INTRODUKTION TILL KOMMUNALJURIDIK. Diana Davidsson och Joel Bruks 7 december 2017

Transkript

1 INTRODUKTION TILL KOMMUNALJURIDIK Diana Davidsson och Joel Bruks 7 december 2017

2 VAD HAR VI ATT FÖRHÅLLA OSS TILL? LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR MM LOKALA BESLUT Tryckfrihetsförordningen 2 kap Offentlighets- och sekretesslagen Kommunallagen Förvaltningslagen Personuppgiftslagen Arkivlagen Lagen om offentlig upphandling Mutbrottslag Skadeståndslagen Språklagen Speciallagstiftning inom olika områden Lokala föreskrifter Reglementen Bolagsordning/ägardirektiv Politiska styrdokument som policys och riktlinjer från fullmäktige eller nämnder Enskilda beslut

3 Kommunallagen beslutanderätt, uppdrag och generella principer Förvaltningslagen och kraven på handläggningen Offentlighetsprincipen, allmänna handlingar offentlighet och sekretess Delgivning Olika former för att överklaga Regelhierarki, rättskällor och konflikter Personuppgifter

4 REGELHIERARKI, RÄTTSKÄLLOR OCH KONFLIKTER

5 REGLER RÄTTSKÄLLOR Grundlag (RF, SO, TF och YGL) Lag (EU) Förordning (EU) Föreskrifter Lag o annan författning Förarbeten o motiv Praxis Doktrin Allmänna råd

6 REGELKONFLIKT Grundlag (RF, SO, TF och YGL) Lag (EU) Förordning (EU) Föreskrifter Allmänna råd 1. Lex superior Högre rang före lägre rang 2. Lex specialis Speciallag före generell 3. Lex posterior Ny före äldre Lex superior: 19 Ny FL - uppgift om identitet i framställning till myndighet. 2 kap 14 TF - Rätt av vara anonym = Grundlag före vanlig lag

7 KOMMUNALLAGEN - BESLUTANDERÄTT, UPPDRAG OCH GENERELLA PRINCIPER

8 DEMOKRATINS GRUNDER Framgår av regeringsformens 1 kap 1 : 1. Makten utgår från folket 2. Fri åsiktsbildning 3. Allmän och lika rösträtt 4. Förverkligas genom representativt och parlamentariskt statsskick och kommunal självstyrelse 5. Den offentliga makten utövas under lagarna

9 STATSSKICK OCH KOMMUNAL ORGANISATION NATIONELL NIVÅ LOKAL NIVÅ Riksdag Kommunfullmäktige Regering Kommunstyrelse

10 DEN KOMMUNALA KOMPETENSEN UTGÖR RAMEN Ramarna för vad vi kan göra Allmän kompetens enligt kommunallagen Särskild kompetens enligt speciallag

11 ALLMÄN KOMPETENS Angelägenhet av allmänt intresse med anknytning till kommunen eller medlemmarna som inte är en uppgift för någon annan. Förbud mot understöd till enskild. Lokaliseringsprincip.

12 LIKSTÄLLIGHETSPRINCIPEN Kommunmedlemmar ska behandlas lika. Men kan behandlas olika på objektiv grund.

13 FLER PRINCIPER SJÄLVKOST- NADSPRINCIP FÖRBUD MOT RETROAKTIVA BESLUT

14 KOMMUNENS VERKSAMHET OBLIGATORISK FRIVILLIG Förskola & skola Socialtjänst Äldreomsorg Plan- och byggfrågor Miljö & renhållning Räddningstjänst Överförmyndare Fritid Kultur (undantag bibliotek) Konsumentverksamhet Energi Näringsliv Bostäder

15 NIVÅER FÖR BESLUT Kommunfullmäktige Nämnd Utskott/enskild politiker/enskild anställd genom delegering Verkställighet

16 VEM BESLUTAR OM VAD? KF budget, skatt och större principiella frågor. KS övergripande styrning/ledning och uppgifter enligt reglemente eller särskilt uppdrag. Facknämnd uppgifter enligt reglemente eller särskilt uppdrag.

17 DELEGERING Beslutanderätt förs över. Anges i delegeringsordning. Delegeringsbeslut ska anmälas till nämnden. Förbud i vissa fall

18 DELEGERINGSFÖRBUD 1. Verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2. Framställningar/yttranden KF 3. Myndighetsutövning mot enskild om principiell beskaffenhet eller större vikt 4. Ärenden genom medborgarförslag som överlämnats till nämnden 5. Vissa ärenden enligt speciallagstiftning

19 NYA KOMMUNALLAGEN Träder i kraft den 1 januari Ändrad struktur och mer enhetligt språk. Kommunstyrelsen kan ges en starkare ställning av kommunfullmäktige. Tydligare rollfördelning mellan anställda och förtroendevalda. Instruktion till kommundirektören. Webbaserad anslagstavla.

20 FÖRVALTNINGSLAGEN OCH KRAV PÅ HANDLÄGGNINGEN

21 FÖRVALTNINGSLAGEN 1986:223 (FL) Ny förvaltningslag 1 juli 2018 Några förändringar fr o m 1 juli 2018 Möjligheten att snabbare få ett beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats dröjsmålstalan. Krav på lämplighet för hen som är ombud eller biträde. Tolkning och översättning blir en rättighet. Hur ett ärende inleds och vad som gäller om myndigheternas utredningsansvar blir tydligare. Möjligheten att få information om handläggningen av sitt ärende stärks. Myndigheternas motivering av beslut förbättras. Mer heltäckande bestämmelser om när en myndighet får ändra ett beslut. Tydligare bestämmelser om vilka beslut som får överklagas.

22 FÖRVALTNINGSLAGEN 1986:223 (FL) Speglar i stort sett ett ärendes gång. Basregler och minimikrav. Speciallagar täcker ofta eventuella luckor. Hur vi bedriver verksamheten och hur vi behandlar medborgaren/den enskilde Handläggning av ärenden Bestämmelser om service och samverkan gäller generellt, alltså inte bara vid handläggning av ärenden.

23 1 Ny FL Denna lag gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna och handläggning av förvaltningsärenden hos domstolarna. Bestämmelserna i 5 8 om grunderna för god förvaltning gäller även i annan förvaltningsverksamhet hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Handläggning Alla åtgärder som myndigheten vidtar från start till avslut av ett ärende. Ärende Saknas legaldefinition prop. 2016/17:180 s. 286: Kännetecknande: regelmässigt avslutas genom ett uttalande från myndighetens sida som är avsett att få faktiska verkningar för en mottagare i det enskilda fallet. Ett ärende avslutas genom ett beslut av något slag. Beslut eller inte? Uttalandets syfte och innehåll avgör uttalandets karaktär, inte dess yttre form. Ett ärende inleds skriftligt eller ibland muntligt

24 MYNDIGHETSBEGREPPET OCH MYNDIGHETSUTÖVNING OBS! I Nya FL utvidgas tillämpningsområdet för flera bestämmelser M u ö tas bort Varje nämnd en myndighet M u ö - beslut som innebär ålägganden eller avser ingrepp i enskildas frihet Den enskilde befinner sig i en beroendeställning Gynnande beslut omfattas också (tillstånd att bedriva verksamhet) När myndigheten utövar sin makt som just myndighet Måste finnas författningsstöd för m u ö

25 ANNAN LAG ELLER FÖRORDNING GÅR FÖRE FÖRVALTNINGSLAGEN 3 gamla FL 4 Ny FL 4 Ny FL Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen.

26 SERVICESKYLDIGHET (4 FL 6 Ny FL) Gäller i all verksamhet som en myndighet bedriver; såväl handläggning av och beslutsfattande i enskilda ärenden som faktiskt handlande. Upplysning, vägledning, råd och hjälp till enskilda, ett vänligt bemötande Myndigheten avgör omfattningen Gäller enskilda, företag & media Frågor ska besvaras snarast Fel mottagare vägled rätt

27 TILLGÄNGLIGHET (5 FL 7 Ny FL Skyldiga att ta emot besök och telefonsamtal Expeditionstid minst två tim/dag mån-fre, även klämdagar Lagens krav på kontaktvägar utöver post är e-post och fax FÖRÄNDRING: Begreppet tillgänglig ges en vidare innebörd. Teknikneutral (framtidssäker) OBS! Inte tolkas hur långt som helst. Antalet timmar försvinner men gäller fortsatt. 7 En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas. Myndigheten ska vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som behövs för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot allmänheten enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar.

28 HANTERING AV POST/HANDLINGAR Vanlig post - Medgivande för att öppna personadresserad post E-post - Delegera läsbehörighet till en eller flera kollegor som får läsa vid din frånvaro

29 HANDLÄGGNING (7 FL 8 och 9 Ny FL) Enkelt, snabbt och billigt [ny lydelse:kostnadseffektivt] utan att [rätts]säkerheten eftersätts Samverkan - Möjlighet att hämta upplysningar från andra myndigheter Formulera lättbegripligt (uttrycket förekommer dock inte i nya FL) Underlätta för den enskilde i kontakten med myndigheten

30 SPRÅKLAG 1 JULI 2009 Språket i offentlig verksamhet ska vara (11 ): - vårdat - enkelt - begripligt Du erhåller en plats Du får en plats Efterfrågade medel saknas Det finns inga pengar Vi emotser Ditt svar Vi vill ha ditt svar

31 ÅTGÄRDER OM HANDLÄGGNINGEN FÖRSENAS 11 Ny FL Helt ny bestämmelse. Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen till förseningen. Inletts av enskild Den enskilde måste ha partsställning Gäller alltså t ex inte: - Vid tillsynsärende anmälaren har inte partsställning, - Om myndigheten startar ärende på eget initiativ, - Om annan myndighet har initierat ärendet. Dock kan vi som myndighet ibland ha partsställning och därigenom ha rätt till underrättelse enligt bestämmelsen.

32 DRÖJSMÅLSTALAN 12 Ny FL Helt ny bestämmelse. Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett beslut enligt första stycket att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet. Myndighetens prövning enligt första stycket får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.

33 INKOMMANDE HANDLINGAR Fastställer vid vilken tidpunkt en handling anses inkommen. 10 Första-andra stycket (22 Ny FL) - Tidpunkten Bland annat när den anländer till myndigheten eller kommer behörig tjänsteman till handa. 10 Tredje stycket (21 Ny FL) Underskrift ersätts med bekräftelse Upp till myndigheten att avgöra vilka handlingar och på vilket sätt - om det inte framgår av annan författning.

34 JÄV (11-12 FL Ny FL ) Objektivitetsprincipens genomslag i FL. Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv blir till parts-, intresse- och närståendejäv. Förmodligen blir det fler fall av partsoch intressejäv eftersom det blir tillräckligt att det kan antas att någon påverkas av utgången i en inte oväsentlig utsträckning - jfr - det krävdes att ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den berörde. Ställföreträdarjäv och ombudsjäv blir kvar men synkroniseras och innebär utvidgning. Båda inkluderar fortsättningsvis närståendejäv. Tvåinstansjäv och generalklausulen (delikatessjäv) blir kvar i stort sett oförändrade. Myndigheten kan undantagsvis bortse från jäv. Verkan av jäv = Obehörighet och närvaroförbud. Självanmälan omedelbart och prövning ASAP. Förbud mot att särskilt/enskilt överklaga beslut i jävsfrågor tas bort.

35 ANTECKNING [DOKUMENTATION] AV UPPGIFTER (15 FL 27 Ny FL) Uppgift på annat sätt än genom en handling. Gör snarast en tjänsteanteckning om innehållet är av betydelse för utgången i ärendet. Uppgift om när och av vem anteckningen gjordes. Krav vid myndighetsutövning OBS! MUÖ förekommer EJ i Ny FL. Tänk på SMS-meddelanden eller telefonsamtal.

36 KOMMUNIKATIONSPLIKT (17 FL 25 Ny FL) Informera om uppgift tillförs av annan i ärende som rör m u ö mot enskild. Krävs ej MUÖ enl Ny FL. Endast material som utgör underlag för beslutet. Hur det ska ske avgör myndigheten (muntligt eller skriftligt) Gäller bara inför slutliga beslut Kan underlåtas i vissa fall, bl a om det är uppenbart obehövligt, inte går part emot eller om genomförandet skulle försvåras (hälsoskydd med akut fara för liv, hälsa eller egendom eller inspektion eller liknande)

37 MOTIVERING AV OCH UNDERRÄTTELSE OM BESLUT (20 och 21 FL 32 resp Ny FL) Beslut ska motiveras vid myndighetsutövning mot enskild - vilka faktiska förhållanden som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och hur myndigheten har resonerat. MUÖ förekommer EJ i ny FL. Undantag från motivering Bl a brådskande ärenden eller om beslutet inte går part emot eller är uppenbart obehövligt Part i ärendet ska underrättas om beslutet Går beslutet parten emot och det kan överklagas, ska det finnas s k besvärshänvisning/överklagandeanvisning Om enskild begär det och det krävs för att hen ska kunna ta till vara sin rätt ska myndigheten om möjligt ge motivering i efterhand.

38 OLIKA FORMER FÖR ATT ÖVERKLAGA Förvaltningsbesvär FL eller speciallag Laglighetsprövning KL 10 kap Beslutet kan ändras Klagorätt - den beslutet angår om det gått hen emot Beslutet kan inte ändras men upphävas Klagorätt - kommunmedlem Klagotid 3 veckor från del av beslut Klagotid 3 veckor från det datum då anslag sattes upp

39 ÖVERKLAGA ENLIGT 16 kap MB Av vem? - Den som domen eller beslutet angår om det gått hen emot. - Under vissa angivna förutsättningar; Olika sorters organisationer och andra sammanslutningar samt vissa myndigheter och nämnder. Till vem? Olika t ex Länsstyrelsen, MMD eller Regeringen. Tid? 3 veckor från del av beslutet 23 FL resp 44 Ny FL.

40 Vad är delgivning? Delgivningslagen (2010:1932) Handling skickas, lämnas eller meddelas muntligen. Från delgivningstidpunkten börjar besvärstiden räknas tidpunkten kan vara olika beroende på delgivningssätt. BEVISVÄRDE!!! Olika typer av delgivningssätt: Vanlig delgivning Muntlig delgivning Förenklad delgivning Särskild delgivning med juridisk person Stämningsmannadelgivning Kungörelsedelgivning

41 DELGIVNING Vilket sätt ska man välja? Utgångspunkt enligt 4 - Handlingens innehåll och omfattning - Så lite kostnader och besvär som möjligt. Beakta undantagsbestämmelser som uttrycker vilket sätt som inte får användas. Bevisvärde!!! Delgivningsmottagare? T ex fysisk person, företrädare/ombud, juridisk person.

42 FÖRENKLAD DELGIVNING DelgL Hur? Dag X Information om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet eller ärendet. (ska delges på visst sätt, bl a vanlig delgivning eller muntlig delgivning - UT om info lämnas i nära anslutning till en ansökan eller liknande). Dag 1 Handlingen skickas. Dag 2 (närmast följande arbetsdag) Skickar ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats föregående arbetsdag. Ska antecknas! Handling och kontrollmeddelande ska skickas till senast kända adress om den går att använda i annat fall bokföringsadress. Delgivningstidpunkt Som HR Två veckor från att handlingen skickades. Varför? Låga kostnader, på mottagarens risk, svårt att hålla sig undan.

43 SÄRSKILD DELGIVNING MED JUR PERSON DelgL Hur? Dag 1 Handlingen skickas. Dag 2 (närmast följande arbetsdag) Skickar ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats föregående arbetsdag. Ska antecknas! Handling och kontrollmeddelande ska skickas till den adress som är registrerad för den jur personen i uppräknat register, t ex aktiebolagsregistret. Förutsättning Att vanlig eller förenklad delgivning har misslyckats eller det bedöms som utsiktslöst. Delgivningstidpunkt Som HR Två veckor från att handlingen skickades. Varför? Låga kostnader, på mottagarens risk, svårt att hålla sig undan.

44 DISKUSSIONSFRÅGA 1 Du blir uppringd av en person som har frågor kring något helt annat än det du jobbar med, vad gör du? 1. Hjälp till att hänvisa rätt. 2. Sök rätt person i telefonboken om du vet. 3. Hänvisa till övergripande ingång på förvaltningen, hjälp till med telefonnummer. 4. Annan organisation än kommunen, kan du enkelt få fram kontaktuppgifter så hjälp till med det.

45 ALLMÄNNA HANDLINGAR, OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

46 OFFENTLIGHETSPRINCIPEN Handlingsoffentligheten i 2 kap 1 tryckfrihetsförordningen (TF) Rätt för allmänheten att ta del av allmänna handlingar. Insyn- och kontrollintresse. Kommunala bolag jämställs med myndighet.

47 VAD ÄR EN HANDLING? Framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel Allt som bär ett budskap Allt som går att få ut sammanställt

48 VAD ÄR EN ALLMÄN HANDLING? En handling är allmän om den är förvarad och inkommen eller upprättad hos myndigheten. Inkommen Upprättad

49 ARBETSMATERIAL Finns inte som begrepp i TF Det som vanligen avses: - Minnesanteckningar - Utkast - Intern kommunikation

50 FUNDERA PÅ 1. SMS 2. Mejl 3. Samtal 4. Sociala medier 5. Traditionell post

51 BEHÖVER NI REGISTRERA? Krav vid hemliga handlingar Offentliga allmänna handlingar kan hållas ordnade på annat sätt Tänk på behovet av insyn, ordning och kontroll

52 BEVARA OCH GALLRA Allmänna handlingar får inte gallras utan särskilt beslut Vad som ska bevaras eller gallras framgår av dokumentplanen Arkivlagen styr

53 OFFENTLIG ELLER HEMLIG? Begränsningar framgår av uppräkning i offentlighets- och sekretesslagen, OSL (2009:400)

54 OLIKA GRADER AV SEKRETESS SVAG SEKRETESS STARK SEKRETESS Sekretess gäller bara om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut (rakt skaderekvisit) Får bara lämna ut om står klart att det kan ske utan att skada uppstår (omvänt skaderekvisit) ABSOLUT SEKRETESS Sekretess gäller utan skadeprövning

55 EXEMPEL PÅ SEKRETESSOMRÅDEN Enskildas hälsa Växeltelefonist Affärssekretess Upphandling Personalsocial verksamhet

56 BEGÄRAN OM UTLÄMNANDE AV ALLMÄN HANDLING Begäran kan vara skriftlig eller muntlig. Begäran ska vara så specifik som möjligt, och kommunen kan kräva en specificering. Den som begär utlämnande har rätt att vara anonym och behöver inte uppge syftet med begäran. Kommunen kan endast efterfråga identitet och syfte då det krävs för att bedöma någon sekretessgrund.

57 BEGÄRAN OM UTLÄMNANDE AV ALLMÄN HANDLING, forts. Begäran ska hanteras genast eller snarast möjligt. Ingen skyldighet men möjlighet att lämna annat än utskrift. Kopia utan avgift om understiger fullmäktiges avgiftsbeslut. Prövning av begäran görs i två steg.

58 PRÖVNING AV BEGÄRAN, steg 1 Görs av den tjänsteman som tar emot begäran. Utlämnande i enlighet med begäran? Tjänstemannen lämnar ut handlingen. Inget eller delvis utlämnande? Tjänstemannen lämnar ut icke-sekretessbelagda uppgifter samt ger information om att den enskilde kan begära att frågan hänskjuts till myndigheten för ett formellt, överklagbart beslut.

59 FÖRSLAG PÅ FORMULERING VID NEKAT UTLÄMNADE Tyvärr kan jag inte lämna ut de handlingar du frågar efter på grund av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen X kapitlet Y. Om du inte är nöjd med mitt besked så kan du begära att myndigheten prövar frågan och då får du ett skriftligt avslagsbeslut som kan överklagas. Du får räkna med att beslutet tar några dagar.

60 PRÖVNING AV BEGÄRAN, steg 2 Görs av behörig tjänsteman enligt delegeringsordning. Formellt, överklagbart beslut fattas. Skriftligt beslut med besvärshänvisning.

61 MEDDELARFRIHET OCH FÖRBUD MOT EFTERFORSKNING Rätt att meddela och offentliggöra sekretessbelagda uppgifter i grundlagsskyddade medier. Uppgifter kan lämnas ut för publicering i tryckt skrift eller i andra medier. Muntligen. Undantag. Felaktigt utlämnande av en hemlig handling kan vara straffbart enligt BrB. Myndigheten får inte efterforska eller kritisera en anställd som nyttjat meddelarfrihet.

62 PERSONUPPGIFTER

63 DATASKYDDSFÖRORDNINGEN Syftet med DSF är att skydda den personliga integriteten Avvägning mellan den enskildes behov av integritet och krav på rationell och effektiv behandling

64 VAD ÄR PERSONUPPGIFTER? All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en levande person. T.ex. personnummer, unik mejladress, IP-adress, fastighetsbeteckning, registreringsnummer på bil, bilder, osv.

65 BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER Helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter samt viss manuell behandling (om register) T.ex. uppgifter i verksamhetssystem, mail, tjänsteskrivelser. All behandling av personuppgifter måste ha en rättslig grund.

66 VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ Finns det rättslig grund för behandlingen av personuppgifter? Behandla inte fler personuppgifter än nödvändigt och behandla inte nödvändiga personuppgifter längre tid än nödvändigt. Var restriktiv med behandling av personnummer. Dataskyddsombud DSF är subsidiär, d.v.s. underordnad annan lag, t.ex. offentlighetsprincipen och arkivlagen men kom i håg 21 kap 7 OSL (PuL-sekretess)

67 PuL-sekretess, 21 kap 7 OSL Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204). Aktualiseras i praktiken främst om begäran gäller en stor mängd personuppgifter