Verksamhetsberättelse 2004 med årsredovisningar

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2004 med årsredovisningar

2 Idrott mer än fysisk aktivitet När man skriver en betraktelse över det gångna året ligger det nära till hands att lyfta fram glädjeämnena - de stora framgångarna och den positiva utvecklingen. Men det som den här gången finns främst i minnet ligger på ett helt annat plan, nämligen den fruktansvärda flodvågskatastrofen i Asien annandag jul. Det var ingen idrottshändelse, men påverkade idrottsrörelsen på samma sätt som den påverkade alla andra delar av det svenska samhället. Över hela Sverige uppstod plötsligt tomrum i föreningarna, i träningsgrupperna eller lagen när kamrater inte kom tillbaka från sin semesterresa. Och över hela landet visade föreningarna sin betydelse som såväl andningshål som stödjande gemenskap i en situation som kändes svår för alla. Många var också de föreningar som, var och en på sitt sätt, tog initiativ för att bistå de som på olika sätt drabbades av katastrofen. Tsunamikatastrofen visade, i all sin ohygglighet, den roll idrottsrörelsen spelar i samhället, en roll som går långt utöver själva den idrottsliga aktiviteten. Över 80 procent av alla barn och ungdomar är någon gång med i en idrottsförening. För många av dem spelar idrotten, och gemenskapen i föreningen, en central roll i tillvaron. Det handlar inte bara om fysisk aktivitet, som naturligtvis är nog så viktig, utan också om en utvecklande gemenskap med såväl jämnåriga som vuxna. Det känns viktigt att lyfta fram den aspekten när vi diskuterar Handslaget, den stora satsningen på att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickors idrottande, delta i kampen mot droger och samverka med skolan. Handslaget inleddes under 2004 och har fått ett fantastiskt genomslag över hela landet och i alla idrotter. Framför allt har det visat vilken kreativitet och utvecklingsvilja det finns i våra idrottsföreningar, en vilja att, som det står i vårt idéprogram Idrotten vill, medverka till en positiv samhällsutveckling. I tidningarna har vi kunnat läsa om hur föreningar arbetar aktivt för att engagera stillasittande tonåringar, integrera invandrarflickor och sänka kostnaderna för att undanröja eventuella ekonomiska hinder för barns och ungdomars idrottande. UNDER HANDSLAGETS första år har över föreningar inom samtliga specialförbund startat Handslagsprojekt av olika slag. Ytterligare tre år återstår. Men med den starten kan politikerna i riksdag och regering känna sig trygga i att den miljardsatsning de beslutade att göra i idrottsrörelsen är väl investerade pengar. Förhoppningsvis leder det till slutsatsen att också göra en långsiktig satsning, som varar bortom de fyra Handslagsåren. Om Handslaget ska få bestående effekter förutsätter det dock att de tillförda resurserna inte tas som intäkt för att skära ner på andra håll. Här känner jag en stor oro, som 2

3 RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE bekräftades av den undersökning RF lät göra av kommunernas planer när det gäller stödet till idrotten. Kommunerna har ju traditionellt stått för en mycket stor del av samhällsstödet till den lokala idrottsrörelsen, men nu visade det sig att fyra av tio kommuner antingen hade skurit ner på sitt stöd eller planerade att göra det. Om den trenden fortsätter finns det en stor risk att Handslaget inte kommer att fungera som ett incitament för utveckling utan i stället bara bidrar till att fylla ekonomiska hål, vilket ju knappast varit meningen. Vi har från såväl RF:s som distriktsförbundens sida på olika sätt påtalat detta, men det kommer också fortsatt att vara en central uppgift att argumentera för idrottsstödet som en samhällsekonomiskt lönsam investering. EN KÄLLA TILL ORO har under det gångna året också varit den allt mer intensiva debatten kring den svenska reglerade spelmarknaden. Riksidrottsförbundet har tagit klar ställning för en fortsatt reglering, vilket givit upphov till en del negativa reaktioner. Det finns därför anledning att betona att vårt ställningstagande grundar sig på att idrottsrörelsen dels själv, genom Folkspel, är aktör på marknaden, dels får en stor del av sina intäkter via Svenska Spel. Vårt försvar av spelmarknaden utgår med andra ord från vår roll som försvarare av idrottsrörelsens intressen, det handlar om idrottspolitik. Att detta sedan blivit en politiskt kontroversiell, och i viss mån partiskiljande, fråga förändrar inte detta faktum. Den svenska idrottsrörelsen står inte heller ensam i sitt ställningstagande, tvärtom har vi i stort sett alla våra europeiska broderorganisationer med oss i en kamp som förs också på EU-nivå. På det ekonomiska området var tillsättandet under hösten 2004 av en statlig utredning för att se över idrottsorganisationernas skattesituation ett viktigt steg framåt. Utredningen var ett resultat av en hemställan från RF, efter beslut på RFstämman Direktiven byggde också i hög grad på de frågeställningar vår egen skatteutredning presenterade för stämman. Att skattefrågorna är viktiga på alla nivåer inom idrottsrörelsen visade flera uppmärksammade fall under året. De handlar inte bara om ekonomi, utan också om administrativt krångel som ofta försvårar rekryteringen av förtroendevalda i våra föreningar. Självklart ska idrottens organisationer, precis som alla andra, göra rätt för sig, men det förutsätter att reglerna är klara även för de lekmän som har ansvaret i huvuddelen av de lokala föreningarna. IDROTTSLIGT var väl OS i Aten för de flesta av oss den stora höjdpunkten, och då naturligtvis speciellt den gyllene helg då Sverige tog sina oförglömliga tre friidrottsguld genom Carolina Klüft, Stefan Holm och Christian Olsson. Jonas Jacobsson följde upp med sina fyrdubbla guld i Paralympics några veckor senare, en enastående prestation. Detta är bara några exempel på att svensk elitidrott står stark. Det är min bestämda uppfattning att en avgörande orsak till denna styrka är dess förankring i den breda folkrörelsen. På samma sätt som bredden inspireras av eliten. Det finns ett ömsesidigt samspel där varje nivå har ett egenvärde, inte minst för den idrottande individen, som ju alltid måste vara vår utgångspunkt. Det kändes därför bra att denna utgångspunkt fick ett massivt stöd vid Riksidrottsforum i Göteborg i november 2004, också från våra ledande elitidrottare och -tränare. Temat var just Elitidrott - en del av en sammanhållen idrott. När det gäller svenska framgångar på de internationella arenorna var det under det gångna året på nytt slående att det i hög grad var tjejerna som stod i förgrunden. Tyvärr har vi inte sett samma utveckling när det gäller kvinnlig representation i våra beslutande organ på olika nivåer, tvärtom har den legat i stort sett stilla under ett antal år. Här återstår mycket att göra, vilket är skälet till att RF-stämman i maj kommer att få ta ställning till en ny jämställdhetsplan för idrottsrörelsen. Jämställdheten är en viktig demokratifråga, men också en fråga om att ta tillvara allas erfarenheter och kompetens för att utveckla verksamheten. EFTER MITT FÖRSTA ÅR som RF-ordförande skrev jag: Att få leda Sveriges i särklass största och mest vitala folkrörelse är ett mycket stimulerande uppdrag. Sedan jag tillträdde har jag också fått erfara att det är en krävande uppgift. När jag nu avgår kan jag konstatera att de gångna fyra åren varit krävande, men också väldigt stimulerande. Jag känner mig styrkt i min uppfattning om idrottsrörelsen som en oerhört viktig kraft i det svenska samhället. Jag önskar min efterträdare, vem det än blir, lycka till i arbetet för att utveckla denna kraft vidare. Gunnar Larsson Ordförande Riksidrottsförbundet Innehåll RF:s ordförande 2 Riksidrottschefen 4 Styrelsens berättelse 6 Styrelsen 21 Idrottens organisation 22 RF:s årsredovisning 23 Svenskidrott onlines årsredovisning 36 Bosöns årsredovisning 40 DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelses årsredovisning 46 Idrotten i siffror 50 Stipendier och belöningar 59 Svenska världsmästare 60 Representanter i råd och arbetsgrupper 62 3

4 Elit och bredd förutsättningar för varandra.vendela Zachrisson och Therese Torgersson tog brons i 470-jolle i Aten-OS. Bilden till höger från Höörs Kanotklubb. En utmaning att tjäna svensk idrottsrörelse Mitt första hela år som chef för Riksidrottsförbundets kansli är till ända. Det blev också mitt sista Under 2004 beslutade Riksidrottsstyrelsen och SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse att de två kanslierna ska ha en gemensam chef och vara ett gemensamt kansli. I skrivande stund läggs sista handen på förberedelsearbetet. Nästa år kommer jag således att kunna skriva en betraktelse ur ett annat perspektiv, då som chef för det nya gemensamma kansliet. Att efter sju år som högste tjänsteman för SISU Idrottsutbildarna få ta ansvaret för RF-kansliet var, och är fortfarande, en fantastisk utmaning. En utmaning som för mig egentligen bara handlar om en enda sak att efter bästa förmåga tjäna och stödja svensk idrottsrörelse, på alla nivåer men i första hand våra 68 medlemsförbund. I den utgångspunkten finns det ingen skillnad mellan Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Det är också motivet till besluten att tillsätta en gemensam chef för de två nationella kanslierna och slå samman dem till ett gemensamt kansli. De två organisationerna behåller naturligtvis sin självständighet och särart, men på administrativ och ledningsnivå samordnas arbetet. Målet för denna sammanslagning är att öka de centrala organisationernas förmåga att serva idrotten. Det handlar om att ytterligare höja kvalitet och effektivitet, inte i första hand om att rationalisera. En förutsättning för att åstadkomma denna effektivitet är goda fysiska förutsättningar. Och där tog vi ett stort steg framåt med flytten till vårt nya Idrottens Hus på Östermalm i Stockholm i slutet av Det nya kansliet ligger i klassisk idrottsmiljö, som granne till Olympiastadion, Idrottshögskolan och Östermalms Idrottsplats. Det innebär också att vi kommit betydligt närmare vårt utvecklingscentrum på Bosön, vilket naturligtvis underlättar samarbetet. Ett 15-tal specialförbund följde med i flytten från Farsta till Östermalm. Sedan dess har ytterligare några förbund och andra nära samarbetspartners tillkommit. Min förhoppning är att ännu fler ska inse de både praktiska och sociala fördelarna med att hålla samman familjen. I SAMBAND MED flytten fick vi en naturlig anledning att se över den tekniska infrastrukturen. RF har en lång tradition, grundlagd av min företrädare, av att ligga i framkant av utvecklingen. Nu förnyades IT-nätverket, IP-telefoni inför- 4

5 RIKSIDROTTSCHEFEN des m m. Det gick inte smärtfritt, vilken den här typen av övergångar sällan gör. Men jag är övertygad om att vi nu har lagt grunden för en stabil fortsatt utveckling flera år framöver. Efter att ha varit ansvarig för RF-kansliet i ett drygt år har jag kunnat konstatera det jag i och för sig redan tidigare visste, nämligen att kansliets medarbetare är besjälade av en gemensam vilja att bidra till en positiv utveckling av svensk idrott. Men för många känns den uppgiften allt svårare i ett läge när de ekonomiska resurserna inte ökar i samma takt som de växande uppdragen och således blir allt knappare. RF-KANSLIET befinner sig, tillsammans med många specialförbunds kanslier, i en paradoxal situation. Samtidigt som statsstödet till idrotten ökat markant de senaste åren, framför allt tack vare växande bidrag från Svenska Spel, och det alltså finns mer pengar än kanske någonsin i systemet, har marginalerna för de centrala idrottsorganisationerna kontinuerligt krympt. Paradoxens förklaring finns i att i stort sett hela ökningen av statsmakterna predestinerats till de lokala föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Det är i och för sig bra att fokus ligger på det lokala föreningslivet. Självklart behövs pengarna på den lokala nivån. Det är där den breda verksamheten bedrivs. Men det är en myt att den centrala nivån inom idrotten är av mindre betydelse. De centrala, regionala och lokala nivåerna är ömsesidigt beroende av varandra. Utan starka centrala stöd-, utvecklingsoch samordningssystem riskerar idrotten att mycket av utvecklingen går om intet. Det vi ser nu är en tilltagande obalans som allvarligt försämrar den centrala nivåns möjlighet att fullgöra sin uppgift. Problemen kanske inte märks på kort sikt, men i ett flerårsperspektiv kan det få allvarliga konsekvenser. En viktig funktion för RF är att försvara och, på ett sätt, stå för den sammanhållna svenska idrottsrörelsen. Detta är en av grundvalarna för den svenska modellen, stadfäst i våra stadgar och vårt idéprogram Idrotten vill. Men också med jämna mellanrum ifrågasatt med utgångspunkt från bl a den tilltagande professionaliseringen och kommersialiseringen av vissa idrotters elitverksamhet. Det var dock påfallande, och glädjande, hur starkt stödet för tanken om bredd och elit som förutsättningar för varandra var när Riksidrottsforum i Göteborg i november samlades kring just temat Elitidrott en del av en sammanhållen idrott. Våra råd på breddidrottens och elitidrottens områden spelar också en viktig roll för att upprätthålla en helhetssyn med den samlade idrottens gemensamma bästa för ögonen. hantera kommunikation och penningströmmar som involverar flera tusen olika organisationer föreningar och förbund är inte lätt. Jag vågar dock påstå att vi har lyckats, och därmed kunnat leva upp till de förväntningar politikerna i riksdag och regering haft på oss. Nya rutiner har skapats och stora effektivitetsvinster har gjorts. MIN FÖRHOPPNING, och övertygelse, är att vi, när Handslagets fyra år tar slut vid halvårsskiftet 2007, kommer att kunna visa att den s k idrottsmiljarden varit väl investerade pengar, som idrottsrörelsen förvaltat på ett sätt som gagnat Sveriges barn och ungdomar, och folkhälsan. Det vore resursslöseri att då bara skrota allt det som byggts upp, det klokaste måste i stället vara att utifrån de gjorda erfarenheterna och de system som skapats bygga vidare på samma eller kanske ännu hellre högre nivå. Mikael Santoft Riksidrottschef TALAR MAN OM utveckling av svensk idrott går det naturligtvis inte att förbigå Handslaget, idrottsrörelsens gigantiska satsning på barn- och ungdomsverksamheten för att öppna dörrarna för fler, satsa mer på flickors idrottande, samverka med skolan, delta i kampen mot droger och hålla tillbaka avgifterna. Det fantastiska gensvar denna satsning fått i hela Idrottssverige finns beskrivet i styrelsens berättelse och har kontinuerligt rapporterats på vår hemsida. Men det finns också skäl att nämna den administrativa utmaning Handslaget inneburit för såväl RF-kansliet som våra distriktsförbund. Att på kort tid bygga upp en apparat för att 5

6 Idrottslig utveckling Stort genomslag för Handslaget Åtta av tio barn är någon gång med i idrottsförening. Vi vet emellertid också att det finns grupper av barn och ungdomar idrottsrörelsen har svårare att engagera samtidigt som många väljer att lämna föreningsidrotten, speciellt i tonåren. De senare åren har varit fyllda av larmrapporter om att allt fler blir allt mer stillasittande framför datorer och TV-apparater. Det var bakgrunden till att riksdagen beslutade om Handslaget för att stödja idrottsrörelsens strävan att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickors idrottande, delta i kampen mot droger och intensifiera samverkan med skolan. Under fyra år kommer idrottsrörelsen att få sammanlagt en miljard kronor för denna kanske största utvecklingssatsning någonsin. Under det första året, som sträckte sig från den 1 januari till den 30 november 2004 handlade det om 100 MSEK att fördela, i första hand via special- och distriktsförbunden, till olika utvecklingsprojekt i lokala idrottsföreningar. SF och DF fick stöd för att ta fram utvecklingsplaner, med en analys av hinder och möjligheter inom Handslagets fem områden, DF framför allt vad gäller samverkan med skolan. Samtidigt med att det första året inleddes startade förberedelserna för år två, som tog sin början den 1 augusti, alltså med en viss överlappning. Detta skedde bland annat genom 6

7 STYRELSENS BERÄTTELSE träffar med representanter för SF och DF, samtidigt som ett förslag till plan för fortsättningen gick ut på remiss. Där framkom bl a två problemområden, nämligen ledarförsörjning och anläggningstillgänglighet. Dessa två områden lyftes därför fram särskilt i den plan för år två, som riksidrottsstyrelsen beslutade om i juni. Handslaget har under det första året fått ett stort genomslag inom idrottsrörelsen. Totalt har föreningar över hela landet startat projekt av olika slag för att utveckla sin barn- och ungdomsidrott. Tre av Handslagets områden har dominerat: öppna dörrarna för fler (35 procent av samtliga projekt), samverkan med skolan (27 procent) samt satsa mer på flickors idrottande (25 procent). Nio procent av projekten har riktat in sig på att hålla tillbaka avgifterna medan fyra procent har rört kampen mot droger. Totalt har nästan 36 MSEK betalats ut via SF och drygt 33,5 MSEK via DF. I genomsnitt har föreningarna fått drygt kr vardera. Till detta ska läggas 4,7 MSEK som fördelats av RF till större speciella insatser och 8,5 MSEK för stöd till anläggningar, framför allt näridrottsplatser i föreningsregi. Trots att Handslaget fortfarande bara befinner sig i ett inledningsskede kan vi konstatera att denna nya möjlighet till utvecklingsstöd, även om det inte rör sig om särskilt mycket pengar i varje enskilt fall, förstärkt den skapande och kreativa kraft som finns i idrottsföreningarna. Överallt i Idrotts-Sverige pågår ett intensivt arbete på att skapa nya verksamheter för att locka exempelvis ungdomar med invandrarbakgrund eller funktionshindrade, att rekrytera fler flickor, och inte minst att behålla dem längre i föreningarna, eller att på olika sätt se till så att ingen av ekonomiska skäl hindras från att delta. Allt fler föreningar bidrar också med sin kompetens för att hjälpa skolan att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, samtidigt som de på det sättet får möjlighet att rekrytera nya medlemmar. Utveckling av barn- och ungdomsidrotten Parallellt med Handslagets första år har det tredje och sista året av Projekt Lokal idrottsutveckling (PLI) genomförts. Under 2004 fick 73 projekt stöd med sammanlagt kr. Totalt under de tre projektåren har 244 projekt fått sammanlagt 36 miljoner kr där stödet har varierat mellan kr. Dessutom har distriktsförbunden fördelat stöd till ungdomsinitiativ på maximalt kr. Idrottshögskolan har fått i uppgift att genomföra en utvärdering av ungdomsinitiativet, för att få svar på frågan vad som händer när ungdomar får chansen att utveckla sina egna projektidéer. Samtidigt som väldigt många barn söker sig till idrottsföreningarna är det tyvärr många som lämnar föreningsidrotten under tonåren. För att finna orsakerna till detta har RF låtit göra undersökningen Varför lämnar ungdomar föreningsidrotten?, en studie som belyser frågeställningens komplexitet. Metodutveckling är en central del i att få fler att börja idrotta, men också i att få fler att stanna kvar och är ett av de prioriterade områdena i både Handslaget och Projekt Lokal Idrottsutveckling. En metod som är beprövad sedan länge är verksamhet där barn i lekfulla former får prova flera olika idrotter, känd som idrottsskolan. Genom ett nytt namn, Sportis, och nytt informationsmaterial vill RF lyfta metoden för att ge barn en större möjlighet att hitta sin idrott. Förbunds- och föreningsutveckling är ett av de viktigare områdena för att få en aktiv och vital barn- och ungdomsidrott. Under 2004 har RF koncentrerat sig på föräldrars engagemang inom idrotten, det sociala ledarskapet och neuropsykiatriska funktionshinder. Föräldrars engagemang är på många sätt en förutsättning för den omfattande barn- och ungdomsidrotten. Genom två egna FoU-studier har RF belyst hur föräldrar engagerar sig, vad de gör, hur ofta och med vilken intensitet, samt hur föräldrar ser på barnidrottens utformning i jämförelse med idéprogrammet Idrotten vill. Studierna har publicerats i RF:s FoU-serie och presenterades vid ett seminarium under hösten. Vid RF-stämman 2003 behandlades en motion om hur idrottsrörelsen kan underlätta för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder (diagnoser som tex 7

8 STYRELSENS BERÄTTELSE En ny hemsida för ledare inom ungdomsidrotten lanserades under året. ADHD och DAMP) att vara med i idrotten. RF har under 2004, i samråd med Svenska Handikappidrottsförbundet och Riksförbundet Attention, behandlat frågan på ett seminarum. Detta följdes upp med bl a ytterligare ett seminarium för samtliga SF och framtagande av ett utbildningsmaterial i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. För att skapa en miljö för att nå framgång, hur man än väljer att mäta den, behövs det ledare som dels har förmågan att skapa lust och glädje i verksamheten och dels kan hantera de komplexa sociala situationer som kan uppstå, t ex mobbning, ätstörningar eller rasism. Detta stora område, samlat under begreppet det sociala ledarskapet, är avgörande för god idrott. I syfte att öka medvetenheten om dessa frågor har RF och SISU Idrottsutbildarna arbetat tillsammans med bl a BRIS för att ta fram ett övergripande utbildningsmaterial. Under de senaste tre åren har RF också, genom ett uppdrag till SISU Idrottsutbildarna, drivit projektet Ledarfokus, med inriktning på att utveckla ledarskapet inom barn- och ungdomsidrotten. Projektet avslutades vid årsskiftet 2004/2005. SISU Idrottsutbildarnas distrikt har också under projektperioden utvecklat grundläggande ledarutbildningar som ett komplement till specialidrottsförbundens stegutbildningar. Stor vikt har lagts vid att stimulera till lokala utbildningar i föreningarna. Centralt har SISU Idrottsutbildarna samarbetat med 30 SF för att starta olika utvecklingsprocesser utifrån förbundens egna behov och intressen. Det har handlat om att utarbeta övergripande utbildningsstrategier, kompetensutveckla utbildare och ta fram ramprogram för barn- och ungdomsledarutbildningar. Under avslutningsåret har flera stora mötesplatser arrangerats runt om i Sverige, med syftet att få fler barn- och ungdomsledare att vilja utbilda sig. En viktig uppgift för RF är att sprida kunskap om goda exempel på förbunds- och föreningsutveckling inom barnoch ungdomsidrotten. Där har den nystartade webbplatsen varit ett bra verktyg att öka kunskapen om vad som görs inom idrottsrörelsen. I slutet av 2003 bildades RF:s ungdomsråd, bestående av tio unga representanter från SF och DF. Ungdomsrådet har under 2004 arbetat utifrån två spår: Att stärka och utveckla arbetet med ungdomsinflytande inom idrottsrörelsen. Det har man bland annat gjort genom hemsidan unga ledare, som riktar sig till dem som är intresserade av eller jobbar med ungdomsidrott. Tack vare gåvorna i samband med RF:s 100-årsjubileum har Ungdomsrådet också startat projektet Ungdomsinspiratörer, som syftar till att få deltagande SF och DF att ta fram en handlingsplan för hur man i respektive förbund kan öka ungdomsinflytandet. Under Riksidrottsforum i Göteborg i november bjöd ungdomsrådet in de deltagande ungdomarna till ett förmöte. Syftet var att genom förläsningar och diskussioner öka ungdomarnas kunskap om forumets tema, för att ge dem bättre möjligheter att delta i dess diskussioner och debatter. Deltagande i olika arbetsgrupper, projektgrupper mm för att ge ett ungdomsperspektiv på RF:s arbete. Ungdomsrådet har under året medverkat i exempelvis projektgruppen för Riksidrottsforum, samordningsgruppen för Riksidrottsmötet 2005 och projektgruppen för föreningskunskapssatsningen. Initiativ för att nå inaktiva I en tid då den fysiska aktivitetens roll för människors hälsa starkt fokuseras är det en viktig uppgift för RF att synliggöra breddidrottens omfattning och betydelse för en förbättrad folkhälsa. Minst lika viktigt är att fortsätta inspirera förbund och föreningar att ta nya initiativ för att nå dem som lever ett alltför inaktivt liv. Sedan aktivitetsåret 2001 har RF genom Lunds universitet uppdaterat och utvecklat en kunskapsbank med sökmotor för att snabbt och enkelt kunna hitta relevant information inom ämnesområdet på RF:s hemsida. Kunskapsbanken omfattar dokument och projekt som är publicerade tidigast Akademiska uppsatser finns registrerade från RF:s ambition är att utveckla denna kunskapsbank ytterligare samt försöka koppla den till redan befintliga databaser inom högskolevärlden. Det av riksidrottsstyrelsen utsedda breddidrottsrådet har inlett sin andra verksamhetsperiod, med utökad representation från två distriktsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Rådet har utöver deltagande i konferenser, stämmor och seminarier också lämnat underlag till riksidrottsstyrelsen kring policydokument, verksamhetsinriktning, remisser och utredningar. Dessutom har rådet givit vägledning kring utvecklingsprojekt. Ledamöterna har också haft fadderuppdrag i förhållande till var sitt specialförbund. Vidare har breddidrottsrådet varje månad givit ut ett elektroniskt nyhetsbrev kring aktualiteter inom bredd-, motions- och folkhälsoområdet. Nyhetsbrevet når över tusen mottagare främst inom idrottsrörelsen, men också många externa nätverk och intressenter. För att stimulera studier i ett brett idrottsperspektiv erbjuds studenter på alla högskoleinstitutioner inom ämnesområdet möjlighet att söka bidrag för examensarbeten på minst C- eller D-nivå. Under året har ett tiotal sådana uppsatser beviljats bidrag. Under 2004 har intresset från landsting, kommuner, vårdcentraler och andra institutioner för FaR (fysisk aktivitet på recept) ökat. Men fortfarande saknas nationella riktlinjer från ansvariga myndigheters sida. Idrottsrörelsen har dock tagit egna initiativ, genom bl a en handbok för utbildning av aktivitetsledare och en utvidgning av lämpliga träningsformer. Vissa distriktsförbund har en väl etablerad verksamhet och intresset växer över hela landet. RF ingår i den nationella samrådsgrupp som leds av Folkhälsoinstitutet och har också tagit fram ett faktablad kring idrottsrörelsens övergripande arbete med FaR. 8

9 Stefan Holm, Christian Olsson och Carolina Klüft tog alla OS-guld en gyllene augustihelg i Atén. Ett viktigt inslag för att stärka bredd- och motionsidrottens position har varit att aktivt medverka på olika konferenser, stämmor, seminarier, kurser både interna och externa, arrangerade av andra aktörer, nationellt såväl som internationellt. Vid de interna mötesplatserna är det ibland svårt att få genomslag för frågor som delvis ligger i periferin av SF:s kärnverksamhet. Däremot har utomstående aktörer visat ett stort intresse för idrottens aktiviteter och möjligheter att vara en drivande kraft inom folkhälsoområdet. För att utveckla verksamheten inom breddidrottsområdet utifrån RF-stämmans beslut gavs även under 2004 möjlighet för SF och DF att söka stöd för idéer kring delvis nya ansatser och projekt inom ramen för fokuserade områden i verksamhetsinriktningen. Av de 14 idéer som kom in valdes fem ut: Vuxenkul i Tegnerhallen (Värmland), Hjälp till självhjälp (Örebro län), Centrum för motion och rehab (Skåne), Kartläggning av träningsformer för FaR (Gästrikland och Halland) samt En triathlon i veckan (Triathlonförbundet). Guldkantat år till elitidrotten 2004 var ett framgångsrikt svenskt år på de internationella idrottsarenorna, med den gyllene OS-helgen augusti, då våra friidrottare vann tre guldmedaljer, som kanske främsta höjdpunkt. Men även i andra idrotter visade svenska elitidrottare framfötterna. Det gällde exempelvis orienterarna, som vid VM i hemmaskogarna runt Västerås överträffade även sina egna förväntningar. En av orsakerna bakom orienteringslandslagets framgångar var det, som de själva uttryckt det, guldkantade stöd de fått från Riksidrottsförbundets elitidrottscentrum (RF-EIC). Stödet har bestått av bl a mental tuffhetsträning, fysiologiska studier och uppföljningar samt medieträning. Orienteringsförbundet har också, i likhet med många andra specialförbund, aktiva som fått elitidrottssipendier samt drivit samarbetsprojekt mellan sina riksidrottsgymnasier och RF-EIC. RF:s elitidrottsstöd till specialidrottsförbunden består huvudsakligen av träning, testning samt rådgivning inom områdena idrottsfysiologi, idrottspsykologi och idrottsmedicin. Det mesta sker i samband med läger förlagda till Bosön. Under det gångna året har en klar ökning av verksamheten skett nästan 100 läger och andra aktiviteter har genomförts. Förutom Orienteringsförbundet har också andra icke olympiska förbund, som Golfförbundet, Bandyförbundet och Innebandyförbundet, dragit nytta av RF:s elitidrottsstöd i större omfattning. Detsamma gäller ett antal mindre förbund. Totalt har 28 SF under året utnyttjat möjligheten till kompetensstöd på RF-EIC och ännu fler har bott och tränat på Bosön. Maqen eller Muscle Action Quality är en träningsmetod som utvecklats på RF-EIC genom ett samarbete mellan idrottsfysiologisk och idrottsmedicinsk kompetens. Den har under det senaste året provats av bl a Djurgården/Älvsjös framgångsrika damfotbollslag med mycket positiva resultat. Inom det idrottsfysiologiska området har drygt 400 tester med koppling till syreupptagningsförmåga och laktatmätning genomförts under året, till vilket ska läggas nästan 600 fysiologiska fälttester. En stor mängd FoU-projekt, i samarbete med Idrottshögskolan i Stockholm, har initierats eller avslutats. Ett av de största handlar om validering av utrustning för mätning av syreupptagningsförmåga. Den idrottsmedicinska basverksamheten är rehabilitering av elitidrottare, men samtidigt genomförs en hel del utbild- 9

10 ningar och erfarenhetsutbyten med bl a samarbetspartners och sjukgymnaster. Bosön är en bra miljö för rehabilitering då såväl lokaler och utrustning som personal håller hög nivå. Inom det idrottspsykologiska fältet genomförs såväl grupputveckling i samband med landslagssamlingar som individuell rådgivning för aktiva och ledare. Detta sker på de aktivas hemmaplan, då RF-EIC har ett nätverk av idrottspsykologiska rådgivare runt om i landet. Under året har ca 130 personer fått sådan rådgivning. Det webbaserade idrottspsykologiska testet IPS-profilen togs också i bruk under året och ca 400 sådana tester har genomförts. Ytterligare en viktig del av RF:s elitidrottsstöd är de utvecklingsprojekt som bedrivs och kan vara initierade av såväl SF och riksidrottsgymnasier som Reg-EIC eller RF- EIC. Några exempel på sådana projekt under 2004 är teknikutveckling i rullskridsko, inventering av tyst kunskap hos friidrottstränare och individualiserad träning i simning. Ekonomiskt stöd har också givits till studenter som skriver C- eller D-uppsatser inom området elitidrott, med nära koppling till förbunden. Tre sådana projekt har startat under året, kopplade till innebandy, bandy och cykel. Under 2004 reviderades verksamhetsuppdraget för de nio regionala elitidrottscentrumen. Det nya kommer att gälla åren Vid samtliga centrum har talangutvecklingsprojekt och tränarträffar genomförts. Flertalet av dem har också utvecklat kontakter med högskolor och universitet liksom med riksidrottsgymnasier i regionen. Under året har fyra träffar för Reg-EIC genomförts, med RF-EIC som värd, där olika stödfunktioner och verksamhetsområden diskuterats. Liksom tidigare har RF-EIC i samråd med SOK tagit ut mottagarna av RF:s och Svenska Spels elitidrottsstipendium. Stipendiet syftar till att underlätta för elitidrottare att kombinera sin idrottssatsning med postgymnasiala studier. 62 stipendier delades ut till 34 manliga och 28 kvinnliga aktiva från 25 olika idrotter. Förutom det ekonomiska stödet får stipendiaterna även möjlighet att kostnadsfritt utnyttja RF- EIC:s resurser. Riksidrottsförbundet har ett övergripande ansvar för det samlade elitidrottsstödet till SF. Samordning med idrottens övriga stödorganisationer, SOK och SISU Idrottsutbildarna, sker genom Elitidrottsrådet, vars fokus under 2004 legat på att samla företrädare för SF till ett antal mötesplatser där elitidrottsstödet diskuterats ur ett övergripande perspektiv. En sådan mötesplats var en konferens på Bosön i maj då ett 70-tal representanter från 35 SF träffades för att diskutera viktiga utvecklingsfrågor. En annan var RIG-konferensen i oktober, som tog upp frågor kring olika modeller för kombinationen elitidrott och gymnasiala eller postgymnasiala studier. Slutligen ägnades också Riksidrottsforum i november till stor del åt dessa frågor under temat elitidrott en del av en sammanhållen idrott. Till RF-stämman 2003 presenterade elitidrottsrådet en rapport om bl a SF:s synpunkter på kombinationen elitidrottstudier. Flera förbund önskade sig större flexibilitet med ökade möjligheter till regionala och/eller lokala lösningar. Sedan hösten 2003 arbetar en projektgrupp med försöksverksamhet i detta syfte. Ett antal pilotprojekt har startats för handboll, ishockey, fotboll, golf, basket, friidrott, skidor och skidskytte. I ett projekt, samordnat av Reg-EIC Syd, testas Under Riksidrottsforum avhandlades temat elitidrott en del av en sammanhållen idrott. På bilden Ara Abrahamian under OS-finalen i brottning i 84-kilos klassen. också en klusterverksamhet där ett regionalt centrum samverkar med olika SF och skolor. Denna försöksverksamhet löper parallellt med den ordinarie riksidrottsgymnasiverksamheten, som många SF också uttryckt sin uppskattning av. I juni beslutade riksidrottsstyrelsen om ett förslag till dimensionering av riksidrottsgymnasierna för perioden , ett förslag som sedan också formellt fastställdes av Skolverket. Det innebar endast marginella förändringar jämfört med dittillsvarande verksamhet en ny idrott tillkommer, nämligen dövidrott, medan gymnasierna för badminton och tennis byter orter. De förändringar som kan bli aktuella för riksidrottsgymnasierna gör det än mer angeläget att bibehålla en hög kvalitet på verksamheten. Under hösten 2004 startade en ny utbildningsomgång för samtliga riksidrottsgymnasier och dess RIG-grupper. Utbildningen kommer att genomföras vid tolv tillfällen på nio olika orter i samverkan med de regionala elitidrottscentrumen. Syftet är framför allt att stärka samverkan mellan gymnasierna och ge stöd till RIG-gruppernas arbete med verksamhetsutveckling. Två riksidrottsgymnasier som definitivt lyckats hålla hög kvalitet är badmintongymnasiet i Malmö och sportskyttegymnasiet i Strömsund. Dessa tilldelades i samband med årets RIG-konferens på Bosön utmärkelsen Årets RIG. Snabb tillväxt av idrottsforskningen En förutsättning för att idrottsrörelsens verksamhet ska kunna fördjupas och förbättras är förekomsten av en livaktig och kvalificerad idrottsforskning. Mot denna bakgrund är det glädjande att idrottsforskningen är i snabb tillväxt på svenska universitet och högskolor. Utvecklingen visar sig dels i att en ständigt växande skara forskare inom allt fler ämnesdiscipliner intresserar sig för frågor med relevans för idrot- 10

11 STYRELSENS BERÄTTELSE tens utveckling, dels i en ökning av idrottsrelaterade utbildningar och kurser. Centrum för idrottsforskning (CIF), vars huvuduppgift är att initiera, stödja och informera om idrottsforskning, spelar en viktig roll inom svensk idrottsforskning. CIF:s budget för 2004 omfattade 20 MSEK, varav 13 kom från RF och drygt sex från utbildningsdepartementet. Resurserna har till största delen använts till att stödja idrottsrelaterade forskningsprojekt och tjänster. Under året fördelades 17 MSEK till 95 olika projekt och 27 heltidsdoktorander. Stöd gavs även till fem organisationer med idrottsvetenskaplig inriktning. Bland CIF:s informationsinsatser kan nämnas tidningen Svensk idrottsforskning, som utkommer med fyra nummer per år. I två av numren har fokus legat på handikappidrottsforskning, där artiklarna byggt på den konferens som CIF genomförde tillsammans med Handikappidrottsförbundet på temat Idrott-rehabilitering-folkhälsa-livsstil. Sedan 2002 bedriver även RF en egen omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU). Aktiviteterna är många och omfattar alltifrån rena forskningsuppdrag till utvecklingsarbete och informationsspridning. Verksamheten har möjliggjorts genom att riksidrottsstyrelsen avsatt särskilda resurser ur de medel som i statsanslaget öronmärkts för idrottsforskning. Den intensifierade FoU-verksamheten har på kort tid givit tydliga resultat. Enbart under 2004 har ett stort antal projekt utmynnat i färdiga rapporter. Dessa publiceras kontinuerligt i RF:s egen FoU-serie och kan även hämtas elektroniskt via förbundets hemsida. Av årets FoU-projekt kan nämnas att Mats Franzén (Uppsala universitet) och Tomas Peterson (Malmö Högskola) ingående granskat orsakerna till att ett antal pojkar och flickor i års ålder valt att lämna sina fotbollsföreningar. Två andra rapporter har studerat föräldrar till idrottande barn. Göran Patriksson (Göteborgs universitet) och Stefan Wagnsson (Karlstads universitet) har presenterat en kvantitativ studie av föräldrars engagemang i sina barns idrottsutövning. Parallellt har Staffan Karp (Umeå universitet), genom kvalitativa djupintervjuer, undersökt ett antal föräldrars syn på den goda barnidrotten. Andra avslutade projekt är en undersökning av kostnader inom olika idrotter, en studie av idrottsföreningars IT-utnyttjande samt en bred kartläggning av idrottsföreningars organisation, verksamhet, ekonomi och finansieringsformer. Därtill har RF fortsatt att publicera kunskapsöversikter rörande relevant forskning. Detta år behandlades ätstörningsproblematiken inom idrotten samt idrottens roll i den ideella sektorn. Bland pågående FoU-projekt kan nämnas specialstudier av nollning (invigningsriter) inom idrotten, förekomsten av toppning inom barnidrotten samt en studie av behov och förväntningar hos elever vid Riksidrottsgymnasierna. RF samarbetar även med BRIS i en undersökning av idrottens sociala betydelse samt delfinansierar sedan 2002 en doktorand vid Karolinska Institutet för studier inom idrottsmedicin/rehabilitering. RF har också ett väletablerat samarbete med Idrottshögskolan i Stockholm och SOK på elitidrottsområdet rörande resurser för testning och FoU. Målet är att bidra till ökad kvalitet i de elitsatsningar som specialidrottsförbund, elitaktiva och elitföreningar gör, genom ett samspel mellan forskning, utveckling och praktisk tillämpning samtidigt som miljön för forskning och utveckling av elitidrotten stärks. Bosön en ledande mötesplats Arbetet i enlighet med den av riksidrottsstyrelsen och SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse gemensamt beslutade strategin för Bosön har fortsatt och på en rad områden har målet förverkligats att Bosön är och skall vara det främsta nationella utvecklingscentrumet för svensk idrott. Samarbetet mellan RF, SOK och Idrottshögskolan, inom ramen för elitidrottscentrums verksamhet, har ytterligare förstärkts, främst genom nära samverkan i ett flertal utvecklingsprojekt där medarbetare från de olika organisationerna ingått. Den allmänt sett vikande konferensmarknaden har inte påverkat Bosön under Tvärtom noteras en mindre ökning av antalet sålda rum. Omsättningen har ökat i förhållande till föregående år. Logiintäkterna har ökat medan snittpriset per försålda helpensionsdygn har sjunkit något. För idrottskunden utgör Bosön alltjämnt en ledande mötesplats, 60 procent av gästerna är idrottskunder. Ett antal stora konferenser har också genomförts under året Bosön har, som idrottsrörelsens utvecklingscentrum, siktet inställt på framtiden. Utvecklingen av anläggningen (enligt RIM-beslut 2001) fortsätter. En utredning om att låta bygga en multihall för ett flertal idrotter har gjorts. Efter riksidrottsstyrelsens inriktningsbeslut har programarbete och infordran om anbud för byggande påbörjats. Multihallen blir ett tillskott på anläggningssidan som många idrotter efterfrågar. Det gångna året har också präglats av att det inom anläggningen genomförts ett 25-tal olika renoveringsprojekt: allt ifrån nyanläggning av löparbana, nytt elljusspår och totalrenovering av våtutrymmen i Idrottshuset till mindre ommålningar av korridorer och lärosalar. Bosön har under året haft ansvaret för administrationen av den för idrottsrörelsen upphandlade IP-telefonin. En uppgift som pågått under hela året och till största delen utgjorts av utredningsarbete och nytecknande av leverans-, drifts- och serviceavtal. Josefine Öqvist, damlandslaget i fotboll, styrketränar på Bosön. 11

12 STYRELSENS BERÄTTELSE Idrottspolitiskt arbete Opinionsbildning en huvuduppgift RF visade upp en näridrottsplats under Almedalsveckan i Visby. Att företräda idrottsrörelsen gentemot politiker, olika myndigheter och andra organisationer är en av Riksidrottsförbundets viktigaste uppgifter. I syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för idrotten har RF därför löpande kontakter med bl a riksdagspartiernas talesmän i idrottsfrågor och berörda departement. Träffarna fungerar som en allmän kommunikationskanal, men också som ett tillfälle att ta upp aktuella idrottspolitiska frågor. En brännande fråga under 2004 var den om den reglerade spelmarknaden, där RF agerade aktivt till försvar för den nuvarande regleringen mot de krafter, framför allt internationellt baserade kommersiella spelbolag, som verkar för en avreglering. Detta är en frågeställning som är aktuell i hela EU, och diskuterades därför med företrädare för idrottsförbund från en rad andra Europeiska länder vid ett möte i Köpenhamn i juni. Det visade sig där att den europeiska idrottsrörelsen står enad bakom en fortsatt reglering av spelmarknaden för att garantera framtida intäktsmöjligheter. Denna ståndpunkt har förts fram i såväl debattartiklar och annonser i dagspress som kontakter med regeringskansliet och riksdagspolitiker. Sedan ett antal år tillbaka arrangerar RF ett seminarium kring någon aktuell idrottspolitisk fråga i samband med den s k Almedalsveckan i Visby, som traditionellt arrangeras i början av juli. Med utgångspunkt från de signaler som kommit om hotande nedskärningar av det kommunala idrottsstödet presenterades i år en undersökning som visade att fyra av tio kommuner i landet antingen sänkte sitt stöd till idrotten 2004 eller planerade att göra det. Undersökningen fick stor uppmärksamhet i media, inte minst lokalt, där DF kunde följa upp med aktuella exempel. Almedalsseminariet kan ses som startskottet för ett intensifierat opinionsbildande arbete för att säkra en av den lokala idrottens viktigaste intäktskällor. Under de senaste åren har ett antal specialförbund fått ekonomiska problem efter att ha stått som värd för internationella mästerskap. Detta har lett till att många SF, pga de ekonomiska riskerna, blivit tveksamma att ens söka arrangörskapet för större tävlingar, samtidigt som alla är överens om värdet av sådana evenemang, såväl idrottsligt som samhällsekonomiskt. Av den anledningen lät RF under våren en konsult kartlägga hinder och framgångsfaktorer när det gäller att vinna hem stora idrottsevenemang till Sverige. Huvudbudskapet var att idrottsevenemang bör ses som näringspolitik i lika hög grad som idrottspolitik och att andra intressentgrupper, som staten och turistnäringen, måste ta ett större ansvar. Med detta som utgångspunkt har diskussioner förts med berörda parter för att finna former för ett långsiktigt samspel. Under det gångna året har olika SF också i ökad utsträckning vänt sig till RF för stöd och hjälp i olika idrottspolitiska frågor. Det har gällt exempelvis motorsportförbunden, som reagerat på förslag från Naturvårdsverket rörande nya bullergränser vid idrottsanläggningar, och Ridsportsportförbundet, som velat ha stöd i sina diskussioner kring säkra djurtransporter. Här har RF kunnat bidra med såväl sin kompetens som sitt kontaktnät. Stärkt samverkan med skolan När regeringen 2003 i läroplanen för grundskolan införde ett krav att alla elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet var 12

13 detta ett viktigt steg, i linje med den inriktning som bl a idrottsrörelsen drivit under flera år. Men än viktigare är naturligtvis att se till att läroplanens skrivningar också ges ett bra innehåll. Det har också varit det huvudsakliga målet för RF:s arbete när det gäller fysisk aktivitet i skolan. Samverkan mellan lokala idrottsföreningar och skolor är ett av huvudområdena i Handslaget. Här har distriktsförbunden fått en central roll, att såväl stimulera föreningar att ta kontakt med skolan som att fördela pengar till sådana projekt. Dessutom arbetar flera SF förutom Skolidrottsförbundet även bl a Gymnastik, Golf och Fotboll aktivt med att stödja skolornas arbete för ökad fysisk aktivitet. Sammantaget innebär detta att det finns tusentals föreningar runt om i landet som ingår i samverkansprojekt tillsammans med lokala skolor. För att ytterligare stimulera denna utveckling beslutade regeringen i början av 2003 att skapa ett nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (NCFF) vid Örebro universitet. RF har medverkat i processen kring planering av centrumet och har också en plats i dess styrelse. I augusti deltog RF också aktivt såväl inför som under centrumets välbesökta invigningskonferens. Förhoppningen är att NCFF ska bli en drivande part i arbetet kring samverkan mellan skola och idrott för barns rätt till fysisk aktivitet. EU beslutade i februari 2003 att göra 2004 till ett europeiskt år för utbildning genom idrott. Syftet var bl a att öka medvetenheten hos utbildnings- och idrottsorganisationer om att det, med tanke på ungdomars stora intressen för alla typer av idrott, är nödvändigt att samarbeta för att öka möjligheterna till utbildning och personlig utveckling genom idrott. I Sverige fick Riksidrottsförbundet ansvaret för samordning, information och bedömning av ansökningar m m i nära samverkan med myndigheten för skolutveckling. Förväntningarna var stora inför året när det officiellt invigdes med en mycket välbesökt och dessutom TV-sänd konferens på Bosön i mars. Tyvärr medförde dock sena beslut, otydliga och komplicerade anvisningar samt hård styrning från EU:s sida att få ansökningar kom in från svenska organisationer. Trots det beviljades stöd till åtta nationella projekt, utöver de tio gemenskapsprojekt där svenska intressenter fanns med. När idrottsrörelsen, genom bl a Handslaget, satsar på att öppna dörrarna för fler är det naturligtvis av avgörande betydelse att det också finns tillräckligt med idrottsanläggningar för att bedriva en sådan, förhoppningsvis, utökad verksamhet. Traditionellt har detta varit ett kommunalt ansvar. Trots att kommunerna under senare år budgeterat mindre för investeringar i idrottsanläggningar har de faktiska investeringarna fortsatt ligga på en mycket hög nivå. Förklaringen ligger i 13

14 Kulan är ett exempel på en näridrottsplats för fotboll. s k partnerskapslösningar, dvs samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga insatser, som blivit allt vanligare. Samtidigt har RF:s stöd till föreningsägda anläggningar fått ökad betydelse, vilket visas inte minst av det växande antalet ansökningar. Under 2004 inlämnades 304 ansökningar varav 192 beviljades sammanlagt 13,3 MSEK. Stor förändring av antidopingreglerna Den 1 juli 2004 genomfördes, efter ett enhälligt per capsulam-beslut från SF och DF, den största förändringen av RF:s antidopingregler sedan dessa infördes i slutet av 1970-talet. Förändringen byggde på den världsantidopingkod (WADC World Anti-Doping Code), som RF-stämman 2003 ställde sig bakom. Ytterst handlar koden om rätten för alla idrottsutövare, oavsett nationalitet eller idrott, till en dopingfri idrott. Detta förutsätter att dopingfrågan hanteras med samma allvar överallt inom idrotten. Världsantidopingkoden harmoniserar reglerna inom dopingområdet mellan såväl internationella idrottsförbund som nationella antidopingorganisationer och olympiska kommittéer. I ett globalt perspektiv sätter koden en helt ny standard för antidopingarbetets kvalitet. Arbetet med att implementera koden i Sverige har på många sätt präglat det gångna året. Det nya reglementet har kompletterats med fyra olika nya föreskrifter: för kontroller, dispenser, vistelserapportering och handläggning av dopingärenden. Världsantidopingkoden har även medfört väsentligt ökade krav på RF som nationell antidopingorganisation. Utöver de rent administrativa funktionerna har kraven också ökat vad gäller internationell samordning, med såväl internationella specialidrottsförbund som WADA (World Anti- Doping Agency). Till detta ska läggas det omfattande arbetet med att på olika sätt informera om och förankra de nya reglerna, framför allt bland aktiva samt företrädare för SF. På den internationella arenan har RF under 2004, i samråd med regeringen, slutfört Sveriges tvååriga ordförandeskap i IADA (International Anti-Doping Arrangement), en period som präglats av ett nära samarbete med WADA i utvecklingen av olika standarder och riktlinjer med anknytning till världsantidopingkoden. RF är även medlem i ANADO (Association of National Anti-Doping Organizations). Arbetet inom ANADO är främst inriktat på att stärka det nationella antidopingarbetet över världen, men även på att bistå WADA och internationella förbund med dopingkontroller m m. Trots produktionsstörningar i samband med kansliets flytt och det extraordinära arbetet med införandet av nya kontrollregler kunde den planerade utökningen av antalet prov till 4000 genomföras. Efter en mycket intensiv höst blev slutresultatet 4041 prov. Positivt var också att föregående års försöksverksamhet med blodprov och epo-analyser nu är en etablerad del av verksamheten. Ett antal uppmärksammade dopingfall i samband med de olympiska spelen i Aten uppfattades av många som en bekräftelse på ett omfattande missbruk inom elitidrotten. I verkligheten bör avslöjandena snarare ses som ett uttryck för de framsteg antidopingarbetet gjort på senare tid. Uppfattningen att fuskarna hela tiden ligger steget före är en myt. Det var också utgångspunkten för RF:s kampanj Rena vinnare under perioden , vars syfte var att manifestera idrottsrörelsens avståndstagande från doping. Själva kampanjen avslutades vid årsskiftet 2003/2004, men symbolen finns kvar och etableras som en slags kvalitetsstämpel för en medveten hållning i dopingfrågan. Trovärdighetsfrågorna integreras Idrottens verksamhet handlar inte bara om fysisk aktivitet av olika slag utan fungerar också som en viktig social miljö för barn och ungdomar. Som sådan vill idrottsrörelsen aktivt medverka till en positiv samhällsutveckling genom att ta ställning mot sådant som är dåligt och nedbrytande och för sådant som bidrar till utvecklingen. Det handlar om frågor som i grunden är samhälleliga, men som på olika sätt aktualiseras inom idrotten. Riksidrottsförbundet har under året givit service och stöd, men också spridit kunskap och inspiration till medlemsorganisationerna kring dessa trovärdighetsfrågor. Det har skett genom bl a tidningen Svensk Idrott, RF:s hemsida, olika trycksaker samt konferenser och seminarier. I samarbete med SISU Idrottsutbildarna har också ett omfattande och helt nytt studiematerial kring det sociala ledarskapet börjat tas fram. En viktig uppgift är att verka för att frågorna på ett relevant och pedagogiskt sätt integreras i den ordinarie idrottsutvecklingen. Idrottsrörelsen ställer sig bakom samhällets mål att minska tobakskonsumtionen och senarelägga alkoholdebuten. Under 2003 avslutades projektet Attityd för en alkoholfri uppväxt, som genomförts i samarbete med IOGT-NTO. Den ökade kunskap och erfarenhet och det metodmaterial som är en del av projektets resultat har under det gångna året integrerats allt mer i den ordinarie verksamheten och används 14

15 Idrotten fungerar som mötesplats för ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund. också som ett stöd i arbetet med Handslaget. Under 2003 och 2004 har sju distrikt, i samarbete med respektive landsting och Folkhälsoinstitutet, bedrivit ett tobaksförebyggande projekt. Helt ny information om tobak och alkohol har lagts upp på RF:s hemsida och drogfrågorna kommer att ingå som egen del i det nya utbildningsmaterial för ungdomsledare som tas fram i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. För att samordna arbetet mot droger inom idrottsrörelsen bildades 2004 en ny arbetsgrupp bestående av representanter för SF, DF, IOGT-NTO, projektet Föreningslivet mot tobak, Alkoholkommittén och Folkhälsoinstitutet. Supporterkulturen genomgick under slutet av 1990-talet och några år därefter en positiv utveckling, mycket beroende på det stora säkerhetsarbete berörda SF och elitklubbar lagt ner. Under cirka sju år var våra idrottsanläggningar i stort sett helt fria från allvarligare ordningsstörningar. Tyvärr har det under de senaste tre åren funnits en tilltagande negativ tendens med växande kriminella och våldsbenägna gängbildningar. Under 2004 åstadkom några av dessa, trots en väl utbyggd säkerhetsorganisation, ett antal allvarliga och mycket uppmärksammade ordningsstörningar inne på arenorna. Under det gångna året har RF, på uppdrag av berörda SF, svarat för en övergripande kartläggning och samordning, deltagit på konferenser och utbildningar samt stått för viss information till media och allmänhet. Under hösten sammanställdes en rapport om de senaste årens förändringar inom såväl supporterkulturen i stort som de kriminellt benägna gängen. Alla ska ha rätt att vara med Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön, sexuell läggning eller fysiska och psykiska förutsättningar ska ges möjlighet att vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Idrottsrörelsen vill öppna dörrarna för fler, behålla barn och ungdomar högre upp i åldrarna och motverka alla form av diskriminering, mobbing och trakasserier. Som ett led i det arbetet har RF under det gångna året slutredovisat projektet Idrottsresurser på lika villkor och deltagit i Paraplyprojektet, ett av 45 projekt i Sverige inom ramen för EU-programmet Equal. Jämställdhet är en förutsättning för en framgångsrik idrottsutveckling. Det finns idag väl dokumenterad forskning och kunskap som visar att jämställdhet mellan könen är såväl mer effektivt som mer utvecklande för både kvinnor och män. Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsplan är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla väsentliga områden. Strävan mot en jämställd idrott ska, enligt beslut vid RFstämman 1999, genomsyra alla verksamhetsområden och beaktas i alla idrottspolitiska beslut. Inom RF-kansliet och SISU-Idrottsutbildarnas kansli finns en gemensam jämställdhetsgrupp som planerar och följer upp det arbete som ingår i olika verksamhetsgrenar. Varje år samlar RF in statistiska uppgifter rörande könsfördelningen i SF och DF. Idag är cirka 40 procent av de aktiva idrottsutövarna kvinnor och 60 procent män. I specialförbundens styrelser är fördelningen 28 procent kvinnor och 72 procent män. Idrotten redskap för integration Att idrotten fungerar som mötesplats för ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund visade den undersökning om invandrarungdomars idrottsvanor som genomfördes Den kvalitativa uppföljning som gjordes under 2003 tydde på att denna mötesplats också kan vara en etniskt blind frizon, där människor blir bedömda uteslutande som personer och idrottsutövare, oavsett bakgrund. Samtidigt går 15

16 STYRELSENS BERÄTTELSE det inte att blunda för att de fördomar som finns i samhället också sätter sina spår inom idrottsrörelsen. RF fortsätter att arbeta aktivt för att förstärka idrotten som redskap för integration. Arbetet bygger på den handlingsplan för ökad mångfald, som antogs av RF-stämman Under året har RF byggt upp informationen på hemsidan. Integrationsfrågorna ingår också som en egen del i det ledarutbildningsmaterial som tas fram i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. Sedan flera år tillbaka ger RF bidrag till vissa invandrarorganisationers ledarutbildning. Under 2004 beviljades en organisation sådant stöd. RF är också remissinstans åt Migrationsverket i frågor som rör arbetstillstånd för utländska spelare och tränare. Under 2004 har 330 ärenden behandlats, varav RF tillstyrkt 306. Idrottsrörelsen vill erbjuda alla som deltar i verksamheten en trygg social gemenskap. Det är därför ett oavvisligt krav att ingen inom idrotten ska känna sig kränkt eller diskriminerad, tvärtom ska barn och ungdomar lära sig att respektera och umgås med varandra. Idrottsrörelsen ska med andra ord genom en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. En undersökning om idrottens sociala betydelse, genomförd av TEMO på uppdrag av RF under hösten 2004, visar också att mobbing och trakasserier är mindre förekommande inom idrotten än t ex i skolan. Under 2004 har RF, i samarbete med SISU Idrottsutbildarna och BRIS (Barnens rätt i samhället) genomfört en rad insatser mot mobbing och trakasserier. Information har lagts ut på RF:s hemsida samtidigt som en ny pedagogisk sida skapats av SISU Idrottsutbildarna och BRIS. Hösten 2002 beslutade riksidrottsstyrelsen om en policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier. I linje med denna policy gav RF-stämman 2003 också styrelsen i uppdrag att sprida kunskap om frågan samt att ta fram utbildningsmaterial för aktiva, tränare, anställda och förtroendevalda inom idrottsrörelsen. Information har under året lagts ut dels på RF:s hemsida, dels på den av SISU Idrottsutbildarna och BRIS producerade hemsidan. Sexuella trakasserier finns också med som område i det nya utbildningsmaterialet kring det sociala ledarskapet. Som medlem och aktiv i en idrottsförening ska man på ett säkert sätt kunna ta sig till och från idrottsanläggningen. Det gäller inte minst barn och ungdomar. RF-stämman 2003 uppdrog åt riksidrottsstyrelsen att ta fram en policy kring idrott och säker trafik. Under året har ett förslag till policy tagits fram, som kommer att presenteras vid RF-stämman RF har också medverkat i en nätverksgrupp för säker trafik tillsammans med representanter från bl a Vägverket och NTF. Skatteutredning tillsatt Skattefrågorna inom idrotten minskade inte i aktualitet under 2004, snarare tvärtom. Efter den egna skatteutredning som RS presenterade på RF-stämman 2003 skickades en hemställan till regeringen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att se över idrottsrörelsens skattesituation. En sådan tillsattes också under året med riksdagsledamoten Kjell Nordström som ordförande. Utredningen, vars direktiv i stort sett följer de önskemål RF framfört, ska vara klar senast i slutet av Utredningen har valt att kalla sig för Idrottsskattekommittén. Två viktiga rättsfall satte under året nytt ljus på några av de frågor skatteutredningen kommer att få tackla. De gällde fotbollsföreningen Café Opera/Djursholm, som av Skatteverket ålagts att betala skatt på intäkter från dels försäljning av medierättigheter, via Svenska Fotbollförbundet, dels en bingoallians i vilken föreningen ingår. Föreningen begärde förhandsbesked från Skatterättsnämnden, som i slutet av året meddelade sina beslut. Nämnden ansåg att medieintäkterna var skattebefriade, med motiveringen att de kunde ses som substitut för publikintäkter och därmed var att betrakta som intäkter med naturlig anknytning till föreningens idrottsliga ändamål. Däremot ansågs bingointäkterna som skattepliktiga med hänvisning till bl a domskälen i den s k Helsingborgsdomen från år D v s att verksamheten inte kunde betraktas som skattebefriad för föreningen eftersom den inte bedrevs av föreningen själv. Båda besluten är överklagade till Regeringsrätten och kommer att avgöras under En speciellt viktig skattefråga är momsen, där regeringen under våren avgav en lagrådsremiss för att EU-anpassa de svenska momsreglerna. Efter massiv kritik från bl a idrottsrörelsen drogs denna dock tillbaka. Regeringen sa att man skulle fortsätta översynen inom Finansdepartementet och återkomma senare under året. Så skedde dock inte, utan istället kan en PM från departementet väntas framåt sommaren Reklamskatten fick förnyad aktualitet under året. Riksidrottsförbundet har, tillsammans med en rad andra berörda, under lång tid krävt att denna helt ska slopas, och också fått medhåll från riksdagen. Trots det hände inte heller under 2004 någonting. Som skäl angavs bristande ekonomiskt utrymme, samtidigt som regeringen aviserade ett slopande under kommande år. Cafe Opera/Djursholm var inblandad i två viktiga skatteärenden under

17 Idrottens finansiering RF försvarade spelregleringen Statens samlade stöd till idrotten har ökat de senaste åren. År 2002 fick idrotten sammanlagt 878 miljoner kronor i form av statsanslag, bidrag från Svenska Spel samt del av överskottet från Svenska Spels värdeautomatspel. Under 2003 uppgick motsvarande stöd till miljoner kronor och under 2004 till miljoner kronor. Vinnaren i ökningen av statsstödet har främst varit de lokala föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet, där en del är det statliga lokala aktivitetsstödet och en annan del Handslaget, vars syfte är att utveckla verksamheten. RF har under flera år pekat på faran av den ökande obalansen mellan föreningarnas och de centrala organisationernas, främst SF:s, resurser. Det är viktigt att se det ömsesidiga beroendet mellan förbunden, som initiativtagare och samordnare, och föreningarna, som genomförare av verksamheten. Tyvärr tvingas vi konstatera att regeringen inte i nämnvärd utsträckning tagit hänsyn till dessa propåer. Spel och lotterier tillhör traditionellt idrottsrörelsens viktigaste intäktskällor. Eftersom det kommunala stödet till idrottsstödet minskat samtidigt som det ordinarie statsstödet legat stilla har spelintäkternas betydelse dessutom ökat. En av grundvalarna för detta är den svenska reglerade spelmarknaden, som är reserverad för staten och folkrörelserna. Under de senaste åren har dock denna reglering ifrågasatts, bl a med utgångspunkt i EU:s krav på en öppen marknad. RF har aktivt agerat till regleringens försvar, dels som egen aktör på marknaden via Folkspel, dels som mottagare av ett ökande stöd från Svenska Spels överskott. Hittills har också regeringen och Lotteriinspektionen, med stöd av en dom i Regeringsrätten under hösten 2004, drivit samma linje. BingoLotto har under det senaste decenniet utgjort en av idrottens viktigaste inkomstkällor. Under flera år gav försäljningen årliga intäkter på över en miljard kr främst till de lokala idrottsföreningarna. På senare år har försäljningen, och därmed intäkterna, minskat väsentligt. Fortfarande bidrar dock BingoLottoförsäljningen starkt till finansieringen av landets idrottsföreningar. Under 2004 handlade det om cirka 540 MSEK. Engagemanget i Folkspel har hittills också bidragit till RF:s egen finansiering. Under 2003 uppgick utdelningen till 25 miljoner kronor för att sjunka till 12,5 miljoner kronor Årets stämma beslutade dessutom att inte ge någon utdelning alls 2005 till de 79 riksorganisationer som är medlemmar i Folkspel. SF:s ekonomi har, totalt sett, fortsatt att försämras. Speciellt gäller det de små och medelstora förbunden. Många har de senaste åren förgäves försökt hitta finansieringssätt utanför det traditionella statsbidraget. I den rådande samhällsekonomin och på en hårdnande sponsormarknad, med konkurrens inte minst från kulturverksamhet, är det dock få förbund förunnat att hitta större sponsorer. I den dialog som RF genomför regelbundet med samtliga medlemsförbund är ett av de viktiga samtalsämnena förbundens ekonomiska situation. En del SF har tvingats genomgå veritabla ekonomiska stålbad, i synnerhet vissa som arrangerat internationella mästerskap med negativt ekonomiskt utfall. Intäkterna består i flera förbund i stort sett enbart av medlems- och sanktionsavgifter och statsbidrag. I en situation med oförändrad bidragsnivå och en vilja att hålla tillbaka avgifterna är det ibland helt omöjligt för SF att hitta resurser för ett framåtsyftande utvecklingsarbete. Med ambitionen att bistå inte minst de små förbunden har RF startat ett projekt för att hitta andra sätt att stödja SF än genom de traditionella bidragen. Tre av RF:s medlemsförbund har deltagit i idéarbetet och kommer förmodligen även att delta i en försöksverksamhet, som beräknas starta nästa år. 17

18 Internationellt arbete Idrotten i EU:s konstitution Under 2004 beslutade EU om en ny konstitution. För första gången finns idrotten uttryckligen omnämnd i en av artiklarna, vilket innebär att den nu får formell status i EU:s arbete. EU ges därmed möjlighet till egna aktioner och initiativ på idrottsområdet. men inte stifta bindande lagar eller harmonisera medlemsstaternas lagar eller andra författningar på idrottsområdet. Beslutsrätten och ansvaret för frågorna ligger kvar hos medlemsstaterna. EU ska däremot kunna komplettera medlemsstaternas verksamhet med insatser. Riksidrottsförbundet har, tillsammans med många andra länders idrottsorganisationer, under hela processen med ett nytt fördrag betonat att idrotten är speciell och har sitt eget värde idrottens särart. Den nordiska idrottsmodellen är respekterad i hela världen och bygger på vår tradition att i demokratisk ordning fatta egna beslut om prioriteringar och utveckling. RF kommer att fortsätta att i EU driva linjen att idrottens speciella natur och idrottsorganisationernas självständighet, byggd på demokratiska principer och på rätten att själva ansvara för idrottens utveckling och genomförande, måste bibehållas. 18

19 STYRELSENS BERÄTTELSE I april 2004 deltog RF i ENGSO:s (European Non-Governmental Sports Organisation) tolfte generalförsamling i Belgrad. ENGSO består av de idrottsliga paraplyorganisationerna från 40 europeiska länder. Ordförande är RF:s tidigare generalsekreterare Bengt Sevelius. I oktober 2004 deltog RF i ENGSO Forum i Papendal Holland. Temat var EU-frågor, kopplat till den nya artikeln om idrott i fördraget, samt skattefrågor, där RF redogjorde för sin skatteutredning och resultatet i form av statlig utredning. ENGSO Youth är en systerorganisation till ENSGO och ska företräda idrottsungdomar i Europa. RF representeras i styrelsen av Mattias Hjelmberg. ENGSO Youth har under 2004 arbetar hårt med att etablera kontakter med olika organ på europeisk nivå. Tillsammans med EU-kommissionen, Europarådet och ENGSO arrangerade ENGSO Youth en konferens, i samband med det europeiska året för utbildning genom idrott, i Strasbourg i maj. Det stora målet att bli medlemmar i paraplyorganisationen för den europeiska ungdomsorganisation European Youth Forum nåddes inte. Medlemsansökan avslogs med motivet att ENGSO Youths medlemsorganisationer (nationella idrottsförbund) inte var tydliga ungdomsorganisationer. ENGSO Youth har även producerat ett dokument med goda nationella exempel inom barnoch ungdomsidrotten på hemsidan och stöttat de medlemsförbund som vill utveckla sitt arbete med ungdomars delaktighet. SF får stöd för internationellt arbete Samarbetet mellan de nordiska riksidrottsförbunden och olympiska kommittéerna organiseras sedan många år tillbaka genom Nordisk Faelleskommitté och dess årliga nordiska idrottsmöten. År 2004 stod Islands idrottsförbund och olympiska kommitté som värd för mötet. Förutom reflektioner från OS i Aten föredrogs och diskuterades bl a frågor kring etik i elitidrotten, Nordens roll i internationell idrottspolitik, nordiska idrottsmötets framtid samt idrottens ekonomi möjligheter och utmaningar. Representanter från RF, SF/SDF, DF och SISU-distrikt deltog i ett informationsmöte i oktober arrangerat av Forum Syd angående det s k PRONI-progammet, som fokuserar på utvecklingssamarbete på Balkan. Många ser idrotten som en viktig samarbetspartner och ett antal förbund/distrikt har också startat projekt i området. För att se samarbetsmöjligheter samt ta tillvara och sprida erfarenheter, har RF fortlöpande kontakt med ett nätverk bestående av förbunds- och distriktsrepresentanter som är engagerade i internationella utvecklingssamarbetsprojekt. Som stöd till specialidrottsförbunden och dess internationella representanter avsätter RF årligen medel till internationella stimulansbidrag. Utifrån av riksidrottsstyrelsen fastställda kriterier kan förbunden ansöka om bidrag, bl a stöd i arbetet att uppnå positioner i internationella idrottsorganisationer eller att få värdskap för större internationella evenemang. Under 2004 har kronor fördelats till 26 förbund. Inom ramen för RF:s satsning på att stödja SF i deras strävan att få fler internationella idrottsevenemang till Sverige har under året ett antal seminarier hållits kring teman kopplade till området. En rapport om hinder och framgångsfaktorer när det gäller att vinna fler internationella evenemang till Sverige har också tagits fram med hjälp av en konsult. RF:s Internationella referensgrupp har under året haft ett möte. Gruppen har medverkat i framtagandet av en broschyr på svenska och engelska, Svensk idrotts internationella agerande Dokumentet, som har sin utgångspunkt i RF:s verksamhetsinriktning, är avsett som ett stöd för dem som på olika sätt representerar svensk idrott i internationella sammanhang. Bengt Sevelius. 19

20 STYRELSENS BERÄTTELSE Administration Svenskidrott online utvecklas vidare Svenskidrott Online AB har, i enlighet med den motion som antogs på RF-stämman 2003, under 2004 finansierats av direkta anslag från RF. Motionen har också kunnat fullföljas vad gäller skapande av en styrgrupp som ytterst ansvarar för utveckling av systemet. Den utsedda styrgruppen har under året bestått av representanter från Fotbollförbundet, Ridsportförbundet, Korpen, Gymnastikförbundet, Volleybollförbundet, Bordtennisförbundet, Orienteringsförbundet, Handbollsförbundet samt Jämtland/ Härjedalens och Smålands IF. Den har under året haft ett flertal möten och funnit former som borgar för kontinuitet och framförhållning. Bland annat har en fadderverksamhet inletts där styrgruppens medlemmar ansvarar för ett antal SF/DF var. Speciellt glädjande är att allt fler SF funnit former för egen utveckling och anpassning av det övergripande systemet för sina egna specifika behov. Detta har dock inneburit en betydligt ökad arbetsbelastning. Nya SF, som önskat tillgång till systemet, har därför av resursskäl inte kunnat tas med. Under året har trots detta ytterligare sex SF tillkommit. Men under kommande år kommer samtliga återstående SF erbjudas möjlighet till anslutning. Anslutning till basmodulerna är dock öppen för alla, resursbristen gäller implementering av specifika moduler. Systemet har också utvecklats med nya moduler och därmed utökade funktioner. Speciellt kan noteras administrationen av Handslaget och förbättrade moduler för LOK-stödet samt den Personliga Profilen. Denna har främst tagits fram för att möta de krav som Personuppgiftslagen (PUL) ställer på ett system som detta, men har dessutom utvecklats till att även innehålla moduler som förenklar för den enskilda individen. RF har under året sagt upp avtalet med n3sport för omförhandling. Målet med ett nytt avtal är i första hand att utveckla och förbättra Klubben Online, föreningarnas verktyg i systemet. Samarbetet med Norges Idrettsforbund (NIF), som ska garantera fortsatt utveckling och drift av verksamheten, har fortsatt under året. Samarbetet har formaliserats och flera synergieffekter har därmed kunnat uppnås. Vidare har diskussioner förts med Folkspel, vilket resulterat i konkreta planer kring samarbete, främst avseende drift av en gemensam plattform. Upphandling av gemensam drift slutfördes under senhösten och start planeras ske under första kvartalet Täta kontakter med distrikten DF företräder på regional nivå den samlade idrotten gentemot landsting, kommuner, myndigheter och andra organisationer. I denna företrädarroll är det viktigt att DF sänder samma budskap som RF gör nationellt och dessutom vid ungefär samma tidpunkt för att nå maximal effekt. För att uppnå detta krävs täta kontakter och ett bra samspel mellan RF och distriktsförbunden. Kontakterna med DF sker på många olika plan. Under året har RF samlat distriktsförbundens chefer till träffar sammanlagt nio dagar. De flesta av dessa har varit tillsammans med SISU Idrottsutbildarnas utbildningschefer och två av dem tillsammans med SF:s generalsekreterare. Diskussionerna har rört gemensamma övergripande frågor, som det idrottspolitiska agerandet, samt aktuella sakfrågor och utvecklingsområden. Mycket tid har ägnats åt företrädarrollen och hur RF och DF kan agera samfällt i väsentliga frågor. Ytterligare ett sätt att fördjupa samspelet med DF är att ta vara på den specialistkompetens inom olika områden som finns i distrikten. Det kan handla om att medarbetare från DF medverkar i projekt- och arbetsgrupper, men även att de under viss tid arbetar med uppdrag åt RF. Exempel på sådana uppdrag var under 2004 att ta fram förslag till utvecklingsinsatser inom området elitidrott-utbildning, som gjorts av Jämtland/Härjedalens, Skånes och Örebro läns IF, samt översyn av fysiologiska tester för det nationella elitidrottscentrumet och det regionala EIC-nätverket, utfört av Hallands IF. RF och DF har under det senaste året också samarbetat kring ett antal stora projekt, exempelvis PLI, Unga ledare och Handslaget. I dessa projekt har DF haft uppgiften att både informera föreningarna om vilka möjligheter som finns och att fördela pengar, men också i vissa fall att bedriva egen verksamhet. 20