KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING"

Filip Jonsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 KOMMUNALRÄTT Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam ÖVERSIKT Vad är en kommun? Vad får en kommun göra? kommunal kompetens. Vem beslutar i kommunen? Hur överklagas kommunala beslut? Vt KOMMUNER OCH LANDSTING RF 1 kap. 1 kommunal självstyrelse, ett sätt att förverkliga den svenska folkstyrelsen. RF 1 kap. 7 i riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1

2 KOMMUNER OCH LANDSTING RF 14 kap. Kommunerna Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Vt KOMMUNER OCH LANDSTING RF 14 kap. Kommunerna Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. Vt KOMMUNAL INDELNING Kommuner (290) Landsting (20) inklusive fyra regioner Kommunalförbund egen juridisk person. Gemensam nämnd ingen egen juridisk person utan ingår i en av de samverkande kommunernas eller landstingens organisation. Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 2

3 MEDLEMSKAP I KOMMUN Medlem i en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen, eller ska betala kommunalskatt i kommunen. Medlem i landsting är den som är medlem i kommun inom landstinget. Vt KOMPETENSBESTÄMMANDE PRINCIPER KOMMUNALLAGEN Intresseprincipen 2 kap. 1 Lokaliseringsprincipen 2 kap. 1 Uppgiften tillkommer annan 2 kap. 1 Förbud mot understöd till enskild 2 kap. 1 Likställighetsprincipen 2 kap. 2 Vt KOMPETENSBESTÄMMANDE PRINCIPER fortsättning Förbud mot retroaktiva beslut 2 kap. 3 Förbud mot spekulativ verksamhet 2kap. 7 Förhållandet till näringslivet 2 kap. 8 Självkostnadsprincipen 8 kap. 3 c Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 3

4 KOMPETENSBESTÄMMANDE PRINCIPER fortsättning Anknytningskompetens en i sig otillåten verksamhet kan accepteras om den drivs i nära samband med en annan kompetensenlig verksamhet, t.ex. café i en simhall. Överskottskompetens kompetensenligt att kommun riktar sig mot den privata marknaden på grund av tillfällig överskottskapacitet i en verksamhet. Vt KOMPETENSUTVIDGANDE BESTÄMMELSER Kommunallagen Kommunalt partistöd och politiska sekreterare 2 kap. 9 och 10 KL, 4 kap. 30 KL Lag om vissa kommunala befogenheter bidrag till byggande av väg och järnväg bidrag till högskoleverksamhet medfinansiering av projekt inom EU:s strukturprogram Vt KOMPETENSUTVIDGANDE BESTÄMMELSER Lag om vissa kommunala befogenheter bistånd till utländska studerande stöd till ungdomsorganisationer ekonomiskt stöd till enskilda hushåll för boende kompensation till enskilda som inte fått bistånd från socialtjänsten inom skälig tid samarbete för nyanlända invandrare Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 4

5 KOMPETENSUTVIDGANDE BESTÄMMELSER Lag om vissa kommunala befogenheter servicetjänster åt äldre stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet m.m. sysselsättning för personer med funktionshinder sjuktransporter kollektivtrafik lokaler för små företag Vt KOMPETENSUTVIDGANDE BESTÄMMELSER Lag om vissa kommunala befogenheter stöd till turistväsendet tjänsteexport internationellt bistånd trängselskatt medverkan medverkan i statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder delegation av beslutanderätt för slutande av kollektivavtal m.m. Vt KOMPETENSUTVIDGANDE BESTÄMMELSER Specialreglerad verksamhet Lagstiftning som ålägger kommuner och landsting att svara för viss verksamhet och därigenom utvidgar kompetensen, t.ex. skollag, socialtjänstlag, hälso och sjukvårdslag, plan och bygglag, miljöbalken, lag om skydd mot olyckor, m.fl. Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 5

6 Kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ. Väljs direkt av kommuninvånarna. Fullmäktige beslutar om den kommunala organisationen, inrättar nämnder och utser ledamöter i dessa. I princip fri organisation. Vt Det skall finnas en kommunstyrelse resp. landstingsstyrelse kommunens eller landstingets regering. I kommuner skall finnas valnämnd, överförmyndarnämnd/överförmyndare och krisledningsnämnd. Övrig organisation beslutas av fullmäktige. Vt Fullmäktige har all beslutanderätt i kommunen utom den som enligt speciallagstiftning ges till nämnder. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, t.ex. övergripande mål för kommunens verksamhet och budget, skatt, avgifter och taxor. Fullmäktiges beslutanderätt i övrigt kan delegeras till nämnder. Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 6

7 Fullmäktige har ingen beslutanderätt i sådana ärenden som enligt speciallagstiftning ges till nämnder. Skollagen, socialtjänstlagen, plan och bygglagen m.fl. ger ansvar och beslutanderätt till nämnder. Vt Nämndernas beslutanderätt kan delegeras till utskott, ledamot eller ersättare i nämnd eller till en anställd. Ej delegation i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Beslut fattade på delegation av nämnd ska anmälas dock inte beslut fattade på behörighet som ges direkt i lag. Vt Undantagsvis ger lagstiftningen beslutanderätt direkt till anställda i kommuner. Skollagen (2010:800) ger beslutanderätt direkt till rektor, förskolechef och lärare. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ger beslutanderätt direkt till räddningsledare. Inom hälso och sjukvården har läkare och andra personalgrupper beslutanderätt enligt hälso och sjukvårdslag (1982:763) m.fl. lagar. Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 7

8 KOMMUNALA FÖRETAG Kommuner kan överlåta uppgifter på bolag, föreningar, stiftelser och enskilda individer. Bolaget etc. kan ägas helt av kommunen, tillsammans med annan eller vara helt privatägt. Verksamheten som bedrivs i bolaget etc. ska ligga inom den kommunala kompetensen. Överlämnande av uppgift som innefattar myndighetsutövning kräver lagstöd, RF 12:4 och KL 3:16. Vt KOMMUNALA FÖRETAG I aktiebolag som är helägt av kommun eller landsting gäller offentlighetsprincipen. I företag som ägs tillsammans med annan ska kommunen verka för att offentlighetsprincipen tillämpas i företaget. I helt privatägda företag ska kommunen ha möjlighet till insyn i verksamheten och allmänheten bör ges möjlighet till information om hur verksamheten bedrivs. Vt KOMMUNALA FÖRETAG Reglerna om offentlig upphandling behöver inte tillämpas vid s.k. in house, dvs. om 1) kommunen (kommunerna) är ensam ägare till bolaget, och 2) bolaget bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med kommunen (kommunerna). Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 8

9 Förvaltningsbesvär Beslut som enligt speciallagstiftningen kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol eller annan instans (t.ex. Länsstyrelsen), kan vanligen endast överklagas av den som beslutet angår om beslutet har gått denne emot. 22 FL. Prövningen avser såväl beslutets laglighet som lämplighet. Vt Laglighetsprövning 10 kap. KL Övriga beslut i kommuner och landsting kan överklagas genom laglighetsprövning (kommunalbesvär). Varje kommunmedlem kan överklaga behöver inte vara berörd av beslutet. 10 kap. 1 KL. Vt Laglighetsprövning Vilka beslut kan överklagas? 10 kap. 2 KL alla beslut av fullmäktige och av den beslutande församlingen i ett kommunalförbund. alla beslut av nämnder, även gemensam nämnd inklusive beslut efter delegation om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art. Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 9

10 Laglighetsprövning Besvärsförbud möjlighet till förvaltningsbesvär utesluter laglighetsprövning, 10 kap. 3 KL. Vt Laglighetsprövning Överklagande ska göras inom tre veckor från det att beslutet tillkännagavs på kommunens eller landstingets anslagstavla. Överklagande sker hos förvaltningsrätten. Överinstanser är kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. Vt Laglighetsprövning grunder 10 kap. 8 KL. Beslutet har inte tillkommit i laga ordning. Beslutet rör någon som inte är en kommunal angelägenhet. Beslutsfattande organ har överskridit sina befogenheter. Beslutet strider mot lag eller annan författning. Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 10

11 Laglighetsprövning Om beslutet strider mot någon av besvärsgrunderna ska det upphävas av domstolen. Domstolen kan endast upphäva eller fastställa beslutet, inte ändra eller ersätta det. Om ett fel saknat betydelse för ärendets utgång får domstolen underlåta att upphäva beslutet. Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 11

Relevanta dokument

Utbildning för utskottsledamöter Kommunallagen

Utbildning för utskottsledamöter Kommunallagen 2011-03-24 Jenny Lindestam Dispositon Centrala begrepp Den kommunala maktfördelningen De olika organens uppgifter Delegation Den kommunala kompetensen Laglighetsprövning