Verksamhetsinriktning

Transkript

1 Verksamhetsinriktning med ekonomiska planer Västernorrlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Västernorrland

2 Västernorrlands Idrottsförbund/SISU Idrottsubildarna, 2016 Alla bilder kommer från Bildbyrån förutom de på sidan 13 och 14, de är tagna av fotograf KGZ.

3 3 Verksamhetsinriktning Västernorrlands Idrottsförbund (DF) och SISU Idrottsutbildarna föreslår vid årsmötet en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomiska planer. Verksamhetsinriktningen ger styrelsen ledning för att styra, leda och prioritera verksamheten för DF och SISU Idrottsutbildarna de två nästkommande åren med fokusering på basverksamheten utifrån att stödja, leda, företräda, bilda och utbilda idrottsrörelsen. Verksamhetsinriktningen för tar sikte på Idrottsrörelsens vision Svensk idrott världens bästa och utgår från det strategidokument som RF- stämman beslutade i maj RF-stämman fattade också beslut om en ny verksamhetsidé för idrottsrörelsen. Verksamhetsidén är idrottsrörelsens uppdrag. Definition av idrottsrörelsen Idrottsrörelsen definieras som alla förbund anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) och deras medlemsföreningar. Till Idrottsrörelsen hör också stödorganisationerna, vilka är RF och dess distriktförbund som stödjer, leder och företräder idrottsrörelsen, SISU Idrottsutbildarna som utbildar och bildar idrottsrörelsen, Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté som förbereder och leder det svenska deltagandet i olympiska respektive paralympiska spel. Idrotts- AB organiseras inom idrottsrörelsen men har inte rösträtt inom idrottsrörelsens demokratiska system. Samlingsnamnet Svensk Idrott används synonymt med begreppet idrottsrörelsen. Den nya verksamhetsidén för idrottsrörelsen är: Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. indirekt ansvar att leda sina respektive förbund gent emot dessa. Verksamhetsinriktningen skrivs i ett gemensamt dokument för DF och SISU Idrottsutbildarna. Ingångsvärdena för de tvååriga långsiktiga målen kommer att fastställas med en central nollmätningar inför 2016 års verksamhetsår för att identifiera nuläge. Verksamhetsidén är idrottsrörelsens uppdrag. I strategidokumentet anges fem övergripande mål mot 2025 som Svensk idrott strävar efter. De övergripande målen är idrottsrörelsens gemensamma mål och därför har också SF ett

4

5 5 Verksamhetsinriktning med ekonomiska planer Övergripande mål De övergripande målen är en konkretisering av verksamhetsidén (uppdraget) som skall hjälpa idrottsrörelsen att tillsammans prioritera den verksamhet som tar den i riktning mot visionen, Svensk idrott världens bästa. De övergripande målen sätter riktningen, men anger inte hur verksamheten ska bedrivas. De är inte till för att mätas i absoluta termer utan de bryts ner i tvååriga verksamhetsinriktningar med tvååriga så kallade långsiktiga mål. Dessa mål ska vara mätbara och följas upp. Att använda övergripande mål är en metod för att hitta ett begripligt sätt att beskriva hur idrottsrörelsen ska arbeta i en gemensam riktning fram till Målen ska ge en helhetsbild av hur idrottsrörelsen gemensamt möter framtidens utmaningar i en enad idrottsrörelse och som en modern idrottsorganisation. Ofrånkomligen går de övergripande målen in i varandra, det ena målet förutsätter det andra. Figur.1 Verksamhetsstyrningsmodell som beskriver de olika nivåerna och måldefinitioner mot övergripande mål VI i modellen är en förkortning av verksamhetsinriktning.

6 6 Strategiska områden Starka föreningar Västernorrlandsidrotten ska bygga starka idrottsföreningar med väl fungerande organisation och ett brett och väl förankrat engagemang hos medlemmarna. Västernorrlandsidrotten ska vila på starka föreningar med bra verksamhet som bedriver ett långsiktigt arbete och är väl rustade för att möta förändringar i samhället och ta sig an nya utmaningar och möjligheter. Västernorrlandsidrotten ska bygga starka föreningar med välförankrade styrdokument och en tydlig röd tråd i verksamheten. Livslångt idrottande Västernorrlandsidrotten ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Västernorrlandsidrotten ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Idrottens värdegrund är vår styrka Alla lever och leder enligt Svensk idrotts värdegrund. Idrott i förening Västernorrlandsidrotten ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrotten gör Sverige starkare Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Figur 2. Starka föreningar är en förutsättning för att lyckas med de fyra andra strategiska områdena och ligger därför över dessa.

7 7 Strategiskt område: Starka föreningar Övergripande mål: Västernorrlandsidrotten ska vila på starka föreningar med stark organisation, väl förankrade styrdokument, ett långsiktigt tankesätt och därmed god möjlighet att möta förändringar i samhället. Idrottsrörelsen vill ha en fortsatt hög rekrytering av barn och vi vill att ungdomar stannar längre inom föreningsidrotten oavsett om de vill motionera eller tävla på elitnivå. Ledorden är: så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt. För att klara av detta behövs starka idrottsföreningar. Starka idrottsföreningar har orken, organisationen och kunskapen för att ta sig an de övergripande målen som följer efter detta. För att bygga starka föreningar krävs starka och väl förankrade styrdokument som följs upp och efterlevs. Och för att uppnå det krävs kunskap och dialog i föreningen som i slutändan ska leda till samsyn. Många föreningar har fullt upp med att klara den dagliga verksamheten och saknar organisation, kraft och insikt i att utvecklingsarbete och förändring krävs för en stark idrottsrörelse i framtiden. Förankring och samsyn ger en stark sammanhållen förening och minskar risken för att beståndsdelarna blir starkare än helheten. En gemensam idé och ett gemensamt mål skapar engagemang och delaktighet.

8 8 IDROTTSRÖRELSEN I VÄSTERNORRLAND SKA UNDER HA: Stimulerat föreningar att arbeta med organisationsutveckling och stärkt demokrati genom att inrätta fler forum för medlemmarna att påverka och delta i beslut i föreningen. Hjälpa till att bygga föreningar där helheten, föreningen är starkare än delarna, lagen, grupperna. Utveckla arbetssätt som ger energi att orka arbeta med att stärka föreningen. Bygga en stark utbildningskultur i föreningarna i Västernorrland både när det gäller organisations- och aktivitetsledare. DF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG SIKTIGA MÅL DF och SISU Idrotsuttbildarna ska intensifiera arbetet med förbunds- och föreningsutveckling. Organisationerna ska arbeta nära och återkommande med ett antal föreningar. De långsiktiga målen ska ligga i fokus. Arbetet ska resultera i att: 10 föreningarnar per år i Västernorrland ska genomföra ett omfattande organisationsutvecklingsarbete tillsammans med SISU Idrottsutbildarna. Nya modeller, tankesätt och stödsystem för att stimulera föreningarna att arbeta med organisationsutveckling utvecklas. Verksamheten i Västernorrlands Idrottsservice AB ökar med 50% kopplat till ekonomiservice till idrottsföreningar. Spridning är god när det gäller projekt- och Idrottslyftsmedel, både geografiskt och idrottsligt. Antalet deltagare på kurser med VIF/SISU som arrangör ökar med 10 procent och antalet utbildningstimmar (grundtimmar) med 12 procent.

9 9 Strategiskt område: Livslångt idrottande Övergripande mål : Västernorrlandsidrotten ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening hela livet. Västernorrlandsidrotten ska nå fler idrottsliga framgångar nationella och internationellt. Idrott i förening Västernorrlandsidrotten ska ha en attraktiv verksamhet där barn, unga, vuxna och äldre kan och vill träna och tävla under hela livet. Idrottsrörelsen vill ha en fortsatt hög rekrytering av barn och vi vill att ungdomar stannar längre inom föreningsidrotten oavsett om de vill motionera eller tävla på elitnivå. Vi vill flytta den streckade linjen i figuren på nästa sida i pilens riktning så att fler blir engagerade inom idrottsrörelsen. Ledorden är: så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt. För att uppnå detta behöver föreningsmiljön vara utvecklande och glädjefylld. Alla oavsett bakgrund, sociala eller ekonomiska förutsättningar, ska känna gemenskap i föreningen. Barn och ungdomsidrotten ska bedrivas i enlighet med idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill. För att fler ska vilja vara med behöver idrottsrörelsen också utveckla nya tränings och tävlingsformer som efterfrågas och tillgången till anläggningar behöver öka. Detta sammantaget ger goda förutsättningar för att fler kommer att idrotta i föreningar i framtiden på såväl, barn och ungdomsnivå som motionsnivå och detta leder också till en elitidrott i världsklass. Med ambitionen att vara en rörelse för livslång idrott, behöver det traditionella synsättet där idrottsrörelsen kan illustreras som en pyramid med en bred bas som utgör barn och ungdomsidrotten och en spetsig topp i form av elitidrotten, förändras. Det finns numera en vilja att beskriva idrottsrörelsen som en rektangel där såväl barn, unga, vuxna och äldre ska ha möjlighet att idrotta i en förening under hela livet på sina egna villkor oavsett ålder och ambitionsnivå. Idén med den sammanhållna idrotten finns kvar med koppling mellan bredd och elit men kompletteras med synen att idrottsrörelsen ska utveckla verksamhet för människor under hela livet. Pyramiden i bilden på nästa sida finns enligt detta synsätt inuti rektangeln och ambitionen är att flytta den streckade linjen i rektangeln i den stora pilens riktning så att fler som ägnar sig åt bredd och motionsidrott gör det inom idrottsrörelsen.

10 10 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Förflyttning Traditionellt synsätt Pyramid bredd för att få elit Framtida synsätt Rektangel bredd och elit Breddidrott (med tävlingsinslag) Motionsidrott Äldre Elitidrott Vuxna Elitförberedande idrott Unga Ungdomsidrott Barn Barnidrott Innanför idrottsrörelsen Figur 3. Bilden beskriver en förflyttning från att traditionellt likna idrottsrörelsen vid en pyramid med en bred bas av barn- och ungdomar och en spetsig topp som utgör elitidrotten, till att se idrottsrörelsen som formen av en rektangel där såväl barn, unga, vuxna och äldre ska ha möjlighet att idrotta i en förening under hela livet. Pyramiden finns enligt det nya synsättet inuti rektangeln och ambitionen är att flytta den streckade linjen i rektangeln i de svarta pilarnas riktning så fler idrottar inom idrottsrörelsen.

11 Strategiska områden med övergripande mål 2025 IDROTTSRÖRELSEN I VÄSTERNORRLAND SKA UNDER HA: stimulera SDF och föreningar i Västernorrland att utveckla nya tränings- och tävlingsformer med ökad flexibilitet för olika åldrar förbättrat förutsättningarna och vidareutvecklat metoder för att engagera nya grupper idrotten intensifierat arbetet för att nå de beslutade jämställdhetsmålen till DF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG SIKTIGA MÅL DF och SISU genomför dialoger med samtliga SDF och identifierar utifrån deras behov insatser för att stödja utvecklingen mot idrott hela livet. Dialoger genomförs också med landsting och samtliga länets kommuner avseende förutsättningar för föreningslivet inkluderat tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer. Arbetet ska resultera i att: cirka 3000 personer ska ha medverkat i prova på verksamhet inom ramen för Idrottslyftet, integrationssatsningen och Fysisk aktivitet på recept. Genomföra minst fem aktiviteter årligen för ledare och tränare i mångfald och jämställdhet. 11

12 12 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Idrottsliga framgångar Elitidrotten är en liten men viktig och engagerande del av västernorrländsk idrott. Med utgångspunkt i en sammanhållen idrott binds elitidrotten ihop med såväl barn som ungdoms och bredd inriktad idrott. Ingen föds till elitidrottare utan utvecklingen och vägen dit startar redan från de tidiga kontakterna med föreningsverksamheten. I en inspirerande och engagerande miljö skapad av kompetenta ledare och tränare läggs grunden som så småningom kan resultera i internationella topprestationer. Att stärka västernorrländsk idrotts internationella och nationella konkurrenskraft är en investering i all idrott. Det skapar förebilder och inspirerar till fortsatt idrottande, under hela livet. VÄSTERNORRLANDSIDROTTEN SKA UNDER HA: föreningar och SDF som söker och genomför evenemang på såväl internationell-, nationell som distriktsnivå. DF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG SIKTIGA MÅL Stötta kommuner och idrottsföreningar i arbetet med evenemangsutveckling. Stötta talanger och elittränare i i deras utveckling.

13 Strategiska områden med övergripande mål Strategiskt område: Idrottens värdegrund är vår styrka Övergripande mål: Alla lever och leder enligt Svensk idrotts värdegrund. Glädje, gemenskap, demokrati, delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel genomsyrar Svensk idrott. Värdegrunden ska vara integrerad i den dagliga verksamheten samt i ledarutbildning och föreningsutveckling så att det värderingsbaserade ledarskapet blir en självklarhet. Det gör att idrottsrörelsen får en bättre verksamhet och att Svensk idrotts varumärke stärks. Idrottsrörelsen ska utveckla metoder och förhållningssätt hur vi agerar när någon inte bedriver verksamhet i enlighet med värdegrunden. VÄSTERNORRLANDSIDROTTEN SKA UNDER HA: arbetat aktivt i SDF och IF med att integrera idrottens värdegrund utvecklat metoder och förhållningssätt för att agera när idrottens värdegrund inte följs. DF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG- SIKTIGA MÅL DF och SISU genomför utvecklingsdialoger med SDF och IF där anvisningarna för barn- och ungdomsidrott tillsammans med idrottens värdegrund utgör en viktig del. Här följs det återkommande upp hur SDF och IF lever och leder med värdegrunden som utgångspunkt. Andelen föreningar som genomfört ett värdegrundsarbete ska öka med minst 30 % årligen.

14 14 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Strategiskt område: Idrott i förening Övergripande mål: Västernorrländsk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Svensk idrott behöver utveckla möjligheten att engagera sig inom föreningsidrotten i flexiblare former. Förutsättningarna för att engagera sig i en förening som ledare behöver kartläggas och förenklas utifrån dagens krav och villkor. Föreningskunskapen behöver stärkas och en fortsatt diskussion om medlemskapet, idrottsrörelsens särart och samverkan med andra aktörer behöver föras. IDROTTSRÖRELSEN SKA UNDER HA: vidareutvecklat möjligheten i SDF och IF att engagera sig inom föreningsidrotten i nya former RF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG- SIKTIGA MÅL DF och SISU stödjer föreningar som vill utveckla sin verksamhet och organisation. Föreningarnas förutsättningar ska kartläggas och analyseras och det ska ges förslag på åt gärder som kan förenkla för föreningen och de ideella ledarna. Medlemsdemokratin ska stärkas genom att minst 800 deltagare årligen deltar processarbeten eller utbildning i föreningskunskap.

15 Strategiska områden med övergripande mål Strategiskt område: Idrotten gör Västernorrland starkare Övergripande mål: Idrotten är en ännu starkare samhällsaktör. Västernorrlandsidrotten ska utvecklas inom de föregående strategiska områdena och effekten av ett lyckat förändringsarbete blir att idrottsrörelsen kommer att vara en ännu starkare samhällsaktör än vad den är idag. Det är viktigt att göra politiker och andra beslutsfattare medvetna om den samhällsnytta som idrottsrörelsen bidrar till genom att kommunicera idrottens ekonomiska och sociala roll i samhället samt vad föreningsidrotten betyder för hälsan hos befolkningen och som en mötesplats för integration. Idrottsrörelsen behöver utveckla metoder för att stärka den gemensamma opinions och påverkanskraften för att få rimliga resurser och goda förutsättningar för verksamheten. VÄSTERNORRLANDSIDROTTEN SKA UNDER HA: stärkt den gemensamma påverkanskraften för att få rimliga resurser och goda förutsättningar för verksamheten. DF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG- SIKTIGA MÅL DF företräder idrottsrörelsen i länet för att få goda förutsättningar och ett starkt stöd från landsting som kommun. För att på ett trovärdigt sätt kunna argumentera kring idrottens samhällsnytta för fortsatt självständighet, ökade resurser och förbättrade förutsättningar är det avgörande att idrottsrörelsen bedriver verksamheten i enlighet med den gemensamma värdegrunden och i linje med de gemensamma målen. Stödet från kommuner och landsting till DF och SISU Idrottsutbildarna höjs med 10% under

16 Ekonomisk plan SISU Idrottsutbildarna Västernorrland SISU Idrottsutbildarna Västernorrland Ekonomisk plan , intäkter Omsättning cirka 5,7 Mkr/år Utbildningsverksamhet, 69% Projekt/idrottsuppdrag, 5% Administration, 4% Samhällsstöd, 23% SISU Idrottsutbildarna Västernorrland Ekonomisk plan , kostnader Omsättning cirka 5,7 Mkr/år Utbildningsverksamhet,82% Administration, 18% Samtliga verksamheter inkluderar lönekostnader.

17 Ekonomisk plan Västernorrlands idrottsförbund Västernorrlands Idrottsförbund Ekonomisk plan , intäkter Omsättning cirka 9,8 Mkr/år Landstinget, 22% Riksidrottsförbundet, 11% Arbetsmarknadsstöd, 3% Service, 6% Projektbidrag, 58% Landstinget: stöd till SDF för utbildnings- och ungdomsverksamhet samt folkhälsoarbetet. RF: statsbidrag Service: Idrottens Hus i Sundsvall Projektbidrag: Lobben, Energismarta anläggningar, VIF Alpint, integration Västernorrlands Idrottsförbund Ekonomisk plan , kostnader Omsättning cirka 9,8 Mkr/år Barn- och ungdomsidrott, 6% Idrottspolitik, 2% Folkhälsa, 3% Idrottsutveckling, 17% Bidrag, 13% Administration, 3% Service, 19% Barn- och ungdomsidrott: Allidrott, Boksport och lagläsning Idrottsutveckling: VIF Alpint Bidrag: SDF-bidrag Service: Idrottens Hus i Sundsvall samt övriga kanslier Projekt: Energismarta idrottsanläggningar, Lobben, Integr tion, medfinansiering av projekt. Del av lönekostnader är utslagna på respektive område. Projekt, 38%

18 Västernorrlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Västernorrland Nordichallen Box Sundsvall Tel: E-post: Hemsida: Västernorrlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna April 2016