En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 2 juli 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 2 juli 2011"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 2 juli 2011 Varför är det alltid familjehemmens fel? Ett litet barn knyter an Gravid 18-åring sattes i arrest och fler intressanta artiklar

2 Vår förstärkta Jour- & Familjehemsorganisation är unik De tjänster som Pär Sonesson AB utför innebär bland annat ett ansvar mot människor som är hjälpsökande och som vill förändra sina liv. Därför finns förväntningar och krav på utförandet. Krav som innefattar respektfullt bemötande, tydlighet och kompetens. Ring oss på Pär Sonesson AB om du vill ingå i våran organisation. Telefon: Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Det finns inga dumma frågor bara massor med dumma sätt att svara! Jag hade en 9-årig pojke på besök häromdagen. Vi har inte känt varandra speciellt länge, men han är en modig pojke som inte är rädd för att på något sätt säga fel saker eller ställa dumma frågor. Han frågade mig om allt från hur länge det tar för en tjock katt att promenera från Gamla Stan till Östermalm till varför min 23-åriga son inte har en tjej. Han sa att enligt vad han hade hört har alla över 20 åringar en flickvän. Hans frågor tog aldrig slut. Jag försökte svara på dem med bästa förmåga, men mina svar ledde bara till nya frågor. Barn är bra på att ställa frågor, men vi vuxna är inte lika bra på att svara på dem. Vuxna vet inte svaret på alla frågor barn kommer på. Istället för att ärligt säga att jag inte vet eller vänder frågan tillbaka för att få reda på barns lika intressanta egna svar förmedlar vuxna ibland att barnens frågor är omöjliga. Till slut lär barnen att det ä inte värt att ställa frågor som man inte vet svaret på själv. Jag kommer ihåg när jag var ungefär i pojkens ålder så frågade jag min fröken varför man inte fick tugga tuggummi på lektionerna. Det fanns en regel om att man inte fick äta godis i skolan. Det lät logiskt för mig. Klasskamraterna och fröken kunde ju störas av allt prasslande med godispapper och man kunde få hål i tänderna om man åt godis var och varannan dag. Men tuggummi var en annan sak tyckte jag. Fröken tittade på mig som jag var helt intelligensbefriad, himlade med sina ögon och suckade. Det svaret gjorde mig inte precis klokare utan dummare. Det var första gången jag förstod att det finns dumma frågor. Som tur är var det inte en livslång lärdom, jag ställer fortvarande dumma frågor. Vi vuxna har ett stort ansvar i att alltid vara beredda på att svara på frågor, hur många gånger som helst. Det är vårt ansvar att förmedla att barn alltid kan ställa vilka frågor som helst. Nyfikenheten är en viktig del att barn lyckas t.ex. i skolan. Vi vuxna har en möjlighet att lära oss nya saker om vi tar barnens frågor på allvar. Telle Söderberg Manusstopp Till nästa nummer: 1/ Annonspriser 2011 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. ISSN Familjehemmet

4 Önskar er ALLA en riktigt härlig sommar! Vi söker både erfarna och nya Familjehem! Glöm inte att tips på nya familjehem som leder till en placering belönas med ett presentkort!! I detta nummer Nr Varför alltid familjehemmens fel?... 5 Vi är på G i XYZ... 6 Nofca konferens på Island juni Ett litet barn knyter an... 9 HJÄLP! Hur mycket är en dag i ditt liv värt Magiska möten Gravid 18-åring sattes i arrest Samarbetspartner eller bara jour- och familjehem Psykosocial Support FamiljehemsGuiden AB Verksamhetsansvarig Gerty Fexler Höjer Fil.mag. i socialt arbete Industrigatan TROSA PRIDE-programmet FR kongress i Katrineholm, Håll i & Håll om Sänkta! Bra val? Ny FR-styrelse Familjehemmens Riksförbund Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Äventyrsläger för dig som bor i familjehem och även för övriga I Katrineholm V 32 måndag onsdag Från 11 år. Pris 675:-. Bor du i familjehem 275:-. Att göra på lägret: Äventyr, friluftsliv och bad. (klättervägg, backklättring, höghöjdsbana, pilbåge,blåsrör, luftgevär, padla kanot, bad och lek, vi sover i tält, badar badtunna, lagar mat över öppen eld.) Skog och Ungdom i samarbete med Familjehemmens riksförbund Mer information eller YB /6 4 Familjehemmet

5 Apropå vanvårdsutredningen: Varför är det alltid familjehemmens fel?! I månader har vanvårdsutredningen varit på nyhetsplats i massmedia och folks medvetande nu. Och alltid är det enda man ser tycker jag - förutom ekonomiskt krav på kompensation är att alla fel som begåtts är familjehemmens fel! Själv tycker jag det är löjligt att ge ekonomisk kompensation och en offentlig ursäkt till folk som anser sig felbehandlade för över 50 år sedan! Inte för att jag ursäktar felen som begåtts, utan för att fortfarande likartade övergrepp begås med lagliga medel mot familjehemmens vilja utan att man funderar över vad det kommer att kosta i framtiden. Ska vanvårdsutredningen vara ett öppet dokument som samhället kan köpa sig fri med? Kommer även vi som är familjehem idag att få stå vid skampålen och offentligt skylta med vår påstådda försumlighet om 20, 30 eller kanske tom 50 år utan att få ge vår version? Trots att vi stångat våra huvuden blodiga mot de lagar som rätten och socialförvaltningarna över landet praktiskt verkställer? Varför har inte Barnkonventionen större tyngd än den sk föräldrarätten i Sverige på 2000-talet i praktiken? Vi kan ta kommunen A som exempel som på ca 1,5 år förverkat tre (3) familjehem på rad för en liten syskonskara som samma handläggare haft samarbetssvårigheter med i tur och ordning. M a o så är barnen nu i det fjärde familjehemmet. Tar sig då handläggarna på kommunen A en funderare över om samarbetssvårigheterna kan bero på något annat än de tre familjehemmen som alla i tur och ordning ville ha syskonen kvar eller borde kanske kommunen åtminstone ha någon chef eller utskott som funderar Ska vanvårdsutredningen vara ett öppet dokument som samhället kan köpa sig fri med? över lämpligheten att ha nästan lika många familjehem som antalet år på barnen? Vad händer med dessa barn i framtiden? Eller alla dessa barn som av ekonomiska skäl får flytta hem från familjehemmen (och för all del institutioner) för att kommunen B måste spara pengar för att hålla budgeten. Och som sedan måste placeras om eller blir trasiga vuxna när det av förklarliga skäl inte går längre. Och då är det långt ifrån alltid som det är nästan gratis familjehem som kan komma ifråga. Eller föräldern som bor i kommunen C där en duktig advokat driver förälderns rätt till barnet till absurdum så socialförvaltningen hellre går på förälderns linje så långt som möjligt trots att Barnkonventionen tydligt säger att det är barnets bästa som ska vara riktmärket för att inte riskera att rätten dömer så att barnet måste fara ännu mer illa innan förvaltningen åter kan ingripa. Eller mellanstadiebarnet som föräldern i kommunen D begär hemflytt på varje halvår för att det finns yngre barn kvar hemma som föräldern vill ha barnvaktshjälp med? Eller tonåringen med flera diagnoser som föräldern i kommunen E vill ha hem varje halvår för att föräldern saknar vänner trots att tonåringen till alla utom föräldern talar om att den inte vill flytta hem efter en tvåsiffrigt år lång placering. Eller... Ja, vi kan väl direkt hoppa till kommunen M som massmedia har följt länge nu. Markbarnen har fortfarande inte kommit tillbaka till ursprungliga familjehemmet i skrivande stund trots beslut för flera månader sedan. Vad kommer det att kosta i kommande vanvårdsutredning? Vad kostar det barnen redan nu? Ja, listan kan mycket enkelt göras jättelång med alldeles färska fall från nutid och du som läsare i Familjehemmet har säkert flera hårresande exempel på hur både barnen och vi familjehem behandlas som också borde ventileras. Är det så cyniskt att nämndemännen och handläggarna (medvetet eller omedvetet) fostrar nästa generation föräldrar som kommer att få sina barn (frivilligt eller med tvång) familjehemsplacerade för att de även i framtiden ska ha arbetsuppgifter? Är det snart inte dags att även familjehemsplacerade räknas som fullvärdiga blivande svenska väljare utan att varje halvår få frågan: trivs du verkligen i familjehemmet? (Vilket annat barn får den frågan där någon seriöst verkligen funderar på att följa svaret?) Hur ska rekryteringen ske av behövda familjehem i framtiden när det inte är något arbete med vettig ekonomisk ersättning utan bara ska vara en vanlig familj utan utbildning som ska fixa alla diagnoser när alla andra instanser tycker uppdraget är för svårt/sjukt? Är det inte dags att barnens behov av stabilitet och möjlighet till en framtid som vuxna utan behov av socialens inblandning ska gå före föräldrarnas behov i dag? Är det dags att även vi familjehem får en vanvårdsutredning och ekonomisk kompensation med en åtföljande offentlig ursäkt? Eller... ska vi familjehem fortsätta vara lovligt byte eller rakt på sak: vår tids paria? Undrande (för tillfället?) uppgiven familjehemsförälder Paria = Kastlös i Indien. I dagligt tal innebär paria någon som ingen önskar samröre med. Familjehemmet

6 Har du... engagemang tid och rum ordnade förhållande Tillsammans med oss kan du göra en insats Vi söker... Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller kortare tid. Vi erbjuder dig... Regelbunden utbildning och handledning. Våra konsulenter besöker dig varannan vecka och du når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd i ditt uppdrag. Erbjuder Ring oss så berättar vi mer * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF I RFF:s förstärkta familjehemsvård får familjehemmen: särskilt stöd av familjehemskonsulenter tillgängliga dygnet runt och året om. god service, handledning, utbildning och ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent. kvalitetssäkring av verksamheten. Läs mer om oss och våra medlemsorganisationer: Kontakta oss: Foto Julia Eriksson Att starta upp en länsförening...tar tid! Vi är på G i XYZ!!!! Sen det allra första mötet i mars 2009 (på Teccnichus i Härnösand) har det poppat upp olika idéer om hur vi ska kunna sprida oss och få fler medlemmar. En del idéer har vi genomfört,medan andra sparas för framtiden.. Ett steg i taget! Förutom första träffen på Teccnichus så har det blivit badhusbesök, (både i Sundsvall & Örnsköldsvik),Drakborgen i Birsta och förståss våra (hittills 2) trevliga helger på Rövarbyn i Docksta och campingen där. Vi har haft en grillkväll i Ramvik (som iofs nästan regnade bort) och har en grillkväll till inplanerad till lördag den 18 juni på Risön i Sollefteå (då har vi sagt ifrån oss allt regnande. ;).). Nu under våren har vi haft en drive där vi visat filmen Den lyckliga familjen tre måndagkvällar i Kram fors, Sollefteå och Härnösand och som avslut hade vi tänkt visa filmen Mamma på avstånd i Kramfors. Men just för att behovet av att verkligen få prata med varandra är så stort så spar vi den filmen till hösten. Vi diskuterade istället! Att vara familjehem kan ju kännas tämligen ensamt. Vi kan ju inte prata med vem som helst om det specifika runt just familjehemsbiten. Först är det ju oftast känsliga bitar som vi inte ens bör ta upp med vem som helst och sen är det också svårt för omgivningen att förstå vad vi pratar om.. till och med rent generellt! Vi behöver varandra! Även om soc ska kunna stötta,tipsa och handleda oss så kan vi ju inte ringa ner dom för allt! Ett bra nätverk ger oftast ännu mer. Vi kan ju bara konstatera att i en grupp familjehemsföräldrar finns oändlig erfarenhet av det mesta! Nu framåt kommer vi XYZ-familjehem att erbjudas en hel del aktiviteter. såsom grillkväll, Rövarbynhelg, diskussions/filmkvällar osv.närmare planering finns på vår hemsida Välkomna! FR XYZ genom Eva Jallow Eriksson 6 Familjehemmet

7 Nofca konferens på Island juni 2011 NOFCA Nordic Foster Care Association hade sin årliga konferens och styrelsemöte i Reykjavik den 3 och 4 juni. Vi var två deltagare från Sverige den här gången och de andra nordiska länderna var också representerade förutom Danmark som inte kunde delta den här gången. Mötet hölls på Barnaverndarstovan i Reykjavik där all barnvård och familjehemsvård administreras från. Första dagen fick vi en genomgång av den isländska barnavården. Från Reykjavik finns 93 barn placerade i permanent familjevård. Det finns 8 personer anställda för familjehemsvård på avdelningen. Rekrytering av nya familjer är svårt, särskilt för barn med svårigheter, men familjehemmen får PRIDE-utbildning. Enligt lagen ska socialtjänsten besöka familjehemmen en gång per år. En skillnad från vår lagstiftning är att familjer som inte blir godkända som familjehem kan överklaga beslutet. De placerade barnen har en talesperson, men dess uppgifter är något oklara. Det finns temporärt familjehemsvård på Island, men det kan bara pågå högst två år. Under första konferensdagen fick vi lyssna på en dam från Tyskland som representerade ett företag från Tyskland som sedan några år placerar tyska tonåringar på Island. Organisationen heter Let s go och har tydligen även placeringar i Sverige. Verksamheten är ett dilemma för de islndska myndigheter som undrar över lagligheten i att skicka barn med beteendeproblem till andra länder. Frau Honeke, som vi träffade berättade att de har 9 ungdomar placerade på bondgårdar på den isländska landsbygden. Tanken är att barnen ska tas från sina destruktiva hemmiljöer och planteras om i en annan omgivning. Det rör sig om ungdomar med missbruk och kriminalitet, där man reda provat på andra åtgärder. Familjehemmen är utbildade på Island genom bla PRIDE, vilket naturligtvis inte våra kollegor inte var glada åt, då de missar familjehem på detta sätt. Familjehemmen får betydligt bättre betalt jämfört med de arvoden man får annars. Organisationen har utöver frau Honeke en anställd lärare som åker runt till barnen för att ge dem någon utbildning. Några av barnen går också i skolor i närheten av familjehemmen. Delstatsregeringen i Tyskland betalar 5000 euro per månad till organisationen för varje ungdom. Företaget har en hemsida där det framgår att man även placerar barn i Rumänien. I Sverige finns tydligen ett hem i Lappland där barnen får umgås med renar och älgar. Frau Honeke berättade också att man planerar utöka verksamheten till Ryssland. Många av barnen åker tillbaka till Tyskland när de blir 18 år, men enligt våra kollegor på Island blir många kvar och någon har sökt hjälp hos socialtjänsten då placeringen upphört. Ett av barnen hade haft sin mor på besök en gång. Våra kollegor berättade efter föreläsningen att de är kritiska till verksamheten då de träffat barn som inte får tala tyska och inte förstår varför de blivit placerade. Barnen få inte heller ha mobiltelefon eller dator. De får ringa hem varannan vecka. Den andra föreläsningen fick var en en redogörelse av familjehemsutbildning/handledning enligt PMT dvs Parent Management Training, som är en metod som kommer från Oregon. Familjehemmen får lära sig problemlösning och har en verktygslåda till sitt förfogande i form av time out, uppmuntran, konsekvenser och självuppskattning. Föräldragrupperna samlas och består av familjehem för yngre barn. Det finns också MSTgrupper för familjehem med äldre barn. NOFCA har fått medel till ett projekt för kartläggning av stödet till släktinghem i de nordiska länderna. Det innebär att vi behöver engagera några släktingfamiljehem i fokusgrupper för att ta del av deras önskemål och erfarenheter. Projektet leds från Norge av Hege Sundt och hon ska knyta till någon person från Sverige som kan ta hand om en fokusgrupp. De placerade barnen har en talesperson, men dess uppgifter är något oklara. Från Grönland rapporterades att man nu fått igång workshops för att förbättra villkoren för familjehemmen. Det finns 900 barn som är placerade och familjehemmen kräver att få förberedelse för sin uppgift och kontrakter för uppdragen. Det har dock varit svårt för fosterhemsföreningen att få pengar från självstyret på Grönland. I Norge har man inga problem med pengar till verksamheten och man har fokus på barnvård. Man lobbar för att alla familjehem ska få samma ersättning, då de statliga familjehemmen som är 20% av alla hem har bättre ekonomiska villkor än de kommunala. Familjehemmen kan har en 5-årskontrakt. Fosterhemföreningen arbetar med anknytningsprojekt, biografiprojekt, ny livsbok och barnen röst. På Färöarna har man fått en ny lag, men fosterföräldrar önskar mer stöd och mer rättigheter till barnen. I Finland har man fått en familjevårdslag, som innehåller 4 förändringar:1. Utbildning före placering (PRIDE)även till släktinghem 2. Varje familjehem får en egen socialarbetare. 3. En ledig dag per månad(12 per år). 4. Kontrakt med en person som kan vikariera i hemmet. Dessutom en minimilön på 650 euro. Att familjehem alltid ska vara första val när ett barn placeras om det är i barnets intresse. Vi från Sverige hade tyvärr inte mycket att rapportera då de utmärkta förslag till lagändringar och förbättringar som finns i barnskyddsutredningen och upprättelseutredningen inte har lett till någon proposition. Våra familjehemsföreningar lever också på sparlåga då statsbidragen är neddragna eller har tagits bort. Men vi ser med avund och beundran på våra norska och finska kollegor som kan arbeta med utveckling av familjehemsvården och har stöd till det av stat och kommun. Pirkko Nilsson Representant i NOFCA för Forum för Familjevård Familjehemmet

8 Bokrecension: En alldeles vanlig familj, att vara familjehem för unga med autism och asperger Författare: Carolina Lindberg Förlag: Gothia förlag 2011 Som familjehem för barn och ungdomar med en funktionsnedsättning inom autismspektrum (AST) möter du många utmaningar. Den här boken hjälper dig att undvika en del av fallgroparna och att göra det så smidigt som möjligt för barnet med AST att landa i ditt hem. Du får kunskap om själva funktionsnedsättningen, förståelse för den biologiska familjens historia samt tankar och idéer om hur du som familjehem bäst stöttar barnet. Boken vänder sig i första hand till familjehem och till dem som arbetar med familjehemsplaceringar. Även den biologiska familjen samt andra familjer med AST kan få igenkännande, bekräftelse och stöd i boken. Boken En alldeles vanlig familj är en tunn skrift på 96 sidor. Boken går systematiskt Carolina Lindberg är pedagog. Hon arbetar igenom som handledare och utbildare inom och har bred erfarenhet av att stötta familjer med AST, bland barnets biologiska familj för att fortsätta med hur det är att leva med AST (autismspektrumtillstånd) som författaren kallar det och slutar med ett avsnitt om att vara familjehem åt barn och annat från Aspergercenter i Stockholm. Carolina har själv växt upp som biologiskt barn i ett familjehem. ungdomar med AST. Sist i den tredje delen finns en excellent sammanfattning. Boken tar upp vad AST är men också många små men mycket viktiga ting som exempelvis framtidsminne. (Framtidsminne är att kunna förstå att om jag bygger om dockskåpet till något annat så är dockskåpet förstört.) Jag hade höga förväntningar bara av titeln och trots ett tvåsiffrigt antal år som familjehem åt barn inom autism-spektrat så höll boken precis så mycket som titeln lovade. Är du familjehem åt barn och ungdomar inom detta område eller vill bli: Läs den! Du får en läsupplevelse med mycket tänkvärt att fundera vidare på. Tycker Ylva Gavell Söderström Carolina Lindberg En alldeles särskild familj Carolina Lindberg En alldeles särskild familj att vara familjehem för unga med autism och asperger AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Mer info: Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm FOTO: MONICA DAHLSTRÖM-LANNES FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: , , E-post: eller besök vår hemsida 8 Familjehemmet

9 Ett litet barn knyter an Häromdagen var vi och hälsade på vårt tredje barnbarn. Han heter Georg. Det hette min pappa också. Georg är ett litet under. Hela sällskapet, mormor Gull-Britt, morfar Börje, morbror Daniel, mamma Emelie och Georg tog en liten promenad ned till Vinterviken där vi stannade till och åt lunch. Efter promenaden beslöt vi att Georg och hans mamma skulle följa med hem till oss för att inta eftermiddagsfika. Georgs pappa Krille var nämligen och spelade golf med sina kompisar. Så vi satte oss i bilen och åkte hem till oss i Högdalen och umgicks hela eftermiddagen. Golf är ju ingenting för Georg, inte än i alla fall. Georg är bara 1 månad gammal och inte så intresserad av något annat än att äta, sova och ligga tryggt i mammas eller pappas famn. Georg vill ha närhet och samspel med sina föräldrar, och med mormor och mor - far förstås. Georg jobbar just nu med den första delen av sin tidiga anknytning. Han har de bästa förutsättningar för att få en bra anknytning som ett barn kan ha. Mycket närhet till båda sina föräldrar, Mor och farföräldrar som bryr sig lagom mycket och tillgång till mostrar, morbröder, farbröder, kusiner och alla andra som tycker om barn. Man kan säga att han är lyckligt lottad. Om någon eller några veckor börjar Georg, eller Jojje som han för det mesta kallas, att selektera. Med detta menas att han väljer ut de personer som är närmast och som han träffar mest och känner sig trygg med. De personerna kommer att bli hans anknytningsobjekt. Efter ytterligare en tid så kommer Jojjes utforskarbehov att göra sig gällande och känner han sig trygg och omtyckt så kommer han att utforska världen och på samma gång bygga upp kunskap om hur han nu och i framtiden skall hantera olika situationer och lösa problem. Man kan säga att han kommer att bygga upp arbetsmodeller för hur han skall möta livet i både glädje och sorg. Dessa arbetsmodeller har han med sig hela livet och de är inte alltid så lätta att ändra på. Vår tidigaste barndom och den anknytning vi fått har betydelse för hela vårt liv. Alla barn knyter an känslomässigt på ett eller annat sätt. Det är viktigt att alla som har till uppgift att hjälpa barn att växa upp och bli harmoniska vuxna samhällsmedlemmar har kunskap om och dess betydelse för livet som helhet. Nu för tiden finns det mycket bra litteratur och forskningen på området har kommit väldigt långt. För mig som handledare till både familjehem och familjehemssekreterare så är frågan ständigt aktuell. Den kommer ofta upp i samband med att placerade barns umgänge med sina biologiska föräldrar tas upp i handledning. Vad blir bäst för just det här placerade barnet eller ungdomen. Familjehemsföräldrarna har en ståndpunkt klar, familjehemssekreteraren vill att umgänget ordnas på ett annat sätt och slutligen vill barnpsykologen från BuP att umgänget skall fungera på ett tredje sätt. Så kan det vara. Alla tre parter vill barnets bästa fast på olika sätt och alla ser barnets behov ur olika perspektiv. Ja, frågan är inte alltid så lätt, men det finns olika sätt att tänka på och det är bra om alla som är inblandade i ett barns liv kan träffas och under handledning kan komma fram till en så bra umgängesplanering som möjligt. I handledning är det väldigt bra att få så många olika perspektiv som möjligt. Ett perspektiv saknas dock ofta. Det är barnets eget perspektiv. Det är inte alltid så lätt att prata med barn, de ger ofta de svar som de vuxna vill ha, men det är nödvändigt att prata med barnen och försöka sätta sig in i deras värld och behov. Ett barn som bor i familjehem har även dubbla lojaliteter. Barnet vill inte göra varken sina egna föräldrar eller familjehemsföräldrarna ledsna. Det måste vara otroligt svårt många gånger att som barn bo i ett familjehem. Men jag kan tänka mig att livet blir mycket lättare att leva om man som barn blir delaktig i de beslut som påverkar ens eget liv, både här och nu och i framtiden. Och den anknytning som man som litet barn fått med sig är så otroligt betydelsefull så den måste vi ta på största allvar. Barn kan inte få bestämma om allt i sitt liv, de har inte den kunskapen och erfarenheten som fordras för detta. Men när det gäller att träffa de egna biologiska föräldrarna så måste vi vuxna lära oss att se mer till barnets behov och kanske inte generalisera alltför mycket utifrån teorier. Alla barn är unika personligheter med en egen personlig historia. Detta måste vi också ta på största allvar. Nästa helg skall jag försöka att få tid att träffa Jojje igen, jag vill nämligen bli en av de personer son han väljer att knyta an till. Även om hans mamma och pappa står honom allra närmast och alltid kommer att så göra så vill jag bli en morfar som har nära kontakt med sitt barnbarn och som Jojje har en morfar-anknytning till. Ja, världen är förunderlig och varje litet barn som föds är ett eget litet under. Ha det så bra i sommar och ta hand om er. Jag finns på om ni vill kommentera något i det jag skrivit. Börje Lindberg Familjehemmet

10 Hjälp! I slutet på förra året damp det ner ett lånebarn ja barn, blivande tonåring kanske är mer rätt att säga - hos oss. Som vanligt inga egna svårigheter utan bara misstänkt misshandel. Redan vid första sittningen runt matbordet blev vi fundersamma om beskrivningen stämde. Barnet var smalt till kroppsbyggnaden med plockande händer och utan ögonkontakt. Vi förstod att barnet var mycket slitet efter en heldag på vårt läns Barnahus med läkarundersökning och videoinspelat flera timmar långt förhör med efterföljande långa resa till oss för att vara på så kallat säkert ställe, men tyckte ändå att något var annorlunda än vanligt. Första veckan går åt till att försöka lära känna varandra. Och vad upptäcker vi? Jo, i vårt hem har det kommit ett barn som nästan är en parodi på konkret tänkande med icke existerande abstrakt förmåga. Som bara kan äta viss sorts mat annars så får barnet kväljningar så man tror att barnet ska kasta upp över bordet, som bara kan ha viss klädsel utan att få utbrott och som har mycket dålig social förmåga till samspel med andra barn eller vuxna. Men givetvis så är barnet på inga vis dumt så redan på kommande förhör på Barnahuset så har verkligheten kommit i kapp så nu är storyn helt annorlunda. Till barnets förtvivlan så kommer i varje fall inte hemflytten omedelbart. Julen passeras med diverse mer eller mindre konstiga incidenter och veckan innan skolan ska börja för vårterminen måste vi ringa akutnumret till BUP för nu så har barnet lämnat verkligheten. Under ett samtal med mig så förstår jag att barnet tycker sig se att jag krymper betydligt och dörren förstoras till gigantiska proportioner. Upprepade gånger så måste vi svara på frågan om vi är människor eller maskiner. BUP ger oss en akuttid och vi tillbringar nästan en hel dag där. Sammanfattningsvis så har barnet paranoida vanföreställningar med grandios självuppfattning med allvarliga suicidtankar där de glasklart deklarerar att om barnet varit fem år äldre hade de ALDRIG låtit oss ta med barnet hem av säkerhetsskäl både för oss men också för barnets skull. MEN tror ni att vi fick fortsatt planerad kontakt med BUP? Efter ytterligare ett akutbesök med lika ynkligt resultat så har vi återigen ett barn som är för sjukt för regelbunden kontakt med BUP, för sjukt för att skolan ska våga ta emot barnet utan att vi ALLTID är bara ett samtal/besök inom fem minuter bort och för sjukt för att ställa en diagnos. Det vill säga vi familjehemsföräldrar (som bara ska vara vanliga föräldrar och inte anses utföra något arbete) ska ta hand om ett barn som alla instanser runt om inte vill ta i med tång för att barnet anses för sjukt! BUP anser att vårt barn måste få landa hos oss för att eventuell diagnos ska bli rätt och då pratar vi inte några veckor eller månader för nu har tiden plötsligt blivit gärna ett år. Att de alltid säger att diagnoser är färskvara verkar de lägligt ha glömt. Så här är vi nu med ett barn/tonåring med som vi tror Asperger men enligt BUP ingen Psykos eller liknande. Jag har letat i all litteratur jag kan få tag på och sökt på Internet efter information om Asperger med hallucinationer som BUP kallar det som arbetshypotes. Och därav denna text! Är det någon av läsekretsen som har information att delge oss? Läsetips? Tips på vardagligt bemötande för hur vi ska underlätta vår gemensamma verklighet? Hjälp! Tack på förhand! Redaktionen har min mailadress Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem åt Stockholms stadsdelsnämnder. Ring eller besök RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM FAMILJEHEMSKONSULTERNA SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN TFN: Tfn: E-post: - E-POST: 10 Familjehemmet

11 Hur mycket är en dag i ditt liv värd? Barn och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius har suttit i rättegång mot Göteborgs kommun. Det gällde skadestånd för mobbning av Yasmine. Onsdagen den 20 april hade kommunens ombud sin slutplädering. Ombudet pläderade aggressivt i en timme. Enligt honom var skadeståndstalan en oförskämdhet. Dessutom hade han tvingats sitta där halva påsklovet. Det var i sig en kränkning, ansåg han, för det fanns ingen mobbning. Skolan hade gjort allt man kan begära. Det var Yasmine det var fel på. Hade hon ändrat sitt beteende så hade vi sluppit sitta här, på vår påskledigt. En ung tjej har mobbats i åtta långa år genom att bli kallad hora, fitta, slampa, blatte och genom att misshandlas och dödshotas i skolan. Hon försökte få sina lärare, sin rektor hela skolan att se, reagera och agera. Men ingen hjälp fanns att få. En dag fick hon nog. Hon skulle aldrig gå tillbaka till skolan som tillät mobbning och att lärare kallar sina elever för miffo. Yasmine är stark och modig och hon vände sig till BEO. BEOs utredning visar att hon har rätt och har krävt kronor i skadestånd för åtta års mobbning. Göteborgs kommun kunde tänka sig att betala kronor till Yasmine, vilket ju på sätt och vis är ett erkännande. Men för BEO är en dag värd 82 kronor, för Göteborgs kommun är samma dag värd tio kronor. Tio kronor det räcker inte ens till en kaffe latte. Naturligtvis kan inga pengar någonsin sudda ut minnena eller ta bort skadorna som mobbing ger, men domslut och skadestånd betyder åtminstone att någon har tagit mobbningen på allvar. Därför borde alla som utsatts för mobbning få upprättelse. De skolor som BEO uppmärksammar borde, med skammens rodnad, omedelbart ersätta den elev som förlorat glädjen, förmågan att lära själva livet genom mobbning. Förhoppningsvis tvingas kommuner genom skadestånd att arbeta för Skolor fria från mobbning. I Göteborgs kommun är målet att Mobbningen ska minska, vilket ju tyvärr betyder att mobbning får finnas eftersom skolorna bara ska visa på minskad mobbning. Alla kommuner och all personal i skolor måste förstå att det förebyggande arbetet mot mobbning är lika viktigt som att lära ut matte, svenska och historia. BEO sätter ett värde på det arbetet, genom att kräva skadestånd av de skolor som inte förebygger och hantera den mobbning som finns på ett adekvat sätt. För Yasmine och alla andra mobbade handlar det inte bara om att ett påsklov halverades. Det handlar om många, långa år. För Yasmine var det åtta år. Vad är åtta år av livet värt? Lisbeth Pipping Nyheter från FAS-föreningen Ett nyhetsbrev med många intressanta artiklar, och även intervjuer om FAS från you tube, finns att hämta från FAS-föreningens hemsida Du kan bland annat lyssna på The Story Of Iyal, om en pojke med FAS berättad av hans mamma, och David Boulding som talar om Fetal Alcohol & the Law. Brevet ges ut varannan vecka. En ny organisation har bildats EUFASD Alliance är en allians av organisationer, kliniker och grupper (inte enskilda personer) i alla europeiska länder och målet är att stödja dessa i arbetet med att förebygga FASD och förbättra villkoren för dem som lever med FASD. EUFASD kommer att driva dessa frågor på olika sätt genom exempelvis kontakter med WHO. EUFASD är registrerad i Sverige. Läs mer om alliansen, medlemskap mm på Artikel om vuxenlivet med FAS Om hur det är att vara vuxen och leva med FAS berättar Karl Wittgard när han är ute och föreläser som ambassadör för Furuboda folkhögskola. Läs en artikel som publicerades 11 april på landskrona.lokaltidningen.se/ sök på Furuboda, eller klicka på länken på om barn med alkoholrelaterade fosterskador FAS-föreningen Norra Långgatan Landskrona tel Kontakta FAS-föreningen för gemenskap, stöd och råd Familjehemmet

12 Magiska möten Skyggt går han in i väntrummet utanför den kurslokal där vi ska ses. Kepsen är långt nerdragen över ögonen. Han hälsar, knappt hörbart, när jag välkomnar gruppen av vuxna med Aspergers syndrom som ska gå i diagnosgrupp. Han besväras av grupper och tycker att det är svårt att delta i sociala sammanhang. För att överhuvudtaget samla mod för att komma iväg har han nog stärkt sig med några droppar. Han luktar lite sprit. I gruppen pratar vi om perception. Hur vi tar in och tolkar information med våra sinnen. Att det är vanligt att personer med Aspergers syndrom saknar filter och att de kan ha en över- eller underkänslighet. När vi pratar om hörsel beskriver en annan kursdeltagare att hon inte kan dela sovrum med någon eftersom det är omöjligt för henne att varva ner när hon hör någon annan andas. Hon berättar att hon får ligga länge på kvällen innan hon ens hittar en rytm på sin egen andning som hon står ut med utan att störas alltför mycket, och att hon kan störas av sina egna hjärtslag. Han med kepsen lyser upp. Hans blick blir stadig när Vill du göra något positivt? Är du intresserad av att bli familjehem? Familjehem i Fokus söker familjehem för barn och ungdomar mellan 0-18 år, som har intresse av att arbeta med att förbättra barn och ungdomars chanser i livet. Familjehem i Fokus specialiserar sig på att rekrytera och stödja familjehem som kan ta emot barn och tonåringar med problematisk bakgrund. Om du vill arbeta tillsammans med oss så erbjuder vi: Stöd dygnet om, året runt Utbildning och träning Regelbunden handledning av professionell personal Arvode och omkostnadsersättning Kontakta Familjehem i Fokus (FiF) gratis på telefon: eller fyll i en intresseanmälan på vår hemsida han ser henne i ögonen och säger med klar röst: Precis sådär är det för mig också. Jag trodde jag var ensam om det. Har aldrig hört talas om att någon annan hört på samma sätt. Minsta lilla ljud gräver sig in i skallen. Skoltiden ska vi inte prata om. Först trodde jag att det var så för alla, och att det bara var jag som inte ansträngde mig tillräckligt för att koncentrera mig, men så småningom förstod jag att det inte var normalt. Alla som jag har försökt prata med det här om har trott att jag gjort mig till. Det blir lite högtidlig stämning. Det här är första tillfället som han yttrar sig frivilligt. Både han och tjejen som började pratet om hörselintryck lutar sig tillbaka och liksom pustar ut. De ser lite lättade ut. Lite lugnare. Lite stärkta. De har delat en stund, en upplevelse, ett annorlundaskap. Efter gruppen är vi berörda, jag och min gruppledarkollega. Vi funderar tillsammans över alla dessa möten mellan människor. Hur stor igenkänningens kraft är. Hur ögonblicket av delad gemenskap betyder så oändligt mycket för den som får vara med om det. Vi känner att vår uppgift är värdefull. Vi får vara med om att sammanföra människor som inte haft någon att dela erfarenheter med förut. När jag kommer hem på kvällen har jag fått ett mail om gruppträffar för familjehemsplacerade barn och ungdomar. Det gör mig stolt och glad att ha människor omkring mig som engagerar sig för att personer i familjehem ska få dela, få uppleva gemenskap och få vara helt vanliga tillsammans med andra som också lever vanliga men ovanliga liv. Exemplet i texten är inspirerat från verkligheten, men är inte en exakt återgiven situation. Carolina Lindberg Handledare och utbildare inom autismspektrum 12 Familjehemmet

13 Gravid 18-åring sattes i arrest om maktmissbruk inom socialtjänsten Arton år gammal och gravid i sjätte månaden fördes vår dotter helt oförberett och omotiverat bort i polisbil av två uniformerade poliser. Hon fördes till en arrestlokal där hon utan förklaring låstes in i två dygn. Hon kränktes och behandlades som vore hon en brottsling av värsta sort. De som beordrade omhändertagandet och såg till att hon kvarhölls i arresten var samma myndighet som familjehemsplacerade henne hos oss för sexton år sedan och därmed tog på sig ansvaret att ge henne vård och alltid ha hennes bästa för ögonen. Då hon sattes i arresten blev hon fråntagen alla personliga ägodelar, inklusive BHn som var att betrakta som potentiellt självmordshjälpmedel. De enda besök hon fick ta emot var av två för henne okända socialsekreterare som kort informerade om att hon omhändertagits enligt LVU samt av en advokat som hon inte visste vad hon skulle ha till. Hon hade ju inte begått något brott. I två dygn låg hon på en galonklädd brits i ett kalt rum där ljuset aldrig släcktes. Hon befann sig i chocktillstånd och barnet i magen slutade sparka. Arrestvakten som tittade in genom luckan i dörren en gång i kvarten, var den ende som såg men inte tog notis om att hon grät sig igenom två oändligt långa nätter. Ett par gånger fick hon tillstånd att ringa hem och hennes gränslösa förtvivlan var outhärdlig att höra. Varför har de låst in mig här, mamma? frågade hon gång på gång, vad har jag gjort? Efter två dygn i ovisshet transporterades vår dotter vidare. Hennes få ägodelar skickades med i en försluten plastpåse med texten Kriminalvården. Hon transporterades som en fånge i flera timmar och placerades för utredning på en låst institution någonstans i Sverige. Restriktionerna var stränga, likt ett fängelse. Alla dörrar var låsta och kontakten med yttervärlden begränsad till två telefonsamtal à tio minuter per dag, endast med godkända personer. Ensamheten var värst, elva timmar om dygnet tillbringades i det egna rummet med dörren stängd. För vår gravida dotter var detta ett trauma och lämnat djupa spår som hon kommer att få leva med resten av livet. Hon kände sig utsatt för övergrepp och hennes människovärde och självkänsla bröts ner. Gång på gång frågade hon; varför är jag här? Jag har ju inte gjort något! Personalen på institutionen var lika oförstående till varför vår dotter hade placerats där men det fanns inget de kunde göra, detta var den vård socialtjänsten ansåg var lämplig och som man betalade för. Att det var tjänstemän utan kompetens, eller ens med sunt förnuft eller normal empatiförmåga, som tagit besluten och gett order spelade ingen roll. Att det var tjänstemän som överskred sina befogenheter spelade heller ingen roll, de hade makten och ansåg sig ha rätt att göra det de gjorde. Att vår dotters liv för alltid kommer att vara präglat av att hon utsättes för övergrepp av den myndighet som skulle värna om hennes bästa, det var det ingen av dessa myndighetsutövare som skänkte en tanke. Fram tills att vår dotter blev bortförd och satt i arrest trodde jag inte det var möjligt att en gravid 18-åring som inte är kriminell, inte missbrukar och inte har brukat våld med lagliga medel kan utsättas för så kränkande övergrepp av en myndighet. Jo på medeltiden kanske, eller i någon avlägsen diktatur men definitivt inte i Sverige och definitivt inte år Men det är möjligt och det var vad som hände vår dotter. Hennes brott? Hon fick en dålig start i livet, hon blev gravid med fel kille och hon tackade nej till den frivilliga jourhemsplacering hon erbjöds. Om nu detta är att betrakta som brott? Ärendet har anmälts och granskats av Socialstyrelsen som ger kommunen svidande kritik. Inom socialtjänsten sluter man dock leden och anser inte att man begått något fel utan nöjer sig med att konstatera att det var beklagligt om deras beslut orsakade vår dotter obehag. Man kan inte ens kosta på sig att erkänna att man tog fel beslut och på så vis ge henne någon form av upprättelse. Som samhällsmedborgare bävar man inför tanken att socialtjänsten i Sverige på 2000-talet kan odla sin maktfullkomlighet utan att det får några följder. Kanske borde man inrätta en socialtjänsttribunal, likt krigsförbrytartribunalen i Haag, där maktmissbrukande socialtjänstemän på allvar kunde ställas till svars? Bodil Månsson (Kontaktuppgifter finns på redaktionen) Hört hemma hos oss Barnen sitter runt matbordet och diskuterar favoritartister medan de fikar. Nästan tonåringen säger att han gillar Salem Al Fakir men blir nerröstad av 10-åingarna som unisont gillar Jessica Andersson. Femåringen kan inte hålla tyst utan säger med kraft att hon gillar Manboy! Det blir alldeles tyst innan alla skrattar och säger att det heter han ju inte! Han heter Eric Saade. Femåringen finner sig snabbt och deklarerar triumferande: Nä, han menar jag inte. Jag menar Erik Grönvalp! = = = = = Femåringen, rödprickig och grann, står på en pall framför diskbänken och fyller ett glass med vatten. Dystert tittar hon sig över axeln och frågar: Vet du mamma, hur jag kan vara så törstig när jag har fullt med vattenkoppar? Familjehemmet

14 Samarbetspartner eller bara jour- och familjehem Egentligen vill jag kalla rubriken; ge oss rätten att vara ett samarbetsorgan. Tänk vilken känsla det är när en familjehemsplacerare ringer och hör sig för om vi som familj har en plats ledig. När man fått lite upplysningar om vem det är som dom har tänkt ska kunna passa in att bo hos, just oss. Man startar upp en process med tankar och det dyker upp funderingar. Oftast har ju samtalet slutat med att familjehemssekreteraren ska ringa upp om några dagar för att under tiden kunna lämna förslag på vad för familjer dom har som kan tänka sig ta emot och att kunna diskutera med sina arbetskamrater på förvaltningen. Ibland kommer vi i familjen överens om att det inte känns som om det passar. Men det händer också att det känns som att det skulle vara mycket spännande att få till sig den personen för att kunna ta den till sig och att få lära känna ordentligt som både när det gäller en vuxen men speciellt om det gäller ett barn. Det brukar ju vara så att vi pratar om det de dagar som vi väntar på att dom ska ringa upp igen. I dag har jag sett att det är mer en regel än ett undantag att dom inte ringer tillbaks när vi som familj inte är aktuella längre. Men så småningom brukar jag höra av mej för att ställa frågan om hur det blev. Då brukar svaret vara att tyvärr så glömde jag ringa dej, jag brukar inte glömma det, kanske det blir ett ursäkta. eller < jag tänkte ringa dej i morgon. Jag hann inte i går kan det heta efter en vecka. Tyvärr så är det ett startskott i samarbetet som jag tycker är väldigt dåligt. Jag är medveten om att dom har mycket att gjöra och att det blir ansträngande vid en ny placering, men HALLÅ! Visserligen är vi bara ett jour eller familjehem men jag hade hoppats att de som arbetar med att placerar barn eller vuxna hade så mycket erfarenheter så dom förstod vilken process vi ändå startat vid en förfrågan. Ja, så kanske dom ändå ringer som vi kom överens om, Eller en vecka senare och frågar om vi fortfarande är intresserade och berättar lite mer om den som ska placeras eftersom jag haft en massa frågor. Jag har börjat som familjehem och jourhem 1994 det är 17 år sedan. Tyvärr så har attityden som detta, inte förändrats trots utbildningar i BBIC och olika föreläsningar som personalen bör ha gått på. Är det då en placering som inte är upp växt men kanske varar i ett till två år, eller så är det en jourplacering Men i detta fall som så många andra så gällde det barnets bästa trodde jag. som ska hem till biologiska föräldrarna eller från oss som jourhem till familjehem. Då brukar man ju få vara med på något möte där socionomerna pratar så gott om hur bra vi ska göra invänjningen i den nya familjen. Det kan låta som om vi är så viktiga för barnet så vi ska vara med i processen eller så ska biologiska föräldrarna vara med vid inskolning i nya familjen. Det låter oftast bra, så det brukar ju inte vara svårt att gå med på. Men sen händer det saker på socialförvaltningarna som verkar vara bl.a. att skynda på för att det inte får kosta så mycket pengar, eller så kan det bli så utdraget så att det nya familjehemmet tröttnat på att hålla en plats. Då ställer dom kravet att placera nu eller så tar vi emot någon annan. I det skedet så blir socialförvaltningen ganska stressade, trots att dom haft åtskilliga möten med chefer, kuratorer biologiska föräldrarna i bästa fall någon av gångerna. Även om dom inte lyssnar och tar till sig föräldrarnas önskemål eller så blir det enklast för socionomerna att bara besluta att nu ska det ske, nu ska barnet flytta till detta familjehem Vill ni ingå i vårt team av erfarna jourhem? Vilka slags uppdrag passar er bäst? Småbarn, skolbarn, ungdomar eller föräldrar med barn? Våra jourhem tycker att de får gott stöd av oss. Nwi bör bo i Stockholms län eller i dess närhet. Läs om oss på vår hemsida Ring oss på telefon eller mejla till 14 Familjehemmet

15 som dom ensamma tycker är så proffsigt så dom passar bäst. Detta kan ske även om föräldrar säger att den kvinnan ska inte ha hand om mina barn, det känns inte rätt mot mina barn. Och där har vi som haft barnet bott hos oss allt ifrån fyra månader till som i vårt fall över nio månader som jourplacering, ingen mandat att få igenom att ni socionomer kanske borde tänka efter en gång till för både vi och föräldrarna känner att detta hem inte är vad det borde för detta barn. Oj, ja, där blev man ju en besvärlig jourmamma, som förmodligen har fått mamman att känna samma sak, även om hon redan tidigare träffat det nya familjehemmet och direkt sagt ifrån. Under en sådan här process, så blir alla osäkra, inklusive vi som jourhem. Och även socialförvaltningen med sina socionomer som har möten och personal disskusioner. Tiden går och jag förstår ju att alla parter är osäkra, varför inte se oss som en samarbetspartner, varför inte då använda sig av samarbetet med oss och de biologiska föräldrarna tillsammans. För mej känns det som att det långa dröjsmålet innan man hastigt beslutade sig på socialförvaltningen att flytta barnet till det tänkta familjehemmet mot föräldrars och våran vilja, skulle kunnat istället varit avslutat om man hade sett oss som en samarbetspartner som vill barnet det bästa. Då hade vi kunnat samtala tillsammans soc. Vi jourhemmet och de biologiska föräldrarna för att komma fram till att snabbt börja söka efter ett annat familjehem. I detta fallet så undviker man samarbetet med både föräldern och jourhemmet, och det tycker jag är katastrofalt av en förvaltning som har socionomer som arbetat med barn i många år. För att fortsätta sätta fokus på hur illa alla kan bli behandlade så tänkte man flytta över barnet efter fyra till fem timmar som barnet träffat den ena familjehemsföräldern, och fått var i två timmar i hela familjens hus med familjehemmet.. Självklart måste ju jag ifråga sätta vad är det som gör att det brinner i knutarna, för vems bästa ska barnet flytta över så snabbt trots att vi suttit och pratat om en mycket bra invänjning i den nya familjen. Varför ska det skippas helt plötsligt. Jag som familjehem och jourhem förstod ju varför det helt plötsligt blev stora ändringar, jag kan förstå att ett tilltänkt familjehem inte vill vänta i all evighet. Men i detta fall som så många andra så gällde det barnets bästa trodde jag. Och om man följer sociallagen så ska föräldern vara delaktig och socialförvaltningen tillsammans med familjehemmet har skyldighet att arbeta med detta för det är så oerhört viktigt så barnet kan känna sig trygg i att föräldern är med på spåret. Det står ganska tydligt i sociallagen att det är viktigt med förälderns medverkan och samtycke. Men när föräldern inte ger sitt samtycke som i det här fallet för att hon kände att kemin inte stämde, då är det nog jätte svårt att samarbeta. Denna förälder har samarbetat för sina barns skull hela tiden, trots att hon inte känner att hon får varken information eller erkännande som förälder av den nya familjen. Åter igen så förstår jag inte varför socionomer blir så rädda för oss som tar hand om barnet, och som i vissa fall också lär känna föräldern ganska bra. Jag och föräldern fick ett mycket bra samarbete så småningom under den långa jourtiden. Och tyvärr så blev det så hotande för socionomerna så att man varnade mej för detta, istället för att vi som jour och familjehem tillsammans med socionomerna och föräldern hade samarbetat hela tiden. Då hade barnet kunnat känna Familjehemmet

16 sig trygg den dagen som det nya familjehemmet trädde in i barnets och förälderns liv. Då hade inte föräldern behövt känna sig så fruktansvärt nervärderad av familjen. För då hade socialförvaltningen kunnat släppt detta familjehem och letat efter ett annat. Men för mej kändes det som att man ville bli av med mej som jourhem för att jag försökte försvara föräldern och barnet. Och då kunde ju inte socionomerna fundera och få till det som dom ville. Och då blir man en besvärlig jour - mamma. Efter alla dessa år som jour och familjehem så har jag massor med goa minnen, jag har massor med kontakter med både vuxna och barn som bott hos oss, och detta barn har vi en mycket bra och kontinuerlig kontakt med när barnet är hos sin förälder, för när vi försökt i det nya familjehemmet så har dom brutit den möjligheten. Samarbete samarbete och samarbete som BBIC går ut på när det ändå finns föräldrar och jourhem. Det är skillnad när det inte finns en fungerande förälder. Tyvärr känner jag det som att socionomer skulle behöva utbilda sig till familjehem för att förstå våran situation gentemot den placerade och dennes föräldrar. Jag är så otroligt glad att jag fått lära känna denna lilla familj med förälder och barn, trots att socionomerna satt hemma hos oss och varnade mej för ett för starkt band till dom så har vi det och ingen socionom i världen skulle kunna förstöra det. Jag är glad att vi orkat kämpa oss kvar som en del i det lilla nätverk som föräldern och barnet har kvar. Nätverket är viktigt för barnet. För jag ser ju vilket band som finns mellan föräldern och barnet, jag har ju sett vilken enorm förändring som skett med denna förälder trots att man inte lyssnat på den. Och jag ser också vilken kapacitet det finns för sitt barn. Något som man knappt låtit henne använda och få visa. Och allt detta handlar egentligen om att jag tycker vi som familjehem eller långvarigt jourhem bör ha rätt att få vara en samarbetspartner för att kunna göra det bästa för barnet. Lyssna på oss istället för att behandla oss som några som socialförvaltningarna inte litar på genom att inte samarbeta med oss. Jag är en jour och familjehemsmamma som tillsammans med min familj haft många vuxna och några barn även föräldrar och barn samtidigt som bott hos mej, jag har fått möjlighet till den mesta utbildningen genom att vara medlem i Familjehemmens Riksförbund. Där träffar jag dessutom andra familjehem och vi utbyter mycket olika och en del samma erfarenheter med. Vi dryftar ofta hur vi blir behandlade av socialförvaltningar, men självklart om alla dessa underbara erfarenheter som vi har tack vare att vi får ta dessa människor till oss. Yvonne Nordström Pettersson Rådgivare och ledamot i FRs styrelse. Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - Gull-Britt Lindberg - Lindberg Utveckling AB IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil Familjehemmet

17 PRIDE-programmet Familjer som vill bli familjehem be - höver förberedas och få kunskap om vad ett sådant uppdrag kan innebära. Det är skillnad mellan att fostra egna och andras barn. Utbildning kan förhindra ett misslyckande både för ett barn och för en familj. Programmet omfattar två delar. En förberedelse för blivande familjehem, vilken integrerar utbildning och utredning samt stöd till och utbildning av verksamma familjehem. Programmet utvecklades i USA på 70-talet i samarbete mellan fosterföräldrarnas intresseföreningar, ett antal universitet och Child Welfare Leage och hette på den tiden NOVA. Det är ett mycket strukturerat och pedagogiskt genomtänkt program, väl förankrat i forskning och teorier och även om en del i som gör att det går att applicera i länder med skilda kulturer och lagstiftning. PRIDE implementerades i Sverige Allmänna Barnhuset hade köpt rättigheterna till programmet och drev implementeringen i projektform.1998 övertogs rättigheter och materialet av Kommunförbundet Gävleborg som sedan dess har att ansvara för PRIDE i Sverige. PRIDE var ett helt nytt och mycket spännande sätt att utreda och utbilda blivande familjehem. Tanken med PRIDE är att de blivande familjehemsföräldrarna själva är med i processen och identifierar sina resurser och möjligheter och skall tillsammans med socialtjänsten göra en ömsesidig bedömning om de uppfyller de kompetenser som krävs för ett familjehemsuppdrag. De fem kompetenserna är: att vårda och fostra barn, att möta barns utvecklingsbehov och hantera störningar i utvecklingen, att stödja barns relationer till sin familj, att ge barn tillgång till livslånga relationer, att arbeta i team. Till en PRIDE-utbildning för blivande familjehem bjuds båda makarna in. Max 10 familjer/grupp (det mest optimala är grupper på 7 8 familjer). Utbildningen är uppdelad på 10 sammankomster, ett tillfälle i veckan. Genom att aktivt delta i övningar och skildringar av realistiska situationer går familjerna in i en process som leder till ställningstagande. Parallellt med sammankomsterna sker individuella kontakter med varje familj genom enskilda samtal och hembesök. Efter genomgången utbildning ska varje familj tillsammans med PRIDE-ledarna fatta ett välgrundat beslut om de kan och vill bli familjehem. Öppenhet och tydlighet är därför en hörnsten i utbildningen. Utbildningen leds av två personer varav en är erfaren familjehemsförälder och den andra är ofta en socionom med specialkompetens inom området familjehemsvård. Ledarna har själva gått en PRIDE-ledar utbildning där de själva har fått möjlighet att gå igenom de tio punkterna. De tio sammankomsterna innehåller följande teman 1. Introduktion till Pride 2. Att arbeta i team 3. Att möta barns behov av närhet och anknytning 4. Att hantera förluster 5. Att stödja relationerna inom familjen 6. Att fostra barn 7. Att ge barn möjlighet att knyta livslånga band 8. Att leva i förändring 9. Att fatta ett välgrundat beslut 10. Att ta farväl och gå vidare Under sammankomsterna jobbar man med inlevelseövningar, rollspel och diskussioner. Det är i dessa övningar och diskussioner som deltagarna börjar tänka på sig själva i rollen som familjehem. Naturligtvis ger kursledarna också en hel del information om familjehemsvård information som även finns i de PRIDE-böcker som deltagarna får. Mellan sammankomsterna skriver makarna var sina livsböcker. Syftet med livsboken är att utgöra en koppling mellan vad deltagarna lär sig under sammankomsterna och bedömningen av deras vilja att bli familjehem och deras förmåga att uppfylla kompetenserna för detta. Frågorna är personliga och belyser olika livsområden, från barndom till nutid och de anknyter till de olika teman under sammankomsterna. Livsboksavsnitten lämnas vid följande sammankomst till kursledarna, som i sin tur läser dessa och hardem som utgångspunkt för de diskussioner kursledningen har enskilt med varje familj under kursens gång ( två möten eller hembesök med varje familj) diskussioner då familjens resurser och kompetenser sätts i relation till ett familjehemsuppdrag. Efter avslutad kurs träffar kursledarna alla familjer enskild för att de tillsammans skall formulera en bedömning om familjen uppfyller kraven på att bli familjehem om de har de kompetenser som krävs. Utbildningsprogrammet för verksamma familjehem omfattar 10 delkurser. I Sverige är fyra av dessa 10 översatta: Stödja relationer mellan barn och deras familjer (4 x 3 tim) Alkohol- och drogberoendets påverkan på barn och familjer (5 x 3 tim) Grunden för att möta utvecklingsbehoven hos barn som farit illa samt att hantera familjehemsåtagandets inverkan på den egna familjen (5 x 3 tim) Att arbeta som medlem i ett team (3 x 3 tim) Sammanfattat av Telle Söderberg Om du vill få barn att behålla fötterna på jorden, så lägg lite ansvar på deras axlar. Familjehemmet

18 FR kongress i Katrineholm, Håll i & Håll om Solen skiner och familjehem, efter familjehem traskar in på Ekbackens sporthotell i Katrineholm. Till slut är vi 20 stycken personer samlade som alla har en sak gemensamt, vår familj är familjehem. Ett uppdrag som är något man kan diskutera kring mycket länge. Denna gång hade de en helg på sig och det gav mycket energi för de änglar som tagit sig dit. Helgen började med en lätt middag och sedan bar det av mot konferenslokalen där presentationen rev igång ordentligt. Först började Telle Söderberg som är ordförande för FR med lite sammarbets övningar som sedan övergick i att Stig-Roland Carlzon fortsatte med en presentation och diskussion i stor grupp om diverse dilemman inom familjehemsvården. Det finns mycket att diskutera som sagt. Sent på kvällen blev det läggdags och lite sömn behövdes då det var tidig morgon där på. Upp med tuppen och ner till hotellfrukosten, äta och sedan börjar konferensen igen. En föreläsning utav Stig-Roland som handlar om barn i sorg står för dörren. En mycket intressant föreläsning där barnen stod i fokus. Hur tar man hand om barn i sorg egentligen? Hur ser man till att barnet får prata och att den får någon som lyssnar på den? När vi börjar föreläsningen får vi ta varsitt kort, på varje kort är det en nalle och Kongressfunktionärer: Britt-Marie Lindberg vice ordf., Gizela Wezell ordförande, och Yvonne Nordström Pettersson, sekreterare. Vi söker engagerade familjer. Trygga hem skapar starka människor INOM Innovativ Omsorg har en stor bredd av verksamheter över hela landet inom psykiatri och psykosocialt förändringsarbete. Behovet av vård och stöd för unga människor växer för varje dag. För att kunna möta de ungas behov av stöd, hjälp och sammanhang söker INOM ständigt de bästa medarbetarna och de mest engagerade familjehemmen. Familjehem Vi söker familjer eller par som vill ta emot ett barn/ungdom i sitt hem för längre eller kortare tid. Ni får arvode, utbildning, handledning samt möjlighet till stöd dygnet runt. Vill du veta mer? Kontakta oss: Tel: E-post: Familjehemmet

19 varje nalle har en egen känsla som den förmedlar. Glad, ledsen, rädd, busig, ja, alla känslor du kan tänka dig. Under föreläsningen berättar Stig-Roland om en grupp han har haft med barn som blivit av med en närastående. Varje gång han träffade dessa barn så fick de ta två kort var, ett kort där nallen visade den bästa känslan de haft sen de träffades sist och ett annat kort med den värsta känslan de har haft sen sist. Sedan diskuterar, pysslar och ritar de utifrån dessa känslor och utifrån det som barnen känt sedan sist. Han berättar också att både han och även föräldrar till barnen ser skillnad, de ser att efter dessa samtal så är barnen mycket bättre till mods. Att barnen får träffa andra barn som är i precis samma sitts som dem kan hjälpa väldigt mycket. En fråga dyker upp om hur vida ett mycket litet barn kan känna sorg. Den besvaras av duktiga Stig-Roland genom att han förklarar att små barn vet inte att det är just sorg de känner, men även dem känner samma känsla som ett litet större barn. Tätt efter Stig-Rolands fantastiska föreläsning så dyker även Agneta Öhman från Habiliteringen som föreläser om utvecklingsstörning. Hon berättar mycket saker om ut vecklingsstörning, bland annat säger hon lite av ett ledord för hela kon fe rensen Håll i, håll om fyra ord som är mycket starka. Det är några ord som verkligen visar vad familjehem är tillför. Under föreläsningen tas olika skolsituationer upp och diskussionerna är många, det är många av de som var med på konferensen som har barn med något sorts handikapp och många som råkat illa ut i både skola och dagis. Det pratas även om diagnoser, varför behövs egentligen en diagnos? Kommer man direkt hamna i ett fack? Eller kommer man bli hjälpt på ett fantastiskt sätt genom att få en diagnos? Många säger att det hjälper och att det gör att folk runt omkring personen med en diagnos får en insikt i varför problemet är som det är. Efter den intressanta föreläsningen med Agneta Öhman så var det dags för en lunch som avsmakas i skolmatsalen, nära Ekbacken. Det serveras lax och potatis och alla äter med goda ro. Efter lunchen blir det en liten paus och fika på bakgården på Ekbacken, där solen skiner. Sedan börjar kongressen och viktiga ting tas upp i föreningens årsmöte. Efter det blir det styrelse möte både för Familjehemsföreningen och Familjehemmets Ungas Röster, FUR, då det är fyra ungdomar med på konferensen, en av dem är jag själv. På kvällen vankas det tre rätters och gott sällskap bland de brinnande änglarna som finns med på konferensen. Denna kväll avslutas med lite soffhäng med läsk, godis och etiska dilemman. Det blir en sen men mycket trevlig kväll. Som avslut på konferensen så tar vi frukost som lördagen och sedan en liten träff med Stig-Roland igen. Efter det blir det en trevlig stund på Julita Gård utanför Katrineholm. Jag vill avsluta denna lilla tillbaka blick på en trevlig helg med att tala om att till denna konferens i Katrineholm, i Sörmland dök människor från hela Sverige upp, i många olika åldrar. Alla med samma sak som de brinner för, att människor ska må bra. De dem gör är bland de finaste och största som finns. De bjuder hem någon, ibland flera, hem till sitt hem, där dem bor, lever och sover. För att denna någon ska få chans att må lika bra som dem. Om det nu är så, att änglar finns i himmelen, då kommer alla Familjehem i hela Sverige komma till himlen. Du som är familjehem, som läser detta, sträck på dig, du är stark och unik, det finns inte många som kämpar som du. Tack för att DU och DIN familj finns. Caroline Pettersson 18 år, biologiskt barn i familjehem. Besök på Julita gård. Foto: Carro. Familjehemmet

20 Vi har sedan flera månader väntat på en placering. En placering som det i dag visar sig inte kommer att bli av. Hur många är det som tar emot en mamma-barnplacering där man bara får arvode och omkostnad för mamman, för mamman ska ju själv ta hand om den nyfödda? En mamma som har en utvecklingsstörning och flera andra handikapp som kräver tider att passa många gånger per dygn. En mamma som inte ens klarar den enklaste dagliga rutinen på egen hand. En mamma som man redan innan placering klargör att i bästa fall kommer hon att kunna bo i egen lägenhet med massor av stödinsatser. Vi tackade av någon anledning nej till första erbjudandet (förstår ni varför?). Förvaltningen återkommer då med ett förbättrat alternativ. Absolut lägsta ersättningsnivå enligt SKL både i arvode och omkostnadsersättning för bebisen och ett helt hack högre för mamman. Vi tackar återigen nej och säger att vi anser oss vara ett kvalificerat familjehem (precis som vid utredningstillfällena)och att digniteten på uppdraget gör att vi avstår. Återigen vill förvaltningen återkomma och erbjuder då 1500 kr lägre än vad vi sagt att vi får för tonåringar utan bebis och med bara en diagnos i arvode för mamman och omkostnaden hmm... Den glömmer vi, liksom ersättningen för bebisen. När vi åter igen tackar nej så undrar handläggaren nyfiket vad det är vi erbjuder som gör att vi gör rätt för så hög ersättning. Snacka om att bli dissade efter drygt tre månader! Jag fann mig dock och frågade varför de ringt oss och sagt att de är i behov av ett mycket kvalificerat familjehem om man inte anser att man behöver ett och framför allt - inte vill betala för ett? Återigen alltså ett fall där uppdraget är mycket kvalificerat tills det är dags för ersättningsanspråk, då är det ett superenkelt. I mina ögon är ett dygnetrunt-uppdrag av ovanstående karaktär åtminstone värt en halv sommarpraktikantslön för en som knappt fyllt myndig, dvs 20 h/vecka. Eller? Sänkta! Jag förstår att kommuner kan ha dålig ekonomi. Vad jag inte förstår är varför jag som familjehem ska betala för det? Jämför bara med en placering på ett utredningshem som kostar flera hundratusen i månaden. Och kvar står då vi i familjehemmet som sedan mer än ett kvartal planerat för nytillskotten. All planering, möten och energi vi lagt ner är nu obetald och inte värt vatten. Snacka om att vi blir sänkta som familjehem! Men jag och maken är överens, vi är hellre utan uppdrag än blir utnyttjade. Innebär detta att vi är utan uppdrag? Nej! Och tur är väl det att inte alla kommuner tänker lika. Så varför delger jag er detta? Jo, för att ge er råg i ryggen. När ni sätter er egen prislapp så höjer ni statusen på detta oersättliga, så ofta baktalade men ack så underbara, uppdrag att ta emot familjehemsplaceringar! Ni är inte (heller) egoistiska, penninggalna utsugare utan hårt arbetande (trots att det inte ska vara arbete) familjehemsföräldrar. Nöj er inte med mindre! Ni är inte ensamma! Tillsammans kan vi rucka på världen i varje fall lite grann. Familjehemsförälder med egen prislapp EFTERLYSNING Vi behöver foton som vi kan använda som illustrationer i tidningen Familjehemmet eller i FR:s Almanacka för Vi behöver lämpliga foton; natur, djur, barn och ungdomar - men ej foton på identifierbara placerade personer. Tyvärr kan vi ej betala någon ersättning på publicerat foto. Skicka oss foton till: eller FR, St. Malmsvägen 7, KATRINEHOLM. Britt Bergman, Stig-Roland Carlzon och Hans Larsson vid kongressen. 20 Familjehemmet

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Det är %!# % inte okej!

Det är %!# % inte okej! Det är %!# % inte okej! - diskussionsmaterial för olika tillfällen Just nu läser du ett material som är väldigt bra att ha med på läger och på kurser både för gamla och nya medlemmar och för lägerledare.

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 ÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 Ordlista luciafirande tinning isolerad dagen efter - symptom alkoholvanor avvänjningskur deltidsjobb hjälpåtgärder socialtjänstlagen familjerådgivningsbyrå

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Från tanke till placering

Från tanke till placering Från tanke till placering En fiktiv berättelse om hur det kan gå till. (Den bygger på erfarenheter vi och andra har haft.) Hur gick jag till väga? Jag började brinna för det under sommaren, typiskt för

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar Alltfler barn och ungdomar med utländsk bakgrund omhändertas av socialtjänsten. Men grunderna är ofta lösa. Forskning visar att socialtjänsten kan låta sig

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer