång Ett patent är som nämnts ovan ett skydd för ny teknik i vid bemärkelse. Det är emellertid viktigt att beakta att det skydd som patentet ger begränsas till det som definieras av de så kallade patentkraven. Patentkraven är en del av patentet och innehåller den definition av uppfinningen som patentverket godtagit. Patentkraven berörs närmare i kapitel 2 Innehållet i en patentansökan. Att tolka patentkraven för att fastställa vad de faktiskt omfattar kan vara en mycket komplicerad process. Detta är ett viktigt inslag i de flesta rättegångar om intrång eller ogiltighet. Anledningen till att patentkravstolkning kan vara så komplicerad är att det inte alltid går att fastställa med fullständig säkerhet vad som avses bara genom att läsa formuleringarna i patentkraven. Ibland kan man nämligen tolka in betydligt mer än vad de använda termerna bokstavligen står för, åtminstone vad man kallar ekvivalenta uttryck. Hur stora tolkningsfriheter man kan tillåta sig beror bland annat på vad som sägs i beskrivningen och på vad en fackman normalt kan antas lägga in i betydelsen. Men även andra faktorer kan spela in. 15

16 En mer ingående diskussion kring denna problematik skulle föra för långt och faller utanför ramen för denna bok. Uppfinningar Vad menas med uppfinning? Glödlampan, telefonen och skiftnyckeln är historiska exempel på enskilda revolutionerande tekniska landvinningar som haft stor betydelse för samhälle och individ. Men den nya innovationen behöver inte vara av detta omvälvande slag för att betecknas som uppfinning. För det mesta, förmodligen i mycket mer än 90 procent av alla fall, är uppfinningar små förbättringar av befintliga apparater, produkter eller metoder. Faktum är emellertid att det saknas en explicit juridisk definition av begreppet uppfinning. I stället har man valt att säga vad som inte kan vara en uppfinning. Detta definieras genom en undantagslista i patentlagen, där det bland annat står: En uppfinning kan aldrig utgöras av enbart 1 en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod, 2 en konstnärlig skapelse, 3 en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, 4 en presentation av information. Även om ovanstående undantag inte skulle gälla och om det alltså föreligger en uppfinning, är vissa uppfinningar undantagna från patenterbarhet. Exempel på detta är metoder för kirurgisk eller terapeutisk behandling, eller för diagnostisering som ska utföras på människor eller djur i bland annat USA är dock detta tillåtet i viss utsträckning. Däremot räknas exempelvis äm- 16

17 nen eller blandningar av ämnen som används vid sådana metoder till exempel läkemedel eller diagnostiska preparat som patenterbara uppfinningar. Man kan också, något förenklat, säga att produkter är patenterbara medan tjänster inte är det. Patenterbara uppfinningar Ett grundläggande kriterium för att något ska vara en patenterbar uppfinning i patentlagens mening är att den ska kunna tillgodogöras industriellt, vilket brukar översättas med att den ska ha teknisk karaktär. Begreppet industri har här en bred innebörd och exempelvis räknas jordbruk till industri. Dessutom måste uppfinningen vara ny i förhållande till vad som var känt före dagen för patentansökningen. Den måste också skilja sig väsentligt från vad som tidigare var känt. Väsentlig skillnad kallar man vanligtvis uppfinningshöjd och vad som menas med det och vad som är nyhet belyser vi närmare nedan. Patenterbara uppfinningar kan innefatta nya anordningar, nya produkter, nya metoder eller en ny användning av tidigare känd teknik. Men man kan inte få patent för uppfinningar vars utnyttjande strider mot goda seder eller allmän ordning, även om de skulle anses vara patenterbara för övrigt. Inte heller kan man få patent på växtsorter, djurraser eller biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur det finns en särskild lag för skydd av växtsorter. Det går dock att få patent för mikrobiologiska förfaranden eller produkter av sådana förfaranden. Hela bioteknikområdet faller således inom det patenterbara området. Patentlagens kriterier för att en uppfinning ska vara patenterbar kan således sammanfattas i termer av teknisk karaktär nyhet väsentlig skillnad uppfinningshöjd 17

18 Den som överväger att investera i ett patentskydd för sin uppfinning, måste själv eller med extern hjälp ta ställning till dessa kvalitetskrav, före ett investeringsbeslut. Låt oss titta lite närmare på innebörden av dessa patenterbarhetskriterier. Teknisk karaktär Med begreppet teknisk karaktär brukar man mena att uppfinningen ska vara en lösning på ett tekniskt problem. Uppfinningen ska också medföra samma tekniska effekt varje gång den utövas, det vill säga den tekniska effekten ska vara reproducerbar. Uppfinningens tekniska effekt är i många fall enkel att konstatera men kan ibland behöva påvisas genom tester och försök. Det är då viktigt att man har kontroll över alla påverkande faktorer, så att samma tekniska effekt kan uppnås vid en senare upprepning. God ordning på anteckningar, skisser och laborationsprotokoll är därför att rekommendera om man vill bli en framgångsrik uppfinnare, liksom väl planlagda tester och ett strukturerat utvecklingsarbete. Bra dokumentation kan också ha stor betydelse när en patentansökan ska utarbetas. Som framgår av kapitel 2 Innehållet i en patentansökan, ska den innehålla en mycket detaljerad beskrivning av uppfinningen. Att uppfinna vid köksbordet, det vill säga att göra uppfinningen helt teoretiskt ger mera sällan erforderligt underlag för en genomarbetad patentansökan som ska ge ett brett täckande skydd för alla tänkbara aspekter av uppfinningen. Nyhet Kravet på nyhet innebär att uppfinningen ska skilja sig från allt vad som var känt eller offentligt tillgängligt före den dag då ansökningen lämnades in. Denna samlade kunskap kallar man för teknikens ståndpunkt. 18

19 Med känt eller offentligt tillgängligt menar man allt som har publicerats i skrift eller bild någonstans i världen eller som har framförts muntligt eller utövats på ett sådant sätt att åtminstone en person haft möjlighet att tillägna sig kunskapen. Med utövning menas användning, tillverkning, försäljning eller utbjudande av teknik. All relevant kunskap som var allmänt känd före ansökningsdagen för en patentansökan räknas alltså in i det som kallas teknikens ståndpunkt. Dit hör även sådant som beskrivs i andra patentansökningar som lämnades in vid samma patentverk före den aktuella ansökan även om de blir offentliga först efter den senare ansökans ingivningsdag. Patentansökningar publiceras vanligtvis 18 månader efter inlämningsdagen om sökanden inte begär tidigare publicering. I specialfallet, där två ansökningar som avser samma uppfinning lämnas in under samma dag av olika sökande, får båda patent som löper sida vid sida, om patenterbarhet föreligger gentemot den i övrigt kända tekniken. Nyhetskravet innebär också att uppfinnaren måste hantera sin ännu inte patentsökta uppfinning på ett sådant sätt att den inte oavsiktligt görs allmänt tillgänglig. Uppfinningen anses inte vara ny om det i efterhand kan visas att den före ansökningsdagen har förvarats på ett sådant sätt att åtminstone en person haft möjlighet att studera uppfinningen. Detta hindrar emellertid inte att arbete eller tester på uppfinningen sker i lokaler där anställda eller medarbetare har tillgång till uppfinningen. Det förhindrar inte heller uppfinnaren att kontakta tilltänkta köpare eller exploatörer av uppfinningen före ansökningsdagen. Sådana kontakter bör dock endast ske om information om uppfinningen överlämnas i förtroende och under sekretess, helst med ett underskrivet sekretessavtal se vidare kapitel 12 Kommersiella avtal. På så sätt kan uppfinnaren 19

20 i efterhand visa vad som vid detta tillfälle betraktades som konfidentiell information. Försiktighet är alltså en dygd, något som gäller för hantering av teknisk information i allmänhet och för uppfinningar i synnerhet. Uppfinningshöjd I de flesta fall räcker det inte att uppfinningen anvisar en ny lösning av ett tekniskt problem, den ska dessutom skilja sig väsentligt från vad som var känt före inlämningsdagen. Sådan väsentlig skillnad brukar benämnas uppfinningshöjd. Med uttrycket uppfinningshöjd brukar man mena en problemlösning som inte kan anses vara uppenbar för den genomsnittlige fackmannen inom teknikområdet ifråga. En fackman i patentlagens mening kan allmänt beskrivas som en person som har fullständig kännedom om den aktuella tekniken vid ansökningstillfället har förmåga att utnyttja allt känt material på ett fackmannamässigt sätt för att göra närliggande konstruktioner saknar särskild uppfinningsförmåga. Svårigheten i att göra en objektiv bedömning av uppfinningshöjd är uppenbar. Inom teknikområden med snabb teknisk utveckling är kravet på uppfinningshöjd generellt sett högre än inom stagnerande teknikområden. Om uppfinningen innebär ett tekniskt framsteg eller visar sig ge en överraskande teknisk effekt, kan detta vara ett tecken på uppfinningshöjd även om de medel som utnyttjas ligger nära till hands för fackmannen. Det ska dock sägas att en uppfinning inte måste vara bättre än den kända tekniken, utan det är skillnads- 20

21 kravet som är det viktiga. I sällsynta fall kan kommersiell framgång användas som stöd för uppfinningshöjd. I det fall då en tidigare inlämnad ansökan i samma land som inte publicerats, det vill säga fortfarande hemlighålls i patentverket, ligger mycket nära den egna uppfinningen, räcker det emellertid med mindre skillnad mellan uppfinningen och den tidigare uppfinningen, för att patent ska beviljas. Skyddstid och årsavgifter Skyddstidens längd räknas från ansökningsdagen och sträcker sig som längst 20 år från dagen för inlämning av ansökningen. Skyddstiden för läkemedelspatent kan emellertid förlängas med ytterligare 5 år för att i någon mån kompensera för den utdragna processen för godkännande av nya läkemedel. För att hålla patentet vid liv ska årsavgifter betalas till patentverket i de länder patentet registrerats i. Betalningen av årsavgifter inleds före utgången av år två räknat från ansökningsdagen, och ska betalas även om handläggningen inte är slutförd vid denna tidpunkt. Den första betalningen täcker åren ett till tre, varefter årsavgifterna betalas i förskott med en stigande beloppsskala upp till den tjugonde årsavgiften. När detta skrivs uppgår årsavgiften i Sverige till några hundra kronor under de första åren för att sedan öka upp till åtskilliga tusen kronor vid slutet av patenttiden. Årsavgifternas storlek varierar också kraftigt mellan olika länder. Intrång i patent Detta är ett ämne som i sig är omfattande nog att fylla egna böcker och avhandlingar. Här vill vi endast kort framhålla att när ett patents hindrande verkan ska bedömas är det patentets 21

22 oberoende patentkrav ofta det första patentkravet som i första hand ska bedömas. Intrång förutsätter nämligen att samtliga tekniska särdrag och bestämningar i patentkravet är uppfyllda. Generellt kan sägas att det krävs en ordagrann motsvarighet mellan intrångsföremål och fristående patentkrav för att intrång ska föreligga, även om rättspraxis medger en vidare tolkning av ordalydelsen i patentkravet. Att bli dömd för intrång kan medföra mycket stora konsekvenser för den som begått intrånget. I värsta fall kan företaget gå omkull. Ett av de mest kända internationella fallen är Kodak/Polaroid, där Kodak i USA dömdes att betala 900 miljoner US dollar i skadestånd till Polaroid för att man utnyttjat Polaroids instant camera -teknologi. Kodak fick också lägga ner hela sin verksamhet på instant camera -området. 22

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer Bioteknik och patent Skydda dina idéer Bioteknik och patent Med bioteknik menas tekniska tillämpningar av kunskap om biologiska processer, till exempel i mikroorganismer, växter eller djur. Bioteknik har

Läs mer

Patent Immaterialrätten och marknadsrätten i det digitala samhället, HT 2013. Åsa Hellstadius Affärsrätt, IEI

Patent Immaterialrätten och marknadsrätten i det digitala samhället, HT 2013. Åsa Hellstadius Affärsrätt, IEI Patent Immaterialrätten och marknadsrätten i det digitala samhället, HT 2013 Åsa Hellstadius Affärsrätt, IEI Patenträtt Ett kontrakt mellan uppfinnare och allmänhet Allmänheten (Staten) erbjuder ensamrätt

Läs mer

Patent och (im)materialrätt (GEMA40)

Patent och (im)materialrätt (GEMA40) Patent och (im)materialrätt (GEMA40) Per Mercke LUIS (Lund University Innovation System) 15 februari 2011 LUIS Patent Forsknings resultat Exampel på stöd i en process Idea Project Packaging Company Development

Läs mer

Patent Immaterialrätten och marknadsrätten i det digitala samhället, HT 2013

Patent Immaterialrätten och marknadsrätten i det digitala samhället, HT 2013 Patent Immaterialrätten och marknadsrätten i det digitala samhället, HT 2013 Åsa Hellstadius Affärsrätt, IEI Patenträtt Ett kontrakt mellan uppfinnare och allmänhet Allmänheten (Staten) erbjuder ensamrätt

Läs mer

De flesta framgångsrika uppfinningar och patent börjar med att en idérik person identifierar ett problem och tänker att det här borde gå att lösa på

De flesta framgångsrika uppfinningar och patent börjar med att en idérik person identifierar ett problem och tänker att det här borde gå att lösa på patent Meningen med patent är att stimulera vårt samhälles utveckling alla vinner på att vi kan ta del av och utveckla varandras uppfinningar. Samtidigt får uppfinnarna större möjlighet att tjäna pengar

Läs mer

10 frågor om patent. förverkligaövning

10 frågor om patent. förverkligaövning förverkligaövning 10 frågor om patent En uppfinning är i sig ett allmänt begrepp och kan omfatta varje ny idé på alla möjliga områden. En uppfinning måste däremot, för att kunna beviljas patent, uppfylla

Läs mer

PATENTLAGEN. en kommentar och en jämförelse med EPC och PCT. Bengt G. Nilsson Catarina

PATENTLAGEN. en kommentar och en jämförelse med EPC och PCT. Bengt G. Nilsson Catarina PATENTLAGEN en kommentar och en jämförelse med EPC och PCT Bengt G. Nilsson Catarina Innehåll Förord Förkortningar Inledning - patentlagen i internationell inramning Internationella överenskommelser Pariskonventionen

Läs mer

Att svara på ett tekniskt föreläggande

Att svara på ett tekniskt föreläggande Att svara på ett tekniskt föreläggande Skydda dina idéer Att svara på ett tekniskt föreläggande Din patentansökan har granskats av en patentingenjör. Ett tekniskt föreläggande innebär att PRV vid nyhetsgranskningen

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:56

Regeringens proposition 2006/07:56 Regeringens proposition 2006/07:56 Harmoniserad patenträtt Prop. 2006/07:56 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2007 Fredrik Reinfeldt Beatrice Ask (Justitiedepartementet)

Läs mer

Patent i praktiken. Vinnova/SSF. 6 oktober 2010

Patent i praktiken. Vinnova/SSF. 6 oktober 2010 Patent i praktiken Vinnova/SSF 6 oktober 2010 Bergenstråhle & Lindvall på 1 minut Konsulter inom Intellectual Property Management Vi hjälper innovativa företag att skydda och utveckla värdet på sin kunskap

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 04-165 P.ans. 0201134-4 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad 2009-02-27 efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut, se bilaga 1. Klagande: Data Teamet Umeå HB (sökande) Ombud: Awapatent

Läs mer

2012-04460 2015-04-13. Guide till VINNOVAs villkor om nyttjanderätt

2012-04460 2015-04-13. Guide till VINNOVAs villkor om nyttjanderätt Guide till VINNOVAs villkor om nyttjanderätt Innehåll 1 Inledning... 3 2 Använda en annan parts information för att genomföra ett projekt... 4 2.1 Använda en annan parts projektresultat... 4 2.1.1 Vad

Läs mer

Patenträtt - Introduktion

Patenträtt - Introduktion Immaterialrätt ME2020 Tillfälle 2 Fredag 26 mars 2010 Erik Woodcock Patenträtt - Introduktion Rättsakter Svenska Patentlagen (1967:837) (PL) Patentkungörelsen (1967:838) Lag (1971:1078) om försvarsuppfinningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i patentlagen (1967:837); SFS 2004:159 Utkom från trycket den 15 april 2004 utfärdad den 1 april 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om patentlagen

Läs mer

Immaterialrättslig (IPR) Guide

Immaterialrättslig (IPR) Guide Immaterialrättslig (IPR) Guide 1 Reg.nr: S-000256 Reg.nr: 3750M Titel: Immatrialrättslig (IPR) guide Design: Anders Eurén, Linda Olofsson Publiserad av: Externa relationer/forskning och innovationsservice

Läs mer

JURIDIK FÖR MODEOCH DESIGNFÖRETAG

JURIDIK FÖR MODEOCH DESIGNFÖRETAG JURIDIK FÖR MODEOCH DESIGNFÖRETAG Föreläsning för Mötesplats Mode &Design 22 mars 2007 Niclas Ihrsén Punkter för dagens presentation Immateriella Rättigheter upphovsrätt, varumärken, design/mönster, patent.

Läs mer

Ändringar i patentlagen

Ändringar i patentlagen Lagutskottets betänkande 2005/06:LU32 Ändringar i patentlagen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:189 Ändringar i patentlagen. Propositionen avser frågan om

Läs mer

SERVICEBOK FÖR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

SERVICEBOK FÖR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR SERVICEBOK FÖR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 1 Serviceboken hjälper dig att känna igen ditt företags immateriella tillgångar och att skydda, förvalta och utnyttja ditt kunnande och resultaten av ditt arbete.

Läs mer

Bild: Pixabay/CDJ. Ett litet smakprov

Bild: Pixabay/CDJ. Ett litet smakprov Bild: Pixabay/CDJ Ett litet smakprov ATT SKYDDA SIN UPPFINNING Möjliga immaterialrättsliga skyddsmetoder och Patentkostnadsmodellen Idé Företagshemlighet Bild: Petra Schatter En guide för enskilda uppfinnare

Läs mer

Regionalt innovationsarbete och kluster Tema Immaterialrätt Magnus Hallberg Processum Biorefinery Initiative

Regionalt innovationsarbete och kluster Tema Immaterialrätt Magnus Hallberg Processum Biorefinery Initiative Regionalt innovationsarbete och kluster Tema Immaterialrätt Magnus Hallberg Processum Biorefinery Initiative Magnus Hallberg 1994-1999 Civilingenjör Teknisk Biologi, Umeå Universitet 1999-2004 Doktorand

Läs mer

PATENTFAKTA EN ORIENTERING OM PATENT

PATENTFAKTA EN ORIENTERING OM PATENT WESTPATENT AB PATENTFAKTA EN ORIENTERING OM PATENT Westpatent AB 2014-06-24 1 Innehållsförteckning 1 HUR BÖRJAR MAN OM MAN INTE ÄR VAN VID PATENT, OCH HAR EN UPPFINNING SOM MAN VILL PATENTSKYDDA?. 2 2

Läs mer

Målsättning med föreläsningen. - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten

Målsättning med föreläsningen. - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten Målsättning med föreläsningen - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten - Ni ska kunna avgöra om, varför och hur er affärsidé kan skyddas - Ni ska kunna motivera era slutsatser

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 06-285 P.ans. 0302726-5 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad 2009-03-06 efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut, se bilaga 1. Klagande: LN (sökande) Ombud: Bergenstråhle & Lindvall

Läs mer

Utvecklingsmetodik. Patent

Utvecklingsmetodik. Patent Utvecklingsmetodik Patent I patentavsnittet ingår förutom föreläsningsunderlaget följande broschyrer i form av PDF-dokument från Patent- och Registreringsverket: Söka patent. Det låter svårt Så söker du

Läs mer

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom DESIGN Design som inte är registrerad lever ofta en rättslös tillvaro, fri att kopiera och tillverka. Med den ensamrätt som en registrering innebär behåller du lättare kontrollen över din idé. Form och

Läs mer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer Har du en idé? Vi hjälper dig vidare Skydda dina idéer Välkommen till PRV:s bibliotek PRV:s bibliotek är ett expertbibliotek inom immaterialrätt och patentinformation. Det fungerar som en kanal där allmänheten

Läs mer

Patent- och registreringsverket (PRV)

Patent- och registreringsverket (PRV) Patent- och registreringsverket (PRV) Central myndighet för registrering och information Patent Mönsterskydd (Design) Varumärke Bolag Var finns PRV? Sundsvall Söderhamn Bolagsavd. Varumärkes- & Designavd.

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

Kort om immaterialrätt

Kort om immaterialrätt Kort om immaterialrätt Har du koll på verktygslådan för att stödja affärsidéer? Vill du ha uppslag till diskussioner kring immaterialrätt? 001 - symbolen används för att visa att upphovsrätt (copyright)

Läs mer

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts möjlighet att avge remissvar på Patentlagsutredningens betänkande Ny patentlag, SOU 2015:41.

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts möjlighet att avge remissvar på Patentlagsutredningens betänkande Ny patentlag, SOU 2015:41. Justitiedepartementet Vår referens/dnr: Enheten för immaterialrätt och transporträtt 78/2015 Claes Almberg 103 33 Stockholm Er referens/dnr: Ju2015/3556/L3 2015-09-22 Remissvar Ny patentlag (SOU 2015:41)

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 15-059 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 juni 2016 Klagande ME Ombud: Leif Gustafsson CEGUMARK AB, Box 53047, 400 14 Göteborg SAKEN Patent på Informationssorteringssystem

Läs mer

Patentdata och samhälleligt genomslag. Kristoffer Bäckström Luleå tekniska universitet

Patentdata och samhälleligt genomslag. Kristoffer Bäckström Luleå tekniska universitet Patentdata och samhälleligt genomslag Kristoffer Bäckström Luleå tekniska universitet Vad är ett patent? Ett rättsligt instrument som ger innehavaren rätt att exkludera andra från att använda, tillverka

Läs mer

Lag om ändring av patentlagen

Lag om ändring av patentlagen RSv 170/1995 rd - RP 161/1995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av patentlagen samt vissa lagar som har samband med den Till riksdagen har överlämnats regeringens

Läs mer

Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20.

Vetenskapsrådets synpunkter på Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20. 2008-09-04 Diarienummer 112-2008-6225 Handläggare Håkan Billig Vetenskapsrådet YTTRANDE Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1

Läs mer

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd Patentskydd - Vad är patent? Patent innebär en ensamrätt att utnyttja en uppfinning, en teknisk problemlösning, och gäller generellt i 20 år. Innebörden av patent är att ingen annan får använda uppfinningen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 juni 2011 743/2011 Lag om ändring av patentlagen Utfärdad i Helsingfors den 17 juni 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs i patentlagen

Läs mer

Eftermarknaden juridiska hinder eller möjligheter? Mikael Åström och Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå 6 februari 2013

Eftermarknaden juridiska hinder eller möjligheter? Mikael Åström och Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå 6 februari 2013 1 Eftermarknaden juridiska hinder eller möjligheter? Mikael Åström och Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå 6 februari 2013 Agenda Avtalet och äganderätt till verktyg Konkurrensrätt. Vertikala avtal

Läs mer

We love doing business. Don t you?

We love doing business. Don t you? SynchWakeup IP WeSynch legal services made simpler We love doing business. Don t you? WeSynch is a series of quick, affordable and high quality legal tools for you and your company whether you don t have

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 10-181 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 8 maj 2014 Klagande Svenska bo-produkter AB, 556550-7901 Skräddarebo 3, 330 15 Bor Ombud: Christer Engström Box 2067, 331 02 Värnamo

Läs mer

Amina Lundqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Amina Lundqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Nationella patent på engelska Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 november 2013 Beatrice Ask Amina Lundqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (11) Mål nr 10-110 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 30 september 2013 PARTER Klagande Scania CV AB, 556084-0976 151 87 Södertälje Ombud: Douglas Elliot Scania CV AB, Patentavdelningen

Läs mer

Policy för intellektuella tillgångar skapade vid KTH

Policy för intellektuella tillgångar skapade vid KTH Policy för intellektuella tillgångar skapade vid KTH Denna policy grundar sig på universitetsstyrelsens beslut V-2013-0672 Inledning I en akademisk miljö är intellektuellt skapande, delandet av idéer och

Läs mer

SFIR 30 maj 2016 Rä/sfall från Patentbesvärsrä/en

SFIR 30 maj 2016 Rä/sfall från Patentbesvärsrä/en SFIR 30 maj 2016 Rä/sfall från Patentbesvärsrä/en Patenträ)srådet Anders Brinkman Patentbesvärsrä)en www.pbr.se 1 1 stycket patentlagen Den som har gjort en uppfinning, som kan?llgodogöras industriellt

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Kolster. Våra tjänster. Våra kunder. Vår verksamhetsmodell

Kolster. Våra tjänster. Våra kunder. Vår verksamhetsmodell Kolster. Kolster är en ledande expert på immaterialrätter i Finland. Från oss får du alla tjänster du behöver för att skydda, försvara och utnyttja uppfinningar, formgivning och varumärken. Kolster är

Läs mer

Patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar ***I

Patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar ***I P5_TA(2003)0402 Patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Awapatent. Life Science Day 21/11-2007

Awapatent. Life Science Day 21/11-2007 Awapatent Life Science Day 21/11-2007 Om Awapatent Ett av Europas ledande konsultföretag inom immaterialrätt. Grundat 1897. Huvudkontor i Malmö. Över 300 medarbetare, varav 65% är delägare i företaget.

Läs mer

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1988 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1988 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1988 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar Bilaga 1 155 Bilaga 1 156 Bilaga 1 157 Bilaga 1 158 Bilaga 1 159 Bilaga 1 160 Bilaga 1

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-029

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-029 PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-029 2015-09-21 Till regeringen Justitiedepartementet Ny patentlag (SOU 2015:41) (Ju2015/3556/L3) Patentbesvärsrätten (PBR) lämnar följande yttrande över Patentlagsutredningens

Läs mer

Göteborgs Uppfinnareförenings Utvecklingsstipendium 2011

Göteborgs Uppfinnareförenings Utvecklingsstipendium 2011 Göteborgs Uppfinnareförenings Utvecklingsstipendium 2011 GUF delar i år ut två stipendier på 5000 kr vardera som stöd till uppfinnare för att kunna utveckla sina produkter/tjänster mot kommersialisering.

Läs mer

Lag. om ändring av patentlagen

Lag. om ändring av patentlagen Lag om ändring av patentlagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i patentlagen (550/1967) 65 a, sådan den lyder i lag 1695/1995, ändras 3 och 5, rubriken för 2 kap., 7 1 mom., 44 2 och 5 mom., 48,

Läs mer

Utvecklingsdagar för Sveriges innovationskontor

Utvecklingsdagar för Sveriges innovationskontor VÄLKOMMEN TILL Utvecklingsdagar för Sveriges innovationskontor 10-11 MAJ 2011 På PRV har vi en enkel filosofi att dela med oss av vår kunskap och erfarenhet. Speciellt till dig som arbetar med rådgivning

Läs mer

Immaterialrätt. Jessica Höeg Hassing Malin Wennberg

Immaterialrätt. Jessica Höeg Hassing Malin Wennberg Immaterialrätt Jessica Höeg Hassing Malin Wennberg Agenda Introduktion 09.00-09.30 Patent 09.30-10.30; 10.45-11.15 Varumärke, design, upphovsrätt, 11.15-12.00 Gruppövning/samtal 13.00-13.45; 14.00-14.45

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Patent i EU-domstolen och PBR under 2013. Professor Bengt Domeij Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Patent i EU-domstolen och PBR under 2013. Professor Bengt Domeij Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Patent i EU-domstolen och PBR under 2013 Professor Bengt Domeij Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Court of Justice of the European Union, C-274/11 and C 295/11 Spain and Italy v Council, 16 april

Läs mer

Idébeskrivning. En bra start ökar möjligheterna för att din idé ska förverkligas!

Idébeskrivning. En bra start ökar möjligheterna för att din idé ska förverkligas! Idébeskrivning En bra start ökar möjligheterna för att din idé ska förverkligas! För att en idé ska komma på rätt spår från början är det viktigt att idébäraren har någon att prata med. Någon som har erfarenhet

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Svensk författningssamling SFS_1971:1078 SFS i senaste lydelse Utfärdad: I i ~

Svensk författningssamling SFS_1971:1078 SFS i senaste lydelse Utfärdad: I i ~ Svensk författningssamling SFS_1971:1078 SFS i senaste lydelse Utfärdad: 1971-12-17 I i ~ Lag (1971: 1078) om försvarsuppfilulingar Justitiedepartementet L3 ÄNDRING: Ändringar införda t o m SFS 1993:1407

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT 1 (7) Mål nr 09-091 PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT meddelad i Stockholm den 12 mars 2012 PARTER Klagande Boob AB, 556617-6748 Götgatan 24, 118 46 Stockholm Ombud: Norrtelje Patentbyrå AB Box 38, 761 21 Norrtälje

Läs mer

Ur svensk rättspraxis

Ur svensk rättspraxis Ur svensk rättspraxis 409 Ur svensk rättspraxis 10. Patenträtt. Intrång. Ekvivalenstolkning. Ett patent på en robot för automatisk mjölkning av frigående kor innehöll särdraget därest en förutbestämd tid

Läs mer

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Professor Bengt Domeij IMK, Uppsala universitet Sakrättsligt skydd för licenser Patent kan utmätas och ingå i konkurs.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i patentkungörelsen (1967:838); SFS 2014:435 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Regeringen föreskriver i fråga om patentkungörelsen

Läs mer

LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT

LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT Given i Helsingfors den 10 maj 1991 LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 kap. Allmänna stadganden 1 Den som har gjort en uppfinning eller den till vilken uppfinnarens

Läs mer

Immateriella tillgångar och dess skyddsformer. Jonas Holmqvist 12 oktober 2016, Karlshamn

Immateriella tillgångar och dess skyddsformer. Jonas Holmqvist 12 oktober 2016, Karlshamn Immateriella tillgångar och dess skyddsformer Jonas Holmqvist 12 oktober 2016, Karlshamn Kort om PRV I huvudsak en avgiftsfinansierad myndighet (t.o.m. 2016-12-31) Under Näringsdepartementet PRV i Söderhamn

Läs mer

IP MANUAL UTGIVARE: SU INNOVATION. Immaterialskydd Patent, Design, Varumärke och Upphovsrätt.

IP MANUAL UTGIVARE: SU INNOVATION. Immaterialskydd Patent, Design, Varumärke och Upphovsrätt. IP MANUAL UTGIVARE: SU INNOVATION IP manual, framtagen av SU Innovation, för forskare, studenter och anställda vid Stockholms universitet. Immaterialskydd Patent, Design, Varumärke och Upphovsrätt. Copyright

Läs mer

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9. NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna

Läs mer

PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET

PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET SVERIGE (19) SE (i 2 ) PATENTSKRIFT (i a ) C2 (51) Internationell klass 7 A41D 1/20 (n)524 562 PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET (45) Patent meddelat 2004-08' 24 (41) Ansökan allmänt tillgänglig 2001-08

Läs mer

BEHÖVS ETT EG-PATENT? - en studie av utvecklingen av patenträtten i Europa

BEHÖVS ETT EG-PATENT? - en studie av utvecklingen av patenträtten i Europa BEHÖVS ETT EG-PATENT? - en studie av utvecklingen av patenträtten i Europa Lunds Universitet Institutionen för Juridik Examensarbete 20 p, vt 2000 Handledare: Carl Michael Quitzow Författare: Anna-Karin

Läs mer

Främjar patenträtten den tekniska utvecklingen? Filip Nyman

Främjar patenträtten den tekniska utvecklingen? Filip Nyman JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Främjar patenträtten den tekniska utvecklingen? Filip Nyman Examensarbete i immaterialrätt, 30 hp Examinator: Frantzeska Papadopolou Stockholm, Höstterminen

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Remissyttrande. Sammanfattning

Remissyttrande. Sammanfattning Justitiedepartementet Vår referens: SN Dnr 199/2004 Enheten för immaterialrätt och transporträtt Kanslirådet Carl Josefsson Er referens: Ju2004/6016/L3 Remissyttrande Svensk ståndpunkt om ursprungsangivelser

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1342-08 2008-09-01

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1342-08 2008-09-01 Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1342-08 2008-09-01 Justitiedepartementet Remiss: Patentskydd för biotekniska uppfinningar (SOU 2008:20), (ärendenummer Ju2008/2345/L3) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010 Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010 Ingen försäljning har skett under år 2010 eller i perioden 1 oktober - 31 december 2010. Hyresintäkter och övriga intäkter uppgår till 649 KSEK

Läs mer

Patent i allmän domstol 2012 SFIR:s praxisdag den 15 januari 2013

Patent i allmän domstol 2012 SFIR:s praxisdag den 15 januari 2013 Patent i allmän domstol 2012 SFIR:s praxisdag den 15 januari 2013 Per Josefson, advokat Stockholms tingsrätt 2012 Legro Gartneri A/S./. Svegro AB (intrång och ogiltighet) Välinge Innovation AB./. Pergo

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

1994 rd - RP 103. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av patentlagen

1994 rd - RP 103. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av patentlagen 1994 rd - RP 103 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av patentlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att stadganden som gäller ansökan

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Förbindelse mellan KTH och projektansvarig forskare

Förbindelse mellan KTH och projektansvarig forskare Förbindelse mellan KTH och projektansvarig forskare 1. Bakgrund 1.1 Denna Förbindelse tjänar till att reglera de förutsättningar som gäller för forskare anställda vid KTH som deltar i forskningssammanhang

Läs mer

SEPAF:s (Sveriges Patentbyråers Förening) yttrande avseende Ny lag om företagshemligheter (SOU 2017:45)

SEPAF:s (Sveriges Patentbyråers Förening) yttrande avseende Ny lag om företagshemligheter (SOU 2017:45) Via e-post: ju.l1@regeringskansliet.se YTTRANDE 2017-09-15 Justitiedepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm SEPAF:s (Sveriges Patentbyråers Förening) yttrande avseende Ny lag om företagshemligheter

Läs mer

Provläsning Provläsning

Provläsning Provläsning Min Egobok David Beskow och Cina Staron Provläsning Min EGO -bok Uppsala Publishing House Min Egobok 2009 Författarna och Uppsala Publishing House AB Adress Uppsala Publishing House, Box 2070, 750 02 Uppsala

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

SFIR - Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd

SFIR - Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd SFIR - Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd 2001-01-15 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Remiss: Mönsterutredningens delbetänkande Mönster Form

Läs mer

2.1 Reflectus AB, org nr , nedan kallad Reflectus eller Leverantören.

2.1 Reflectus AB, org nr , nedan kallad Reflectus eller Leverantören. 1(5) Allmänna villkor Anido provkonto 1 Inledning 1.1 Dessa Allmänna villkor beskriver rättigheter och skyldigheter avseende nyttjande av Anido projektstyrning efter registrering av provkonto på https://system.anido.se/signup.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-05-21 ÄRENDENUMMER 835 SÖKANDE WebHotel TjugoFyra AB (org/pers nr 556887-3946) Box 4028 128 04 Bagarmossen INNEHAVARE David E/Evig Webb SAKEN Alternativt

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-47

ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-47 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 26.10.2011 2011/0094(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-47 Förslag till betänkande Raffaele Baldassarre (PE472.334v02-00) Genomförande av ett fördjupat samarbete

Läs mer

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö BESLUT 2006-11-27 Ärendenr. 148 SÖKANDE Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö Ombud: Petter R Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm MOTPART B & M Fuktteknik AB, org.nr.

Läs mer

SFIR uppehåller sig i detta yttrande främst vid de frågor som berörs i avsnitt 7.2-3 i Kommissionsdokumentet.

SFIR uppehåller sig i detta yttrande främst vid de frågor som berörs i avsnitt 7.2-3 i Kommissionsdokumentet. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Remiss: Svensk ståndpunkt om ursprungsangivelser m.m. i samband med genomförandet av Bonn-riktlinjerna om tillträde till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i patentlagen (1967:837); SFS 2014:289 Utkom från trycket den 20 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om patentlagen

Läs mer

Årets patenträttsliga händelser 2015

Årets patenträttsliga händelser 2015 Årets patenträttsliga händelser 2015 IMK 2015 - ÅRETS VIKTIGASTE IMMATERIALRÄTTSLIGA HÄNDELSER ADVOKAT WENDELA HÅRDEMARK SANDART&PARTNERS ADVOKATBYRÅ KB Statistik Stockholms tingsrätt: Inkomna: 25 mål

Läs mer

Affärsplan Innovator Skåne AB

Affärsplan Innovator Skåne AB Fastställd av styrelsen, 2010-02-08 Affärsplan Innovator Skåne AB 1. Identitet Innovator Skåne AB (ISAB) Organisationsnummer: 556747-5164 Skånes universitetssjukhus 221 85 Lund www.innovatorskane.com 2.

Läs mer

Tilläggsskydd till patent (SPC) Praxisutveckling 2013

Tilläggsskydd till patent (SPC) Praxisutveckling 2013 Tilläggsskydd till patent (SPC) Praxisutveckling 2013 SFIRs praxisdag den 15 januari 2014 Louise Jonshammar, jurist Förutsättningarna för tilläggsskydd Artikel 3 i EU-förordning 469/2009 a) Ett giltigt

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET UPPFININGSREGLEMENTE 29.5.2015 PRINCIPER FÖR KOMMERSIALISERING AV FORSKNINGSRESULTAT 9.3.2015 UPPFINNINGSANMÄLNINGAR ÅR 2014

HELSINGFORS UNIVERSITET UPPFININGSREGLEMENTE 29.5.2015 PRINCIPER FÖR KOMMERSIALISERING AV FORSKNINGSRESULTAT 9.3.2015 UPPFINNINGSANMÄLNINGAR ÅR 2014 HELSINGFORS UNIVERSITET UPPFININGSREGLEMENTE 29.5.2015 PRINCIPER FÖR KOMMERSIALISERING AV FORSKNINGSRESULTAT 9.3.2015 57 UPPFINNINGSANMÄLNINGAR ÅR 2014 HELSINGFORS UNIVERSITET UPPFINNINGSREGLEMENTE 29.5.2015

Läs mer

Patentinformation. Förord

Patentinformation. Förord Patentinformation Förord Detta dokument ersätter SIPF:s uppskattade patentmanual som första gången gavs ut 1989 och senast uppdaterades 1997. Sedan 1997 har många lagar och praxis förändrats. SIPF har

Läs mer