RAPPORT TRAFIKANALYS OSTLÄNKEN UPPDRAGSNUMMER Sweco

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT TRAFIKANALYS OSTLÄNKEN UPPDRAGSNUMMER 7001000 2015-10-16. Sweco"

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER TRAFIKANALYS OSTLÄNKEN repo001.docx Sweco

2

3 Beställare Oskar Jonsson, Länstrafiken Sörmland Konsulter Utredningsledare: Martin Sandberg, Sweco Transportsystem AB Utredare, Agnes Kåregård, Sweco Transportsystem AB Utredare, Emil Jansson, Sweco Transportsystem AB Foto framsidan: MÄLAB:s nya fordon, Stadler DOSTO 1 (28) repo001.docx

4 2 (28) repo001.docx

5 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Slutsats 7 3 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar 8 4 Trafikanalys Ostlänken Infrastruktur Trafikering Analysarbetet Resultat Kapacitet Restider Sammanfattning trafikanalys 17 5 De kommersiella förutsättningarna för länets trafik Kommersiell respektive upphandlad tågtrafik Mälabs regionaltågskoncept Förutsättningar för kommersiell regionaltågstrafik i Sörmland 19 6 Risker och möjligheter ur ett Sörmlandsperspektiv Risker Möjligheter 21 7 Nya spår mellan Nyköping och Skavsta? Förutsättningar för tågtrafik mellan Nyköping och Skavsta 24 8 Fortsatt arbete 25 9 Bilagor Bilaga (28) repo001.docx

6 1 Sammanfattning Den här rapporten handlar om Ostlänken och tågtrafik. Med rätt trafik kan Ostlänken bidra till utvecklingen i Sörmland med bl.a. en utvidgad arbetsmarknad och ett stärkt näringsliv. I ett omvänt scenario kan Ostlänkens mest påtagliga effekt bli ett intrång i länets kultur- och naturgeografi. Länets engagemang i planeringen av Ostlänken och dess framtida tågtrafik är därför i allra högsta grad relevant. Planeringsarbetet inför byggandet av de nya stambanorna för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö pågår för fullt. Ostlänken är den del där planeringsarbetet har kommit längst. Trafikverket driver där projekterande utredningar med trafikstart år 2028 som mål. I andra delar av stambanesystemet befinner sig planeringsarbetet i tidigare skeden. För t.ex. sträckorna Jönköping Malmö och Jönköping Borås genomförs åtgärdsvalsstudier. För hela systemet har år 2035 antagits som trafikstart men planeringsläget gör årtalet osäkert. Ändamålet för de nya stambanorna framgår inte i det underlag Trafikverket tagit fram till Sverigeförhandlingen. Det är därmed oklart i vilken situation planeringsarbetet tar sitt avstamp och vilken målbild för samhällsutveckling stambanorna avser att matcha. Trafikverket har dock i de övergripande planeringsförutsättningarna antagit ett trafikeringsscenario 1. Scenariot ska inte på något sätt ses som bindande för framtiden utan endast som ett scenario baserat på Trafikverkets antaganden om bl.a. marknadsutveckling och järnvägens kapacitet. I scenariot antas att de nya stambanorna blir ett i stora delar isolerat system med få kopplingar till befintlig järnväg. Undantaget är in- och utfarterna till Stockholm, Malmö och Göteborg där trafiken kommer att vara mer blandad. Trafikeringsscenarierna för de nya stambanorna innehåller tre olika trafikupplägg. Fjärrtågtrafiken som med få stopp trafikerar ändpunktsmarknaderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Fjärrtågtrafiken antas använda höghastighetståg (320 km/h). Interregional trafik med tåg som antas ha en hastighetsprestanda på 250 km/h. Regional trafik med förhållandevis tät uppehållsbild. Även dessa tåg antas ha en hastighetsprestanda på 250 km/h. Trafikverket har bl.a. använt trafikeringsscenarierna som indata vid kapacitetsanalyser. I kapacitetsanalyserna testas om den antagna trafiken får plats på järnvägen. Avgörande variabler är antal tåg, uppehållsbild och hastighet. Om tågen håller samma hastighet och samma uppehållsbild får många tåg plats (jämför med tunnelbanan i Stockholm). Med olika hastigheter och uppehållsmönster minskar snabbt möjligt antal tåg (jämför med repo001.docx (28) 1 Trafikering med nya höghastighetsbanor Stockholm Göteborg/Malmö. Trafikverket 2015

7 dagens trafik på stambanorna). Resultaten från kapacitetsanalyserna visar att Trafikverkets scenariotrafik kommer att få plats. Resultaten bekräftas även av de analyser vi gjort inom den här utredningen där ett liknande scenario, framtaget av bl.a. Länstrafiken i Sörmland, har analyserats. Kapacitetsutnyttjandet på Ostlänken kommer dock att vara högt vilket innebär att mindre förändringar kan få stora konsekvenser. Om t.ex. fjärrtågtrafiken blir mer omfattande än vad som antagits kommer det snabbt få konsekvenser för regionaltågstrafiken. Våra känslighetsanalyser visar även att en lägre hastighet (200 km/h istället för 250 km/h) ger tidtabellskonflikter med övrig trafik på banan. I dagens järnvägslagstiftning 2 för tilldelning av kapacitet anges kriterier för de tåglägen som järnvägsföretagen söker i den årliga tilldelningsprocessen. Tilldelningskriterierna ska säkerställa ett samhällsekonomiskt effektivt användande av järnvägen. Med den värderingsmodell Trafikverket tillämpar prioriteras i regel snabba fjärrtåg högre än långsammare tåg och regionaltåg. Tilldelningsprocessen har fått kritik från regionala aktörer som bl.a. menar att de dynamiska effekterna som uppstår vid t.ex. arbetspendling inte beaktas. Detta antas ge den samhällsköpta trafiken konkurrensnackdelar i förhållande till den kommersiella trafiken. PWC beskriver på uppdrag av Sverigeförhandlingen de kommersiella förutsättningarna för att driva trafik på de nya stambanorna 3. I rapporten framgår att hög punktlighet och kort restid på ändpunktsmarknaderna kommer att vara avgörande för den kommersiella trafiken. Vidare visar utvecklingen av dagens kommersiella trafik mellan Stockholm och Göteborg att operatörerna (SJ och MTR) prioriterar fler avgångar med korta tåg framför färre avgångar med långa tåg (vilket avviker från Trafikverkets antaganden om framtida trafik). Den kommersiella trafikens utveckling och krav kommer därför med all sannolikhet bli styrande för hur de nya stambanorna utnyttjas. PWC pekar även på den finansiella risken med att köpa höghastighetståg då kapacitet på banan endast kan garanteras ett år i taget. Avskrivningstiden för ett tåg är normalt år. För att skapa en större trygghet föreslås en flerårig tilldelning av kapacitet. Även Sverigeförhandlingen har lyft frågan och avser att utreda de legala förutsättningarna att ändra järnvägslagen. Ur ett regionalt perspektiv kan det vara lämpligt att framföra liknande önskemål. Ett förslag som tidigare varit uppe är funktionell tilldelning av kapacitet 4. Det innebär att banans kapacitet långsiktigt (5-10 år) fördelas mellan olika trafikfunktioner. Inom varje funktion sker sedan tilldelningen av kapacitet i konkurrens. Gränssnittet mellan kommersiell och samhällsköpt trafik är inte helt glasklart. I diskussionen är det viktigt att komma ihåg att de kommersiella aktörerna inte har något samhällsansvar (kopplat till trafikförsörjning) utan i första hand arbetar mot de avkastningskrav deras respektive ägare ställt. Varje avgång och varje uppehåll granskas då ur ett lönsamhetsperspektiv. Den samhällsköpta trafiken har däremot ett tydligare systemansvar där trafiken ska leva upp till en av samhället bestämd servicenivå. Det 2 Järnvägslagen 2004:519 3 Kommersiella förutsättningar för höghastighetståg i Sverige. PWC Tilldelning av tåglägen på Södra stambanan genom Östergötland. Vectura (28) repo001.docx

8 innebär att olika målsättningar avgör hur trafiken planeras. Mälab, dvs Mälardalslänens egen trafikhuvudman, har tydliggjort vilket utbud som kommer att gälla efter år 2017 inom nuvarande TIM-systemet. Trafiken på Nyköpingsbanan kommer att utgå från timmestrafik med förtätning under högtrafik. Underlaget för att driva trafiken på kommersiella grunder anses saknas. För att säkerställa trafiken har därför Mälab beslutat om trafikplikt 5 i syfte att upphandla trafiken. Med Ostlänken ändras förutsättningarna men det är tveksamt om någon kommersiell aktör kommer åta sig att driva en trafik motsvarande Mälabs utan att bindande avtal för trafik och ersättning tecknas. Det innebär att trafiken även i ett mer långsiktigt perspektiv, där de nya stambanorna är fullt utbyggda, med stor sannolikhet måste säkerställas genom trafikplikt och upphandling. Skavsta flygplats finns med som station i Ostlänkenutredningen. Flygplatsen hade i samband med lågprisflygets expansion under 2000-talets första decennium en stark resandeutveckling. Idag har lågpriskonceptet även introducerats på Arlanda (ex. Norwegian och SAS) och tillväxten på Skavsta har nu stannat av och till och med backat. Det innebär att det finns anledning att se över tidigare antaganden om flygplatsen som en framtida regional storflygplats med 6-8 miljoner resenärer per år 6. Kapacitetsbrist på Arlanda, en framtida nedläggning av Bromma och bygget av Ostlänken talar dock för en utveckling av flygplatsen på sikt. Ska Skavsta trafikförsörjas med en frekvent tågtrafik på Ostlänken ser vi två scenarier: Flygplatsen utvecklas till en regional storflygplats med ett mer mångsidigt resande. Utvecklingen måste vara så pass kraftig att resandeunderlaget gör det lönsamt för kommersiella järnvägsoperatörer att stanna vid flygplatsen Spåren via Skavsta kopplas samman med Nyköping (detta ingår inte som förutsättning i Trafikverkets pågående utredning) vilket skulle möjliggöra ett trafikupplägg som stannar vid båda stationerna. Det innebär att Skavsta kan trafikförsörjas av den regionala samhällsköpta trafiken Den här utredningen har fokuserat på förutsättningarna på Ostlänken och delsträckan Järna Norrköping. Järnvägen är dock ett trafiksystem där varje enskild del påverkar och påverkas av helheten. För Sörmland är trafik och infrastruktur norr om Järna av särskilt intresse. Trafikverkets kapacitetsanalyser visar att sträckan Järna Flemingsberg kommer att bli en flaskhals när de nya stambanorna är utbyggda. Det innebär att sträckan kommer att bli styrande för trafiken på Ostlänken. Under hösten 2015 avser Trafikverket att studera spårdragning och kostnad för ytterligare två spår från Järna och norrut. Länstrafiken i Sörmland bör följa utredningen och påpeka betydelsen av tillräcklig kapacitet för att säkerställa framtida regionaltågstrafik. Ytterligare en viktig fråga som legat utanför utredningens fokus är samordning av den samhällsköpta trafiken längs hela Ostlänkenstråket, Linköping Stockholm. Länen i stråket kommer att ha olika behov och därmed ställa olika kraven på trafiken. Arbetet 5 Trafikeringsplikt. När samhället bedömer att kommersiell trafik inte kan säkerställa den efterfrågade trafiken beläggs en sträcka eller linje med trafikplikt. Därefter upphandlas trafiken för att säkerställa efterfrågad servicenivå 6 Vectura, Funktionsanalys Skavsta (Beställare: Regionförbundet i Sörmland) 6 (28) repo001.docx

9 med att ta fram en gemensam trafikeringsbild bör därför inledas. Utöver trafikens omfattning bör arbetet tydliggöra trafikens ändamål, kostnad, kostnadsfördelning och subventioneringsbehov. 2 Slutsats Vår bedömning är att en regional tågtrafik i nivå med länsaktörernas målbild för Ostlänken inte kommer att bära sig rent kommersiellt. Trafiken måste därför upphandlas. Det innebär att länen i Ostlänkenstråket samordnat måste tydliggöra vilken trafik som efterfrågas och hur kostnadsansvaret ska fördelas. Våra trafikanalyser visar att kapacitetsutnyttjandet på Ostlänken kommer att bli högt när det nya stambanesystemet är fullt utbyggt (år 2035). Tågtrafiken, i de scenarier Trafikverket och länsaktörerna i Sörmland tagit fram för Ostlänken, kommer dock att få plats men marginalerna/flexibiliteten i trafiken blir liten. Verkligt antal tåg och fördelningen mellan olika trafikfunktioner (t.ex. fjärrtåg och regionaltåg) kan komma att se annorlunda ut. Dagens regelverk för tilldelning av kapacitet samt den utveckling vi ser idag för den långväga trafiken mellan Göteborg och Stockholm talar för en mer omfattande kommersiell trafik än vad trafikeringsscenarierna utgår från. Det innebär att utrymmet för den regionala samhällsköpta trafiken kan krympa snabbt. De måltal (turtäthet och restider) som de regionala aktörerna identifierat blir därmed svåra att nå. Förutsättningarna för den kommersiella trafiken har dock ifrågasatts och det finns de som menar att resandeunderlaget i Sverige är för litet för att motivera en omfattande fjärrtågtrafik med höghastighetståg och de investeringar i tåg det förutsätter. Förutsättningarna för regionaltågstrafiken på de nya stambanorna måste därför ses som osäkra. Sörmland (Länstrafik, Regionförbund och kommuner) bör därför arbeta för att: Tydliggöra det regionala trafikutbudet i hela Ostlänkenstråket. Detta bör ske i samarbete med övriga län i stråket Lyfta frågan om mer långsiktiga garantier för kapacitetstilldelning 7 (28) repo001.docx

10 3 Inledning 3.1 Bakgrund I Trafikverkets regi pågår planeringsarbetet inför byggandet av Ostlänken. Byggstart finns med i den nationella planen ( ) och färdigställande är beräknat till år Parallellt har den s.k. Sverigeförhandlingen fått Regeringens uppdrag att utreda, analysera, och förhandla fram ett förslag till genomförande och finansiering av en fullständig utbyggnad av nya stambanor mellan Stockholm - Göteborg/Malmö. Arbetshypotesen är att stambanorna i sin helhet ska vara klara till år 2035, dvs ett antal år efter det att Ostlänken är klar. Frågetecken kring framtida efterfrågan, tillgänglig kapacitet och regelverk gör att det finns en stor osäkerhet kring vilken trafik som kommer att trafikera de nya stambanorna. Trafikverket har tagit fram trafikeringsscenarier för Ostlänken samt för hela det nya stambanescenariot. Regionförbundet Sörmland, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet och kommunerna Trosa och Nyköping har tagit fram en målbild för regional trafik för år Scenarierna behöver analyseras vidare avseende bl.a. kapacitet och marknadsförutsättningar för att tydliggöra risker och möjligheter med framtida regional trafik. 3.2 Syfte Uppdraget syftar till att tydliggöra förutsättningarna för regional tågtrafik genom Sörmland på Ostlänken. 3.3 Avgränsningar Utredningens tidtabellanalyser avgränsas till sträckan Järna Norrköping. Trafikuppläggen som ingår i analyserna omfattar dock längre sträckor. Det innebär att osäkerheter kring möjliga trafikupplägg kvarstår. Det gäller kanske framförallt sträckan Järna - Stockholm där samtliga fjärr- och regionaltåg från tre banor (Svealandsbanan, Västra stambanan och Ostlänken) ska samsas om utrymmet. 4 Trafikanalys Ostlänken 4.1 Infrastruktur Ostlänken är planerad att vara en dubbelspårig höghastighetsjärnväg för hastigheter upp till 320 km/h mellan Järna (Gerstaberg) och Linköping. Hastigheten kommer att vara lägre nära Norrköpings station på grund av spårgeometrin. Anslutningar till övriga banor är planerade i Järna, Norrköping och Linköping enligt järnvägsutredningen, se Figur 1. Nyköping kommer att anslutas via en enkelspårig bibana som ansluter till huvudbanan väster och öster om Nyköping. Kopplingen mellan de två banorna kommer enligt nuvarande planer att vara planskild och växlarna kommer att vara byggda för höga 8 (28) repo001.docx

11 hastigheter. Detta för att inte på- och avfart på huvudbanan ska ta extra kapacitet i anspråk. Det är även möjligt att bibanan till Nyköping kommer att ansluta till den befintliga Nyköpingsbanan. Detta då Nyköpingsbanan nämns som en möjlig korridor för godstrafik efter 2028, i en rapport om de nya stambanorna från Trafikverket 7. Planerade stationer längs sträckan är Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Norrköping och Linköping. Stationerna är tänkta att vara 4-spårsstationer förutom Nyköping som är tänkt att vara en 3- spårsstation. I denna studie har även en spårförbindelse mellan Nyköping och Skavsta lagts till baserad på enklare mätningar och har uppskattas till att vara ca 9 km lång och ha en tillåten hastighet på 160 km/h. Anslutningen har byggts enligt Figur 8 för att möjliggöra genomgående trafik. Figur 1 Schematisk bild av Ostlänken 4.2 Trafikering Två stycken trafikeringsscenarier har analyserats i rapporten, det första när Ostlänken är färdigbyggd och det andra när hela höghastighetsnätet är färdigt. Trafikeringen bygger på Trafikverkets scenario för de nya stambanorna och har sedan utvecklats vid ett sammanträde mellan tjänstemän från Regionförbundet Sörmland, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet och kommunerna Nyköping och Trosa i april 2015, se Figur 2 Trafikeringen skiljer sig åt mellan de två scenarierna för fjärrtågen (lila) som ökar med 30 stycken tåg per dygn och riktning. Det har antagits att det kommer att gå sex stycken höghastighetståg per riktning och timme under maxtimmen för scenario 2 (2035), tre stycken Stockholm-Malmö och omvänt samt tre stycken Stockholm-Göteborg och omvänt. I scenario 2b har en känslighetsanalys gjorts där regional- och insatstågen har 7 Nya stambanor mellan Stockholm-Göteborg/Malmö - Trafikverket 9 (28) repo001.docx

12 en maxhastighet på 200 km/h istället för 250 km/h för att undersöka flexibiliteten på den berörda sträckan. I analysen har insatstågen vänt i Nyköping. Scenario 1 Endast Ostlänken färdigbyggd Scenario 2a Hela höghastighetsnätet färdigbyggt Scenario 2b Hela nätet färdigbyggt med 200 km/h-fordon för regional- och insatstågen De olika tågtyperna som har antagits för Ostlänken är följande: Fjärrtåg trafikerar Stockholm Göteborg/Malmö med få stopp Interregionaltåg trafikerar större stationer mellan exempelvis Stockholm Jönköping Regionaltåg trafikerar mindre stationer och kortare sträckor, exempelvis Stockholm Norrköping/Linköping Insatståg kompletterar regionaltågen under högtrafik Figur 2 Målbild 2030 för trafikförsörjning utmed Ostlänken med antal tåg per riktning och dag 4.3 Analysarbetet Kapacitetsanalyserna har gjorts i simuleringsprogrammet RailSys där Trafikverkets modell av Ostlänken användes. Modellen är förhållandevis detaljerad med lutningar och hastighetsbegränsningar för den framtida banan. Olika fordonstyper har använts i de olika scenarierna. I det första scenariot där endast Ostlänken är färdigbyggd har det antagits att alla fordonen har en maxhastighet på 200 km/h. Detta motiveras med att operatörerna troligtvis inte kommer vilja köpa in höghastighetståg för fjärrtågstrafik när endast en del av höghastighetsnätet är färdigbyggt, utan att de väntar tills hela nätet är utbyggt och därmed kan utnyttja fordonens hastighet fullt ut. Vad gäller interregional- och regionaltågen motiveras ett 10 (28) repo001.docx

13 användande av 200-fordon med att de troligtvis kommer att vilja använda befintliga fordon så länge som möjligt. Till exempel har de fordon som Mälab håller på att köpa in en maxhastighet på 200 km/h och avsikten är att använda dem för att trafikera Ostlänken 8. När sedan hela nätet (2035) är utbyggt förväntas fjärrtågen ha en maxhastighet på 320 km/h och interregional- och regionaltågen en hastighet på 250 km/h. Slutligen gjordes styva tidtabeller 9 för de olika scenarierna för att få en bild av den tillgängliga kapaciteten i maxtimmen. I scenario 2 där det antas gå sex stycken fjärrtåg per riktning i maxtimmen, har tre olika tidtabellsalternativ gjorts för att belysa de olika situationer som kan uppstå, då det i dagsläget är upp till operatörerna att ansöka om de tåglägen de vill använda. De tre olika tidtabellsalternativen förklaras nedan: Tidtabellsalternativ 1 Fjärrtågen går jämnt utspridda över maxtimmen d.v.s. ett tåg var 10:e minut. Tidtabellsalternativ 2 Fjärrtågen går i kolonn om två tåg. Tidtabellsalternativ 3 Fjärrtågen går i kolonn om tre tåg. Tidtabellerna är lagda så att snabbtågen har fått högsta prioritet och att regional- och interregionaltågen har fått anpassats till dem, dock med styva tidtabeller. Uppehållstiderna för de berörda stationerna är satta till följande: Vagnhärad 60 sekunder Skavsta 60 sekunder Nyköping 90 sekunder 8 Ahlberg, Mälab, Styv tidtabell. Att tågen går regelbundet vid samma minuttal varje timme, halvtimme osv. 11 (28) repo001.docx

14 Scenario 1 (2028) Scenario 2a (2035) Scenario 2b (2035) Infrastruktur Ostlänken Hela nätet Hela nätet Antal tidtabellsalternativ Fordon -Fjärrtåg 200 km/h 320 km/h 320 km/h -Interregionaltåg 200 km/h 250 km/h 250 km/h -Regional- och insatståg 200 km/h 250 km/h 200 km/h Antal per riktning och dygn -Fjärrtåg Interregionaltåg Regionaltåg + Insatståg Antal tåg i maxtimmen Tabell 1 Sammanfattning av de tre scenarierna 4.4 Resultat Kapacitet För att belysa kapacitetsbegränsningarna på Ostlänken har grafiska tidtabeller 10 använts för de olika tidtabellsalternativen (alla grafiska tidtabeller finns med som bilaga). Alla tidtabeller är styva. Scenario 1 Enbart Ostlänken I scenario 1 har alla tåg samma hastighet och tidtabellen blir därmed homogen och inga förbigångar 11 är nödvändiga. Detta innebär att kapaciteten blir hög på sträckan och att det finns utrymme för fler tåg. repo001.docx (28) 10 Grafisk tidtabell. Är ett sträcka/tid-diagram för en specifik sträcka där alla tåg är inritade i form av linjer. 11 Förbigång. Att ett långsammare tåg passeras av ett snabbare tåg vid en station och innebär att det långsammare tåget behöver stanna längre vid stationen än vad som är nödvändigt och därmed förlängs restiden

15 Figur 3 Grafisk tidtabell för scenario 1 under maxtimmen Scenario 2 - Hela höghastighetsnätet färdigbyggt Då det i scenario 2 blir betydligt mycket mer trafik jämfört med scenario 1 och även hastighetsskillnader tågen emellan, blir kapacitetsläget mer ansträngt. Trots detta ryms all antagen trafik i de olika tidtabellsalternativen, om än med liten marginal. Det mest ansträngda fallet uppstår i tidtabellsalternativ 1 där fjärrtågen är jämnt utspridda, vilket innebär att luckorna som övriga tåg kan använda sig av blir korta och kräver förbigångar. Just detta alternativ är antagligen det mest realistiska då operatörerna troligtvis inte kommer att vilja köra i kolonn med sina konkurrenter. I Figur 4 visas den grafiska tidtabellen för scenario 2a med utspridda fjärrtåg. De två svarta cirklarna visar de förbigångar som behöver göras vid Vagnhärad, vilka förlänger restiden med tre minuter för regionaltåget. Detta moment ökar störningskänsligheten i systemet då regionaltåget måste invänta fjärrtåget. Skulle fjärrtåget vara försenat kommer regionaltåget bli ståendes vid stationen för att invänta fjärrtåget. Den grå cirkeln visar på ytterligare en känslighet i tidtabellen, att fjärrtåget nästan hinner ikapp regionaltåget i Norrköping. Om regionaltåget skulle vara försenat blir även fjärrtåget försenat. 13 (28) repo001.docx

16 Figur 4 Grafisk tidtabell för scenario 2a med utspridda fjärrtåg Även vid kolonnkörning av fjärrtåg uppstår en störningskänslig tidtabell som kan ses i Figur 5, där fjärrtågen, som i Figur 4, nästan hinner ikapp regionaltåget strax innan Norrköping. Fjärrtågen kan därmed behöva sakta in ifall regionaltåget är försenat. Figur 5 Grafisk tidtabell för scenario 2a med kolonnkörning om 3 fjärrtåg I scenario 2b där regionaltågen har en maxhastighet av 200 km/h så uppstår det tidtabellskonflikter mellan regionaltåget och fjärrtåget strax innan Norrköping, se Figur (28) repo001.docx

17 Figur 6 Grafisk tidtabell för scenario 2b med kolonnkörning om 3 fjärrtåg och regionaltåg med 200 km/h 4.5 Restider För att ge en överskådlig bild av restiderna för de olika tågtyperna, redovisas dessa i form av tidtabeller. Tidtabellerna är indelade i regional-, interregional- och fjärrtåg. De visar de olika restiderna för de två olika scenarierna, de tre olika tidtabellsvarianterna samt med en utbyggd spårförbindelse från Nyköping till Skavsta. Restiderna är beräknade ifrån Stockholm med antagandet att restiderna mellan Stockholm till Södertälje Syd är desamma som idag för motsvarande tågtyper. I Tabell 2 visas restiderna för regionaltågen och det kan konstateras att restiderna endast förändras marginellt mellan de olika tidtabellstyperna och även mellan olika hastigheter på fordonen. Det senare förklaras av att sträckorna är så pass korta mellan stationerna att effekten av en högre hastighet blir marginell. Skillnader blir det däremot vid en jämförelse mellan dagens restider och de blir större ju längre bort från Stockholm stationen ligger. Restiderna blir ca 30 minuter till Vagnhärad, ca 50 minuter till Nyköping och ca 70 minuter till Norrköping. Vidare kan ses att med en förbindelse mellan Nyköping och Skavsta skulle restiden stationerna emellan bli runt 8 minuter. 15 (28) repo001.docx

18 Regionaltåg Fordon 200 km/h 250 km/h 200 km/h 250 km/h Bana Nyköping- Idag Scenario 1 Scenario 2a Scenario 2b Skavsta km Tidtabellalt. Utspridd Kolonn 2st Kolonn 3st Utspridd Kolonn 2st Kolonn 3st 0 fr Stockholm 00:00 00:00 00:00 00:00 00:00 00:00 00:00 00:00 00:00 15 fr Flemingsberg 00:11 00:11 00:11 00:11 00:11 00:11 00:11 00:11 00:11 36 fr Södertälje Syd 00:22 00:22 00:22 00:22 00:22 00:22 00:22 00:22 00:22 65 t Vagnhärad 00:38 00:32 00:31 00:31 00:31 00:32 00:32 00:32 00:31 65 fr Vagnhärad 00:43 00:33 00:35 00:32 00:32 00:36 00:33 00:33 00: t Nyköping C 01:05 00:48 00:51 00:48 00:48 00:51 00:48 00:48 00: fr Nyköping C 01:07 00:49 00:52 00:49 00:49 00:52 00:49 00:49 00:49 t Skavsta :57 fr Skavsta : t Norrköping 01:45 01:09 01:10 01:08 01:08 01:12 01:09 01:09 01:16 Tabell 2 Tidtabell för regionaltåg För de interregionala tågen, Tabell 3, finns i dagsläget inga liknande tåg på den berörda sträckan och därför kan ingen jämförelse med dagens restider göras. Som i fallet med regionaltågen är det marginella skillnader i restider mellan de olika tidtabellsalternativen även ifall de skulle köras i 200 km/h jämfört med 250 km/h. Med dessa tåg skulle Skavsta nås på strax under 40 minuter från Stockholm och Norrköping på under timmen. Fordon 200 km/h Interregional 250 km/h Scenario 1 Scenario 2 km Tidtabellsalt. Utspridd Kolonn 2st Kolonn 3st 0 fr Stockholm 00:00 00:00 00:00 00:00 15 fr Flemingsberg fr Södertälje Syd 00:18 00:18 00:18 00:18 65 t Vagnhärad fr Vagnhärad t Nyköping C fr Nyköping C t Skavsta 00:40 00:38 00:38 00:38 fr Skavsta 00:41 00:41 00:39 00: t Norrköping 00:59 00:58 00:56 00:56 Tabell 3 Tidtabell för interregionaltåg 16 (28) repo001.docx

19 För fjärrtågen, Tabell 4, blir det stora restidsvinster mellan Stockholm och Norrköping detta beroende på den kortare sträckan som Ostlänken medför och den högre hastigheten. Tidsvinsten blir som mest 27 minuter jämfört med dagens läge. Fjärrtåg Fordon 200 km/h 200 km/h 320 km/h Idag Scenario 1 Scenario 2 km via Katrineholm 0 fr Stockholm 00:00 00:00 00:00 15 fr Flemingsberg fr Södertälje Syd t Vagnhärad fr Vagnhärad t Nyköping C fr Nyköping C t Skavsta fr Skavsta t Norrköping 01:11 00:56 00:44 Tabell 4 Tidtabell för fjärrtåg 4.6 Sammanfattning trafikanalys Ur kapacitetssynpunkt kommer det att finnas plats för den antagna trafikeringen i båda huvudscenarierna (1 och 2a), dock kommer tidtabellen vara störningskänslig i scenario 2a när hela höghastighetsnätet är färdigbyggt. Dock kommer det förekomma tidtabellskonflikter ifall regionaltågen skulle trafikeras med 200 km/h-fordon. Vidare kommer situationen, framförallt norr om Järna men även söder om Norrköping att påverka kapaciteten på den studerade sträckan. Det kan medföra att regionaltågen inte kan ha styva tidtabeller eller att de tvingas till långa uppehåll vid stationer för att där bli förbigångna av snabbare tåg. Vad gäller restiderna påverkas de marginellt för interregional- och regionaltågen oavsett om de använder sig av fordon med en maxhastighet av 200 eller 250 km/h. Dock kan hastigheten ha en större påverkan på längre sträckor. En spårförbindelse Nyköping-Skavsta skulle innebära en restid mellan stationerna på ca 8 minuter och förlänga restiden Stockholm-Norrköping med lika lång tid. 5 De kommersiella förutsättningarna för länets trafik Var gränsen går mellan framtida samhällsköpt och kommersiellt självgående trafik avgörs av bl.a. marknadsunderlag och krav på servicenivå. Med dagens kollektivtrafiklagstiftning kan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna lägga trafikeringsplikt på en sträcka när de anser att det inte finns tillräcklig kommersiell bärkraft för att säkerställa den servicenivå (t.ex. turtäthet) som efterfrågas. På dessa sträckor försämras förutsättningarna för att driva parallell kommersiell tågtrafik. Förutsättningarna för kommersiell regionaltågstrafik i Sörmland är alltså beroende av resandeunderlaget, både dess storlek och karaktär samt eventuell konkurrens av subventionerad trafik. Vilken typ av tågtrafik som är bäst lämpad beror i grund och botten 17 (28) repo001.docx

20 på vilka syften och mål man avser att uppfylla, det vill säga vilken slags service trafiken ska erbjuda. 5.1 Kommersiell respektive upphandlad tågtrafik Kommersiell tågtrafik bedrivs på marknadsmässiga grunder. Varje tågsträcka och dess uppehållsmönster utvärderas ur ett lönsamhetsperspektiv. Jämfört med den upphandlade trafiken kännetecknas den kommersiella av färre stopp, kortare restid och högre komfortkrav. För att utnyttja fordonen eftersträvas en jämn beläggning över dygnets avgångar. Detta är svårt att uppnå på sträckor med hög andel pendlingsresor, då dessa ger en sned belastning över dygnet. Trafiken riktas därför i högre utsträckning mot sällanresenärer än arbetspendlare. Idag är det främst fjärrtågtrafiken som drivs kommersiellt, vilken i huvudsak nyttjas för tjänste- och fritidsresor. Den samhällsköpta trafiken kännetecknas istället av hög turtäthet, styva tidtabeller och högre andel resenärer med periodkort. Trafiken är en viktig komponent i arbetet med att skapa en välfungerande, förstorad arbetsmarknadsregion genom att den underlättar pendling med kollektivtrafik. Enkelhet och förutsägbarhet för resenärerna eftersträvas. Genom att upphandla trafiken kan ett grundutbud över tid garanteras, även om utbudet inte kan motiveras ur ett kommersiellt perspektiv. Subventionering av trafiken möjliggör en högre turtäthet med avgångar även på de tider som har sämre beläggning, så som tidig morgon och sen kväll. 5.2 Mälabs regionaltågskoncept De senaste åren är det framförallt den regionala tågtrafiken som ökat i Sverige. Denna är i stor utsträckning samhällsköpt. Andelen upphandlad trafik är emellertid högre i exempelvis Västra Götalandsregionen och Skåne än i Mälardalslänen. I dessa regioner har även resandet ökat mer (5-8 % per år) än det gjort i Mälardalen och Östra Mellansverige (2 % per år) 12. För att uppfylla målet om en utvidgad arbetsmarknadsregion och ökad kollektivtrafikandel har därför bedömningen gjorts att ett förbättrat utbud av upphandlad trafik kommer att krävas framöver. Mälab har fattat ett beslut om allmän trafikplikt i syfte att upphandla trafiken i regionen 13. Målet är att skapa ett sammanhållet regionaltågssystem som är enkelt och överblickbart för resenären. Man eftersträvar en långsiktighet i trafikeringen och beslutet om allmän trafikplikt gäller därför fram till Från och med 2017, när Citybanan öppnar, kommer regionaltågsutbudet vara 30 % större än idag 14. Mälab planerar att teckna bindande avtal med järnvägsföretag som mot ersättning ska garantera ett definierat minimiutbud. Graden av subventionering är inte fastlagd, utan beror på vad som krävs för att ett företag ska åta sig att trafikera aktuell sträcka. Som det ser ut idag beräknar Mälab att deras kostnader för den samhällsköpta trafiken kommer att fördubblas 18 (28) 12 Ahlberg, Mälab, Här avses de sex län som är delägare i Mälab: Stockholms län, Uppsala län, Örebro län, Sörmlands län, Västmanlands län, Östergötlands län. 14 Ahlberg, Mälab, repo001.docx

21 jämfört med dagens. Grundutbudet kommer bestå av timmestrafik i ett antal definierade reserelationer, med insatståg i högtrafik. För trafiken i Sörmland stämmer Mälabs planerade koncept överens med den trafikering som utretts i trafikanalysen i denna rapport. Nyköping och Vagnhärad omfattas alltså av Mälabs beslut om allmän trafikplikt från 2017, som då kommer att gälla trafiken på Nyköpingsbanan. Efter att Ostlänken är färdig planerar Mälab att flytta över trafiken dit. Hög turtäthet med styva tidtabeller och ett garanterat grundutbud kommer att prioriteras framför kortare restid. 15 Man avser även att införa en enhetlig Mälardalstaxa som kommer att gälla oavsett val av kollektivtrafikslag inom regionen. Därigenom vill man ytterligare förenkla resandet över länsgränserna. Ett sådant system kan emellertid fungera som en barriär för kommersiella aktörer att komma in på marknaden. 5.3 Förutsättningar för kommersiell regionaltågstrafik i Sörmland Sörmland är ett relativt glesbefolkat län med få större orter. Andelen utpendling mot Stockholm är stor. Regionaltågsträckan Norrköping-Nyköping-Stockholm är inte lönsam idag och bedömning har gjorts att den även framöver behöver subventioneras för att ett basutbud med timmestrafik ska kunna erbjudas. Om en tågsträcka är företagsekonomiskt lönsam eller inte beror, som tidigare nämnts, både på antalet resenärer och på typen av resenär. Många arbetspendlare som reser i rusningstrafik med periodkort räcker i regel inte för att ge lönsamhet. Sträckan Uppsala Stockholm är ett sådant exempel, som trots ett stort resandeunderlag knappt är kommersiellt bärkraftig på grund av att beläggningen över dygnet är ojämn samt att sträckan är för kort. I ett scenario med allmän trafikplikt fram till 2029 bedömer vi möjligheterna att driva regionaltågstrafik på kommersiella grunder som små, även efter att Ostlänken öppnat Resandeunderlaget kommer med största sannolikhet vara för litet för att kommersiella aktörer ska kunna konkurrera med den samhällsköpta trafiken. Enligt resandeprognoser från Mälab förväntas en ökning med 50 % av antalet resenärer på sträckan Nyköping-Stockholm (2012 jämfört med efter 2020 när nytt stomnätskoncept hunnit etableras) 16. Dessa siffror är dock osäkra och en fortsatt stor andel pendlare kan antas. Detsamma gäller de prognoser som gjorts inom Sverigeförhandlingen. Även där är andelen pendlare som reser från Nyköping och Vagnhärad stor. Med tanke på rådande trend med ökad specialisering på arbetsmarknaden, större arbetsmarknadsregioner och mer pendling är det inte troligt att andelen arbetsresor kommer minska, snarare tvärtom. När resenärer vant sig vid ett upphandlat trafiksystem, med dess prisbild och turutbud, kommer det vara svårt att gå över till kommersiell trafik och ett helt marknadsanpassat utbud. Att välja ett kommersiellt tåg framför ett som bedrivs med subventionering kräver rimligtvis stora mervärden såsom högre komfort och avsevärt kortare restid. Med det höga kapacitetsutnyttjande som förväntas råda på Ostlänken, framförallt när hela 15 Ahlberg, Mälab, Ahlberg, Mälab, (28) repo001.docx

22 höghastighetsnätet är utbyggt, är möjligheterna att ytterligare förkorta restiden mellan exempelvis Nyköping och Stockholm små. För att upphandlad trafik ska kunna övergå i en kommersiell driftsform krävs vissa förutsättningar enligt tidigare erfarenheter 17. Ingen konkurrens från andra kollektivtrafikslag eller samhällsköpt trafik bör förekomma och bilen bör uppfattas som ett mindre attraktivt alternativ. Under etableringsfasen kan stöttning krävas, både ekonomisk och vad gäller informationsspridning. Ett avtal med den regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKTM, med ett successivt minskat stöd skulle kunna vara en sådan metod. Att låta regionaltågstrafiken övergå till kommersiella aktörer innebär dock ett risktagande. Det går inte att garantera ett långsiktigt minimiutbud, vilket kan få negativa konsekvenser för etablerade pendlingsmönster. Det finns inga incitament för marknaden att nå regionala pendlingsmål om den trafik som det kräver inte är lönsam. När det gäller funktionella krav i form av sittplatskapacitet och turtäthet har bedömning gjorts att de prognoser som finns att tillgå idag är alltför osäkra för att ge underlag för långsiktig kravställning. 6 Risker och möjligheter ur ett Sörmlandsperspektiv Utifrån vår analys av förutsättningarna för regionaltågstrafik i Sörmland har ett antal risker och möjligheter identifierats. 6.1 Risker Skulle den kommersiella, långväga trafiken utvecklas kraftigt i Ostlänkenstråket finns risken att kapacitetsutrymmet för det önskade regionaltågsutbudet minskar. Med de prioriteringskriterier som Trafikverket idag använder vid tilldelning av tåglägen värderas i regel snabba fjärrtåg högre än långsammare regionaltåg. PWC har på uppdrag av Sverigeförhandlingen 18 utrett de kommersiella förutsättningarna att driva trafik på de nya stambanorna. Deras slutsats är att det framförallt är snabba tåg mellan ändpunktsmarknaderna som ha stor potential att ge god lönsamhet. I ett sådant scenario bedöms risken som stor att regionaltågstrafiken får stå tillbaka, i alla fall med dagens järnvägslagstiftning 19 och värderingsmodell vid kapacitetstilldelning. Järnvägen är ett starkt kopplat system där varje delsträcka påverkar och påverkas av systemet i sin helhet. Även om kapaciteten på Ostlänken skulle vara tillräcklig kan trängsel på angränsande banor få negativa konsekvenser för regionaltågstrafiken. Det är framförallt kapacitetsbrist på Grödingebanan norr om Järna som bedöms utgöra en risk för Sörmlandstrafiken. Skulle inga åtgärder vidtas, utöver redan planerade, kommer Grödingebanan bli begränsande i ett långsiktigt perspektiv Mälab avser att köpa nya tåg, med leverans Tågen som beställs kommer att ha en hastighetsprestanda på 200 km/h och det är sannolikt är det dessa tåg Mälab 20 (28) 17 Framtidens regionaltågstrafik i Mälardalen, Transrail, Kommersiella förutsättningar för höghastighetståg i Sverige. PWC Järnvägslagen 2004:519 repo001.docx

23 kommer att använda på Ostlänken. Det innebär att hastighetsskillnaden mot höghastighetstågen kommer att bli större än vad Trafikverket förutsatt i sina kapacitetsanalyser (Trafikverket har utgått från att de regionala tågen klarar av 250 km/h). Belastningen på infrastrukturen kommer därmed att öka ytterligare. Med gällande prioriteringskriterier vid tilldelning av kapacitet kan det leda till att regionaltågen tvingas till anpassningar för att inte hamna i vägen för den snabbare fjärrtågstrafiken. Ytterligare en risk som identifierats är kraftigt höjda banavgifter. Detta skulle innebära ökade kostnader för den uppköpta trafiken med svårighet att upprätthålla önskat utbud som följd och även ytterligare trösklar för kommersiella aktörer att etablera sig på marknaden. 6.2 Möjligheter Ett sätt att försöka minska osäkerheterna vad gäller kapacitetstilldelningen är att arbeta för mer långsiktiga garantier för kapacitet. Med en förändrad järnvägslagstiftning skulle exempelvis fleråriga ramavtal för kapacitet kunna upprättas. Ett annat alternativ, som tagits upp tidigare 20, är funktionell tilldelning av kapacitet. Med det menas att järnvägssträckans kapacitet långsiktigt (5-10 år) fördelas mellan olika trafikfunktioner. Inom varje funktion sker sedan tilldelningen av kapacitet i konkurrens mellan olika aktörer. I ett scenario där efterfrågan på resor med regionaltåg ökar i kombination med svårigheter att få fler tåglägen för sådan trafik kan en möjlighet vara att köra längre tåg. Då är det emellertid viktigt att plattformslängderna är tillräckligt långa. 7 Nya spår mellan Nyköping och Skavsta? I det korridoralternativ för Ostlänken som Trafikverket valt att gå vidare med i planeringsarbetet, ingår inte någon spårförbindelse mellan Nyköping och Skavsta. Huvudbanan planeras att gå via Skavsta medan Nyköping kommer att anslutas till Ostlänken via en lång bibana, se Figur Tilldelning av tåglägen på Södra stambanan genom Östergötland. Vectura (28) repo001.docx

24 Figur 7 Valt korridoralternativ med lång bibana via Nyköping I tidigare utredningsskeden har det emellertid förekommit olika förslag för en spåranslutning mellan Skavsta och Nyköping. Här ges en kort beskrivning av några av dessa samt en bedömning av deras potential för kommersiell eller upphandlad trafik. Noterbart är att dessa endast är teoretiska scenarier, då en spårförbindelse inte längre är aktuell i nuvarande planeringsprocess. Det har inte gjorts någon kostnadsuppskattning för byggnation av respektive spåralternativ inom ramen för denna utredning. Spåren kan ansluta Skavsta antingen från öster, alternativ 1 eller från väster, alternativ 2, se figur 8 och (28) repo001.docx

25 Figur 8 Skiss över spåranslutning mellan Nyköping C och Skavsta alternativ Figur 9 Skiss över spåranslutning mellan Nyköping C och Skavsta alternativ Av dessa är alternativ 1 att föredra ur trafikeringssynpunkt, då regionaltåg mellan Stockholm och Linköping skulle kunna trafikera både Nyköping och Skavsta. Alternativ 2 skulle innebära en tågvändning i Skavsta, vilket tar extra kapacitet i anspråk samt förlänger restiden. Detta alternativ i kombination med en möjlighet till tåguppställning i 21 SWECO VBB, Järnvägsutredning Ostlänken delen Järna Norrköping: Metod PM Systemanalys Fördjupad analys Nyköping, Bilaga 1, SWECO VBB, Järnvägsutredning Ostlänken delen Järna Norrköping: Metod PM Systemanalys Fördjupad analys Nyköping, Bilaga 1, (28) repo001.docx

26 Skavsta skulle dock kunna vara intressant för en trafikering med regionaltåg där morgonens tåg kan sättas i trafik i Skavsta och fortsätta norrut mot Stockholm via Nyköping. 7.1 Förutsättningar för tågtrafik mellan Nyköping och Skavsta När planeringen av en station i Skavsta inleddes hade flygplatsen växt i ett antal år. Denna trend har nu vänt, som en följd av att Ryanair lagt ner ett antal linjer efter ökad konkurrens från lågprisbolag som etablerats på exempelvis Arlanda. Mellan 2013 och 2014 minskade antalet resenärer som reser till och från Skavsta med 23,5% till 1,7 miljoner passagerare per år. Detta kan jämföras med 2,6 miljoner under toppåret Tidigare gjorda scenarier för Skavstas utveckling med 6-8 miljoner passagerare årligen ter sig därmed osäkra och bör ses över 24. Ett scenario med kapacitetsbrist på Arlanda tillsammans med en framtida nedläggning av Bromma talar dock för en utveckling av Skavsta till en viktig flygplats i Stockholmsregionen på sikt. En anslutning med höghastighetståg från Stockholm respektive Östergötland fyller då en viktig funktion för resenärer som ska till och från flygplatsen. Å andra sidan kan ett utbyggt höghastighetsnät i kombination med ökade bränslekostnader för flyget minska efterfrågan på flygresor både inrikes och utrikes. Skavstas potential att växa bedöms då som liten. Den framtida utvecklingen av flygplatsen är med andra ord osäker. Det är därför svårt att bedöma förutsättningarna för kommersiell tågtrafik med uppehåll i Skavsta samt för tåg som trafikerar en eventuell spåranslutning mellan Skavsta och Nyköping. Nedan beskrivs ett antal scenarier för flygplatsens utveckling samt hur de påverkar förutsättningarna för en tågförbindelse mellan Nyköping och Skavsta. För att ur ett kommersiellt perspektiv motivera uppehåll i Skavsta krävs en kraftig utveckling av flygplatsen samt en differentiering av utbudet jämfört med idag (dvs. inte enbart lågprisflyg). Flygresenärer från Stockholm och Östergötland kommer då troligtvis välja de tåg som går på huvudbanan i de fall de gör uppehåll i Skavsta. En tågförbindelse mellan Nyköping och Skavsta skulle i ett sådant scenario främst nyttjas av resenärer från Nyköping med omnejd. För dessa skulle en flygbuss eller motsvarande skytteltrafik från Nyköping vara ett välfungerande alternativ som dessutom kan ge högre turtäthet än en tågförbindelse, restidsvinsten med tåg beräknas även bli marginell. Lokalbuss från Nyköping C till Skavsta tar idag 10 minuter enligt tidtabell. Enligt våra analyser skulle en tågförbindelse ta ca 8 minuter mellan stationerna. Underlaget för tågtrafik mellan Nyköping och Skavsta i ovan beskriva scenario bedöms därför vara för litet för att motivera en spårutbyggnad. I ett scenario med utökad höghastighetstrafik på Ostlänken finns en risk att färre tåg kommer att stanna i Skavsta på grund av kapacitetsbrist. Detta tillsammans med en kraftig utveckling av flygplatsen kan skapa efterfrågan på regionaltågstrafik till Skavsta 24 (28) 23 Transportstyrelsen, Flygtendenser 01/ Vectura, Funktionsanalys Skavsta (Beställare: Regionförbundet i Sörmland) repo001.docx

27 från Nyköpingsbanan. Det skulle i så fall kunna motivera en spårförbindelse mellan Nyköping och Skavsta. I händelse att inga kommersiella tåg på huvudbanan gör uppehåll i Skavsta på grund av att resandeunderlaget är för litet, återstår alternativet att den samhällsköpta trafiken trafikerar Skavsta. I dagens läge skulle Mälab prioritera Nyköping och endast stanna i Skavsta med tåg som även går via Nyköping. Det kräver att en spårförbindelse byggs. I ett sådant scenario ses dock ingen potential för kommersiell tågtrafik till Skavsta. Sammanfattningsvis är både den framtida utvecklingen av Skavsta flygplats och trafikupplägget på Ostlänken alltför osäkra för att motivera nya spår mellan Nyköping och Skavsta som det ser ut i dagsläget. Även förutsättningarna för kommersiell trafikering på huvudbanan med uppehåll i Skavsta bedöms som osäkra och bör utredas ytterligare. 8 Fortsatt arbete I detta uppdrag har en trafikanalys utförts för Ostlänken på sträckan Järna-Norrköping för två olika scenarier, med kapacitets- och restidsanalyser. Vidare har förutsättningar för kommersiell trafik utretts, risker och möjligheter utifrån ett Sörmlandsperspektiv belysts och slutligen har en spåranslutning mellan Nyköping och Skavsta analyserats. Utifrån uppdragets resultat rekommenderar vi följande fortsatta arbete: Ifall regionen går in som medfinansiär i Sverigeförhandlingen bör regionen utreda sin möjlighet att ställa krav på kapacitetstilldelning för regionaltågstrafik på banan för att säkerställa regionens nytta med Ostlänken. Tydliggöra regionaltågsutbudet i hela Ostlänkenstråket i tätt samarbete med övriga berörda län. I framtiden bedöms sträckan Järna Flemingsberg bli dimensionerande för trafiken in mot Stockholm och påverka kapaciteten för trafik på Ostlänken. Behovet av ytterligare infrastrukturutbyggnader på den sträckan bör därför utredas. Då det planeras att byggas en station vid Skavsta på Ostlänken bör Skavstas utvecklingsmöjligheter utredas, samt hur flygplatsen ska trafikförsörjas, kommersiellt eller subventionerat. 25 (28) repo001.docx

28 9 Bilagor 9.1 Bilaga 1 Scenario 1 Scenario 2a utspridda fjärrtåg och 250 km/h regionaltåg Scenario 2a kolonnkörning om 2 fjärrtåg och 250 km/h regionaltåg 26 (28) repo001.docx

29 Scenario 2a kolonnkörning om 3 fjärrtåg och 250 km/h regionaltåg Scenario 2b utspridda fjärrtåg och 200 km/h regionaltåg Scenario 2b kolonnkörning om 2 fjärrtåg och 200 km/h regionaltåg 27 (28) repo001.docx

30 Scenario 2b kolonnkörning om 3 fjärrtåg och 200 km/h 28 (28) repo001.docx

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut

Läs mer

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105

Läs mer

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg 1 Mål och funktion med nya stambanor Martin Sandberg 2015-02-19 Varför nya stambanor? Tillgänglighet, samhällsutveckling och konkurrenskraft 23/02/2015 2 Stark koppling mellan järnväg och samhälle 3 Höghastighetsbanorna

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00)

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) www.railize.se Välkomna! Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) Utredningens organisation Beställare

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Järnvägssystemet Järna Stockholm

Järnvägssystemet Järna Stockholm Järnvägssystemet Järna Stockholm Kapacitetsanalys och objektsbeskrivning Underlag till Sverigeförhandlingen Stockholm C Älvsjö Flemingsberg Södertälje Syd Saltå Ostlänken Titel: Järnvägssystemet Järna

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning

Läs mer

Stråket Göteborg - Borås

Stråket Göteborg - Borås Kompletterande trafikutredning Stråket Göteborg - Borås Delrapport Alternativ 1 2016-04-27 Dokumenttitel: Kompletterande Trafikutredning stråket Göteborg Borås Delrapport Alternativ 1 Datum: 2016-04-27

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

En ny generation järnväg

En ny generation järnväg TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober

Läs mer

Trafikering uppdrag 61

Trafikering uppdrag 61 UNDERLAGSRAPPORT Trafikering uppdrag 61 Trafikering höghastighet med etapputbyggnad och färdigt system Underlag till Sverigeförhandlingen 2017-08-31 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Dokumenttitel: Trafikering

Läs mer

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation

Läs mer

2 Förutsättningar marknad och trafik

2 Förutsättningar marknad och trafik 2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella

Läs mer

Storregionala tågtrafiken i Mälardalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Storregionala tågtrafiken i Mälardalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län Storregionala tågtrafiken i Mälardalen Process Förberedelse Beslut Genomförande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skapa gemensam bild av behoven av regional tågtrafik och vad det kommer kosta Behoven

Läs mer

RAPPORT. Trafikeringsrapport. Trafikering höghastighetsjärnväg i olika tidsperspektiv. Underlag till Sverigeförhandlingen

RAPPORT. Trafikeringsrapport. Trafikering höghastighetsjärnväg i olika tidsperspektiv. Underlag till Sverigeförhandlingen RAPPORT Trafikeringsrapport Trafikering höghastighetsjärnväg i olika tidsperspektiv Underlag till Sverigeförhandlingen 2016-01-22 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Dokumenttitel: Trafikeringsrapport, trafikering

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm. Del 2, trafiksituationen när Citybanan och Ostlänken öppnar för trafik

Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm. Del 2, trafiksituationen när Citybanan och Ostlänken öppnar för trafik Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm Del 2, trafiksituationen när Citybanan och Ostlänken öppnar för trafik Beställare Regionförbundet Östsam Regionförbundet Sörmland Medverkande Arbetsgrupp

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Yttrande 2016-03-29 l} 1 (5) -4 G3 VARBERGs KOMMUN Näringsdepartementet Dnr N2016/00179/TIF H!:GERIN-GSi

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Yttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Yttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2017-11-21 Dnr KS 2017-649 Ert Dnr: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Yttrande över - Förslag till

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Kapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på Ostlänken

Kapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på Ostlänken Kapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på OSKAR FRÖIDH TORLEIF JANSSON Slutrapport 2005 TRITA-INFRA 05-017 ISSN 1651-0216 ISRN KTH/INFRA/--05/017 SE ISBN 91-7323-123-1 KTH Arkitektur

Läs mer

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier 0(6) September 2013 Bilaga ärende 4 En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier Detta PM har tagits fram av MÄLAB med stöd av Bengt Hultin, Järnvägshuset

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING

OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING MÄLAB Regional tågtrafik 2017 Samråd inför upphandling (SIU) OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING Om SIU-processen Detta Samråd inför Upphandling (SIU)

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Yttrande över remiss - Trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg, Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting

Yttrande över remiss - Trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg, Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting Tjänsteutlåtande Trafikplanerare 2015-08-11 Harry Bertilsson 08-59097653 Dnr: harry.bertilsson@upplandsvasby.se KS/2015:274 Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Yttrande över remiss - Trafikutredning

Läs mer

Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm

Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm Del 1, nulägesanalys, åtgärdsförslag och genomförandeidé Beställare Regionförbundet Östsam Regionförbundet Sörmland Medverkande Arbetsgrupp Stefan Dahlskog

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping DATUM DIARIENR Styrelsen 7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping Arbetsutskottet behandlade ärendet vid sammanträdet 2009-03-05 ( 5/09) enligt följande: Banverket har

Läs mer

JIL tockholms läns landsting

JIL tockholms läns landsting JIL tockholms läns landsting Trafiknämnden 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Identitet 2012-10-29 TN 1210-0203 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 Svar på skrivelse från (MP) "Restiden mellan Järna och Stockholm

Läs mer

Höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö

Höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö RAPPORT 2017:133 Höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö Översiktlig sammanställning av effekter Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921

Läs mer

Remissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet

Remissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet Sverigeförhandlingen N2014:04 2017-09-21 Remissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 BAKGRUND Regeringen gav den 23 mars 2017 Trafikverket i uppdrag att

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING

OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING MÄLAB Regional tågtrafik Hallsberg Örebro Västerås Stockholm (Mälarbanan) Samråd inför upphandling (SiU) OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING Om SiU-processen

Läs mer

Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef

Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef 1 Höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges två största städer 2 En ny generation järnväg Stora behov av att öka kapaciteten på järnvägen i södra Sverige

Läs mer

Gröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj 2008. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79. Oskar Fröidh. oskar@infra.kth.se

Gröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj 2008. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79. Oskar Fröidh. oskar@infra.kth.se Gröna tåget 14 maj 2008 08-790 83 79 1 Gröna tåget ett forskningsoch utvecklingsprojekt SWEDTRAC Gröna Tåget Regina 250 och några fler 2 Syften med Gröna tåget Att ta fram ett attraktivt koncept för nästa

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Datum 2016-03-30 Diarienummer KS/2016:24 Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Information om remissvaret Region

Läs mer

Projekt Ostlänken. Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef

Projekt Ostlänken. Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef Projekt Ostlänken Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef En del av ny generation järnväg Byggandet av höghastighetsjärnväg är det

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

20 Svar på motion - Återinför direkttåg från Eskilstuna till Stockholm (KSKF/2016:577)

20 Svar på motion - Återinför direkttåg från Eskilstuna till Stockholm (KSKF/2016:577) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2017-01-24 Sida 1(2) 20 Svar på motion - Återinför direkttåg från Eskilstuna till Stockholm (KSKF/2016:577) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen

Läs mer

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö Publicering av förhandskopior Andreas Hult 2017-03-01 Dagens presentation Bakgrund Trafikverkets

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,

Läs mer

En Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande

En Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande En Bättre Sits Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande Patrik Åhnberg, Länsstyrelsen Stockholm Jenny Lundström (MP), Region Uppsala Monica Johansson (S), Landstinget Sörmland

Läs mer

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-10-25 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Avtal för höghastighetsjärnväg

Läs mer

REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF)

REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF) REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Västsvenska Handelskammaren har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för 2018-2029. Förslaget

Läs mer

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland 1/6 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland Bakgrund och syfte Utökat

Läs mer

Ny stambana Stockholm - Malmö 2:28 Stockholm - Göteborg 2:00

Ny stambana Stockholm - Malmö 2:28 Stockholm - Göteborg 2:00 oktober 2015 Ny stambana - 2:28-2:00 STOCKHOLM NYKÖPING/SKAVSTA GÖTEBORG LANDVETTER BORÅS LINKÖPING NORRKÖPING JÖNKÖPING VÄXJÖ ÄLMHULT HÄSSLEHOLM LUND MALMÖ KÖPENHAMN/CPH KASTRUP läs mer om vårt förslag

Läs mer

Utveckling av den regionala tågtrafiken

Utveckling av den regionala tågtrafiken Rapport maj 2012 Utveckling av den regionala tågtrafiken Beskrivning av och behov samt möjligt trafikutbud i ett storregionalt stomnät i tidshorisonten efter Citybanans öppnande Denna rapport utgör en

Läs mer

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist

Läs mer

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontoret Om Sverigeförhandlingen FAH oktober 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande En tolkning av uppdraget Den nya stambanan ska dras där den

Läs mer

SJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017.

SJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017. SJ Reserapport SJ AB våren 2017 Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7 miljoner Våren 2017 9/10 i rätt tid Våren 2017 5000 /dag Våren 2017 Reserapport februari 2017 En rapport om tågresor SJs Reserapport

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Framtid, Citybanan och Ostlänken Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Marknadsutveckling Den regionala obalansen väntas öka Förhållandet mellan dag och nattbefolkning

Läs mer

Pågatågstrafik till Karlshamn Rapport

Pågatågstrafik till Karlshamn Rapport Pågatågstrafik till Karlshamn Rapport 2014-02-26 Uppdraget Pågatåg Nordost är en samverkan mellan 12 kommuner och 3 regioner som arbetar för att utveckla regionen genom en förbättrad tågtrafik på 5 bandelar.

Läs mer

Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 4 mars 2016

Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 4 mars 2016 Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år 2050 Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 4 mars 2016 Vad har hänt sedan sist vi sågs? Möte i den regionala arbetsgruppen

Läs mer

Södra stambanan Lund Hässleholm

Södra stambanan Lund Hässleholm till Rapport 2013:86 Patrik Sterky, Kreera Fredrik Thurfjell, Kreera Joel Hansson, Trivector 2013-10-28 Södra stambanan Lund Hässleholm Konsekvenser med nya operatörer Trivector Traffic Åldermansgatan

Läs mer

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Yttrande 2016-03-31 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Josefin Selander Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Inledning

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen

SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen SVERIGEFÖRHANDLINGEN Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 BAKGRUND... 4 3 TIDIGARE REDOVISAT OM UTBYGGNADSSTRATEGIN... 4 4 UTBYGGNADSORDNING... 6 4.1

Läs mer

BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING

BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING EN SATSNING PÅ SKÅNE ÄR EN SATSNING PÅ SVERIGE I slutet av mars 2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Koncernkontoret Området för samhällsplanering Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat

Läs mer

1 Storstadsregionerna

1 Storstadsregionerna 1 Storstadsregionerna Infrastrukturen kräver fortsatta satsningar. Det krävs satsningar för att vi ska kunna stimulera fram fortsatt och hållbar tillväxt. Det är vad vi självklart ser på den tillväxande

Läs mer

Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige

Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Richard Widén 2012-08-16 LiÖ 2012-2975 Landstingsstyrelsen Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige Bakgrund Länen i Mälardalen

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Trångsektorsplan Mälardalen

Trångsektorsplan Mälardalen RAPPORT Trångsektorsplan Mälardalen Planeringsförutsättningar Tågplan T14 Ärendenummer: TRV 2012/69702 Dokumenttitel: Trångsektorsplan Mälardalen, tågplan T14 Skapat av: Armin Ruge Dokumentdatum: 2012-11-19

Läs mer

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3

Läs mer

Sträckorna in mot de större städerna med utbyggnad av höghastighetsjärnväg

Sträckorna in mot de större städerna med utbyggnad av höghastighetsjärnväg HUVUDRAPPORT Sträckorna in mot de större städerna med utbyggnad av höghastighetsjärnväg Uppdrag 60 från Sverigeförhandlingen 2017-08-31 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Dokumenttitel: Sträckorna in mot

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

Trafikering Västlänken. Sammanfattning RAPPORT 1 (17)

Trafikering Västlänken. Sammanfattning RAPPORT 1 (17) RAPPORT 1 (17) Fastställt av (i förekommande fall) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Dokumenttitel Trafikering Västlänken Sammanfattning För att nå målen om en kraftigt ökad andel av kollektivtrafikresor

Läs mer

Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår

Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår 2008-10-07 x PM Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår Handläggare: Håkan Berell Telefon: 070-307 04 43 e-post:hakan.berell@wspgroup.se Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1

Läs mer

VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER

VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER SYFTET Knyta de tre storstadsregionerna närmare varandra Bidra till utveckling i mellanliggande regioner och i övriga Sverige Bidra till mindre koldioxidutsläpp från traaiken Bidra till ett ökat bostadsbyggande

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Affärsmodell för genomförande av storregionalt stomnät

Affärsmodell för genomförande av storregionalt stomnät Maj 2013 Affärsmodell för genomförande av storregionalt stomnät i i Bakgrund Landstingen i Stockholm, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län samt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Läs mer

Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona

Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2017-03-30 Diarienummer 170277 Landstingsfullmäktige Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona Förslag till beslut föreslås i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet

Läs mer

Trafik och bankapacitet

Trafik och bankapacitet Trafik och bankapacitet Slutseminarium 3 Gröna Tåget ett snabbtåg för nordiska förhållanden Jennifer Warg, Vectura på uppdrag av Oskar Fröidh, KTH 2012-01-25 Bakgrund och syfte Bakgrund Nya snabbtåg med

Läs mer