4 Lokala förutsättningar JU 160

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4 Lokala förutsättningar JU 160"

Transkript

1 JU 160 Detta kapitel redovisar de lokala förhållanden som är väsentliga för Norrbotniabanans dragning på sträckan mellan Södra och. Kapitlet beskriver miljöförutsättningar som landskap och geologi, natur- kultur- och rekreationsvärden samt bullersituation m.m. Här redovisas också samhällsfaktorer som befolkningsmönster, pendling och näringsliv samt den befintliga infrastrukturen. 4.1 Utredningsområdet Alternativ från förstudien Förstudien mellan och har i järnvägsutredningsskedet delats in i två delsträckor, -Södra (JU 150) och Södra - (JU 160), se fig Efter avslutad förstudie beslutade Banverket att utreda kvarstående korridorer inom JU 160 vidare i denna järnvägsutredning. Arbetet med JU 150 har ännu inte påbörjats. För att i järnvägsutredningen kunna hitta en optimal sträckning från Södra till C har förstudiens kvarvarande utredningskorridorer utvidgats något, se figur Anledning till utvidgningen har bland annat varit att kunna få en spårgeometriskt bra anslutningsmöjlighet mot C, möjlighet till passage nordost om SSAB, anslutningsmöjlighet till flygplats samt möjlighet till en kostnadseffektiv passage av Lule älv. För mer information om korridorerna se kapitel 8.4. Utredningen avgränsas av områdesgränsen mot JU 150 och C. Däremellan skall ett resecentrum planeras in vid för de alternativ som passerar förbi den sträckan. Ett resecentrum planeras också i C. Det finns ett flertal järnvägsprojekt som sker parallellt med JU 160 men som inte ingår i denna utredning. Däribland kan nämnas ny godsbangård i samt resecentrum i, dessa är fristående projekt som behandlas helt separat. I denna järnvägsutredning ska de två principlösningarna, se fig 4.1.2, från förstudien utredas vidare enligt nedan: Säckstationslösning. Förstudiens västliga korridor ansluter till via och stambanan genom övre Norrland. Detta alternativ medför en så kallad säckstationlösning för persontrafik som inte har som slutdestination. Genomgångslösning. Förstudiens östliga korridor ansluter till via Kallaxheden med två grenar över resp. /. Dessa alternativ medför genomgångsmöjligheter för persontrafik såväl som godstrafik. I kapitel 6.3 beskrivs principerna för genomgångslösning och säckstationslösning. Hur Norrbotniabanan ska ansluta till är en stor och komplicerad fråga. I kapitel 8 återfinns en ingående redogörelse av de utredningskorridorer som studerats i järnvägsutredningsskedet. En avgörande fråga i utredningen är om den nya järnvägen måste möjliggöra genomgående trafik eller om en säckstationslösning är acceptabel. Generellt kan sägas att genomgångslösningar ger bättre trafikflöden än säckstationslösningar. Detta är bra för både persontrafik och godstrafik. Vid säckstationslösningar går tågen in till stationen och gör en lokvändning innan de kan köra vidare mot nästa destination. Detta medför längre restid för de passagerare som inte har säckstationen som slutdestination. Älvsbyn Boden Kilometer Lantmäteriet Ur GSD-Översikt, dnr: M2001/1502 Figur Visar kvarvarande korridorer från förstudien utifrån utredningsområdet som studerats (det streckade området i kartan). Förutsättningar i utredningsområdet De förutsättningar som är väsentliga för Norrbotniabanans dragning är av en rad olika karaktärer, vissa med formellt skydd, andra saknar formellt skydd. I detta kapitel beskrivs några av de förutsättningar som påverkar dragningen: 4.2 Befolkning 4.3 Transportinfrastruktur 4.4 Näringsliv 4.5 Trafikering och resande 4.6 Hälsa och boendemiljö 4.7 Landskapets värden 4.8 Rennäring - (JU150 ej påbörjad utredning) Översiktskarta Norra ssundet Utredningskorridorer Utökade utredningskorridorer 1: Figur Utredningsområdet med utredningskorridorer.. Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Sinksundet Utställningshandling 4.9 Mark och vatten 4.10 Geologiska förhållanden 4.11 Robusthet och säkerhet 4.12 Broar och tunnlar i östliga alternativ 4.13 Järnvägstrafik intill flygplats Förutsättningarna har identifierats främst inom det utredningsområde som markeras med grått på kartorna i detta kapitel. Det är korridorena från förstudien som utökats i vissa delar (figur och kapitel 8.1). Arbetet med anpassning och urval av korridorer redovisas i kapitel 8. De kvarvarande korridorerna går sedan vidare till kapitel 9-13 Effekter och konsekvenser. 36

2 Riksintressen och Natura områden I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser om skydd av områden som har så högt värde för natur- och kulturmiljö, friluftsliv, olika näringar med flera faktorer att de antas ha ett nationellt intresse. Dessa områden kallas för riksintressen. Riksintressena enligt 3 kapitlet ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden. De områden som anges i 4 kapitlet är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse och omfattas av olika bestämmelser i de olika paragraferna i kapitlet. Vissa centrala myndigheter har ansvar för att peka ut riksintressen inom respektive samhällssektor. Natura 2000-områden är utpekade med stöd av två EU-direktiv, art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Dessa syftar till att skydda livsmiljöer och djuroch växtarter som är hotade i ett EU-perspektiv. Alla Natura 2000-områden är av riksintresse, med hänsyn till områdenas natur- och kulturvärden enligt miljöbalken 4 kap 1 och 8. Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön inom de aktuella naturområdena (de värden för vilka områdena är avsatta) kräver tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 28a. I figurer och redovisas riksintressena i utredningsområdet. Det finns även andra samhällssektorer där riksintressen kan pekas ut, men som inte finns inom utredningsområdet. Sådana är t.ex. energiproduktion, vattenförsörjning och vindkraft. Totalförsvarets riksintressen beaktas men kan av sekretesskäl inte redovisas. - (JU150 ej påbörjad utredning) Norra ssundet 1: Kallaxheden Figur Riksintressen inom utredningsområdet. Riksintressen Området öster om väg är av riksintresse för friluftslivet enligt MB 3:6 och MB 4:2 Utredningskorridorer Sjöfart Sinksundet Hamnområde Flyg Järnväg Väg Naturvård Stenåkern Rennäring Kulturmiljö Fiske Natura 2000 Riksintressen Kallaxheden och Stenåkern Övärlden utanför s mynning Norrbottens skärgård, och Stambanan genom Övre Norrland, kombiterminalen, bangård, Norrbotniabanan Väg,.15, 580, , 595, 616 och 968 hamn och farled 763 Samhällssektor, lagrum i miljöbalken Ansvarig myndighet Rennäring 3 kap 5 Sametinget 4.8 Naturvård 3 kap 6 Natur- och kulturvärden 4 kap 1 och 8 Natura 2000 Natur- och kulturvärden 4 kap 1 och 8 Natura 2000 Naturvårdsverket 4.7 Naturvårdsverket 4.7 Naturvård 3 kap 6 Naturvårdsverket 4.7 Friluftsliv 3 kap 6 Natur, kultur och friluftsliv 4 kap 1 och 2 Kulturmiljövård 3 kap 6 ) Naturvårdsverket 4.7 Riksantikvarieämbetet Kommunikationer 3 kap 8 Banverket 4.3 Kommunikationer 3 kap 8 Vägverket 4.3 Kommunikationer 3 kap 8 Totalförsvaret 3 kap 9 Luftfartstyrelsen Försvarsmakten Krisberedskapsmyndigheten Kommunikationer 3 kap 8 Sjöfartsverket 4.3 skärgård, Junkön Yrkesfiske 3 kap 5 Fiskeriverket 4.9 Avsnitt i kap 4 Figur Förteckning av riksintressen inom utredningsområdet. Mer information om riksintressena återfinns under respektive avsnitt i kapitel

3 grundet industriområde Porsögårdens industriområde Björkskata- Mjölkuddsberget Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Ormbergets fritidsanläggning fjärden platser, se figur 4.2.1, och Befolkningssiffrorna gäller för år 2006, då befolkningsutvecklingen var positiv. Karlshäll Klintbacken Kallkällan Tätortsstruktur Nordantillheden Befolkning H Pilatusgrundet Skutviken Trafikflöden Fordon/dygn Idrottsarena Mjälabacken Udden Sju stadsdelar har service i form av vårdcentraler. Grundskolor finns i de flesta stadsdelar. Gymnasiebyn är belägen på västra stranden av halvön i centrum. et är beläget på i de norra delarna av. Industri- och handelsområden är huvudsakligen belägna längs Bodenvägen och på, väster om väg. På Svartön öster om centrum finns tung industri, med bland annat SSAB och LKAB samt hamn, se figur ssundet Hedbacka Norra Inibyn 740 Svartön 716 s industriområde 100 RC Sinksundet Invånare Planerade Bostäder Höträsket Fiskehamn Småbåtshamn Mulöavan Storstengrundet Lilla Svinören fjärden Föreningsstuga C RC Länsstyrelsen ssundet Kallaxheden Nygården Konferens SSAB Teckenförklaring Vårdcentral Livsmedelsbutik Låg- och mellanstadieskola Högstadieskola Gymnasiebyn Tekniska Handels- och industriområde Malmhamn Hamn RC : Björkbacka Figur Vårdcentraler, skolor och industriområden i centrala. Grustag Cementgjuteri N F21 0 Figur Befolkningssiffor för stadsdelarna i stad Björkskata- Långmyran 0 0,5 Figur Befolkningsstruktur i de centrala delarna av (Illustration: ÅF Infraplan). 38 LULEÅ Invånare och arbetsplatser tekniska universitet 965 Aro Lerbäcken Skatagården Malmudden Arontorpsviken Figur Huvudsakliga trafikflöden i centrala (Illustration: ÅF Infraplan) Varvet Östermalm Storstensgrundet fjärden Inre Skurholms- Södra hamnen Örnäskyrkan H H Hägern Domkyrkan Konstens hus H Gamla H C Länsstyrelsen Södra Sunderbyn Malmudden Bussterminal Länsmuseum 250 m H Norrbottensteatern Norra hamnen 0 H H RC Stadsviken Gymnasieby (fr. 2006) Bredvik H Hagaplan Gyltzauudden H Östermalm Norra fjärden Örnvik Reveln Fd järnverk Befintligt Behov GC-stråk Nils-Anders Lokalbuss Kyrkbyn LULEÅ C Lulsundsberget Nederluleå kyrka N På tio år har dock folkmängden i kommun ökat ca 1 %. I centralort bor ca invånare. Med ytterligare områden inräknade uppgår invånarantalet till drygt Stadsdelarna,, och har en tydlig karaktär av bostäder, medan övriga stadsdelar även har en stor andel arbets- industriområde Det havsnära läget vid utloppet av Lule älv ger en vidsträckt form. Stadsdelarna breder ut sig längs vikarna och centrum ligger på en halvö. Dessa förutsättningar begränsar möjligheterna för utbyggnad av infrastruktur och ställer högra krav på effektiva transportsystem. Gatustrukturen i centrum har en tydlig rutnätsform. Större matarleder förser omgivande stadsdelar med trafik, där Svartövägen, Hertsövägen och Sandviksgatan/Älvbrovägen är de mest trafikerade. Inne i centrum finns större genomfartsstråk, t ex Bodenvägen, Hamnleden, Rådstugatan och Kungsgatan. Gång- och cykelbanor (GCbanor) knyter samman omgivande stadsdelar med centrum och håller en hög standard, se figur Norrbotten har i likhet med övriga Norrland befolkningstyngdpunkten längs kusten. I de fyra kuststäderna längs Bottenviken,,, Kalix och bor mer än hälften av Norrbottens drygt invånare. Dessa större orter sammanbinds av väg som följer kusten norrut in i Finland. och ingår tillsammans med Boden och Älvsbyn i det så kallade fyrkantenområdet. I detta område bor sammanlagt invånare varav drygt i kommun. Norrbotten har under tiotalet år haft en negativ utveckling av folkmängden, men under 2006 vände trenden åter uppåt.,, Kiruna och är de kommuner som ökat och drar med sig hela länet. Stora investeringar och satsningar av företag och industrier i länet har starkt bidragit till denna ökning. Befolkning per stadsdel i Skutvikens 4.2 Befolkning och tätortsstruktur Mjölkuddstjärnen Tuna 1 1,5 2 km Svartön Fotbollsplan

4 4.3 Transportinfrastruktur I utredningsområdet finns många riksintressen för kommunikationer: järnvägen, flygplatsen, hamnen och farleden dit, vägarna och med anslutningsvägarna till hamn och flygplats, se figur Rutvik Järnväg Stambanan genom övre Norrland går mellan Bräcke och. Banan byggdes under perioden , och elektrifierades Den är Sveriges längsta stambana med sina 660 km. Vid tiden för beslutet att bygga banan diskuterades olika lägen för densamma, även ett kustnära läge. När beslutet togs att inte lägga banan vid de tätbefolkade områdena längs kusten var det främst av kostnads- och militärstrategiska skäl. Stambanan genom övre norrland (Ansluter mot malmbanan i Boden) Stadsön Kyrkbyn Malmbanan kallas huvuddelen av den runt 50 mil långa järnvägssträcka som går från Boden i söder till Narvik i norr. Det är världens nordligaste elektrifierade järnväg och den första längre järnvägen i Sverige som elektrifierades (1915). Den del som går i Norge mellan Riksgränsen och Narvik heter Ofotbanen. Från stambanan väster om centrum finns anslutande industrispår till s handels- och industriområde, kombiterminalen i,, s lokverkstad och industriområde samt s industriområde. Söder om centrum ansluter industrispår till Svartöns industriområde och hamn, se figur Kombiterminalen i har föreslagits som strategisk nod (dvs en viktig godsterminal i det svenska godstransportsystemet) av Näringsdepartementet i utredningen om strategiskt nät av godsterminaler (2007). I infrapropositionen 2008/09:35 framgår att regeringen inte kommer att peka ut strategiska godsterminaler men att den utredning som gjorts kring det svenska godstransportsystemet kommer att fylla en viktig funktion i kommande åtgärdsplanering. Kombiterminalen färdigställdes 2003 i syfte att flytta ut delar av godshanteringen från centrala. Snabbt ökade godshanteringen så mycket att ett tredje spår behövdes, vilket stod klart DHL har byggt en egen terminal på kvadratmeter i anslutning till kombiterminalen, vilket också minskat lastbilstrafiken i centrala, se figur s lokverkstad ansluter via ett industrispår till stambanan väster om bostadsområdet. 19 tog Duroc Rail AB över SJ:s verkstad för hjulunderhåll i. Duroc Rail levererar underhåll av järnvägshjul till svenska järnvägsoperatörer med bland annat SweMaint AB och Malmtrafik i Kiruna AB som största kunder. 1 Gestamp Hardtech AB Norra ssundet Järnvägen och dess kringliggande verksamheter 1 Kombiterminalen 2 Notviksverkstaden 3 järnvägsstation 4 bangård 5 Styckegodshantering 6 Uppställningsspår för persontåg 7 Malmbangården 1: "Rättigheter kommun, Flygår, 2001" Figur Vägar och järnväg med dess viktigaste verksamheter. Uddebo oljehamn Victoriahamnen 2 Ferruform AB Höträsket Cementa Cementakajen Svartön (Gamla malmhamnen) Sinksundet 7 Plannja AB SSAB SSAB-kajen (Ej i bruk) bangård Sandskär (Malmhamn) 39

5 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling järnvägsstation ligger i östra delen av centrum. Goda kopplingar finns till gång- och cykelnät samt övriga transportslag, den regionala busstationen ligger i anslutning till järnvägsstationen. På bangård i anslutning till befintlig järnvägsstation sker idag styckegodshantering, viss industrigodshantering samt omlastning av biltransporter från tåg till lastbil och ett område med frilastspår är beläget söder om nuvarande järnvägsstation, se figur bangård Frilastspår Styckegodshantering Figur bangård med verksamheter. Väg Väg passerar fem km väster om med tre större avfarter in till tätorten. Södra infarten via och är också huvudsaklig infart mot flygplats för resenärer med bil. Mellersta infarten till centrum ansluter till väg från Boden och går via. Denna sträckning löper parallellt med järnvägen på dess södra sida, se figur Norra infarten till tätort är belägen vid Rutvik och går via och. Alla avfarter till från väg är planskilda. Väg E10 går från och slutar i Å, Lofotens sydligaste del. Från följer den väg fram till Töre, där den viker av och går via Kiruna och Riksgränsen in i Norge. Väg går från i sydost till Jokkmokk i nordväst. Tätorterna, Sunderbyn och Sävast sammanbinds av väg på sin väg till Boden som ligger 35 km väster om. Väg och väg är de övergripande trafiklederna för fjärrtrafik och regional trafik inom kommun samt för trafik till och från tätort. Höga transporter in och ut från skall i första hand ske via Svartövägen och Bodenvägen. Efter denna väg är den fria höjden tillräcklig för de flesta normala transporter. Järnvägsstation Personvagnsuppställning Sjöfart Allmänt Regeringen har via Hamnstrategiutredningen föreslagit att tio hamnar, däribland Hamn prioriteras som strategiska hamnnoder dvs vara de viktigaste hamnarna i det svenska godstransportsystemet. I infrapropositionen 2008/09:35 framgår dock att regeringen inte kommer att peka ut strategiska hamnar enligt ovanstående utredning men att den kommer att fylla en viktig funktion i kommande åtgärdsplanering. Hamn, se figur och är den nordligaste av Sveriges allmänna hamnar. Trots att det ligger ett tjockt istäcke från januari till maj så är hamnen öppen året om. De statliga isbrytarna och lokala isbrytande bogserbåtar ser till att fartygen tar sig fram vintertid. Trots sitt nordliga läge har hamnen varit öppen för sjöfart året runt sedan 11. Varje år omsätts mer än åtta miljoner ton gods, i huvudsak bulkgods i hamnen. Det gör till en av Sveriges fem största hamnar sett till godsomsättningen och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Hamnens moderna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Hamn anlöps varje år av omkring 650 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än ton. En sammanställning över antal anlöp till de olika hamndelarna år 2008 redovisas i figur hamn och farled 763 är en hamn och farled av riksintresse se figur Farled 763 sträcker sig från till Farstugrund. Omfattningen av riksintresset är ännu inte preciserat men omfattar samtliga till hamnen tillhörande kajer och kajområden. är historiskt sett en sjöstad med sitt läge utefter. Landhöjningen samt ökade tonnage på fartygen har medfört att kajerna i hamn flyttats ut mot ett mer havsnära läge. I dag bedrivs omfattande fartygstrafik framförallt mot Uddebohamnen, Victoriahamnen samt LKAB:s malmhamn i Sandskär. I de inre delarna är endast Cementakajen och gamla Malmhamnen i bruk. Figur Godshantering på kombiterminalen i. Hamn, se figur och 4.3.8, består av fem hamndelar, dels två allmänna kajer, Victoriahamnen för torrgods och Uddebo oljehamn för flytande produkter samt två industrikajer, LKABs utlastningskaj för järnmalm i Sandskär och Cementas anläggning för lossning av lös cement. Den femte hamndelen, Svartön, är tilläggsplats för statisbrytare och kryssningsfartyg. Sandöleden har en bottenbredd på 120 m och en maximal fartygsbredd på 40 m. har en bottenbredd på 90 m och en maximal fartygsbredd på 30 m. Sandskär (Malmhamn) Sandskär och malmhamn drivs av LKAB och invigdes i sitt nuvarande läge längst ut på Svartölandet i östra Dessförinnan var den belägen nedanför mellan och Södra Hamn. P.g.a. vattendjupet kan man endast ta in fartyg som kan lastas upp till ton, men egentligen klarar själva skeppslastaren fartyg upp till ton. När malmen kommer in i lossningsstationen töms malmvagnarna med rullande lossning. Tömningen av vagnarna sker på transportband för vidare transport antingen direkt till utlastning eller till lagersilorna, varifrån den senare kan vidaretransporteras till utlastningen. Victoriahamnen I Victoriahamnen lastas och lossas främst kol, kalksten, koks, skrot samt övriga råvaror för stål- och gruvindustrin. På den östra delen av den 770 meter långa kajen står den stora portalkranen som används för lossning av kol och koks. På kajen finns ytterligare fyra kranar för att snabbt och effektivt kunna lasta och lossa gods. Dessutom finns även en fast ro/ro-ramp som används då gods ska rullas på eller av ett fartyg. I anslutning till kajen finns järnväg, stora asfalterade upplagsytor och inomhuslager. Figur Lossning av cement vid Cementakajen 40

6 Uddebo Oljehamn Uddebo är s oljehamn och vid de två kajplatserna lossas och lastas flytande produkter. Kajplats 1 används i första hand för lastning av tjära och bensen. Vid kajplats 2 lossas i huvudsak petroleumprodukter. SSAB-kajen SSAB-kajen är en kaj som tidigare har använts av SSAB men som idag inte är i bruk Svartön Svartön är LKAB:s tidigare utskeppningskaj för järnmalm. Vid Svartön ligger statsisbrytarna förtöjda under sommarhalvåret. De delar kajen med de kryssningsfartyg som sedan början av 2000-talet börjat anlöpa, se figur Cementakajen Cementas anläggning för lossning och lagring av lös cement där cementen lossas ur företagets egna självlossande fartyg, se figur Cementakajen Svartön (Gamla malmhamnen) B SSAB-kajen (Ej i bruk) Hamn/Kaj Antal anlöp 2008 Sandskär ( malmhamn) 438 Victoriahamnen 57 Uddebo oljehamn 14 Svartön (Gamla malmhamnen) 4 (avser kryssningsfartyg) Cementakajen 34 Figur Trafikering av Hamn.(2008) hamn med kajer och vändytor hamnområde Vändplats för fartyg : "Rättigheter kommun, Flygår, 2001" Figur hamnområde. Skagsören Uddebo oljehamn Victoriahamnen Sandskär (Malmhamn) 41

7 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Svartön bangård Gamla malmhamnen Cementakajen Luftfart Den civila delen av flygplatsen kallas medan den militära kallas Kallax flygplats. I folkmun används ofta Kallax flygplats som generell benämning för bägge verksamheterna. Kallax Cargo hyr in sin verksamhet i den civila delen av verksamheten och benämningen Kallax Cargo Airport är inte en benämning på den civila verksamheten i egentlig mening. Kallax Cargo AB ska nyttja unika, strategiska, geografiska position så att fraktflygbolag kan dra nytta av kortare flygvägar i första hand mellan Europa och Nordostasien. Kallax Cargo AB säljer landningar till fraktflygbolag och upplåtelser till serviceföretag på cargodelen av flygplatsen. flygstation, se figur är det civila området som innefattar byggnader, parkeringar, ramper och platta som Luftfartsverket ansvarar för. flygplats trafikeras dygnet runt och ligger så geografiskt placerat att 90 % av världens befolkning kan nås inom 10 flygtimmar. För alla flygplatser finns det begränsningar för att anlägga byggnadsverk eller konstruktioner inom flygplatsområdena bl a avstånd från och höjder. De höjdbegränsande områdena är den lägsta nivå där flygplanen ska kunna starta och landa vid t ex motorbortfall. Beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana definieras de höjdbegränsande områdena runt en flygplats. Området är unikt för varje flygplats. För gäller inom området för de östliga korridorernas passage över flyghindersbegränsningen till nivån +65 meter, enligt rikets höjdsystem (RH70), vilket innebär att inga byggnader eller konstruktioner får överstiga denna höjd. Närmaste avstånd till kraftledningar är 4000 m. Övriga begränsningar se kap 6.7. Luftfartsverkets huvuduppgifter är att ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart samt flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart. Figur Svartön med kajer. flygstation invigdes år År 2008 hade man totalt sett ca passagerare varav var utrikes- och charterresenärer. Det totala antalet starter och landningar under 2008 uppgick till st. Landningsbanans totala längd uppgår till m. På flygplats finns flygverksamhet av tre typer: militärflyg (F21), passagerarflyg och fraktflyg (Kallax Cargo). Uddebo oljehamn Figur hamn är den nordligaste av Sveriges allmänna hamnar. Koksverket Victoriahamnen 42

8 4.4 Näringsliv och arbetsmarknad Lulviksvägen Ferruform, ett dotterbolag till Scania, tillverkar chassiekomponenter för lastbilsindustrin. Gestamp Hardtech tillverkar säkerhetskomponenter i stål till bilindustrin. tekniska universitet är en av s större arbetsplatser med ca anställda och studenter. Kommunen och landstinget är de största arbetsgivarna och sysselsätter ca en fjärdedel av arbetskraften i kommunen. Näringsliv och sysselsättning Terminalbyggnad är den största staden i Norrbotten och har ett differentierat näringsliv med en blandning av industri, utbildning, forskning och kunskapsproduktion, offentliga och privata tjänster, handel och service, se figur Två av tre luleåbor arbetar i tjänstesektorn. Högteknologi och informationsteknik är växande områden. Totalt är ca personer verksamma inom områden IT, data och telekom, vilket är lika många som jobbar inom stålindustrin. är metallurgiskt centrum för den svenska stålkoncernen SSAB och exporthamn för järnmalm från LKAB:s gruvor i norr. Långtidsparkering Korttidsparkering vid Kallax har ett centralt läge ca tio km från centrum med en restid med bil på ca tio minuter. På flygplatsen finns ca 220 anställda. På garnison finns Sveriges största flygflottilj med flygvapnets F21 som sysselsätter ca 800 personer. På flygplatsen finns även flygteknikcentrum med flygmekanikerutbildning på gymnasial och högskolenivå. Företaget Kallax Cargo har sedan några år arbetat för att utveckla flygplatsen till en internationell knutpunkt för fraktflyg mot Asien och Nordamerika ton sågtimmer från närområdet med bil BA Carlssons Såg & Hyvleri Figur flygstation är det civila området på flygplatsen som bland annat innefattar byggnader, parkeringar mm. 2,1 milj ton stålämnen till Borlänge med systemtåg LULEÅ tekniska universitet Arbetsplatser ton sågade produkter till Sverige och för export (25%) med lastbil, kombi ton hyvlade produkter till Sverige och för export (25%) med tåg från s kombiterminal lastbil, kombitåg från s samt därefter båt från hamn kombiterminal samt därefter båt från hamn milj ton malmprodukter från Kiruna och Malmberget med systemtåg 100 RC Arbetsplatser Fiskehamn Småbåtshamn Storstensgrundet Storstengrundet Planerade verksamhetsområden Stål från Borlänge med tåg Lilla Svinören Gestamp Hardtech C RC ton gjutgods från Europa med tåg och bil Länsstyrelsen ton kol till Kiruna och Malmberget med systemtåg ton plåt från Borlänge och Raahe med tåg och bil Ferruform ton tunnplåt från Borlänge med systemtåg (Stålpendeln) ton ramdetaljer för lastbilar till Nederländerna, Frankrike och Södertälje med lastbil (2/3) och kombitåg (1/3) Plannja SSAB Tunnplåt Konferens SSAB Malmhamn Hamn RC ton byggprodukter till Sverige och export med kombitåg ton byggprodukter till Sverige och export med bil ton tegel från Europa med tåg Malmhamnen 1 milj ton kol från hela världen med båt N F21 0 Figur Lokalisering och fördelning av arbetsplatser i år 2006 (Illustration: ÅF Infraplan). 0,5 1 1,5 2 km ton kalksten från Gotland med båt Figur Godsflöden till och från per år (Källa: Förstudie Norrbotniabanan ny järnväg Umeå-, delen -). Säkerhetsdetaljer till globala bilindustrin med kombitåg och bil 3 milj ton malm från LKAB i Kiruna och Malmberget med systemtåg 43

9 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Figur Stålpendeln på stambanan genom övre Norrland. Figur Malmtåg efter Malmbanan. Näringslivets transporter Trafiken på Stambanan i övre Norrland (som ansluter till Malmbanan i Boden), och Malmbanan utgörs av såväl gods-, person-, och systemtåg. LKAB, SSAB, Plannja, Gestamp Hardtech och Ferruform är några av de större industrierna som är beroende av järnvägen för sina inoch utleveranser, se figur Mer än 12 miljoner ton transporteras årligen på järnvägen till Boden och vidare längs Malmbanan eller stambanan söderut. Malmbanan går mellan Boden och Riksgränsen. I Riksgränsen ansluter den till Ofotbanen och går därifrån vidare till Narvik. På Malmbanan transporterar Gruvbolaget LKAB sin järnmalm från gruvorna i Kiruna och Malmberget till hamnarna i Narvik för vidare export. Till transporteras malmen till SSAB i för förädling. Malmbanan är den järnvägssträcka i Sverige som är tyngst trafikerad med avseende på tonnage. Årligen transporterar LKAB ca fem miljoner ton järnmalm med systemtåg från gruvorna i Malmfälten till Malmhamnen i och mer än den dubbla mängden malm går ut från gruvorna åt andra hållet mot hamnen i Narvik. Malmtransporterna Kiruna och Kiruna Narvik står för ca 20 % av all godstransport i Sverige, se figur Metallindustrin i länet står för den största delen av transporterna, vilka omfattar såväl råvaror, förädlat material och produkter. Stora volymer transporteras till och från de stora industrierna i, se figur Till SSAB Tunnplåt transporteras ca tre miljoner ton järnmalm årligen. SSAB Tunnplåts stålverk i producerar ca 2,1 miljoner ton stålämnen som sedan går med stålpendeln till anläggningen i Borlänge med 3-4 tåg per dygn, varje dygn året om, se figur Turism Turistattraktioner i området omfattar skärgård och s kyrkby, som är klassad som världsarv på Unescos lista sedan 1996, se figur I finns även ett brett utbud av kommersiell service, museer och andra besöksverksamheter. Figur s kyrkby. 44

10 4.5 Trafikering och resande Tågtrafik Stambanan genom övre Norrland byggdes främst för malm - och timmertransporter varför banan inte ligger vid kusten. Avsaknaden av en sammanhållande kustjärnväg medför att man i norra Norrland idag huvudsakligen är hänvisad till buss, flyg eller bil. Persontrafiken på järnväg är begränsad till två nattåg från via Umeå till Stockholm och Göteborg. Persontrafik norrut mot Kiruna/Narvik sker via Malmbanan med tre dagtåg varav två fortsätter till Narvik. Biltrafik Bilen är idag det dominerande transportmedlet för personresor i Sverige, i synnerhet i Norrland. Bilägandet i Norrland är större än genomsnittet för övriga Sverige, vilket kan förklaras av stora avstånd och bristfällig kollektivtrafik. Trafiken på väg söder om uppgår till ca 9200 fordon per dygn, varav 10 % tunga fordon. Trafiken på väg växer enligt Vägverkets prognoser med cirka 2-3 % per år medan den tunga trafiken växer med cirka 4-7 % per år. Trafikmängderna på väg är ca fordon/årsmedeldygn mellan och, ca 7200 fordon/årsmedeldygn efter avfart (1998). Farliga transporter in och ut från skall i första hand ske via väg 595 och väg.15 dvs via Uddebovägen/Svartövägen och Bodenvägen till väg enligt Räddningsverket. Figur Reginatåg. Busstrafik Busslinjenätet i består av länstrafik och lokaltrafik. Länstrafiken ägs till hälften av Norrbottens läns landsting och till hälften av Norrbottens kommuner och drivs i Länstrafikens regi. Linjenäten försörjer centrala med busslinjer till och från angränsande kommuners tätorter och till och från tätorter utanför centralorten. Totalt transporteras ca fyra miljoner resenärer per år, med hjälp av 250 bussar från ca 40 fristående trafikbolag. Trafiken söderut mot går med 30 dubbelturer varje vardag, 52 dubbelturer går till Boden och 30 dubbelturer till Kalix. Omfattande busspendling förekommer på dessa sträckor, totalt arbetspendlar ca personer dagligen inom fyrkantenområdet, se mer om detta under stycket Pendling. Se även figur Länstrafiken trafikerar till viss del även centrala som en del av det regionala nätet. Busstationen, som är Länstrafikens nav i, är belägen nära järnvägsstationen i östra delen av centrum. Lokaltrafiken har sitt nav några hundra meter västerut, mitt i centrum på Smedjegatan. Flera av lokaltrafikens linjer passerar dock gatorna runt busstationen vilket medger resandeutbyte, om än med kort förflyttning till fots mellan hållplatslägena. Flygbussarna drivs i länstrafikens regi. Under 2006 transporterades totalt 3,6 miljoner resenärer. (2007) Lokaltrafiken ägs och drivs av kommun och trafikerar 27 linjer dagligen med 55 bussar. Förmiddag och eftermiddag innebär 20-minuterstrafik på huvudlinjerna och 30-minuterstrafik övrig tid på dagen. En vinterdag kör Lokaltrafik 1002 turer med i genomsnitt passagerare. Under 2006 transporterades totalt 3,6 miljoner resenärer. Figur Bilen är det dominerande transportmedlet i Norrland. Gång- och cykeltrafik har ett väl utbyggt cykelvägnät med många mil cykelväg som gör att cyklisterna sällan behöver cykla på trafikerade vägar. Under vintern plogas mer än 12 mil av dessa. På samma sätt som bilisterna har ett huvudvägnät har också cyklisterna ett motsvarande huvudcykelstråk. De förbinder de olika stadsdelarna med centrum och passerar viktiga målpunkter som t ex skolor, idrottsanläggningar och stora arbetsplatser, se figur Sjöfart I dag förekommer kommersiell sjöfart ända in till den s.k Cementakajen, se figur Trafiken hit utgörs av fartyg som lossar cement. Fartygshöjden för de fartyg som anlöper Cementakajen är ca 25 m. Under 2007 gjordes 25 anlöp till denna kaj. I denna inre del av hamn har kryssningsfartyg på senare år blivit en allt vanligare syn och sannolikt kommer den trafiken att öka i framtiden. Under 2007 angjorde 5 större kryssningsfartyg gamla malmhamnen vid Svartön och samma antal har även besökt 2008, se figur Utöver kryssningsfartygen har Sjöfartsverket fem isbrytare som även dessa har sin hemmahamn vid gamla malmhamnen vid Svartön. Sjöfartsverkets Isbrytningsenhet uppger att dessa fem passerar genom ca 15 gånger under en säsong. Detta blir totalt 75 passager. Det bör tilläggas att detta kan variera väldigt mycket beroende på isens utbredning. Huvuddelen av passagerna sker vintertid men någon enstaka passage kan ske under isfri tid. Utöver ovanstående fartyg förekommer anlöp av exempelvis större segelfartyg som t ex Ostindiefararen Götheborg(2008), Jacobstads wapen och Shamrock. Figur Buss mot vid busstation. Vintertid används den sydöstra delen av, mellan och fd SSAB-kajen, för att vända malmbåtar, speciellt vid svåra isförhållanden. Antalet uppskattas till ca 30 st per säsong. Detta område används även under isfri tid vid anhopning av fartyg i väntan på lastning och lossning. Utöver den kommersiella trafiken förkommer även fritidsbåtstrafik i stor omfattning. Figur Gång- och cykelstråk i. Figur Kryssningsbåt och isbrytare förtöjda vid Gamla Malmhamnen. Figur Flygtrafiken har störst konkurrenskraft på långa avstånd. 45

11 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Inpendling till från respektive ort Flygtrafik Inpendling 4%: Älvsbyn Inpendling 2%: Kiruna Stockholm Gällivare Skellefteå Umeå Inpendling 1%: Uppsala Överkalix Göteborg Jokkmokk Pajala Övertorneå Inpendling < 1% Arvidsjaur Sundsvall Hudiksvall Örnsköldsvik Inpendling 43%: Boden Flygtrafiken längs Norrlandskusten domineras av inrikes trafik till Stockholm, men de långa avstånden i norra Sverige gör flyget konkurrenskraftigt även för resande mellan mindre orter på lite kortare avstånd. Charterflyg till olika turistmål såväl som inflygning av turister till Norrland finns även i viss omfattning. Längs Norrlandskusten mellan Umeå och finns tre trafikflygplatser; Umeå, Skellefteå och, där är den mest trafikerade. Inpendling 8%: Kalix Flygplatsen hade nästan passagerare 2008, varav ca 95 % utgjordes av inrikestrafik till orterna Arlanda, Pajala, Umeå, Sundsvall och Göteborg vilket ger en ökning totalt på ca 7 % jämfört med Inpendling 28%: Figur Arbetspendling till från andra kommuner Bearbetad statistik från kommun. Chartertrafiken har stor betydelse för och har passagerare per år och 6-8 avgångar per vecka till GranCanaria, Mallorca, Phuket och Vietnam. Flygplatsen är landets femte största mätt i antal passagerare. Drygt hälften av resenärerna har som start- eller målpunkt men betydande resenärsströmmar kommer även från omgivande kommuner ( passagerare, Boden , Kalix och passagerare). Utpendling 3%: Älvsbyn Gällivare Skellefteå Kiruna Utpendling 2%: Solna Uppsala Göteborg Utpendling 5%: Umeå Utpendling 7%: Kalix Utpendling från till respektive ort Utpendling 12%: Stockholm Utpendling 1%: Överkalix Sundsvall Örnsköldsvik Pajala Sigtuna Övertorneå Jokkmokk Utpendling 15%: Utpendling 33%: Boden Figur Arbetspendling från till andra kommuner Bearbetad statistik från kommun. Pendling Arbetspendlingen i utredningsområdet och dess närområde är relativt omfattande. Särskilt stora pendlingsströmmar går mellan Boden och, ca pendlare, varav kvinnor. Av dessa arbetar en stor del på Sunderbyns sjukhus. Pendlingen mellan och uppgår till ca pendlare, varav 750 kvinnor. Relativt stora flöden finns även mellan och Kalix samt och Älvsbyn med pendlingsströmmar på ca 700 respektive 350 personer. Pendling mellan och Stockholm uppgår till ca 450 personer, vilket kan jämföras med Umeå, 300 personer och Skellefteå, 200 personer, se figur och figur s roll som inpendlings- och centralort är betydande personer bor och arbetar inom kommun och ytterligare personer pendlar in till. Detta kan jämföras med Umeå, som har personer som bor och arbetar inom kommunen och personer som pendlar in till Umeå. I finns vidare personer som bor i, men arbetar i en annan kommun. För Umeå är motsvarande siffra (2006) 46

12 4.6 Hälsa och boendemiljö Generell information om nedanstående miljöfaktorer, inklusive riktvärden, finns i kapitel 3. Buller Hela utredningsområdet är tätortsnära och många olika bullerkällor finns. Det gäller såväl olika typer av trafik som industriell verksamhet. Generellt råder också högre bakgrundsnivå i stadsmiljö än på landsbygden. Vägtrafiken orsakar buller i ett stråk längs vägarna. De mest trafikerade vägarna i området är, Bodenvägen (väg.15) och Älvbrovägen (väg 616). En översiktlig beräkning visar att riktvärdet 55 db ekvivalentnivå överskrids på ca 120 m avstånd från och 70 m från väg 616. Även övriga allmänna vägar samt de större trafiklederna i stadsmiljön har relativt tät trafik. Vägarna redovisas i figur Fordonstrafik är ett stort bidrag till det diffusa buller som finns i tätortsmiljöer, och som redovisas med grönt över centrum i figur Sinksundet Figur Bullerkällor förutom järnväg. För vägbuller, industribuller samt stadsbuller i centrummiljön visas inte någon exakt utbredning utan bilden är endast illustration. För flygbuller redovisas beräknad utbredning. Samhällsbuller Norra ssundet "Stadsbuller" samt industribuller Buller från större vägar Flygbuller max 90 db(a) Flygbuller max 70 db(a) 1:

13 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Den befintliga järnvägen har redan idag en relativt hög trafikering, främst är det gods- och malmtåg. Nivåer över riktvärdet för nybyggnad, 70 db(a) maximalnivå, uppnås redan idag drygt 100 m från spår beroende på mellanliggande mark och byggnader. Tågtrafiken ger upphov till högre maximala ljudnivåer och mer vibrationer än vägtrafik. har både civil och militär luftfart. I samband med start och landning har man ljudnivåer över 90 db(a)max i linje med flygvägarna, se figur I medeltal sker ca 75 starter och landningar per dygn. Bullerdämpande fasadåtgärder har bland annat utförts i. I stora områden söder om är bullernivåerna från flygtrafiken så höga att det finns restriktioner för nybyggnation av bostäder. Inom utredningsområdet finns tung industri och hamnverksamhet på Svartön som orsakar buller i omgivningen. SSAB har utfört ljudmätningar under sommaren 2008 som visar på att riktvärdena för externt industribuller överskrids i delar av. hamn påvisar också bullerstörningar i sin tillståndsansökan, främst berörs fritidshusbebyggelsen på. Industribuller visas schematiskt med grön färg i figur En mer detaljerad redovisning av bullerfrågorna finns i ett separat PM Buller, UDN 2008:17. Vibrationer Vibrationer från tågtrafik som kan orsaka störningar för kringboende eller verksamheter förekommer främst där marken utgörs av lösa jordarter ( sämre geotekniska förhållanden enligt figur ). Sådana finns naturligt i mindre delar av utredningsområdet: längs älvstranden i, väster om och vid. Delar av industriområdena på Svartön och i består av utfylld mark, som också kan vara av lösa jordarter. Se också beskrivningen av geologiska förhållanden i avsnitt Boendemiljöer på vibrationskänsliga jordarter förekommer i och i en del minde områden längs befintlig järnväg. Barriäreffekter Barriärer i utredningsområdet som skapats av människan utgörs av de större vägarna och den befintliga järnvägen. Även inhägnade industrimiljöer kan utgöra barriärer. En naturlig barriär i landskapet är, som kan korsas i och på Bergnäsbron. Den befintliga järnvägen utgör en barriär då den inte får passeras annat än på särskilda platser. Några korsningar - både i plan och planskilt - finns inom utredningsområdet. De stora vägarna i området bildar barriärer både genom sin fysiska form och genom sin trafikmängd. Det gäller främst, Bodenvägen (väg.15) och Älvbrovägen (väg 616) samt de större gatorna i. Boendemiljöer utmed sträckan Generellt kan sägas att boendemiljöer i tätbebyggda områden riskerar i högre grad drabbas av störande faktorer såsom trafikbuller, buller från järnväg etc samt av flera faktorer i samverkan. I stadsmiljö förekommer alltid viss trafik och andra källor till diffust buller. I är stora områden också påverkade av flygbuller. Den tillkommande störningen från järnvägen kan därför uppfattas mindre jämfört med i ett mer ostört område. Störningens karaktär är olika beroende på källan. Vägtrafik orsakar oftast höga ekvivalenta ljudnivåer medan flyg- och tågtrafik ger höga maximala nivåer. Industriernas störningsbild är komplex och omfattar båda typerna av ljud. Vid samma ekvivalenta ljud nivå upplevs i regel järnvägs buller mindre störande än vägtrafikbuller. Generellt kan man anta, att flera bullerkällor med olik artad karaktär stör mer än källor med likartat buller. Då hela utredningsområdet är tätortsnära passerar stora delar av korridorerna bebyggda områden. I figur redovisas områden som antas vara känsliga för buller. Hit hör alla boendemiljöer och särskilt platser som skolor och vårdcentraler. Följande bostadsområden kan komma att beröras av den nya järnvägen: Alternativ Väst : Gles bebyggelse med jordbrukskaraktär. I Norra finns också ett fritidshusområde. Vägarna och 616, som båda har tät trafik, löper genom området. Viss störning från flygtrafik finns också. Ca 300 invånare. : Blandad småhus- och flerbostadsbebyggelse i lugn miljö. Viss störning från flygtrafik. Ca 300 inv. : Villabebyggelse. Bodenvägen med tät trafik passerar förbi. Bullerplank finns längs vägen. I övrigt lokal biltrafik i området inv, se figur : Domineras av flerbostadshus i området närmast den befintliga järnvägen, som går i kanten av området. Lokal biltrafik inv, se figur Notviksverkstaden Sinksundet Figur Områden känsliga för buller. Alla boendemiljöer anses vara känsliga.. ssundet Områden och samhällsinrättningar känsliga för buller Vårdcentral Skola Natur, kultur & friluftsliv Bostäder Norra 1: s industriområde Bodenvägen Figur Exempel på boendemiljö i anslutning till det västra utredningsområdet:. 48

14 COOP Arena Östermalm och centrum: På Östermalm finns villor och mindre flerbostadshus. Närmast stationen ligger centrum med tät stadsbebyggelse. Området genomkorsas av den befintliga järnvägen och av gator med lokal biltrafik inv. : Blandad bebyggelse med villor och mindre flerbostadshus. Lokal biltrafik samt verksamheten i industri (främst SSAB) och hamn är bullerkällor i området. Stadsdelen kan möjligen störas från sjösidan av båt- och skotertrafik. 800 inv. Befintlig järnväg Alternativ Öst och centrum, se ovan. : Fritidshus längs sjöstranden. Sparsam, lokal biltrafik. Snöskotertrafik förekommer troligen vintertid. Det i övrigt tämligen ostörda området ligger nära och störningarna av flygtrafiken kan vara omfattande. : Villabebyggelse och flerbostadshus. Lokal biltrafik. ligger nära och störningarna av flygtrafiken kan även här vara omfattande inv, se figur och : Fritidshus finns längs stränderna. Mycket lite fordonstrafik. Störningar av flygtrafik. Vintertid förekommer snöskotertrafik på isen. Kan möjligen också störas av båttrafik. : Blandad bebyggelse med villor och mindre flerbostadshus. Lokal biltrafik. Svartövägen och järnvägen mot Svartön passerar på var sin sida om området. 700 inv. Malmudden: Flerbostadshus. Påverkas av trafiken på Hertsövägen och järnvägen mot Svartön som passerar förbi området. Lokal biltrafik inv, se figur Figur Exempel på boendemiljöer i anslutning till det västra utredningsområdet:. Bergnäsbron Östermalm Granudden Figur Exempel på boendemiljö i anslutning till det östra utredningsområdet:. Malmudden Malmudden Figur Exempel på boendemiljöer i anslutning till centrumhalvön. C Västra Västra 49

15 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling 4.7 Landskapets värden Landskapsbild Följande avsnitt ger en till stora delar gemensam beskrivning av de värden inom utredningsområdet som är förknippade med alla landskapets förutsättningar, dvs. naturvärden, kulturmiljövärden, friluftslivsintressen och landskapsbild. Den nya järnvägen kommer att dras antingen väster om centrala i nära anslutning till väg och med anslutning till Malmbanan norr om (säckstation, som förklaras i kap. 8), eller i en vid båge från väg och norr om för att sedan ansluta till den norra älvsidan via bro eller tunnel öster om centrum. Landskapsanalysen omfattar därför såväl stadsmiljön norr om älven som de öppna landskapsrummen i anslutning till, och och odlingslandskapen söder om älven. södra delen av (från och åt nordost längs sfjärden). Landskapet mellan väg och domineras av mjukt kuperad tallskog och samt några mindre sjöar, men även stadsmässiga strukturer som t.ex. och flygplats. Inverkansområdet norr om älven domineras av storskalig industri och tätort. centrum ligger på en halvö i s mynning. Halvön är relativt hög, vilket gör att man från i stort sett varje tvärgata i centrum har utsikt över vatten. Större delen av centrum ingår i den rätvinkliga rutnätsstruktur som tillkom efter branden Rutnätsstaden har visserligen anor ända från 1600-talet, men gaturummen breddades på de flesta platser efter branden. Bebyggelsen är ofta låg. I kommuns Stadsmiljöprogram från 2004 betonar man rutnätsstaden, sjöstaden, vinterstaden och stadens entréer som särskilt viktiga för stadens identitet. Vår definition av sjöstad är En stad som ligger nära vatten och där vattenkontakten är viktig för upplevelsen av staden. Landskapsbildsanalys Metodik Den planerade järnvägens inverkan på landskapsbilden för de olika delområdena har analyserats utifrån fyra specifika kriterier: a) Synbarhet hur väl skyddad en plats ligger i förhållande till omgivningen, samt utblickar mot omgivningen och siktlinjer mot t.ex. landmärken. Man kan också tala i termer av landskapets öppenhet respektive slutenhet. b) Skala det omgivande landskapets skala (småskaligt/ detaljrikt respektive storskaligt/enhetligt). c) Funktion/användning hur landskapet används (rekreation, boende, verksamhetsområde, etc.). d) Mjuka värden de emotionella och platsanknutna värdena (historia, traditioner, seder). Samtliga kriterier diskuteras utifrån perspektivet av de undersökta miljöernas känslighet för intrång av nya storskaliga landskapselement. Synbarhet Ett områdes öppenhet respektive slutenhet påverkar givetvis landskapsbilden och landskapsupplevelsen i hög grad. I täta skogspartier kan man t.ex. vistas relativt nära en järnväg utan att den känns påträngande, även om den totala upplevelsen påverkas av t.ex. buller och framkomlighet. I öppna och väl sammanhållna landskapsrum kan nya linjeelement upplevas som både fysiska och visuella barriärer. Å andra sidan kan väl utformade järnvägar och järnvägsbroar utgöra ett positivt nytillskott i landskapsbilden vid t.ex. flygplatser och över vattendrag en bit från de mest centrala delarna av en tätort, där t.ex. entréfunktioner kan stärkas (jfr. Öresundsbron, Örestad och Kastrups flygplats). Landskapets allmänna karaktär Landskapet inom det aktuella området tillhör den naturgeografiska regionen Kustslätter och dalar med finsediment kring norra Bottenviken (29b, Nordiska ministerrådet 17). Hela området ligger under högsta kustlinjen. Landskapet är storskaligt med mjukt formade höjder och odlade områden längs framförallt den Väg Trafikplats E 4 Figur Storskalig industri och handel på. Bodenvägen E 4 Stambanan - (JU150 ej påbörjad utredning) Norra ssundet 1: Figur Beskriver s landskapbild Svartö- berget Landskapsanalys Sinksundet Samlat vattenområde Småskalig fritidsbebyggelse 5 3 Utredningskorridorer Samlad stadsbebyggelse Bostadsbebyggelse avgränsad av grönytor eller skog Tallsandhed Storskalig industri och handel Landmärke (Storleken på symbolen återspeglar objektets visuella och emotionella betydelse) Karaktärsfulla kulturmiljöer sett ur ett landskapsbildsperspektiv Odlingslandskap med lång historisk kontinuitet Bred korridor av väg/järnväg 50

16 Skala Landskapet kring karaktäriseras av åtminstone tre olika skalor. Den största skalan är det omgivande skogslandskapet, mest bestående av tallsandhed. Mellanskalan utgörs av en relativt gles bostadsbebyggelse, som avgränsas av grönytor eller skog (t.ex. ). Den lilla skalan finner vi framförallt vid den samlade stadsbebyggelsen ( centrum). Även fritidsbebyggelsen på och är småskaliga. Alla dessa områden är olika känsliga för intrång i form av en ny järnvägskorridor, med en ungefärlig gradient från storskaliga och mindre känsliga till småskaliga och mer känsliga landskap. Odlingslandskapet kring ssundet kan inte klassificeras enligt riktigt samma skalstock. Det innehåller flera olika skalor på samma gång, som t.ex. den storskaliga dalgången, omgärdad av småskalig bebyggelse och slingrande småvägar på fastlandet. Skalan kan också ses som det verktyg man har att arbeta med för att bevara och stärka landskapets olika värden. Funktion/användning En landskapssanalys påverkas givetvis också av den aktivitet som utövas i de olika områdena. Bostadsområden och områden som domineras av fritidsbebyggelse är t.ex. mest känsliga för störningar nattetid och på helger/ semestertider. Men även annars är bostadsområden känsligare för störningar än verksamhetsområden. På jobbet eller på flygplatsen räknar man oftast inte med att vara helt ostörd. På vissa platser kan nya element bidra till en bättre helhetsupplevelse, som t.ex. en järnvägsstation i anslutning till en flygplats. Allt detta behöver man alltså ha med sig som särskilda förutsättningar även vid en landskapsbildsanalys, eftersom man betraktar en plats utifrån dess specifika förutsättningar. Mjuka värden Med mjuka värden avses sådana värden som en oinvigd person inte kan utläsa direkt av kartan, det vill säga individuella och gemensamma värden som utvecklats av dem som bott och verkat på platsen under många år. Om de övriga ovanstående kriterierna främst relaterar till rumsliga faktorer, så relaterar de mjuka värdena till platsen och den specifika identitet som olika platser får. De rumsliga aspekterna går i princip att utläsa ur en karta och annan dokumentation. Men att en liten holme ute i är det främsta utflyktsmålet under vintern, när det är möjligt att åka skridskor, går inte att utläsa ur en karta. Historiska monument och äldre värdefulla byggnader kanske inte heller är lika viktigt för en stads identitet som ishockeyarenan. En fullständig analys av de mjuka värdena låter sig därför inte göras i en handvändning. Här kommer endast några få särskilt viktiga sådana värden att diskuteras. Figur Småskalig fritidsbebyggelse. Södra Figur Exempel på samlat vattenområde. Figur Foto över centrum. C 51

17 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Delområden och landmärken Delområden och landmärken redovisas i figur Samlad stadsbebyggelse tätort innefattar en stor mängd olika funktioner, som t.ex. handel, service, bostäder, kontor och olika trafikplatser. utgör i det här sammanhanget en småskalig och känslig miljö. Tätorter är givetvis också laddade med många olika mjuka värden. Generellt gäller därför att tätorter måste analyseras i särskilt hög detalj vid projektering av storskalig infrastruktur. (Synbarhetskriteriet går inte att tillämpa på en tätort på samma sätt som för mer naturliga landskapsrum.) Bostadsbebyggelse avgränsad av grönytor eller skog, /,, och är glesare bostadsområden, avgränsade av grönytor, skog och. Halvsluten tallsandhed åt det ena hållet, och öppet vattenrum åt det andra. Samhällena är relativt småskaliga, medan det omgivande landskapet är storskaligt. Funktionsmässigt är det bostadsbebyggelsen som dominerar. Bostadsområdena är känsliga för direkt intrång och intrång som avgränsar sikten ut över vattnet, medan tallskogen i söder har en skyddande verkan mot störningar. värdefull bebyggelsestruktur. Det är dessutom det enda område av detta slag i direkt anslutning till tätort. Sjöbodarna påminner om ett flerhundraårigt älvfiske. Landskapsbilden utgörs av slingrande vägar utmed älven och småskalig bebyggelse i den öppna älvdalen. Sammanhängande bystrukturer bör inte brytas. Området är relativt öppet, med inslag av mer slutna partier. Vyerna ut mot vattnet och andra älvstranden är storslagna. Detaljerade studier av området bör genomföras. Bebyggelsen och de slingrande vägarna är känsliga för storskaliga ingrepp, medan skalan på älvdalen medger större intrång. De visuella sammanhangen längs med älven är värdefulla ur ett helhetsperspektiv. Två äldre broar löper parallellt med varandra över älven vid. Funktionsmässigt domineras området av jordbruk. De mjuka värdena kan främst relateras till den historiska autenticiteten. Landmärken Landmärken är något som syns på långt håll och som gör att man kan orientera sig och känna igen sig i landskapet. Landmärket är ofta en stor byggnad/byggnader eller en markerad terrängformation, som ibland också har stora affektionsvärden. För landmärken är bedömningskriterierna synbarhet, skala och mjuka värden relevanta att diskutera, medan funktionen är av sekundärt intresse. med funktionskriteriet. Synbarheten och skalan är av mindre betydelse för området. 4. Karlshäll är en stor industribyggnad med historisk anknytning till s framväxt som industristad, som ligger väl synlig från norra sidan av. Karlshäll utgör både ett viktigt landmärke och en kulturhistoriskt intressant plats. Synbarhetskriteriet är därför viktigt att ta hänsyn till. Skalan varierar mycket kring platsen. Karaktärsfulla kulturmiljöer sett ur ett landskapsbildsperspektiv Med karaktärsfulla kulturmiljöer avses sammanhållna miljöer eller enstaka byggnader som genom sin historia och arkitektur har ett högt värde. Kulturmiljöerna återspeglar viktiga epoker av bygdens utveckling. Dessa miljöer är känsliga för direkta intrång, men behöver även ett fredat område runt själva anläggningen som skydd från till exempel buller. Generellt gäller att ju mer småskaliga och rofyllda anläggningarna är, desto känsligare för påverkan är de också. För de värdefulla kulturmiljöerna är samtliga ovanstående bedömningskriterier relevanta, medan de mjuka värdena oftast är självklara. 5. utgörs av en väl sammanhållen bostadsbebyggelse med högt kulturhistoriskt värde. Här finns en brokig blandning av arbetarbostäder, tidigare reserverade för järnverksarbetare, som dessutom ligger tätt inpå ett större industriområde. Denna stadsdel är en av de viktigaste kulturmiljöerna för arbetarstaden, trots att det är en bullerstörd och brokig plats. Vyerna in mot och ut från stadsdelen är särskilt viktiga ur landskapsbildssynpunkt. Skalan är av medelhög relevans. är i sig själv en småskalig och sluten miljö, men de omgivande verksamhetsområdena är storskaliga till sin karaktär. Funktions- och användningskriteriet handlar framförallt om som bostadsområde. Tillgängligheten gentemot det omgivande landskapet bör inte försämras ytterligare med tanke på att redan befinner sig i ett trångt läge. Kontakten mellan järnverket och bostadsbebyggelsen är av stor vikt, även om området i dagsläget är påverkat av befintlig bred gata och järnverkets slutenhet. 6. Den sammanhållna fritidsbebyggelsen vid utgörs av relativt slutna och småskaliga områden med trähusbebyggelse som inpassats vackert i skogen. har, förutom det kulturhistoriska värdet, ett högt rekreativt värde på grund av ett ostört läge och en enhetliga karaktär, och är därför också känsligt för direkta intrång. De mjuka värdena förstärks av det omgivande landskapet, där miljön Tallsandhed Det omgivande landskapet domineras av tallsandhed med ett mycket tunt och känsligt vegetationstäcke. Det är ett storskaligt, men relativt slutet landskap. Lokala skillnader och specifika kvaliteter bör emellertid beaktas. Samma resonemang gäller även för synbarhetskriteriet och de mjuka värdena, eftersom kvaliteterna kan variera mycket från plats till plats, se figur Funktions- och användningskriteriet varierar givetvis också, men särskild hänsyn bör tas till det rörliga friluftslivet och naturvården i hela området, se figur Storskalig industri och handel Storsakliga verksamhetsområden är kanske de områden som är minst känsliga för störningar av olika slag. Kompensationsåtgärder kan t.o.m. ge dessa områden ett mervärde. Under förutsättning att särskild hänsyn tas till de kulturminnen, landmärken och intilliggande områden som omnämns i senare delar av denna text, så är en ytterligare fördjupning i de olika landskapsanalyskriterierna inte nödvändig, se figur Odlingslandskap med lång historisk kontinuitet Jordbrukslandskapet vid södra och norra, samt längs södra älvstrandens förlängning mot nordväst, är en karaktäristisk älvdalsmiljö för Norrbotten. Jordbruket har spelat, och spelar fortfarande, en stor roll för landskapets utveckling och utseende. Området innehåller flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och en 1. De centrala delarna av staden utgör ett av de viktigare landmärkena i omgivningen, beläget på en halvö i med en väl synlig domkyrka på en höjdrygg mitt i staden. och Norra fjärden bör därför även fortsättningsvis utgöra så pass öppna och sammanhålla rum som möjligt, över vilka man kan få en fantastisk vy in mot centrum då man närmar sig staden vattenvägen. För skala och mjuka värden gäller samma slutsatser som under samlad stadsbebyggelse ovan. 2. med sina intilliggande betongsilos utgör en tydligt markerad terrängform och en välkänd siluett nära stadskärnan. Synbarheten är därför det viktigaste kriteriet att ta hänsyn till. Skalan och de mjuka värdena är av mindre relevans, även om platsen utgör en välkänd plats för luleåborna genom att den utgör hemmahamn för isbrytarna. 3. Större industribyggnader i hamnområdet är karaktärsgivande för arbetarstaden. Järnverket syns lång väg och har en stark värdemässig laddning framförallt ur en positiv aspekt som en av de viktigaste inkomstkällorna för stadens invånare, men även ur en negativ i form av t.ex. miljöförstörande verksamhet. Området innehåller flera järnvägsspår och ett nytt spår/dragning på denna plats behöver inte påverka landskapsbilden negativt. Av de ovan nämnda kriterierna är det därför de mjuka värdena som behöver diskuteras mer ingående i den fortsatta processen, vilka i det här fallet hänger tätt samman Väg E 4 Figur Foto över. Norra Södra 52

18 kring fritidsbebyggelsen, Karlshäll, kulturlandskapet vid och utsikten över Norra fjärden mot centrum utgör en värdefull helhet. 7. Karlshäll (se punkt 4 ovan) 8. SJ-verkstad i tegel från sekelskiftet 1800/1900. En kulturhistoriskt intressant miljö med stort industrihistoriskt värde. Platsen är mest känslig för ett direkt intrång. En järnväg måste dock betraktas som en naturlig omgivning för en SJ-verkstad. För synbarhetskriteriet gäller endast att hänsyn bör visas till platsens skala. Funktionsmässigt bör en fortsatt god tillgänglighet till platsen eftersträvas. 9. Östermalm. En småskalig villabebyggelse med enhetlig karaktär och genomtänkt gestaltning på båda sidor om den nuvarande centrala järnvägssträckningen, med gräsytor och rader av planterade björkar i anslutning till spåren. Området närmast spåren har parkkaraktär. Helhetsintrycket är av högt värde för platsens identitet. Bred korridor av väg/järnväg Större öppet område som domineras av storskaliga vägoch järnvägsanläggningar, se figur Landskapsbilden påverkas endast marginellt av ytterligare storskaliga intrång. Synbarhetskriteriet är av liten relevans. Ur funktionshänseende bör omgivande handels- och verksamhetsfunktioner beaktas och skyddas. Samlat vattenområde En stark rumslig form med öppen och storskalig karaktär, se figur Vattenområdet är mycket känsligt för visuell påverkan, både för att det är så enhetligt och för att vatten har en stark känslomässig betydelse. De öppna vattenmiljöerna är även viktiga för s karaktär som sjöstad. Ju fler som kan se ut över vattenområdet, desto större blir den positiva effekten. Synbarhetskriteriet är därför av särskilt stor betydelse. Öppna vattenytor bör i så stor utsträckning som möjligt bibehållas. Funktionsmässigt ger dessa vattenrum, eller vintertida isar, inte bara goda möjligheter för sjötransporter och rekreation av olika slag, utan även en rofylld känsla. De mjuka värdena kan framförallt relateras till traditionella näringar (fiske) och vattenvägarnas betydelse för stadens placering och dess historiska utveckling. Under vinterhalvåret utgör ett av de mest populära utflyktsmålen för skridskoåkare på helgerna. Omkringliggande landmärken är viktiga att ta hänsyn till, se figur Småskalig fritidsbebyggelse Fritidsbebyggelsen kring och västra (se figur 4.7.2) är, trots närheten till både flygplats och hamnområdet norr om, värdefulla och karaktäristiska rekreationsområden. Framförallt skalan och de mjuka värdena är viktiga att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet, se figur Kulturmiljö Efter inlandsisens avsmältning låg havsytan betydligt högre än idag. Där Norrbotniabanan planeras började de högsta bergstopparna sticka upp som öar i havet för omkring 8000 år sedan. Allt eftersom landet har rest sig ur havet har det koloniserats av människor. Spår från områdets tidiga invånare i form av boplatser, kok- och fångstgropar finns nära dåvarande stränder, men är ofta svåra att upptäcka. Ben av säl, älg och vildren vittnar om vad människorna livnärde sig på. På grund av landhöjningen har kustboplatserna med tiden flyttats allteftersom strandlinjen förskjutits. Ansamlingar av boplatsspår hittats i lägen som under äldre stenålder (ca f Kr) var väl skyddade platser i de inre delarna av älvarnas mynningsområden. Dessa lägen ligger idag 80 m ö h eller högre och alltså väster om utredningsområdet för JU 160. hade sitt centrum i Mälardalen. Denna utveckling var en process som sedan pågick i århundraden, från att ha fått en start med etablering av marknadsplatser på strategiska platser. Förmodligen hör det som skulle bli till detta initialskede. I takt med den svenska kungamaktens och kyrkans kulturella och ekonomiska integration samt efterhand som de framväxande ryska statsbildningarnas betydelse i norr försvagas, får den svenska kungamakten en allt starkare ställning. Härigenom kommer Norrbotten vid 1500-talets slut att ingå i det territoriellt definierade Sverige. stad Staden grundades 1621 kring medeltidskyrkan i. kom att bli en betydande handelsstad på sydligare hamnar, främst då Stockholm, med fiske som huvudnäring. På grund av den kraftiga landhöjningen måste stan redan 1649 flyttas en mil till sin nuvarande plats. Utvecklingen gick långsamt i den nya staden och ännu i slutet av 1700-talet hade endast bykaraktär. drabbades hårt av stormakttidens krig, senare också av ryska härjningar. Staden drabbades också av svåra bränder. Figur med SSAB i bakgrunden. SSAB Från yngre stenålder ( f Kr) finns en stor mängd boplatsvallar i Norrbottens kustland. Då dessa ofta förekommer samlade i grupper har de av en del forskare kallats stenåldersbyar. Många av boplatsvallarna ligger vid en gammal strandlinje. Från bronsålder och äldre järnålder (1800 f Kr e Kr) har åtskilliga marina boplatser registrerats. Gravar i kustlandet är antingen stora rösen eller mindre stensättningar. De flesta rösen byggdes under bronsåldern ( f kr), många av stensättningarna under järnåldern (500 f Kr e Kr). Gravarna ligger på höjdlägen, ofta hällmark, med utsikt över den forna havsstranden. Utredningsområdet ligger till största delen i låglänt terräng och kända lämningar från förhistorisk tid saknas inom korridorerna. I sydväst stiger terrängen och här kan fornlämningar från brons- och järnålder finnas. I figur redovisas ungefärliga strandlinjer från bronsoch järnålder (40 resp 25 meter över havet). Tecken på råg- och kornodling i Lule älvdal kunde konstateras tidigast från vikingatidens slut. I kustlandet fortsatte jakten på säl, fisket och fångsten att spela en avgörande roll i ekonomin trots att boskapsskötseln och jordbruket introducerades. Under 1300-talet visade sig de första tecknen på att Norrbotten integrerades i den urbana ekonomi som När återhämtat sig från stormaktstidens krig började en snabb befolkningstillväxt. En stor del av befolkningen försörjde sig på jordbruket och missväxter slog hårt. Under 1800-talet byggdes en varvsindustri upp i. Med nya kunskaper utvecklades och effektiviserades också jordbruket under denna tid och bygden upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt. Under 1800-talets senare hälft inträffade en rad betydelsefulla händelser i s historia. Länsstyrelse och landshövding flyttades till 1856 och staden fick sitt första lasarett några år senare. Ett nytt rådhus upprättades, den första banken öppnades 1857 och den första telefonledningen installerades På Altappen byggdes en såg och ett järnverk, den första verkliga storindustrin i länet, den brann dock senare ned invidges malmbanan till Gällivare och 1894 fick anknytning till Norra stambanan och en reguljär ångbåtsförbindelse med Stockholm upprättades. Förändringar inom näringslivet bildade nya sociala klasser vilket resulterade i strejker, facklig organisering och en politisk medvetenhet. Under 1900-talet ersattes jordbruket alltmer med industriell verksamhet. Flera försök att förädla lapplandsmalmen gjordes och med malmbanan kunde järnverk i invigas Dess historia blev kort. På talet byggdes Norrbottens järnverk upp, numera SSAB, och fick en avgörande betydelse för och hela länet. blev allmänt känd som stål- och 53

19 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling hamnstaden. Utvecklingen och expansionen under och 1900-talet har gjort till Norrbottens ledande stad. Dagens är resultatet av en kommunsammanslagning Då blev stad, dagens Nederluleå och Råneå en storkommun. Idag har ca invånare och har utvecklats till ett teknologiskt centrum i norr. De viktigaste hörnstenarna är metallurgi, utbildning och forskning samt goda kommunikationer, se figur Landsbygden Kulturmiljöerna med byar och odlingsmark är koncentrerade främst till de större vattendragens sedimentrika dalgångar samt havsvikarna. Kulturlandskapet domineras av det storskaliga odlingslandskap som har kunnat utvecklas på bördiga havs- och älvsediment. - (JU150 ej påbörjad utredning) Kulturmiljö Norra Utredningskorridorer Kulturlämning Fornlämning Kulturväg Kulturmiljö av riksintresse ssundet 1: Järnåldersstrand Bronsåldersstrand Bevarandeprogram för odlingslandskapet Kulturmiljöprogrammet Ängs- och betesmarker Figur Platser och miljöer med kulturhistoriskt värde. Byarna i älvdal är mycket stora mätt med nationella mått. Byarna har varierande bebyggelsemönster med både radbyar och närmast klungliknande formationer. Odlingen har i området anor sedan det första årtusendet efter Kristi födelse. Större delen av de stora byarna har medeltida ursprung. Odlingslandskapet präglas av den långa kontinuiteten och det älv- eller kustnära läget med en kombination av jordbruk och fiske. Karaktäristiskt för odlingslandskapen i Norrbottens kustland är de utbredda ladlandskapen med en lada på varje skifte på de uppodlade sedimentslätterna. Gårdsbebyggelsen, bestående av en stor mängd byggnader, är traditionellt placerad på impedimentmarker intill de odlade sedimentmarkerna. De kända forn- och kulturlämningarna i området redovisas på karta. Pga osäkerheter i underlagsmaterialet kan kulturlämningar på kartan i vissa fall vara fornlämningar. Sinksundet Tre riksintressanta områden Tre områden som är utpekade av Riksantikvarieämbetet som riksintressen för kulturmiljövården ligger inom utredningsområdet:, och, se fig I länet finns också olika dokument som på regional nivå definierar platser och miljöer med kulturhistoriskt värde, med olika fokus. Norrbottens kulturmiljöprogram visar vilka områden i länet som har de högsta kulturhistoriska värdena från regional och nationell nivå. Insatser som syftar till att bevara kulturarvet kommer att prioriteras till de områden som anges i programmet. Programmet för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden syftar till att bevara och synliggöra landskapselement som hänger samman med äldre tiders jordbruk samt att bevara och gynna de unika växt- och djurarter som kan uppkomma i betesmarker och slåtterängar. De tre områdena återkommer i dessa regionala inventeringar. Avgränsningar visas i fig Strax nordväst om utredningsområdet ligger riksintresseområdet, som är en unik historisk miljö och som även återfinns på UNESCO:s världsarvslista. är en industrimiljö från slutet av och början av 1900-talet med lämningar efter ångsåg, järnverk och träsliperi för massatillverkning. Delar av ingår också bland av länets 90 fornvårdsmiljöer och är skyltat för allmänheten. I området finns lämningar i form av grunder och fundament och bebyggelse efter tre faser i Norrbottens industrihistoria kring sekelskiftet Området ger en bild av övre Norrlands industrialisering där man kan följa skogs- och malmindustrins utveckling. Norrbottens järnvägsmuseum bedriver veterantågtrafik på banan som nyttjats för malmtransporter till det gamla järnverket, ligger i. är en relativt ostörd miljö som också har anläggningar för rekreation och friluftsliv. är ett tätortsnära odlingslandskap med stora bevarandevärda natur- och kulturvärden, se figur Byn är en storby med rötter i medeltiden, typisk för Lule älvdal. Välbevarad byastruktur bestående av glest liggande gårdar längs älven och med öppna odlingsmarker. I byn finns också fiskebodar som visar på fiskets stora betydelse genom tiderna, samt lador, sjöbodar, diken och andra kulturlandskapselement. Flera gårdar har stort kulturhistoriskt värde. Markerna är en rastplats för gäss och vadare höst och vår. Dessutom har byn koppling till järnbruks- och sågverksperioden i. Älvbrovägen, väg 616, går genom Södra och har tät trafik som medför störningar. Inom området finns också två små områden som är redovisade i Jordbruksverkets inventering av ängs- och betesmarker. Länsstyrelsen i Norrbottens län har tillsammans med Vägverket identifierat kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer och broar. Kustlandsvägen mellan Innerbodarna och är en utpekad vägmiljö inom utredningsområdet. Bergnäsbron och bron över Lule älv vid är broar med mycket höga kulturhistoriska värden. Arbetarförstad och tätort som väl speglar den industriella utvecklingen vid tiden kring sekelskiftet 1900 samt arbetarnas levnadsförhållanden i ett av dem själva uppbyggt samhälle utanför s stadsgräns i anslutning till malmhamnen. I finns tecken på kåkstadens fortsatta utveckling till municipalsamhälle 1901, med mer reglerade förhållanden samt senare bebyggelse för ett tjänstemannaskikt. Området inkorporerades med stad är ett av landets få bevarade exempel på kåkstadsbebyggelse där både arbetarbebyggelsen och offentliga lokaler, bebyggelsens placering på tomterna och rutnätsplanen finns bevarad, se figur Inom riksintresseområdet finns också kulturhistoriskt värdefulla områden med tjänstemannavillor på Svartöbrinken. Kulturmiljöer av lokalt intresse kommuns fördjupade översiktsplan anger förutom de tre områden som behandlats ovan även SJ-området och Vattenfalls bostadsområde i, den lilla ön Stensborg med industrilämningar samt s by som kulturmiljöer av allmänt intresse. Forn- och kulturlämningar Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen, som säger att påverkan på fornlämningar kräver tillstånd av länsstyrelsen. Kulturlämningar har inte samma lagskydd. I utredningsområdet finns ett stort antal kulturlämningar. Flertalet har anknytning till industri- och hamnverksamhet. I finns äldre by/gårdstomter. Äldre typer av lämningar som brons- och järnåldersgravar saknas inom utredningsområdet. 54

20 Byggnadsminnen Byggnadsminnesskydd är ett exklusivt skydd, som omfattar ett fåtal byggnader i Sverige. I finns fyra byggnadsminnen, varav massamagasinen i Karlshäll är ett. Övriga tre ligger i centrala utanför järnvägskorridorerna: Bergströmska gården, Vita Duvan (gamla fängelset) och Pontusbadet. Länsstyrelsen utreder förslag till byggnadsminnesförklaring av verkstäderna i. Friluftsliv Hela kust- och skärgårdsområdet öster om väg är klassificerat som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 och 4 kap 1-2 i miljöbalken. Kusten och skärgården erbjuder rika möjligheter till friluftsliv både sommar och vinter i form av båtturer, bad, fiske, bär- och svampplockning, turskidåkning, skoteråkning m.m. och har en - (JU150 ej påbörjad utredning) Norra ssundet 1: Figur Områden värdefulla för friluftslivet. stor betydelse för såväl befolkningen i området som för turismen, se figur Fritidshusbebyggelse av större omfattning inom utredningsområdet finns längs stränderna på och samt i Norra och vid. En vandringsled - Skärgårdsleden - går från Kallax över och vidare ut i skärgård. All oexploaterad mark och allt vatten inom området är i något avseende intresseområden för tätortsbefolkningens rekreation och för turismen i området. kommuns fördjupade översiktsplan anger följande mark- och vattenområden i eller intill järnvägskorridorerna som särskilt värdefulla pga natur/kulturförutsättningar eller anläggningar. Friluftsliv Området öster om väg är av riksintresse för friluftslivet enligt MB 3:6 och MB 4:2 Utredningskorridorer Sinksundet Badplats Camping Slalombacke Småbåtshamn Skoterled Skridskobana Gångstig Elljusspår Större sammanhängande områden för friluftsliv -Kallaxheden--Måttsund Området väster om och vidare mot Måttsund en mil åt sydväst är ett större strövområde med ett nätverk av vägar och stigar som nyttjas flitigt såväl sommar- som vintertid. Området ligger delvis inom Kallaxhedens naturreservat. I området bedrivs fritidsfiske i Gäddträsket och. Området nyttjas också för ridsport och innefattar en travträningsbana. -- Området kring s naturreservat är av intresse för fågelstudier och annat friluftsliv. I området finns strövstigar, fågeltorn, raststuga, friluftsmuseum. från sfjärden till Tjuvholmssundet och Klubbviken är fiskevårdsområde samt intresseområde för båtsport, skid- och snöskoteråkning och jollesegling. Området omfattar förutom älven och fjärdarna utflyktsöarna Stensborg, och Granden samt en gammal laxfiskeplats i. I översiktsplanen avgränsas området av Tjuvholmssundet mellan och fastlandet samt Klubbviken på s östligaste del. Vintertid anordnas en isbana kring centrum och till. s havsnära läge och skärgården utanför staden ger förutsättningar för ett omfattande båtliv sommartid. Småbåtshamnar i utredningsområdet finns i centrum, i och i. Tätortsnära mindre friluftsområden Storsand Närströvområde på med friluftsbad i anslutning till fiskevårdsområde. Mjölkuddsberget Närströvområde med elljusspår i nära anslutning till stadsbebyggelsen i. Höträsket-Lulviken- Området från Höträsket och österut mot ligger delvis inom Kallaxhedens naturreservat. Här finns friluftsbad vid Lulviken, elljus- och motionsspår vid Snasahögarna strax öster om Höträsket och småbåtshamn på Granudden öster om. Söder om Kallaxvägen ligger en gocartbana. -Arcus är ett område med ett flertal anläggningar för turism, friluftsliv och aktiviteter. Här finns tempererat bad, friluftsbad, stugby, camping, järnvägsmuseum, utflyktshamn, vattenskidanläggning m.m. Arcushallen är en av Europas största anläggningar för inomhusaktiviteter. Naturmiljö Naturvärdena i utredningsområdet utgörs av ett spektrum från stora riksintressanta miljöer till små objekt med höga värden i ett mer lokalt perspektiv. Skyddade områden som riksintressen, Natura 2000 och naturreservat har en framträdande roll i utredningen. Enskilda mindre objekt av lokalt eller regionalt värde behandlas mer översiktligt. Formellt naturskydd Riksintresse för naturvården Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Inom varje naturgeografisk region (en indelning av landet som utgår från växtgeografiska, klimatologiska, geologiska och landskapsmässiga egenskaper) har de områden valts ut som bäst företräder regionens olika landskaps- och naturtyper. Två områden av riksintresse för naturvården, enligt Miljöbalken (3 kap 6 ) berör utredningsområdet, och Skärgården utanför Lule älvs mynning, se figur Natura 2000 För att skydda natur, vilda djur och växter har EU skapat ett nätverk av skyddade områden, Natura Nätverket består av värdefulla naturområden som medlemsstaterna har ansvar för att skydda för framtiden. I och med anslutningen till Europeiska unionen har Sverige accepterat att delta i arbetet med att etablera detta nätverk. I Sverige har nära 4000 områden valts ut till Natura 2000-nätverket. I Natura 2000-områdena ska gynnsam bevarandestatus upprätthållas för naturtyper och arter. För de ingående naturtyperna innebär detta att: det naturliga utbredningsområdet är stabilt eller ökar strukturer och funktioner bibehålls bevarandestatusen hos typiska arter är gynnsam För en art innebär det att: beståndsutvecklingen visar att arten på lång sikt kommer att förbli en del av sin livsmiljö det naturliga utbredningsområdet inte minskar tillräckliga arealer lämpliga livsmiljöer finns för att arten ska bibehållas på lång sikt Enligt 7 kap 28a miljöbalken krävs tillstånd för verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka miljön inom Natura 2000-områden. Inom eller i anslutning 55

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

8.14 Samlad bedömning

8.14 Samlad bedömning 8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län Kombiterminal, logistikföretag Indalsälven Upplagsytor gods Torsboda E4 Norrån Kråkholmen Söråker Natura 2000-område Utredningsområde för eventuell framtida utbyggnad till containerhamn FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN

Läs mer

Framtida infrastruktur

Framtida infrastruktur Framtida infrastruktur Infrastruktur är nödvändigt för att samhället ska fungera. I takt med att Luleå utvecklas måste även kommunens infrastruktur byggas ut och förändras. Hur framtiden kommer att se

Läs mer

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN 1(8) DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN STRÖMSTADS KOMMUN detaljplan Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

BEFOLKNINGEN I LULEÅ 2014-12-31 Utveckling och förändring

BEFOLKNINGEN I LULEÅ 2014-12-31 Utveckling och förändring STATISTISKA MEDDELANDEN BEFOLKNINGEN I LULEÅ 2014-12-31 Utveckling och förändring FOLKMÄNGD 2013-12-31 75 383 Antal födda 2014 823 Antal döda 2014 713 Inflyttade 2014 3 859 Utflyttade 2014 3 386 FOLKMÄNGD

Läs mer

Lokalisering av nytt trygghetsboende på Bergnäset

Lokalisering av nytt trygghetsboende på Bergnäset SBF 2015/5 LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (12) Lokalisering av nytt trygghetsboende på Bergnäset Sammanfattning Byggande av trygghetsboende på Bergnäset är en angelägen komplettering av befintlig bebyggelse med stöd

Läs mer

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter 3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

3. UTREDNINGSALTERNATIV

3. UTREDNINGSALTERNATIV 3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

8 Effekter och konsekvenser

8 Effekter och konsekvenser 8 Effekter och konsekvenser Vid avgränsningen av korridorerna har hänsyn tagits till omgivningsintressena för att redan i inledningsskedet minimera konsekvenserna av en järnvägssträckning. De områden som

Läs mer

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Projekt Göteborg-Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 25 maj 2016 2 Inledning Höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Planläggningsprocessen och tidplan Pågående

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

11478 Kärnekulla handelsområde, Habo Trafikbullerutredning

11478 Kärnekulla handelsområde, Habo Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri Kärnekulla handelsområde, Habo Rapport -14111400.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Jönköping 2014-11-28 k:\lime easy\dokument\\-14111400.doc Soundcon

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

ALLMÄNNA INTRESSEN - Kommunikationer

ALLMÄNNA INTRESSEN - Kommunikationer Kommunikationer Det övergripande målet för Sveriges transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela

Läs mer

PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 HAMNAR LOSSNINGSPLATSER FÖR VINDKRAFTVERK INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN

PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 HAMNAR LOSSNINGSPLATSER FÖR VINDKRAFTVERK INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 HAMNAR LOSSNINGSPLATSER FÖR VINDKRAFTVERK INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Titel: PM Hamnar Innehållsförteckning Allmänt... 3 Identifiering

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning RAPPORT 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2012-08-21 Munkedals kommun 455 80 Munkedal Uppdragsnr 574831

Läs mer

Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik)

Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik) Kommunstyrelsen 2011 01 17 32 43 Plan och tillväxtutskottet 2010 12 13 124 265 Dnr 10.777 53 janks18 Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik) Ärendebeskrivning Bakgrund

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Bullerutredning kv Fritiden

Bullerutredning kv Fritiden Ystad Kommun Malmö 2014-06-17 Datum 2014-06-17 Uppdragsnummer 1320003845 Utgåva/Status 2 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron.

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron. Trafiksituationen T rafiken med kommunikationsleder i Halmstad har stor betydelse för Tullkammarkajen. Det finns därför anledning att belysa detta mera ingående. Generellt sett är det biltrafikens tillväxt

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR. Kommunen. Övriga. Markägoförhållanden

FÖRUTSÄTTNINGAR. Kommunen. Övriga. Markägoförhållanden FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Det mesta av planområdet är allmänplatsmark och ägs av kommunen. Spårområdet i planområdets norra del ägs av staten genom Banverket. För övrigt ligger taxibyggnaden

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

3 Vägprojektet en översikt

3 Vägprojektet en översikt 3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet

Läs mer

Medfinansiering av EU-projekt Mare Boreale Piteå Kommun

Medfinansiering av EU-projekt Mare Boreale Piteå Kommun Medfinansiering av EU-projekt Mare Boreale Piteå Kommun Förtydligande ang. princip för offentlig medfinansiering Grunden till finansieringen av ett Leader-projekt bygger på nedanstående finansieringsnyckel:

Läs mer

10015 Nytt bostadsområde vid Skarsjövallen, Ljungskile Trafikbullerutredning

10015 Nytt bostadsområde vid Skarsjövallen, Ljungskile Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10015 Nytt bostadsområde vid Skarsjövallen, Ljungskile Rapport 10015-12010500.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2013-02-05

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

RAPPORT. Fenix - Komplettering KLARA ARKITEKTBYRÅ AB UPPDRAGSNUMMER 1150982000 2015-07-16 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR

RAPPORT. Fenix - Komplettering KLARA ARKITEKTBYRÅ AB UPPDRAGSNUMMER 1150982000 2015-07-16 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR RAPPORT KLARA ARKITEKTBYRÅ AB Fenix - Komplettering UPPDRAGSNUMMER 1150982000 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR MATHIEU BOUÉ RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare, Akustiker Handläggare, Akustiker repo001.docx

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1

Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1 1 Miljönämnden 2008 02 21 12 1 Dnr 2008 0170 Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1 Ärendebeskrivning Miljönämnden har erhållit rubricerat

Läs mer

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå RAPPORT 582835-A 1 (8) Handläggare Jonas Aråker Tel +46 (0)10 505 85 16 Mobil +46 (0)73 184 11 17 Fax +46 920 148 58 Jonas.Araker@afconsult.com Datum 2013-03-07 Beställare MAF Arkitektkontor AB Storgatan

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 27 1 Dnr 2009 2276 Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Bilagor: Krav på bullerplank vid Mariebergsvägen, 09 2276 Tekniska förvaltningens

Läs mer

Samråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum

Samråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum Samråd 5-19 maj Nyköpings Resecentrum Nyköpings resecentrum - Samråd Övergripande information om Ostlänken Samrådets syfte Syftet med projektet - ändamål Järnvägsplan Nyköpings kommun informerar Miljöförutsättningar

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

RAPPORT BULLERUTREDNING HJÄRTAT 1. Bullerutredning för detaljplan Hjärtat 1, Halmstads kommun

RAPPORT BULLERUTREDNING HJÄRTAT 1. Bullerutredning för detaljplan Hjärtat 1, Halmstads kommun Handläggare Elisabeth Persson Telefon 010-505 25 52 Mobil 072-505 18 43 E-post elisabeth.persson@afconsult.com Beställare Halmstads kommun Niklas Lidström niklas.lidstrom@halmstad.se 070-364 13 04 Datum

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning DPL Gyllehemmet 2 UPPDRAGSNUMMER SVENSKA VÅRDFASTIGHETER AB BERÄKNING AV TRAFIKBULLER [INTERNGRANSKAD]

RAPPORT. Bullerutredning DPL Gyllehemmet 2 UPPDRAGSNUMMER SVENSKA VÅRDFASTIGHETER AB BERÄKNING AV TRAFIKBULLER [INTERNGRANSKAD] SVENSKA VÅRDFASTIGHETER AB Bullerutredning DPL Gyllehemmet 2 UPPDRAGSNUMMER 3314511000 BERÄKNING AV TRAFIKBULLER 2016-11-08 SARA BERGVIN Akustik - Rikard Sjöholm Sammanfattning En ny detaljplan tas fram

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3

Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 UPPDRAG Trafikanalys Västervik UPPDRAGSNUMMER 7000443 UPPDRAGSLEDARE Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV Mathieu Boué DATUM 2015-11-25 Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen

Läs mer

2015-10-27 Dnr PLAN 2012.7. Tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan Samråd 2 hösten 2015

2015-10-27 Dnr PLAN 2012.7. Tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan Samråd 2 hösten 2015 2015-10-27 Dnr PLAN 2012.7 Tematiskt tillägg för dubbelspår på Ostkustbanan Samråd 2 hösten 2015 0 Innehåll Sammanfattning... 1 1 Bakgrund... 1 1.1 Ostkustbanan... 1 1.2 Hudiksvalls kommun i korthet...

Läs mer

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun memo03.docx 2012-03-28-14 PM 2014-09-22 Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun Bakgrund Sweco har på uppdrag av Hemsö Fastighets AB tagit fram en bullerutredning för fastigheten Vallbacken 24:3

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Utbyggnaden av E45 och Norge/Vänerbanan mellan Göteborg och Trollhättan

Utbyggnaden av E45 och Norge/Vänerbanan mellan Göteborg och Trollhättan Utbyggnaden av E45 och Norge/Vänerbanan mellan Göteborg och Trollhättan 1 Bekvämare pendling Miljön i fokus Säkrare resa 2 VARFÖR Effektivare kommunikationer avgörande för utveckling av livsmiljö och ekonomi

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Samrådsmöten 17 och 18 mars 2008

Samrådsmöten 17 och 18 mars 2008 Vägverket Konsult Affärsområde Nord Box 1008 901 20 UMEÅ Storgatan 60 www.vagverketkonsult.se vagverket.kons@vv.se Telefon: 0771-159 159 Fax: 090-17 27 00 Texttelefon: 0243-750 90 Leif Wiklund Umeå leif.wiklund@vv.se

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning Rapport nummer: 2012-066 r01 Datum: 2012-06-20 Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning L:\2012\2012-066 SS Lokomobilvägen, Nacka kommun, Nacka kommun\rapporter\2012-066 r01.docx Beställare: Nacka

Läs mer

Länstransportplan

Länstransportplan Länstransportplan 2014-2025 Älvsbyns kommun 7 maj 2013 1 Utveckling 2 Utveckling Boliden Laver Mineral Koppar Volym 690 m ton Investering 12 Mkr Produktion/år 36 m ton Provbrytning år 2013 Planerad byggstart

Läs mer

DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: r01 Datum: Revision 2:

DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: r01 Datum: Revision 2: Rapport nummer: 2012-008 r01 Datum: 2012-04-19 DP Grankällan, Järvastaden Trafikbullerutredning för detaljplan L:\2012\2012-008 LE DP Grankällan, Järvastaden, Järvastaden AB\Rapporter\2012-008 r01.3.docx

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

PM Parkering och buller. Underlag detaljplan för Sundsvik 1:24 m fl Nilssontomten i Sunne

PM Parkering och buller. Underlag detaljplan för Sundsvik 1:24 m fl Nilssontomten i Sunne PM Parkering och buller Underlag detaljplan för Sundsvik 1:24 m fl Nilssontomten i Sunne Juni 2015 KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 117 651 04 Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: +46 54 13 20 00 Fax:

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Trafikbullerberäkning inför detaljplan, Nyborgshöjd, Stenungsund

Trafikbullerberäkning inför detaljplan, Nyborgshöjd, Stenungsund RAPPORT 1 (5) Tel +46 10 505 84 10 Mobil +46 70 184 74 10 Fax +46 10 505 30 09 erik.o.olsson@afconsult.com Datum 2014-10-16 Malin Johansson Anders Personsgatan 2 401 80 Göteborg Uppdragsnr Trafikbullerberäkning

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer