Internrevision. Nummer God Jul och Gott Nytt ÅR

Transkript

1 Internrevision Nummer God Jul och Gott Nytt ÅR

2 intern revision Tidskrift om internrevision. Utgiven av Internrevisorerna Nummer 6, december 2006 Material för publicering skickas direkt till tidningens adress eller till Yvonne Alnebjer, adress se nedan. Redaktionskommittén består av följande personer: Peter Strandh, redaktör Ernst & Young AB, Box 7850, Stockholm Tel , fax E-post: Yvonne Alnebjer, redaktionssekr/layout KPMG, Box 49, Västerås, Tel , mobil: , fax E-post: Inga Astorsdotter, Uppsala universitet, Box 256, Uppsala Tel , mobil: E-post: Johanna Conradsson, ICA AB, Solna Tel , fax , mobil E-post: Åsa Wallberg, Group Internal Audit, R 552, Nordea, Stockholm Tel , mobil: E-post: asa.wallberg@nordea.com Nästa nummer: Manusstopp den 5 februari Prenumeration: 300 kronor per år för icke medlem. Annonser: Baksida kronor Annons helsida kronor, halvsida kronor. Flergångsannons 10 procent rabatt. Alla priser exkl moms. Ansvarig utgivare: Guidon Berggren ISSN: Tryck: Westerås Media Produktion, Västerås Bilder: Redaktionen och medlemmar Klas Schöldström, (Generalsekreterare) Internrevisorerna, Strandvägen 7 A, Stockholm Tel , E-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se Bo Myrup, Valberedningens ordförande Karolinska Institutet, Solna, Tel E-post: bo.myrup@ki.se Kontaktpersoner Styrelse och kommittéer Guidon Berggren ordförande, KPMG, Box 49, Västerås Tel , fax E-post: guidon.berggren@kpmg.se Ann-Charlotte Klingberg, vice ordförande, Securitas CHS Holding AB, Box 902, Solna Tel , fax , mobil E-post: Ann-Charlotte.Klingberg@securitas.se Charlotta Löfstrand Hjelm, sekreterare, AFA, Klara Södra Kyrkogata 18, Stockholm, Tel , fax E-post: charlotta.hjelm@afaforsakring.se Carina Petersén - Malmström, ledamot (Marknadskommittén), Skandia Liv, Stockholm, Tel , fax E-post: carina.petersen@skandia.se Ingmari Öhman, ledamot Svenska Röda Korset, Box , Stockholm, Tel , mobil E-post: ingmari.ohman@redcross.se Ulla-Kari Fällman, ledamot (Utbildningskommittén) Sveriges Lantbruksuniversitet, Box 7082, Uppsala Tel , fax , mobil Lars Agerberg, ledamot Skandia Insurance Company Ltd, Sveavägen 44, Stockholm Tel , fax , mobil Richard Minogue, ledamot Hibis Scandinavia, Apelbergsgatan 36, Stockholm Tel , fax , mobil Bernt Gyllenswärd, ledamot, (Yrkesstrategiska gruppen) SEB, ST M1, Stockholm Tel , fax , mobil E-post: bernt.gyllensward@seb.se Harald Lööf, ledamot ICA AB, Svetsarvägen 16, Solna Tel , fax E-post: harald.loof@ica.se Lars Gyllenswärd, (IT-kommittén) Försäkringskassan, Adolf Fredriks kyrkogata 8, Stockholm Tel , mobil E-post: lars.gyllensward@forsakringskassan.se Peter Strandh, (Redaktionskommittén), Ernst & Young AB, Box 7850, Stockholm Tel , fax E-post: peter.strandh@se.ey.com Gunilla Werner Carlsson, CIA-ansvarig, If Skadeförsäkrings AB, Barksväg 15, Stockholm Tel , mobil E-post: gunilla.wernercarlsson@if.se Elisabeth Styf, (Styrelseledamot i ECIIA) mobil E-post: elisabeth.styf@comhem.se 2 InternreVision 2006/06

3 Innehåll nr Vad hände på Internrevisionsdagarna? 4 Redaktören 5 Ledaren 6 - CIA-spalten - Från styrelsen 7 Styrelseval 8 Rapport från ECIIAs konferens 9 Nya medlemmar 10 COSO på svenska 11 Vad hände på Internrevisionsdagarna? Anders Borg på ESVdagen 27 Träff för offentliga nätverket 28 Tematräffar om intervjuteknik 30 - Grundkurs internrevision - Från kansliet 31 Kalendarium Intresserade medlemmar Internrevisorernas kansli: Internrevisorerna Kontoret Strandvägen 7 A STOCKHOLM Telefon till kansliet, Klas Schöldström, tel , fax E-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se Är du intresserad av att lära känna några av dina kollegor runt om i Sverige och för övrigt även i andra länder? Är du intresserad av att utveckla dig själv i ämnet intern revision och samtidigt verka för Internrevisorerna? Föreningens e-postadress: info@internrevisorerna.se Hemsidans adress är: InternreVision

4 Från redaktören Nu är det riktigt trevligt att vara redaktör för tidningen Internre- Vision. Det är alltid roligt med uppmuntrande ord för den tid som vi lägger ner på tidningen. Under Internrevisionsdagarna var det flera som spontant kom fram och tackade för den fina kvalitet som tidningen har idag. Och tidningen det är alla som bidrar till innehållet i form av artiklar och inspel och inte minst redaktionskommittén med Yvonne, Åsa, Inga och Johanna Internrevisionsdagarna Jag vill inleda med att säga att årets internrevisionsdagar hade hög kvalitet med många bra föredrag och paneldebatter. Och det har absolut inget att göra med att jag var en av dem som stod på podiet. Det var speciellt spännande att få lyssna på intressanta personer utanför revisorskretsarna såsom Anders Nyren, Anders Ackebo och Carina Lundberg. Det enda jag saknade på konferensen var fler deltagande internrevisionschefer. Även de kunde nog ha hittat lite matnyttigt på konferensen vilket vi hoppas också framgår av detta nummer av tidningen där vi har ett antal refererat från konferensen. Paneldebatten Paneldebatten om styrelsens rapport var intressant och många kloka synpunkter framfördes. Dock kan jag tycka att det grundmurade förtroendet för den operativa effektiviteten hos de noterade svenska företagens internkontrollsystem som uttrycktes på scen inte i alla avseenden stämmer överens med mina egna erfarenheter. Det är ofta en rätt stor skillnad mellan designen av den interna kontrollen och dess operativa effektivitet. Hur många revisionsrapporter har du själv skrivit där slutsatsen varit att allt fungerat i enlighet med tänkt design? Tillståndet i riket Hur ser det ut hos internrevisorerna i Sverige? Det kommer vi snart att få svart på vitt på när resultatet av den benchmarkingstudie som Internrevisorerna gjort i samarbete med Ernst & Young publiceras. Jag delgav en del av resultatet under Internrevisionsdagarna men hoppas att även det tryckta materialet kommer att innehålla en del annat matnyttigt. Utmaningar för internrevisorn Det är mycket att hålla reda på för en internrevisor idag eller vad sägs om: IIA Standards, Basel II, Solvency II, COSO ERM, COSO, COSO Guidance for Smaller Public Companies, Koden för Bolagsstyrning, Förordningen om intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter, Finansinspektionens anvisningar, CIA, CISA, SAP, Oracle, AutoAudit, Teammate, ACL, Riktlinjer från Svenska Bankföreningen, PCAOB, SEC, OMX, Vägledning för internrevisorer beträffande tillämpningen av svensk kod för bolagsstyrning, Ägare, Styrelse, Revisionskommitté, Quality Reviews med mera. Ännu en vägledning Styrelsen för internrevisorerna har gett ut Vägledning för internrevisorer beträffande tillämpningen av svensk kod för bolagsstyrning som skickas med i detta nummer. Det bakomliggande syftet med vägledningen är som jag uppfattat det att förtydliga internrevisorernas roll så att inte alla resurser läggs på att granska intern kontroll över finansiell rapportering. Samtidigt är det positivt att internrevisorerna efterfrågas inom detta för företagen just nu så aktuella och viktiga arbete. En svår avvägning där jag tycker att vi som internrevisorer skall vara försiktiga med att aktivt begränsa vår roll då det historiskt sett inte varit som så att internrevision varit alltför efterfrågade. Den stora utmaningen är snarare att internrevisorerna har för lite resurser att både granska intern kontroll över finansiell rapportering som den operativa effektiviteten, riskhantering, regelefterlevnad och intern kontroll i en vidare mening. Vi bör därför ta tillvara denna möjlighet att positionera internrevisionen som ett starkt strategiskt stöd till styrelse och ledning i en för dem viktig fråga. Självklart med beaktande av vad som är god internrevisionssed. Sist men inte minst. Ett citat av Winston Churchill There is nothing wrong with change, if it is in the right direction. Eder ödmjuke Peter Strandh, CIA 4 InternreVision 2006/06

5 Ledaren Guidon Berggren Vi är roligare än vårt rykte Tänk att vi kan ha så roligt tillsammans trots att vi tillhör en yrkeskår som allmänt betraktas som gråa, tråkiga och tystlåtna pricknissar. Sanningen är en helt annan. En yrkeskår som i sin seriositet är mer färgsprakande, glada och utåtriktade får man leta efter. Visst är vi kritiska och har en professionell skepticism men ingen på InfraCity kunde undgå att märka hur kul vi internrevisorer har när vi är tillsammans Det kom inga journalister till internett flertal och någon hade lovade att revisionsdagarna trots att vi bjudit in komma. Vi lyckades inte uppbåda det intresset som internrevisionen är värd. Häromdagen var jag på en middag hos min vän trädgårdsmästaren och min bordsdam var en fin dam från övre Östermalm, gift med någon storfräsare i byggbranschen och bredvid henne på andra sidan satt en biodlare från Flen. Och vad gör du frågade hon mig intresserat. -Jag är internrevisor svarade jag glatt. -Åh, sa hon och vände sig mot biodlaren. Efter ett tag så vände hon sig mot mig igen och sa, -Jag har sådana problem med min deklaration och -Jag är ingen skatteexpert, fastslog jag, utan jag jobbar med internrevision på banker och -Åh, jasså avbröt hon mig och vände sig åter mot biodlaren. I samband med efterrätten som var en utsökt komposition av frukter från trädgården så vände hon sig mot mig och frågade -Hur tycker du jag ska placera mina aktier? -Jag är ingen privatrådgivare utan utan en internrevisor på banker... -Åh, sa hon än en gång och biodlaren fick åter allt intresse. Jag hörde att det var honungens konsistens som var samtalsämnet men när konsistensen var avklarad så frågade hon mig. -Vad gör du egentligen? Som in- ternrevisor så granskar jag den interna kontrollen på bankerna. Hon såg på mig som om hon värderade vad jag sagt och så sa hon, - Så intressant, det som finns så många tjuvar och bedragare inom bankoch banditer utan granskar och väsendet. -Nja, jag jagar inte tjuvar bedömer rutiner i längre kom jag inte när jag såg hennes blick hamna borta i oändligheten och jag insåg att det lät både torrt och tungt. -Är ni revisorer så gråa och tråkiga som det sägs, återupptog hon konversationen när kaffet och konjaken kommit på bordet. -Nej absolut inte sa jag, härom veckan så samlades nästan 250 internrevisorer och vi hade hur roligt som helst tillsammans. Hon rös till och såg inte ut som hon trodde mig så jag tillade: -Sanningen är den att en mer färgsprakande, glad och utåtriktad yrkeskår får man leta efter. Nu skrattade hon gott och viska till mig att biodlaren på hennes andra sida inte var så rolig han heller så du kan gott berätta för mig vad 250 roliga och färgstarka internrevisorer gör när de har kul. Så jag berättade om middag vid Internrevisionsdagarna vilket tycktes roa henne. En magiker har större attraktionskraft på damer än en internrevisor och jag insåg att det kommer att ta lång tid innan internkontroll blir ett allmänt samtalsämne vid middagar. God Jul och ett gott nytt räkenskapsår InternreVision

6 CIA-spalten Text: Gunilla Werner Carlsson Hej alla intresserade läsare! (Vi har så många olika diplom och förkortningar nu så jag hoppas över dem alla!) Tiden går så fort och när jag i skrivande stund (slutet av oktober) sitter och tittar ut genom fönstret på det forsande regnet känns det som den härliga sommaren och hösten var länge sedan! Men, detta är tiden när man kan tända ljus och dricka te, plocka svamp eller gå på bio så det finns egentligen ingen anledning att klaga! För oss i certifieringssvängen håller det nu (i skrivande stund) på att dra ihop sig till en ny examination den 15 och 16 november är det dags igen. Till maj-examen talade jag om rekord, men det är nu slaget: om alla anmälda kommer har vi 143 delprov som ska avläggas! Det är en imponerade flit och det är glädjande att medan tillströmningen av nya förhoppningsfulla (det vill säga deltagarna på prov I och II) fortsätter att vara stor och ökande så är det också en klar ökning i antalet som kämpar vidare med del III och IV - denna gång har vi 32 st anmälda till del III. Det har från USA aviserats ändringar i hur examen fortsättningsvis kommer att äga rum. IIA har haft problem med att leverera resultaten i tid på grund av många tentander och antikverad rättningsteknik och man har ett projekt på gång för att råda bot på detta. Den nya tekniken kallas CBT (Computer Based Testing) och den praktiska konsekvensen är att man kommer att kunna avlägga både CIA-examen och de så kallade Speciality Exams under betydligt längre tidsperioder under året och att man också kommer att ha stora möjligheter att själv välja datum för examen. Det är också möjligt att vi kommer att kunna erbjuda ytterligare en plats i Sverige där examen kan avläggas, men det kommer IN- TE att bli en Internetbaserad lösning. Vi kommer att lägga ut både generell och mer detaljerad information på hemsidan löpande när den blir tillgänglig och nödvändiga beslut har tagits, vilket beräknas kunna bli i januari Med önskan om en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! Gunilla tel / gunilla.wernercarlsson@if.se Kort från styrelsemöten Tänk att 2006 gick så fort! Hela nio styrelsemöten och en styrelsekonferens avklarade! Snart är det dags att samla ihop och summera vad som hänt under året och författa en verksamhetsberättelse. Men innan detta arbete tar vid så ska jag försöka sammanfatta vad som fanns på styrelsens dagordning vid vårt novembermöte. Vi inledde mötet med att vår ordförande rapporterade från föreningsmötet som genomfördes i samband med Internrevisionsdagarna Därefter var det dags att ta del av Marknadskommitténs Från styrelsen plan för det kommande året, status för utbildningsplanen och inledningen av arbetet med Internrevisionsdagarna Föreningens förre ordförande, numera Past President, Torbjörn Wikland gästade styrelsen för att berätta om arbetet med översättningarna av COSO och ERM. (Förslagen till översättningarna hoppas jag att du tagit del av via vår hemsida.) I övrigt behandlade vi frågor rörande verksamhetsplan och budget 2007, planering av årsmötet 2007, nomineringar till internationella uppdrag och beviljade ett knapp 20-tal ansökningar om medlemskap. Styrelsens sekreterare Charlotta Löfstrand Hjelm Internrevisorernas styrelse har bestämt tid och plats för årsmötet 2007 Vi ber dig reservera torsdagen den 22 mars 2007 kl 15:00 för att komma till KPMGs lokaler, Tegelbacken 4A Stockholm och delta i mötet. Glöm inte bort att du kan påverka föreningens verksamhet genom att lämna in en motion. Om du vill ta till vara denna möjlighet så ska motionen vara styrelsen tillhanda 8 veckor innan årsmötet, det vill säga senast den 25 januari STYRELSEN 6 InternreVision 2006/06

7 Styrelseval i samband med Internrevisionsdagarna november Vid föreningsstämman den 23 november valdes styrelsen inför Det blev två nya styrelsemedlemmar genom Heléne Gunnarson från Sandvik som representerar näringslivet och Peter Funck från Vägverket som representerar den statliga och offentliga sektorn. Båda är välkomna tillskott i styrelsearbetet. En vakans till styrelsen finns dock som bör representera den finansiella sektorn och då speciellt bankvärlden. Valberedningen kommer att arbeta vidare med att söka en lämplig kandidat att föreslå till val vid årsstämman i vår. Från styrelsen har avgått Ingmari Öhman, Röda Korset, Lars Agerberg, Skandia och Richard Minogue, Hibis Scandinavia. Föreningen framför ett stort tack till alla tre för ett mycket gott styrelsearbete med många goda insatser. Lars kommer även fortsättningsvis att driva universitetsfrågan och Richard kommer att verka som lärare och ansvarig för det privata nätverket inom föreningen. Ingmari har övergått till annan verksamhet än internrevision. Följande funktionärer blev valda vid föreningsmötet: Funktion Behov Mandatperiod Guidon Berggren, KPMG Ordförande Omval 2007 Ann-Charlott Klingberg, Securitas CHS Holding AB Vice ordförande Omval 2007 Ledamöter Charlotta Löfstrand-Hjelm, AFA Omval Carina Petersén-Malmström, Skandia Ulla-Kari Fällman, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Omval Peter Funck, Vägverket Nyval Harald Lööf, ICA AB Heléne Gunnarson, Sandvik AB Nyval Bernt Gyllenswärd, PWC InternreVision

8 Rapport från ECIIAs konferens i Helsingfors Text: Gunilla Werner Carlsson Maria Nikkula och Elisabeth Styf, våra två uppskattade svenska föredragshållare på konferensen. Det var ett större antal europeiska internrevisorer (361 deltagare från 39 länder) som samlades i Helsingfors dessa blåsiga och småregniga septemberdagar för att dels lyssna till många och intressanta föredragshållare och dels återuppliva gamla och knyta nya kontakter med kollegor från runt om i Europa (och även från USA och Asien, skulle det visa sig). Konferensen hade ett mycket lockande namn: Internal Audit The Challenge och det är nog ingen från den (tyvärr mycket lilla) svenska gruppen som inte tycker att vår finska systerförening mycket väl levde upp till den lockande rubriken. Under de två fullmatade dagarna fick vi ett mycket brett smörgåsbord att välja ifrån och många hade nog samma önskan som jag: tänk om man kunde klona sig och vara på flera ställen samtidigt! En stor hjälp fick vi dock i ett utmärkt material i form av två tjocka spiralbundna böcker en för varje dag med alla föreläsares bilder. Så det man inte kunde lyssna på kunde i alla fall läsas i efterhand. Konferensarrangörerna hade delat upp innehållet för att uppmärksamma fem olika kategorier av målgrupper ur ett eller annat perspektiv: Academics, Business auditors, Consultants, Directors och Experts. Vilka ämnen var då uppe till belysning? Ja, låt mig ge er ett axplock! Inledningsanförandet hölls av Richard Nelson, chairman of the ECIIA Board, som talade om Status of the Profession in Europe. Det var ett mycket intressant föredrag att lyssna till mot bakgrund av att väldigt mycket som vi hör om vår profession kommer från USA och där är ju som bekant förhållandena lite annorlunda än i vår europeiska vardag. Richard betonade i sin presentation framför allt att våra utmaningar består i den snabba förändringstakten, de utökade möjligheterna för oss internrevisorer (något som även togs upp av Caj Nackstad vid årsmötet i våras), kravet på en god leverans, chansen till mera lagstöd för internrevision, möjligheten att EU utfärdar flera riktlinjer eller krav avseende internrevision och sist men inte minst att vi alla nu står inför en situation som innebär att vi har en stor möjlighet att ta vara på the Challenge! Vi var nog många som gick från det inledningsanförandet med ett leende på läpparna och lite mera svikt i steget. Därefter fick vi en presentation av The Risk Intelligent Internal Auditor. Ett uttalande som fastnade i mitt minne var begreppet From Silos to Middagsdeltagare på Gala Dinner 8 InternreVision 2006/06

9 ECIIA ESV:s internrevisionsfunktion var representerade gneom Catrin Lind Ebert, Annika Alexandersson och Vem är den nye Hamdi Ercan Integrated, det vill säga en tydlig illustration av att det är sambanden som är viktiga när vi försöker bedöma och hantera risker inte risker bedömda en och en. Och den gamla sanningen ingen avkastning utan risk lades fast ytterligare en gång. Den nyttiga frågan Har våra riskbedömningsmodeller utvecklats i takt med riskerna? ställdes också onekligen något att fundera på när omvärlden påverkar företagen i ännu högre grad idag än någonsin tidigare. Därefter erbjöds vi deltagare en mycket bred palett att välja från allt ifrån Lessons learned from SOX, Quality of Audit, Whistleblower Procedures Best practice, Auditing the EU budget till Roles of Internal Audit in Enterprise Risk Management, Corporate Governance in Public Sector, Auditing Standards Principle or Rule Based, IT Governance Common Sense not Common practice. Och ändå har jag inte räknat upp mer än några av alla föredrag! Konferensen startade på onsdagskvällen med en mottagning i Helsingfors stadshus och på torsdagen hölls en Gala Dinner med underhållning, så även den mindre seriösa sidan var väl tillgodosedd. Efter middagen underhölls vi av en till Finland invandrad engelsman som roligt och tillspetsat visade oss de nationella särdrag som vi nog känner till men som vi inte alltid vill låtsas om alla skrattmuskler fick sig en träningsrunda innan det var dags för dansen. Så, alla ni som inte hade tillfälle att vara där hoppas jag nu har fått en aning om vad vi som faktiskt var där hade förmånen att ta del av! Och en stor eloge till våra arrangörer och hotellet vi bodde på, Kalastajatorppa (Fiskartorpet) som inte bara härbärgerade en massa internrevisorer utan också delar av ett EU-toppmöte. Så bevakade har vi nog aldrig varit - vakter i varje korridor! Vi hälsar nya medlemmar välkomna Anna Andell Katarina Falk Maria Wänt Ingela Bergqvist Louise Johansson Sophia Litzén Annika Robotti Persson Birgitta Berglund Kerstin Dahlblom AB Volvo AB Volvo AB Volvo Handelsbanken Handelsbanken Handelsbanken Handelsbanken Kaupthing Bank Sverige AB KPMG Mattias Lundberg Birgitta Klang Magnus Wiking Karin Dalén Anders Linné Codan Eva Blomquist Karl Solnestam Stefan Håkansson Sandvik AB Scania CV AB Swedbank Trygg Hansa Trygg Hansa Umeå Universitet Öhrlings Pricewaterhouse Coopers Student InternreVision

10 COSO COSO på svenska Text: Torbjörn Wikland Nu finns svenska översättningar av COSO: s grundläggande dokument Internal Control samt Enterprise Risk Management att ladda ner på föreningens hemsida. ( Det är dock inte översättning av hela ramverken utan sammanfattningarna ( Executive Summary ). De innehåller grunddragen i ramverket med de begrepp som COSO introducerat. Efter en kvalitetsgranskning av översättningarna skickas de inom kort till COSO för godkännande och auktorisering. Några ord bör sägas om själva översättningen. En och annan tycker nog att översättningen är lite tung. Det är förståeligt men går att förklara. Officiella amerikanska dokument har i likhet med COSO:s ramverk ofta en tung språkdräkt. Ramverken är således inga skönlitterära mästerverk. Fokus för den översättning jag gjort har emellertid varit trohet mot den ursprungliga texten. Som åskådligt motexempel kan nämnas Åke Ohlmarks Tolkien-översättningar som av nutida Tolkien-beundrare kritiserats för att inte vara tillräckligt trogen ursprungstexten. En orättvis och lite egendomlig kritik tycker jag personligen, eftersom Åke Ohlmarks gamla översättning hade en skönlitterär strävan (där the hobits blev hoberna fyndigt, tycker jag). I fallet med COSO: s ramverk hamnar jag dock på Tolkien-beundrarnas sida trohet mot ursprungstexten går före det stilistiska. Tre exempel får illustrera behovet av trohet mot grundtexterna: I Riksrevisionens rapporter om korruption beskrivs således COSO ERM som en uppdaterad version av COSO Internal Control. Det är tyvärr en missuppfattning, vilket framgår av de texter jag nu bearbetat till svenska. Förmodligen beror missuppfattningen på att man inte läst ursprungstexterna ordentligt. I koden för bolagsstyrning har man översatt Internal Control med intern kontroll givetvis enklare än det klumpigare intern styrning och kontroll men förvirrande eftersom man då tappat styrningsbetydelsen av ordet control. Vi kan ana att det är svengelskans utbredning i de svenska börsföretagen som spökar i detta fall. Som ett kompletterande exempel kan nämnas ett försök till översättning från Centrum för hälso- och sjukvårdsanalys 2003 där internal control konsekvent översatts med styrning. Svagheten med den översättningen liknar exemplet från koden för bolagsstyrning men nu tappas den andra innebörden av ordet control, det vill säga det som motsvarar det svenska ordet kontroll. För att vara trogen grundtexten blir därför översättningen intern styrning och kontroll. Översättningsarbetet fortsätter. Det är dock inte COSO:s fullständiga ramverk som står på tur. I stället är det den allra senaste utgåvan från COSO Internal Control of Financial Reporting for Smaller Public Companies som kom i somras. Det är styrelsens beslut med motiveringen att rapporten har ett stort pedagogiskt och förklarande värde som gäller långt utanför de mindre börsnoterade företagen i USA och finansiell rapportering. Jag instämmer med hänvisning till min artikel i Internrevision nr 4 i år. Redaktionens utsände Johanna Conradsson bad Fredrik Söder, Öhrlings PricewaterHouse, att som ny medlem berätta lite om sig själv och sina förväntningar på föreningen Jag arbetar inom Internrevisionsgruppen på PwC i Stockholm. Jag arbetar till största del på internrevisionsuppdrag hos klienter, men även konsultativt med frågor inom corporate governance och intern styrning och kontroll, där bland annat SOX och Svensk Kod för Bolagsstyrning ingår. Som ny i branschen kändes det naturligt att gå med i föreningen för att kunna knyta kontakter, ta del av andras erfarenheter och för att kunna ubilda mig och öka min kompetens. Internrevisionsdagarna var bra då jag fick chansen att knyta kontakter, och få en djupare inblick i branschen och i aktuella ämnesområden. 10 InternreVision 2006/06

11 Vad hände på Internrevisionsdagarna? Text: Se slutet av artikeln Internrevisionsdagarna den november 2006 Inledning och konferensen öppnas Två dagars mycket trevlig konferens i Upplands-Väsby inleddes av vår käre ordförande Guidon Berggren som hälsade oss välkomna och med stolthet berättade Guidon Berggren att vi var över 250 deltagande på konferensen. Guidon berättade att föreningen växer så det knakar vilket innebär lite växtvärk här och där. Strax innan hade konferensdeltagarna kunnat avnjuta kaffe och smörgås samt gå runt bland sponsorernas utställningsmontrar. Vi hade även hälsats välkomna av Yvonne Alnebjer med flera där den sedvanliga konferenspärmen delades ut tillsammans med namnbricka. Med Guidons inledande ord kickades så konferensen igång. En konferens som var fylld av intressanta ämnen och föreläsare samt seminariedeltagare. Nedan följer en sammanfattning av konferensdagarna. Vi ser redan fram emot nästa års internrevisionsdagar. Hur tillämpades koden Per Lekvall från Kollegiet för svensk bolagsstyrning redogjorde på ett sakligt sätt för Kollegiets undersökningar av kodens tillämpning. Undersökningarna presenterades för hela populationen utan att nämna bolagsnamn. Men vi kan konstatera att bolagen varit bra på att följa koden detta första år. Avseende ambitionsnivån i rapporteringen om intern kontroll gjordes bedömningen att ca 35 % haft en hög ambitionsnivå och 17 % en låg ambitionsnivå. Harald Lööf internrevisionschef på ICA presenterade hur många av kodbolagen som har internrevision och det var 30 av 78 Per Lekvall det vill säga 38 % samt att det är en väldig skillnad mellan olika branscher. Bolag som inte har internrevision har många gånger rätt dåliga förklaringar till varför man inte har denna funktion på plats ansåg Harald. Han gav ett exempel; Styrelsen bedömer att det inte finns behov av internrevision eller att Styrelsen skall fundera på frågan till nästa år. Avslutningsvis fick Harald frågan Hur många av bolagen som har förklarat att de inte behöver internrevision vet vad internrevision är?. En mycket relevant fråga som leder till eftertanke. Styrelsens rapport om intern kontroll. Presentation och Vägledning I Svensk kod för bolagsstyrning redogörs för styrelsens ansvar att InternreVision

12 Internrevisionsdagarna Konferensens ledare och moderator Bernt Gyllenswärd ställer följdfrågor till Katja Severin Danielsson rapportera hur den interna kontrollen för finansiell verksamhet är organiserad och hur den sköts inom bolaget, som en slags kvalitetssäkring. Efter diskussion och en remissrunda utgav Kollegiet för svensk bolagsstyrning i september 2006 en Tillämpningsanvisning. Under rubriken Styrelsens rapport om intern kontroll redogjorde Katja Severin Danielsson, PwC, för det nya i tillämpningsanvisningen och för några av de regler som hänvisas till i anvisningen, framförallt regel 3.7 om intern kontroll och internrevision. Regeln redogör för styrelsens ansvar att genom god intern kontroll skydda ägarnas investeringar och bolagets tillgångar. Det nya är att det enligt regel numera är frivilligt att till marknaden rapportera om hur väl den interna kontrollen som helhet fungerar inom bolaget, likaså är revisorgranskning av en sådan rapport frivillig. Katja Severin Danielsson gav några exempel på olika regler som ska samordnas världen över för att få god inernkontroll, exempelvis Sarbanes- Oxley i USA, Corporate Governancekoder i Norden och Europa och i Sverige Aktiebolagslagen, Statlig ägarpolicy, Kooperativ verksamhetsstyrning, Kod för myndighetsutövning för att nämna några. Katja Severin Danielsson avslutade med en genomgång av 4:e och 7:e bolagsdirektivet om att företag vars värdepapper är upptagna till handel ska tillfoga en årsberättelse till sin årsredovisning, ett så kallat Corporate Governance Statement) och det 8:e direktivet där bolag av allmänt intresse ska ha en revisionskommitté. För att ytterligare underlätta för bolag att använda sig av Koden har nu en Vägledning för internrevisorer beträffande tillämpningen av svensk kod för bolagsstyrning tagits fram, presenterad av Hans Löfgren. Vägledningen syftar till att ge internrevisorerna råd om hur de ska förhålla sig till krav och önskemål, men också klargöra vem som är internrevisorernas egentliga kund. Hans Löfgren menade att internrevisorer ska ge konsultativa och/eller säkringsråd men inte delta i besluten. Hans Löfgren berättade att i Vägledningen förtydligas ledningens ansvar kontra internrevisorns för dokumentation, testning av den interna kontrollen och utveckling av metoder. På fråga från publiken om internrevision är en del av den interna kontrollen svarade Löfgren att internrevision inte är det. Löfgren beskrev skillnaden med att internrevision kan göra tester och utvärderingar av den interna kontrollen och därefter ge konsultativa råd. Men beslut på grundval av resultatet är ledningens ansvar. Paneldiskussion: Styrelsens rapport Den första paneldebatten inleddes med att Anders Nyrén från Industrivärden berättade om sitt intresse för popmusik och bilar och Anders Ackebo, OMX, att han tycker om att brodera och har ett förflutet som domare. Moderator Anna Ohlsson Leijon inledde debatten med att fråga vad internkontroll egentligen är. Per Lekvall från Kollegiet för bolagsstyrning förklarade det med att säkerställa att bolaget styrs utifrån bolagets intresse. Anders Ackebo pekade på att det egentligen handlar om så enkla saker om ordning och reda, bra styrning och uppföljning och att det är var enskild persons ansvar. Katja Severin Danielsson, PwC, menade att det handlar om att systematisera sunt förnuft och tog COSO som exempel där processen påverkas av människor. Anders Nyrén framförde att det handlar om två olika frågor: att intern kontroll är ett linjeansvar för människor och sunt förnuft, och internkontrollens uppgift Katja Severin- Danielsson 12 InternreVision 2006/06

13 Moderator Anna Ohlsson-Leijon leder debatten inom den finansiella rapporteringen är att systematisera hanteringen. Per Lekvall återkom till att corporate governance finns för att bolag som inte leds av sina ägare ska kunna ha kontroll över bolaget. Fördelar och nackdelar med att revisorsgranskning är frivillig och att bolag inte behöver redovisa hur internkontrollen sköts, bara att den finns diskuterades och här lyfte Anders Nyrén fram att det är två olika system. I Europa är internkontrollen principle based medan den i USA är rule based: regelstyrd in i minsta detalj och det som inte anges är tillåtet. Katja Severin Danielsson pekade på att bolagsstyrningsrapporten ska ge en magkänsla av bolagets status medan revisorgranskningen är en kvalitetsstämpel. Panelen konstaterade att svenska bolag har god ordning i allmänhet men nu när vi är en del av EU tvingar IFRS reglerna den svenska regeringen att lagstifta och möjligheterna till självreglering krymper. Nyrén menade att IFRSs syfte är att marknadsvärdera alla tillgångar i realtid och då behövs sunt förnuft. Vi bör därför tacka Kollegiet för bolagsstyrning som med erfarenhetsbaserade synpunkter gjorde ändringar i koden sa Anders Nyrén. Debatterade i panelen gjorde Per Lekvall, Katja Severin Danielsson, Hans Löfgren, Andres Nyrén och Anders Ackebo. Att fokus är på internkontrollen idag kunde panelen enas kring men också att det är skillnad på små och stora företag. Små företag är rädda för byråkratisering med så många nya regler att hålla sig till, men å andra sidan är det inte så många små företag på börsen menade Ackebo. På moderatorns fråga om internkontrollens framtid i Sverige och utlandet svarade flera i panelen att det finns en risk för mer lagstiftning och fler regler vilket kan skapa ett oflexibelt system och att bolag kanske kan hamna i udda situationer. Som exempel tog Lekvall upp om det är möjligt att stämma en bolagsstämma för att den inte fattar rätt beslut? Hans Löfgren menade att kontrollen i bolagen ska kunna vara god även utan Koden och berättade att i USA kostar internkontrollen ca 1 % av omsättningen vilket där är helt accepterat. Ackebo påpekade att tidpunkten för införandet av Koden är bra då det nu kan ske under ordnade former och inte vid en tidpunkt när företagen inte går så bra. På moderator Anna Ohlsson- Leijons sista fråga om hur den perfekta internrevisorn ser ut lockade Anders Nyrén publiken till skratt med sin snabba replik Hon ska vara snygg, han stilig. Hans Löfgren la till egenskapen mod att göra en sammanfattande bedömning. Katja Severin Danielsson ansåg att djup kunskap om verksamheten behövs och Anders Ackebo avslutade med att den perfekta internrevisorn ser på verksamheten som framåtsyftande. Undersökning om Best Practice inom internrevision Under rubriken Best Practice inom internrevision berättade Peter Strandh, Ernst & Young och redaktör för tidningen Internre- Vision om den undersökning som genomfördes september 2006 bland 46 företag i Sverige. Best Practiceundersökningen konstaterar att kraven på internrevisionsenheterna har ökat i och med nya krav på specialistkompetens inom vissa områden som Basel II, skatter och IT-kompetens. Investeringar i utbildning, teknologi och metodutveckling är därför något som de InternreVision

14 Internrevisionsdagarna tillfrågade företagen nu arbetar med. Internrevisionsenheterna har också ökade krav på sig om att tillföra värde till företagens verksamhet genom att ge förslag till process- och kontrollförbättringar, dela med sig av erfarenheter och finnas som stöd i förändringsprojekt. 45 %, ansåg som sin viktigaste uppgift att säkerställa internkontrollen medan 29 % svarade att den operationella granskningen var mest värdeskapande och därför viktigast. Hur mäter man då att internrevision tillför värde? 52 % svarade att en genomförd revisionsplan är bästa måttet, 36 % mätte sig efter kundnöjdhet vilket Strandh menade fodrar lite guts, och 22 % genom att mäta hur snabbt kunderna får svar på sina förfrågningar. Av de tillfrågade enheterna var 35 % enpersons-enheter och ytterligare 35 % har mellan 2-4 revisorer anställda. Erfarenhetsmässigt har 35 % av de svenska revisorerna mellan 3-5 års erfarenhet av internrevision och 30 % mellan 6-10 års erfarenhet. När det gäller metod har 48 % en egenutvecklad manual medan 16 % använder en metod utvecklad av någon av de fyra stora revisionsbyråerna. Drygt hälften av de tillfrågade använder max 20 dagar på sig att färdigställa en rapport medan drygt 10 % tar över en månad på sig. Hela 71 % använder inte mjukvara för att dokumentera revisionsprocessen men här påpekade Strandh att det kanske kan kopplas till antalet medarbetare och resursbrist. Nästan 80 % av revisionsenheterna i undersökningen har en internal audit charter för sitt arbete. Strandh avslutade med att trots ny teknologi som exempelvis hemsidor är det bara drygt hälften som använder en sådan för informationsspridning. Hela 79 % svarade att gamla vanliga hederliga möten är det vanligaste sättet att sprida sina kunskaper på. Kvalitetsdeklaration en utmaning? Klas Schöldström, Generalsekreterae för Internrevisorernas Förening, inledde med att berättade att Toyota med sin envetna modell för ständig kvalitetsutveckling, Kaizen, i år kommer att gå om Ford som världens största biltillverkare. Toyotas positiva inställning till brister som ett sätt att hitta källan till fel kombinerat med respekt för kollegor och ett utvecklat lagarbete är en av hemligheterna till försäljningsframgångarna. Vad kan internrevisorer lära av Toyota? Gunilla Werner Carlsson, försäkringsbolaget If, förtydligade skillnaden mellan att kontroll kan vara reaktiv: för att reglerna säjer att kontroll ska göras. Eller proaktiv: revisionen följs upp, klargör varför det är viktigt med internkontroll och försäkrar att allt är gjort på ett korrekt sätt. IIA ville stimulera till proaktiv kontroll och därför togs den röda boken Internal Control Framework fram för ett tiotal år sedan liksom CBOK - The Common body of knowledge - som uppdateras var tredje år. IIA har också ett tjugotal checklistor som hjälp även om det viktigaste är själva definitionen av kvalitet menade Gunilla Werner Carlsson, vilket ska definieras av internrevisionsenheten själv. Före 31 december 2006 ska en extern kvalitetssäkring genomföras, enligt paragraf 1312 vart femte år men vissa förespråkar vart tredje år för att bibehålla god kvalitet. Internrevisorernas Förening har tagit fram en hjälp-till-självhjälp-guide som ger en mikroversion av hur en kvalitetssäkring genomförs, berättade Klas Schöldström som också rekommenderade IIAs hemsida för mer information. Hur ska då mål för ständiga förbättringar sättas? Dels kan nuvarande status på internrevision jämföras med det charter som finns och granskning göras när det gäller efterlevnad av standards. Informationssamlandet är därför själva starten för en kvalitetssäkring. Dels bör möjligheten till förbättringar identifieras: har exempelvis medarbetarna idéer att utveckla? Werner Carlsson inflikade att intervjua kollegor inom organisationen om nytta och kvalitet brukar anses som den roligaste delen i kvalitetssäkringsarbetet. En internt gjord kvalitetssäkring kan uppmuntra till engagemang, mer åtagande och är i längden kostnadsbesparande. Men viktigast är ändå att få kvalitetsmedvetenhet som ett naturligt inslag i det dagliga arbetet menade Werner Carlsson. Så om det nu är några som inte hinner till den 31 december följer ni visserligen inte god sed i revisionsarbetet men ni får i alla fall inte fängelse! Eller som IIA uttrycker det: snacka inte så mycket utan se till att leverera i enlighet med förväntningarna! Paneldiskussion om kravet på Quality Assessment Moderator Bernt Gyllenswärd, IRF, frågade panelen om kravet på en kvalitetssäkring kom för plötsligt för internrevisionsenheterna och fick snabb replik av Agneta Brevenhag, SEB, som svarade att jag tog ju över efter Dig 2005 varpå hela sa- 14 InternreVision 2006/06

15 Den stora försmalingen lyssnar intresserat på föredrag och debatter. len skrattade. Brevenhag berättade att SEB startat processen i Sverige och i sina utländska enheter. Hamdi Ercan, Ekonomi-styrningsverket (ESV) menar att det för ESV som för många andra är ett positivt krav men ESV deltar först i nästa omgång om fem år. På publikfråga om god sed är att vänta till nästa gång svarade Ercan att grunden för god sed är att följa standard men för staten kan god sed även vara något annat. Kostnaden för en statlig revisionsavdelning med en eller två anställda kan te sig rätt dyr (kanske kr) men ändå nödvändigt att det görs sa Ercan. Klas Schöldström inflikade att för små revisionsenheter kostar en QA mellan kronor. Anna Ohlsson Leijon, Electrolux, pekade på risken att bli hemmablind om ingen extern hjälper till med kvalitetssäkringen. Gunilla Werner Carlsson, If, menade att ett bra betyg på en kvalitetssäkring inte är samma sak som ett bra utfört arbete. Istället är det i processen mellan revisorn och respondenten som kvalitet uppstår sa Gunilla Werner Carlsson. Agneta Brevenhag ansåg att många checklistor är ett så amerikanskt sätt att lösa kontroll-frågan på, och önskar en förenkling för svenska bolag. Gunilla Werner Carlsson berättade att en-persons-funktionen är ett ovanligt fenomen i USA. Moderatorn frågade pane-len hur en-person-enheter ska kunna få hjälp? Hamdi Ercan sva-rade att en-person-enheter inte borde omfattas av kravet på QA vilket framförts till Finansdeparte-mentet. Hamdi Ercan föreslog också att IRF borde besöka och hjälpa enpersons-enheterna med deras problem. Självhjälp är nog bra men det kanske behövs något mer frågade sig Hamdi Ercan och berättade att det pågår en stor statlig upphandling om ett ramavtal för Göran Adlén hjälp med kvalitetssäkringsprocessen. Föredrag av Göran Adlén, IHM Business School: Mod och passion I ett rasande tempo som lockade till mycket skratt förde Göran Adlén oss genom två akter om generationsgränser. Snabba skämt i första akten om teknologiutveckling och teknologikunskap kontra ålder, auktoritet och informationskunskap, ekologi och Macchiavelli, hippier och psykodeliska parfymer, ekologiska bagerier i New York och klimatförändringar ledde i den andra akten över till fakta blandat med skämt om mångkultur med muslimska jultomtar, kulturkrockarnas möjligheter, kommunikation och varumärken. Göran Adlén citerade president George Bush: Det är ingen överdrift att obeslutsamma kan gå den ena eller den andra vägen. Och uppmanade oss att träna vårt mod hela tiden, då Modet är som en muskel, ju mer Du tränar ju mer växer det! Tänk nytt, utmana Dig själv och träna på det Du är bra på fortsatte Göran Adlén och InternreVision

16 16 InternreVision 2006/06 Mingel på Internrevision

17 sdagarna InternreVision

18 berättade om en restaurang i Amsterdam som inte har något eget kök men istället många budbärare. Gästerna fick beställa från menyer som tillhörde andra restauranger i närheten varpå budbärarna hämtade maten! Göran Adlén avslutade sin inspirerande föreläsning med att Allt blir bra till slut, och har det inte blivit bra har det inte kommit till slutet! Föreningsfrågor enligt särskild kallelse Mötet valde Anders Huldt till mötesordförande och Gunilla Liljeroth till mötessekreterare. Ordförande för IRF Guidon Berggren redogjorde för verksamheten under året som accelererat både när det gäller åtaganden och i antalet nya medlemmar vilket förstärkt ekonomin. Kansliet har flyttat till Strandvägen i Stockholm. Två motioner hade inkommit till styrelsen. I den ena motionen föreslogs en akademisk anknytning av ackreditering och i den andra att IRF behöver en medlemsrevisor. Styrelsen avslog motionen om medlemsrevisor med motiveringen att det inte finns något egentligt behov av en sådan. Styrelsen tillstyrkte motionen om ackreditering med motiveringen att det går helt i linje med det arbetet som redan startats av IIA globalt och IRF i Sverige. Mötets sista punkt var utdelning av diplom och blommor till dem som tagit examen i år. Gunilla Werner Carlsson presenterade dem som tagit CIA examen under året: Simon Rörborn, Anna Nielsen, Magnus Johansson och Håkan Berg samt för CCSA examen: Annette Barrington och Stefan Simonsson En särskild eloge tilldelades Håkan Berg, Swedbank, som lyckades ta CIA del 1 och 2 ena dagen och del 3 och 4 nästa dag! Anders Hult leder föreningsmötet med hjälp av Gunilla Liljeroth De nyutexaminerade CIA Magnus Johansson och Håkan Berg fick motta blommor och diplom av Gunilla Werner Carlsson. Slutligen: tilldelades Richard Minogue Certificate of Excellence för sitt utmärkta resultat på sin CIA examen! Ett stort GRATTIS till våra duktiga kollegor och medlemmar som lyckats så bra! En middag med mersmak När 200 gäster ska serveras en varm kötträtt krävs känsla av kocken för att få allt rätt och i rätt tid. Det gäller även när kritiska internrevisorer sitter vid borden och låter sig väl smaka. Kocken lyckades över förväntan trots att vi blev lite sena tillbords (vi har ju så mycket att tala med varandra om) och vi gav ett mycket gott betyg till köket. En härlig måltid med mycket goda viner väl valda av vår konferenskommitté med lite hjälp från köksmästaren. Underhållningen efter maten var förtrollande. John Houdi skämtade och kollrade bort oss internrevisorer fullständigt. Trots en plats mitt framför scenen och med bordsdamen uppe på scenen var han omöjlig att avslöja, vilket retar en revisorshjärna. Efter att ha trollat bort både snören, näsdukar och kort var det dags att kalla upp några frivilliga på scenen. Föreningens controller och ekonomichef Börje Andersson blev det manliga tillskottet som med beslutsam blick äntrade scenen för att med all tänkbar misstänksamhet försöka avslöja Houdis konster. Min bordsdam Yvonne Palm från Försäkringskassan blev det kvinnliga inslaget som med lite mer skräckfylld blick lämnade ifrån sig sin 18 InternreVision 2006/06

19 Internrevisionsdagarna vigselring till den brett leende Houdi som beskrev sig själv som en blandning av Tomas Brolin och Babben Larsson, en beskrivning som faktiskt stämde väldigt bra på honom. Yvonnes skräck stegrades när Houdi med en liten slipmaskin började slipa av ringen tills den slutligen försvann. Att ringen till slut återfanns i John Houdis plånbok i ett tillslutet kuvert förvånade nog ingen trots att ingen begrep hur det gick till. Varken vi på första parkett eller Yvonne och Börje på scenen kunde avslöja den skicklige trollkonstnären. Sen flyttades kort mellan Yvonne och Börjes fickor och trots att Börje höll hårt om sina kort i fickan så blev de ändå en ökning i antalet. Det var helt obegripligt. Att sedan Houdi buktalade och la ord i munnen på Yvonne och Börje så att vi alla vred oss av skratt gjorde att hela tillställningen blev en stor och lyckad skrattfest. Vi internrevisorer tycker inte om att bli lurade och dragna vid näsan så här har vi mycket att lära innan vi kan få kontroll på trolleritricken. Det blev en mycket lyckad avslutning på den första dagen. Ägarstyrning - förväntan på internrevisionen, Carina Lundberg, Folksam Fredagens seminarie startades med att Carina Lundberg fick oss att förstå varför vi internrevisorer är ägarens bästa vän. Hon gav en presentation om internrevisionen ur ett ägarperspektiv, som innefattade dels vad ägarna har för förväntningar på internrevision och dels vad som bör granskas och hur arbetet med fördel läggs upp just ur ett ägarperspektiv. Genomgången innefattade vikten av granskning av interna mål och policies, såsom uppförandekod och etiska regler. Även miljöpolicy uppmärksammades och i samband med detta ett förslag på hur man kan göra en intern revision på miljöledningssystemet. Carina Lundberg, Folksam ITs inverkan på internrevision I och med att fler bolagsprocesser blir beroende av IT är detta ett område som berör allmänrevisorer i allt högre grad. Föreläsningen var en samling av reflektioner från seminarierna Värt att veta om IT. Målet med dessa seminarier har varit att visa för oss internrevisorer att en revision av IT verksamheten till stor del kan göras av en allmän revisor. Specifika områden som togs upp var kontinuitetsplanering, Informationssäkerhet, outsourcing av IT-verksamhet och Systemdokumentation. En del som väckte mycket intresse var trender inom IT brottsligheten och flera av delagarna hade frågor om IT säkerhet vid Internetuppkoppling. Basel II, krediter Ett annat intressant seminarie var där Rolf Marquardt från Handelsbanken berättade om Handelsbankens väg in Basel II med utgångspunkten att det i grunden är lätt men i verkligheten ytterst komplicerat för en stor bank. Det som ur ett revisionsperspektiv var extra intressant var genomgången av hur en revisor kan utvärdera ett riskklassificeringssystem. Granskningen kan delas in i fyra områden enligt Rolf Marquardt; Är Intern Riskklassificering (IRK)-systemets struktur rimligt utformad? Sker riskklassificeringen på avsett vis? Utvärdering bör avpassas till hur riskklassificeringen går till. Bedömningsbaserad riskklassificering (Objektiv benchmark skuggmodell, Pröva konsistens, Vilka kontrollmekanismer finns och hur används de, Uppföljning av avvikelser) och Modellbaserad riskklassificering (Fokus på validering av estimat, Stämmer fallissemangen, Process för kontroll av datakvalitet särskild när databas inte använts. Är resultaten rimliga). Kenneth Berg från Finansinspektionen hade dessförinnan kört Basel II på 20 minuter och han redogjorde för internrevisorernas roll som bör vara att; 1) Granska om institutet har stabila system för intern riskklassificering samt 2) Genomföra granskningen årligen och rapportera om institutet följer IRK-reglerna. InternreVision

20 Internrevisionsdagarna Samordning av den statliga internrevisionen Generaldirektör Yvonne Gustafsson från Ekonomistyrningsverket (ESV) berättade om ESVs uppdrag att samordna de 160 revisorer som ska granska den interna styrningen och kontrollen över vad som faktiskt är ca 95 % av Sveriges statsbudget. Bland de 51 myndigheter som idag har en revisionsenhet har Försäkringskassan flest revisorer, 17 stycken men ensam-revisorn är den vanligaste formen. ESVs uppgift är att normera (meddela föreskrifter och allmänna råd), bedöma (kvalitetssäkra), stödja (metod- och kompetensutveckling), företräda (vara kontaktpunkt inom EU) och exportera (bedriva tjänsteexport inom internrevision). Gustafson berättade att till sin hjälp har ESV ett råd som träffas 3-4 gånger per år, bestående av bland annat IRFs generalsekreterare Klas Schöldström, Bernt Gyllenswärd, Yvonne Palm, Försäkringskassan, Maria Nikula, Volvo i Bryssel, Anna Blondell, KPMG, Ann-Katrin Harringer, Statens Jordbruksverk och Per Johansson, Finansdepartementet. ESV och rådet har framfört synpunkter på förslaget om en ny internrevisionsförordning som avses gälla från och med 1 januari Bland annat att ett helhetsgrepp bör tas för internrevision inom staten genom att besluta om en ny Myndighetsförordning först innan beslut tas om de andra: Förordning om internstyrning och kontroll samt Internrevisionsförordningen. Andra synpunkter som ESV delgivit Finansdepartementet är att standards bör anpassas till det svenska författningsspråket och att det ofta är för detaljerade. Gustafsson avrundade med att berätta om några av Yvonne Gustafsson ESVs fortsatta projekt framöver: att identifiera kompetenskrav och kompetensprofil för statliga revisorer, samordna utbildningsprogram och certifieringar, skapa en revisionshandbok, ordna en gemensam konferens för de statliga revisorerna innan som-maren 2007 samt arbeta med ensamrevisorernas situation. E-legitimation i nationell infrastruktur (BankID) Utan att bli alltför teknisk lyckades Jesper Skagerberg från Finansiell ID-Teknik BID AB förklara hur enklare livet blir med BankID eller elektronisk legitimation som det kallas att jämföra med fysisk IDhandling i form av ett kort av något slag. BankID är svaret på frågan Hur ska man kunna identifiera okända personer på Internet? Jesper Skagerberg Jesper Skagerberg tog som exempel en skämtbild med två hundar som sitter framför en datorskärm varpå den ena säjer till den andra att på Internet vet ingen att Du är en hund. Syftet är att genom en säkerhetstestad digital signatur identifiera kunderna vid exempelvis kreditansökan över nätet. Hanteringen går dessutom mycket fortare än med vanlig postgång av fysiska papper. Det finns tre olika säkerhetsgrader på signaturen: signatur, avancerad signatur och kvalificerad signatur. Antalet användare i Sverige var i augusti 2006 ca 2 miljoner. Bank-ID kan idag användas på hemsidorna på Apoteket, Centrala Studiestödsnämnden, Försäkringskassa (exempelvis Vård av sjukt barn, VAB), Energimyndigheten Finansinspektionen, Skatteverket, Ikanobanken, Handelsbanken, Nacka kommun, Länsstyrelsen och många fler. Ägarna till BankID är flera banker och ett par försäkringsbolag. När Skagerberg frågade hur många av oss åhörare som kände till BankID eller elektronisk legitimation räckte faktiskt allihop i rummet upp handen! Basel II Operativa risker Detta seminarium leddes av Jan Hedqvist från Finansinspektionen och Lars Hansén från SEB. Lars började seminariet med att berätta att SEB just nu för en dialog med FI om tillämpning av internmätningsmetod hos SEB. Det var kul att lyssna på dessa herrar som sitter på varsin sida av bordet för närvarande i diskussionerna kring operativa risker ur Fis och SEBs perspektiv. Några axplock av det som sades; Sannolikheten för att 20 InternreVision 2006/06