Transport och klimathotet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transport och klimathotet"

Transkript

1 Transport och klimathotet Text: Martin Viredius Illustrationer och layout: Martin Odell 3 TRANSPORTsida 3-51.indd

2 4 TRANSPORTsida 3-51.indd

3 Förord Sedan ett tiotal år har det stått klart att mänskligheten går mot en klimatkatastrof om inte spridningen av växthusgaser minskar drastiskt. Mängder av forskare har beskrivit vad som händer när temperaturen stiger, när de arktiska isarna smälter och när vädersystemen löper amok i oförutsägbara växlingar mellan torka, stormar, och skyfall. I Transport har det funnits en växande medvetenhet om de globala transportsystemens effekter på klimat och miljö. Nu har förbundsstyrelsen beslutat att utforma en egen ståndpunkt kring hur klimatkrisen ska bedömas och hanteras. Beslutet har tre syften: Att beskriva verkligheten som den är, utan skygglappar och önsketänkanden. Att öka medvetenheten om klimatproblemen bland våra medlemmar och förklara Transports inställning för omvärlden. Att utveckla strategier för åtgärder som bygger på solidaritet och social inriktning i det förändringsarbete som klimatkrisen ställer krav på. Engagemanget bygger på att Transports medlemmar befinner sig i centrum av klimatdebatten. Transporter i allmänhet och lastbilar i synnerhet ses ofta som symboler för miljöproblem men vi vet också att effektiva transporter är en förutsättning för välstånd och fungerande samhällen. 5 TRANSPORTsida 3-51.indd

4 Realistiska lösningar måste bygga på respekt för båda synpunkterna. Transports beslut och studiematerial kring klimatfrågan bygger i hög utsträckning på en rapport från ITF, den Internationella Transportarbetarefederationen. Där har man insett att klimatproblemen snart får förödande konsekvenser för världens alla arbetare. Man ser också att de globala transportsystemen står för en högst väsentlig del av växthusgaserna och att det är omöjligt att göra något åt klimatkrisen utan att ta itu med de miljö- och klimatpåverkande godsströmmarna. För Transports medlemmar är det naturligtvis ett oroande påstående. Ska jobben försvinna? Ska handel och utbyte mellan länder stoppas - och vad händer då med de billiga varorna som fyller våra butiker? Vad händer med de billiga flygbiljetterna till Thailand och Kanarieöarna? Och så vidare Farhågorna är rimliga men de ska ställas mot de faror som väntar om ingenting görs. ITF och Transport menar att vi bör agera så snart som möjligt, men att det också det finns lösningar som inte får långtgående negativa konsekvenser för exempelvis sysselsättningen. Tvärt om kan och bör man kombinera arbetet för ett långsiktigt hållbart transportsystem med krav på nya jobb, bättre sociala villkor och en transportindustri som är stark nog att bära ett långtgående klimatansvar. Det här studiehäftet bygger på ITF:s klimatprogram men har byggts på med svenska förhållanden och svenska studier. Skriften har tagits fram med stöd från LO/TCO Biståndsnämnd. Tanken är att den ska förmedla kunskap, men också skapa debatt och vara en bas för Transports ställningstaganden i framtiden. Klimatfrågan är så viktig att den på sikt ändrar vårt samhälle i grunden. Frågan är bara i vilken riktning och om förändringarna kan styras inom ramen för demokratiska och solidariska principer. Den saken avgörs av hur klokt och förutseende vi agerar nu. Lars Lindgren Förbundsordförande Vi tackar Stockholm Environment Institute (SEI) för hjälp med faktagranskning av avsnitten Så här ser klimatproblemet ut, Klimatfrågan och utvecklingsländerna samt Klimatfrågan och politiken. Samma tack riktas till Northern Lead vid Chalmers tekniska högskola som hjälpt till med faktagranskning av Klimatet och transporterna. 6 TRANSPORTsida 3-51.indd

5 Så här ser klimatproblemet ut Transport utgår från att vetenskapssamhället har rätt när forskarna säger att den globala uppvärmningen inte längre kan förklaras med naturliga variationer i klimatsystemet. Den samlade vetenskapen har också rätt när den säger att det finns en överhängande risk att vi går mot en klimatkatastrof om vi inte agerar nu. I vetenskapliga kretsar är det ingen kontroversiell ståndpunkt. FN:s klimatpanel IPCC (se faktaruta) har skrivit flera rapporter där man beskriver hur växthusgaserna påvekar jordens klimat och vad som händer om temperaturen tillåts stiga. Andra tunga rapporter pekar i samma riktning. En rapport med koppling till Världsbanken varnar exempelvis för att temperaturhöjningen kan Foto: Todd Paris/AP brand En forskare i Alaska sticker hål i isen och tänder på metanen som varit instängd. Permafrosten kring Nordpolen binder enorma mängder koldioxid och metan. Om isarna smälter frigörs omkring 400 miljarder ton. Det är åtta gånger mer än USA:s samlade utsläpp mellan 1950 och TRANSPORTsida 3-51.indd

6 hamna på uppåt fyra grader redan år Det förutsätter dock att världens politiker inte lever upp till de åtaganden som redan gjorts. Situationen är dock så svårtolkad att forskarna anser att det finns 20 procents risk att temperaturen höjs med fyra grader även om politiken lever upp till de mål som satts upp idag. Om temperaturhöjningen fortsätter blir stora områden på jorden obeboliga med ett oöverskådligt antal klimatflyktingar som följd. Redan en höjning med två grader blir smärtsam och farlig, en höjning med fyra grader får direkt katastrofala konsekvenser. Det råder stor enighet bland världens klimatforskare om att det är mänsklig aktivitet, inte naturliga variationer, som driver på utvecklingen. Däremot är oenigheten större på det politiska planet. Där är det betydligt vanligare att man förnekar problemen och därmed skjuter upp de åtgärder som förr eller senare måste vidtas för att minska skadorna. Klimat brukar beskrivas som vädrets utveckling på längre sikt. Man talar om perioder på över 30 år. Vädret kan variera mycket utan att man kan tala om klimatförändringar och man vet att klimatet på jorden har förändrats drastiskt 8 TRANSPORTsida 3-51.indd

7 under flera perioder under årmiljonerna. Istiderna kan illustrera den saken. Då har förändringarna bland annat drivits fram av olika former av naturkatastrofer som meteoritnedslag eller stora vulkanutbrott i långsamma processer över tusentals år. Det vi lever med nu, är istället en relativt snabb utveckling där den samlade mänskliga aktiviteten skapar en klimatförändring som riskerar att utvecklas till en oöverskådlig katastrof om vi inte snabbt reducerar utsläppen av växthusgaser. ITF och forskarvärden anser att utsläppen av främst Koldioxid CO 2, måste minska med mellan 50 och 80 procent fram till år Kraven höjs dock steg för steg. I februari 2012 angav exempelvis EU:s högst beslutande organ, det Europeiska rådet, att utsläppen ska minska med procent fram till år FN och EU har kommit fram till att temperaturhöjningen måste begränsas till två grader jämfört med den medeltemperatur som gällde innan industrialiseringen inleddes men vi har redan tagit 0,8 grader av den höjningen i anspråk. Det är troligt att temperaturhöjningen blir högre, om inte utsläppen minskas snabbt. Samtidigt kan redan två graders höjning få direkt förödande konsekvenser. Då måste också utsläppen minska ytterligare. Det finns följaktligen inga exakta siffror för hur olika medeltemperaturer påverkar den mänskliga tillvaron under de närmaste 50 till 100 åren. För många faktorer är osäkra. Man vet exempelvis inte hur snabbt de arktiska isarna smälter, bara att det går oroväckande fort. Sedan mätningarna inleddes på 1970-talet har det aldrig funnits så lite is i Arktis som i augusti Man vet heller inte de exakta effekterna av en avsmältning av den isbelagda tundran i Sibirien, Alaska, Kanada och Grönland. Området täcker nästan en femtedel av jordens landyta och under jordytan ligger ett permanent istäcke, permafrosten, som binder enorma mängder av CO 2 och den ytterst kraftfulla växthusgasen metan. FN:s miljöorgan UNEP, varnar för att permafrosten smälter snabbare än väntat och att tundran, redan om 20 år, släpper ut mer växthusgaser än den absorberar. Om den processen får fortgå varnar UNEP för närmast ohanterliga utsläpp efter år Enligt de värsta farhågorna skulle utsläppen från tundran kunna bli över 400 miljarder ton fram till Det är omkring åtta gånger mer än USA:s samlade utsläpp mellan år 1950 och Sådana utsläpp höjer temperaturen snabbt och drastiskt. Även om två graders höjning inte framstår som särskilt mycket ska man komma ihåg att istiderna uppstod när temperaturen sjönk med fyra grader. Små variationer i temperaturen kan alltså få mycket långtgående konsekvenser för livsvillkoren på vår jord. 9 TRANSPORTsida 3-51.indd

8 Tvågradersmålet handlar också om en genomsnittlig temperatur på ett jordklot som i första hand täcks av oceaner. Och vatten absorberar värme. Det innebär att två grader i genomsnitt kan bli en halv grad vid havsytan, men tre grader på land. Också där sker stora variationer. Vid polerna räknar forskarna med en ökning på uppåt sex grader och i delar av Afrika kan höjningen bli ännu större vid en genomsnittlig höjning på två grader. Vid en genomsnittlig ökning på fyra grader sker samma sak men konsekvenserna blir än mer långtgående. Bland annat höjs även vattentemperaturen så mycket att vattnet expanderar ytterligare. Det innebär att havsytan dels höjs av de smältande glaciärerna kring Nord- och Sydpolen, dels av att varmt vatten tar mer plats än kallt vatten. Enligt Världsbankens rapport kan vattenytan höjas med uppemot 1,5 meter under det här århundradet. Om alla isar kring Nordpolen, Grönland, Kanada och Alaska smälter, höjs vattennivån med omkring tio meter. Det tar dock 100-tals år innan det kan ske. Därtill kommer att växthusgaserna försurar vattnet. Det gör bland annat försämrade villkor för snäckor och andra organismer som har behov av kalk. Då undermineras också basfödan i havens ekosystem. Fisken får mindre mat. Om inget görs talar mycket för att våra barn och barnbarn först tvingas hantera alltmer kaosartade vädersystem. På det följer närmast ohanterliga konflikter, massvält och i förlängningen ökar krigsriskerna på grund av konflikter om vatten och beboeliga områden. Samtidigt höjs havsnivåerna och ställer enorma krav på investeringar i fördämningar och/eller förflyttningar av kustnära tätorter. Processen har redan startat och pågår med varierande styrka på olika håll i hela världen. Men eftersom uteblivna regn, stormar, översvämningar och andra långsamma försämringar bara undantagsvis når media, får vi ingen klar bild av katastrofens sammantagna omfattning och långsiktiga effekter. Medieintresset koncentreras till katastrofer som rör västvärlden. Ett exempel är hur orkanen Sandy drabbade USA:s östkust i oktober I själva verket borde fokus vara det motsatta. Klimatförändringarna orsakas i första hand av de rika industriländerna men deras konsekvenser bärs i första han av folken i fattiga länder. Omkring 16 procent av jordens befolkning bor i industriländer som Sverige, men dessa 16 procent står för över hälften av utsläppen av växthusgaser. Enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP drabbas numera över 250 miljoner människor per år av klimatkatastrofer. Av dem bor 98 procent i utvecklingsländer. Där drabbas en individ av 19, medan bara en individ av drabbas i industriländer. Katastroferna slår olika och har olika karaktär. Ibland handlar det om torka, ibland om stormar och översvämningar. En del handlar om höjda havsnivåer som hotar lågtbelägna stater som Vietnam och Bangladesh. I länder som ligger 10 TRANSPORTsida 3-51.indd

9 intill de högsta bergen handlar i stället hoten om att glaciärerna smälter snabbt. Över två miljarder människor i Indien, Nepal och Kina bor i områden runt floder som får sitt vatten från glaciärerna i Himalaya. I Sydamerika smälter Andernas glaciärer snabbt. Sedan 1980-talet har ytan minskat med omkring 40 procent. Det får så småningom katastrofala konsekvenser för jordbruket i länder som Peru och Bolivia. I Sverige har vi i genomsnitt tillgång till liter dricksvatten per person och år. I länderna söder om Sahara saknar hälften av befolkningen rent dricksvatten. Problemen växer i ett allt varmare Afrika där torka och brist på dricksvatten blir klimatproblemens tydligaste konsekvens. Klimatkrisen beror på de stora utsläppen av växthusgaser, i första hand koldioxid, CO2. De ökande utsläppen är en direkt följd av den globala ekonomins tillväxt under de senaste 60 åren. Världsekonomin är idag fem gånger större än den var 1950 och antalet bilar har åttadubblats under samma period. Utsläppen är dock inte jämt fördelade över jordklotet. År 2010 stod USA:s invånare för ett genomsnittligt utsläpp av 20 ton CO2 per person och år. I EU var utsläppen 8 ton per person, i Kina 5 ton, medan en indier släppte ut 1 ton. För att vi ska vara på den helt säkra sidan skulle alla behöva komma ner mot den indiska nivån. USA 20 ton EU 8 ton Kina 5 ton Indien 1 ton Trots att sambanden mellan klimatförändringarna och utsläpp av växthusgaser är väl kända ökar utsläppen. Under hela 1900-talet ökade CO2 -utsläppen med omkring 2,7 procent per år. Vid sekelskiftet mot 2000-talet var problemen kända och de första internationella konferenserna hade redan ställt krav på långtgående åtgärder. Då ökade utsläppstakten ytterligare. Mellan 2000 och 2007 var ökningen 3,5 procent per år låg de på 5,9 procent per år. 11 TRANSPORTsida 3-51.indd

10 2012 var de lägre, men mot bakgrund av den snabba tillväxten i främst Kina och Indien räknar forskarvärlden med att ökningstakten kan hamna på omkring 5 procent under de kommande åren. Samtidigt har jordens befolkning fördubblats de senaste 50 åren, delvis på grund av bättre sjukvård, minskad barnadödlighet och ökad livslängd. Det är naturligtvis bra att många utvecklingsländer reser sig ur direkt fattigdom. Men tillväxten leder också till problem: ökad konsumtion och fler transporter, som i sin tur leder till växande utsläpp. Situationen kan illustreras med utvecklingen i Indien och Kina. De gamla industrisamhällena i USA och Europa har hittills stått för omkring 80 procent av utsläppen av växthusgaser. För USA:s del har det inne-burit att man tillfört atmosfären 50,7 miljarder ton kol sedan 50-talet. Samtidigt har Kina, med 4,6 gånger större befolkning, släppt ut 15,7 miljarder ton. Indien, med 3,5 gånger större befolkning, släppte bara ut 4,2 miljarder ton mellan 1950 och Nu är bilden förändrad. Under perioden mellan 1990 och 2007 steg CO 2 - utsläppen med 19 procent på det globala planet. Men ökningen i Kina var 73 procent, medan Indien ökade sina utsläpp med 88 procent. USA ökade sina med 20 procent medan EU-ländernas utsläpp bara steg med tre procent. Ändå dröjer det innan Indien och Kina kommer i kapp västvärldens industrigiganter. Men de är på god väg. Bland annat använder man mängder av kolkraftverk för att producera el och antalet privatbilar växer lavinartat. Trots att många länder försöker hoppa över västvärldens värsta misstag genom att satsa mer på kollektivtrafik, alternativ energiproduktion och smarta stadslösningar ökar ändå utsläppen mer än man lyckas få bort via exempelvis effektiv energianvändning och skogsplantering. Utsläppen av växthusgaser har många källor. Enligt WRI (World Resources Institute i Washington) står de utsläpp som är kopplade till energianvändning via exempelvis elproduktion, transporter, industriproduktion och byggande för omkring 65 procent av de totala utsläppen. Problem som i stället har samband med avskogning och jordbruk står för omkring 35 procent. Gränserna mellan kategorierna är dock oklara. 12 TRANSPORTsida 3-51.indd

11 Avfallshantering 2,8 % Jordbruk 13,5 % Elkraftsproduktion 25,9 % Landanvändning 17,4 % Transporter 13,1% Byggverksamhet 7,9 % Industrin 19,4 % Mer i detalj hade utsläppen följande källor 2007: Elkraftsproduktion 25,9 procent (främst från kolkraftverk) Transporter 13.1 procent. Industrin 19,4 procent. Byggverksamhet 7,9 procent Landanvändning 17,4 procent (skogsavverkningar med mera) Jordbruk 13,5 procent (gödsel, metangas från kor, dieselmaskiner med mera) Avfallshantering 2,8 procent. De tre sista källorna producerar i första hand de växthusgaser som inte är energikopplade. Det gäller sådant som metangas från boskapens matsmältning och metan och CO 2 som legat bundna i jorden. Utsläppen är ofantliga. Bara boskapshanteringen och markanvändningen ger större utsläpp än alla bilar, tåg och bussar tillsammans, enligt FAO (FN:s organisation för mat och jordbruk). 13 TRANSPORTsida 3-51.indd

12 Produktionen av nötkött ger tio gånger högre klimatpåverkan än produktionen av fläsk och fågelkött. Produktion av framförallt nötkött är en enorm källa till växthusgaser. Boskapshanteringen kräver stora markområden, mängder av vatten samt konstgödsel och kraftfoder. Om man lägger samman de faktorerna med boskapens metanutsläpp ger produktionen av ett kilo nötkött närmare tio gånger högre klimatpåverkan än produktionen av ett kilo kött från fågel eller fläsk. Nötkött är en klimatbov av hög rang. För att komma tillrätta med klimatproblemen krävs det att man arbetar inom alla de uppräknade områdena. Man kan likna klimatproblemen vid en tårta skuren i ett antal bitar. Varje bit kräver sina analyser, strategier och åtgärder. Här ska vi dock, i första hand, koncentrera oss på transportsektorn. Om vi verkligen ska nå de uppsatta målen att minska utsläppen med omkring 80 procent fram till år 2050 bör man betänka att de utsläpp som är kopplade till matproduktion och markanvändning bara kan reduceras i ytterst begränsad omfattning om man bortser från produktionen av nötkött. Det betyder att de utsläpp som bygger på energiproduktion i samband med transporter, handel och industri måste ta det mesta. Därifrån bör utsläppen minskas mot nollpunkten om vi ska ha några som helst möjligheter att begränsa temperaturhöjningen till i genomsnitt två grader. 14 TRANSPORTsida 3-51.indd

13 FAKTARUTA 1 Växthusgaser det normala som blev onormalt Växthusgaser som koldioxid finns naturligt i vår atmosfär. Bland annat genom att vi människor andas ut CO 2. I ett balanserat system tar växtligheten hand om växthusgaserna och lagrar dem tills de frigörs vid exempelvis förbränning. Man kan säga att växter andas in CO 2 och andas ut syre, medan vi människor gör tvärt om: andas in syre och andas ut CO 2. Växthusgaserna fungerar som en termos eller ett värmefilter kring jordklotet. Det släpper in ljus och värme från solen men hindrar samtidigt värmestrålningen som reflekteras mot jordskorpan från att lämna atmosfären. Utan det skyddande lagret av växthusgaser skulle den globala medeltemperaturen på jorden vara nära 35 grader kallare än den är idag. Under årmiljonerna har det dock lagrats stora mängder nedbrutna organismer i jorden i form av växtdelar, kol, gas och olja. Nu när dessa fossila bränslen tas upp ur jorden och förbränns i allt från kraftverk och bilar till oljepannor och vedeldar, ökar mängden koldioxid i atmosfären. Halten CO 2 är numera omkring 35 procent högre i atmosfären än för 200 år sedan. 15 TRANSPORTsida 3-51.indd

14 Den ökade mängden hindrar allt mer värmestrålning från att lämna jordskorpan. Det är den instängningen som driver fram klimatförändringarna. Den negativa utvecklingen följer två linjer. Dels har vi växande utsläpp från transporter, energiproduktion, industri och byggverksamhet. Dels har vi fått en minskad förmåga att ta hand om växthusgaser på ett naturligt sätt. Skogsavverkning och utarmning av jordbruksmark gör att mindre CO 2 binds i växter och mullrik jord. Och det kol som inte binds i jorden hamnar i atmosfären och bidrar till klimatförändringen. CO 2, koldioxid är den vanligaste växthusgasen. Den är stabil och finns kvar i atmosfären i hundratals år. Det innebär att det dröjer länge innan man kan se tydliga effekter av även ett framgångsrikt arbete mot utsläpp av växthusgaser. Metan är en annan växthusgas. Den bildas bland annat i magarna hos idisslande djur och när växter bryts ner i våtmarker. Metan har 21 gånger starkare effekt på atmosfären än CO 2, men har betydligt kortare livslängd. Andra växthusgaser är freoner, lustgas, fluorföreningar och ozon. Flera av dem är ytterst aggressiva. Bland annat ozon som exempelvis bildas av flygtrafiken. FAKTARUTA 2 FN:s klimatpanel IPCC IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är den forskargrupp som oftast åberopas som auktoritet när det gäller klimatfrågor. IPCC är löst sammansatt av forskare från hela världen och arbetar under FN:s överinseende. Dess uppgift är att samla, sammanfatta och utvärdera forskningsrapporter från hela världen. Hittills har IPCC gett ut tre egna rapporter den första kom 1997 och de efterföljande kom 2001 och De senare visar på accelererande problem kring ett allt varmare klimat. Nästa rapport börjar presenteras i Stockholm hösten IPCC tar även fram underlag för politiska beslut. Det har dock visat sig svårt att komma överens om hur förslagen ska tillämpas och hur ansvarsbördan mellan rika och fattiga länder ska fördelas (se också avsnittet om Klimatfrågan och politiken). Ett antal svenska forskare deltar med stöd från Naturvårdsverket, SMHI och Energimyndigheten. 16 TRANSPORTsida 3-51.indd

15 Frågor: Hur ser du på möjligheterna att göra något åt klimatproblemen? Var ligger ansvaret? Vilka instanser har bäst förutsättningar att göra något? Har du själv ett ansvar och hur ser det ansvaret ut? Diskutera hur det ser ut på era arbetsplatser och vad som kan göras för att minska verksamhetens klimatpåverkan? 17 TRANSPORTsida 3-51.indd

16 Klimatfrågan och transporterna Transporterna står för omkring 14 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. I industriländerna är dock siffran högre; i USA 26 procent och i EU 19 procent. I Sverige är siffran ännu högre: omkring 40 procent om man också räknar in de internationella/gränsöverskridande transporterna. Inrikestransporterna står för 31 procent av utsläppen. De höga siffrorna för Sverige beror inte på att vi har extremt många bilar med ovanligt stora utsläpp. Det beror i första hand på att vår energiproduktion domineras av vattenkraft och kärnkraft som inte alstrar lika mycket växthusgaser som kol- och oljekraftverk. Våra värmeverk drivs i allmänhet av förnyelsebart bränsle. Därför blir våra totala utsläpp något lägre än genomsnittet i industrivärlden. Men samtidigt blir transporternas andel, procentuellt sett, högre. (Energiproduktionen i Sverige ger något mindre än 20 procent av utsläppen, medan energi- TUNG TRAFIK PERSONTRAFIK 38% 38% JÄRNVÄG 2% SJÖFART 10% FLYG 12% Fördelning av utsläpp från transporter i de rika OECD-länderna. 18 TRANSPORTsida 3-51.indd

17 produktionen i hela EU ger 30 procent av utsläppen, enligt Eurostat). På det globala planet har transporterna ökat med över 120 procent under de senaste 30 åren och fortsätter att öka i alla länder. Det är den snabbast ökande energiförbrukaren i utvecklingsländerna och snabbast går det där tillväxten är hög som i Kina och Indien. Transporterna är alltså en motor i utvecklingen mot högre välstånd, men utgör samtidigt ett växande problem när det gäller klimatfrågan. Man kan säga att välstånd föder transporter och ökad energikonsumtion som i sin tur ökar utsläppen av växthusgaser. De rika länderna i OECD står för omkring 70 procent av energiförbrukningen, trots att de bara har 20 procent av världens befolkning. Och 75 procent av transporternas utsläpp kommer från vägtransporter. Hälften kommer dock från personbilar, resten från lastbilar, och i betydligt mindre grad, från bussar. Flyget står för 12 procent medan sjöfarten bidrar med 10 procent av transporternas utsläpp men båda växer snabbt. Järnvägens andel är 2 procent. IPCC framhåller att transportsektorns CO 2 -utsläpp är särskilt svårhanterliga. Den FN-kopplade forskargruppen säger: att endast med en kraftigt förändrad ekonomisk tillväxt, en betydande beteendeförändring och/eller avsevärda politiska ingrepp kommer växthusgasutsläppen från transportnäringen att minska väsentligt. IPCC:s konstaterande bygger på att dagens handel och transportsystem utformats så att ingen, vare sig företag, myndigheter eller konsumenter, behöver betala för verksamhetens långsiktiga konsekvenser. Resursslöseriet har flera orsaker men det kan inte ensidigt förklaras av att politiken har struntat i transporterna. Det finns mängder av internationella regelverk som styr handeln och transportsystemens förutsättningar. Hittills har de dock inte kunnat rätta till de resursmässiga obalanserna. Orsakerna är flera: ibland är regelverken helt enkelt för svaga, i allmänhet har de skapats med helt andra syften än att säkra långsiktig hållbarhet, ibland bygger de på långtgående kompromisser mellan oförenliga ståndpunkter, ibland speglar de gamla koloniala maktstrukturer och så vidare Oberoende av hur reglerna kommit till styr de villkoren för den internationella transportindustrin. Vi har exempelvis IMO för sjöfarten och IATA för flyget. EU styr i första hand villkoren för landsvägstransporter och järnvägstrafik. I samtliga fall har regelverken primärt vuxit fram för att underlätta och utveckla verksamheten på olika sätt: Man har avreglerat, konkurrensutsatt och säkrat internationella standards. Nu när klimatfrågan och andra miljöproblem ökar i betydelse växer också beredskapen att öka miljökraven: Svavelhalten i bunkeroljan ska exempelvis minskas radikalt medan flera länder och EU diskuterar olika former för beskatt- 19 TRANSPORTsida 3-51.indd

18 ning av flygbränsle. Inom EU vill man också underlätta gränsöverskridande järnvägstrafik och minska landsvägstransporternas utsläpp av klimatgaser med över 60 procent fram till år Samtidigt har EU höjt sina allmänna målsättningar för klimatpolitiken: Fram till år 2050 ska utsläppen av växthusgaser minska med mellan 80 och 95 procent. Det tyder på att även transporterna kommer att utsättas för höjda klimatkrav. I Sverige har regeringen sagt att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta redan år Samtidigt utreds hur målet kan förverkligas och hur begreppet fossiloberoende egentligen ska tolkas. I realismens namn bör man dock se 2030 som en mellanstation där man ska ha nått en bra bit på väg mot att all bensin och all diesel ska vara ersatta med förnyelsebara bränslen till år Även det är en hög ambitionsnivå. Kraven på god miljö och långsiktig hållbarhet ställs dock mycket ofta mot krav på effektivitet, gränslös konkurrens och låga transportpriser. EU kan illustrera den saken: i botten av EU:s alla förordningar och direktiv finns regelverket som ska garantera fri rörlighet för kapital, företag, tjänster och arbetskraft. På den grunden har man sedan byggt en rad andra regelverk som bland annat ska garantera sociala rättigheter och en god miljö. När det gäller lastbilstrafiken har ambitionen att öppna marknaden kombinerats med försök att minska den internationella trafikens klimat- och miljöpåverkan. EU:s cabotageregler (rätten att bedriva tillfällig inrikestrafik utomlands) skapades bland annat för att minska den gränsöverskridande trafikens miljöoch klimatpåverkan. Om en tysk bil ska köra gods till exempelvis Umeå är det rimligt att den får ta med sig inrikesgods på resan tillbaka genom Sverige. Antalet tomkörningar minskar. Samtidigt ändrade cabotagetrafiken konkurrensvillkoren genom att svenska åkerier med höga lönekostnader tvingades konkurrera med utländska åkerier med lägre lönekostnader. De problemen ökade genom att cabotagereglerna och kravet på tillfällig trafik inte preciserades. Utländska åkerier kunde stanna i Sverige under lång tid och lägga anbud på allt mer stadigvarande och komplicerade uppdrag trots att de hade mycket lägre kostnader än svenska konkurrenter. När EU preciserade cabotagereglerna 2009 var skadan redan skedd. Fraktpriserna hade sjunkit på marknaden för långväga lastbilstransporter och situationen för åkerier som försökte betala avtalsenliga villkor blev närmast ohållbar. Även svenska åkare kände sig tvingade att sänka både kostnader och kvalitetsambitioner för att överleva på den överetablerade marknaden. Och eftersom de fasta kostnaderna för fordon, bränsle och lån är relativt likartade för alla åkerier i EU handlar kostnadsminskningar i hög utsträckning om att sänka löner. 20 TRANSPORTsida 3-51.indd

19 Ett antal svenska åkerier löste problemet genom säga upp svenska chaufförer för att i stället ta in förare från låglöneländer. Det försvårade konkurrensvillkoren ytterligare. En doktorsavhandling från Chalmers i Göteborg visar hur avregleringarna och den hårdnande konkurrensen leder till bristande information som i sin tur leder till låg effektivitet och närmast kaotiska konkurrensvillkor. När de stora transportköparna i industri, handel och speditionsfirmor får ohämmad tillgång till billiga transporter, minskar deras benägenhet att planera, samordna och ta ansvar. I stället tenderar de att köpa billiga transporter på en oreglerad spotmarknad där åkerierna helt enkelt får ta på sig de uppdrag som erbjuds även när det leder till långa perioder av väntan för chaufförer med bilar på tomgång och halvfyllda lastutrymmen. En rad internationella forskningsrapporter pekar i likartad riktning: internationella transportköpare tenderar att prioritera ner kvalitetskrav till förmån för rå prisupphandling med begränsad kvalitet. Om det sedan uppstår stopp i transportkedjan, gör man ändå en vinst, totalt sett, även om enstaka haverier leder till höga extrakostnader. Den avreglerade och lågprisstyrda åkerinäringen leder till ett antal frågeställningar som kan kopplas till miljö- och klimatproblem: En gäller om åkeribranschen kan minimera sin klimatpåverkan så länge som den präglas av ojämlika konkurrensvillkor och ren lönedumpning. En annan gäller om politisk styrning mot fler järnvägstransporter kan undermineras genom att åkerier på spotmarknaden för långväga transporter kan kompensera sig för exempelvis prishöjande kilometerskatter genom att sänka sina lönekostnader och undvika arbetsgivaravgifter i Sverige. En tredje gäller om EU:s grundläggande regelverk gör det möjligt för ett enskilt medlemsland att ställa klimatkrav som begränsar den fria rörligheten. Den sista frågeställningen blir extra aktuell om/när EU avskaffar cabotagereglerna helt och gör hela EU till en öppen åkerimarknad. Då kan alla åkerier i EU ta på sig alla typer av uppdrag, alltså inte bara de som är kopplade till gränsöverskridande transporter. Och även om EU ställer krav på att förarna ska ha den lön som gäller i arbetslandet, så kvarstår problemen med marknadsstörningar i form av lönedumpning. Enligt Lavallagen behöver åkeriet bara betala avtalets minimum och slipper exempelvis försäkringskostnader som är kopplade till kollektivavtal. Det slipper också betala skatt och arbetsgivaravgifter i Sverige, vilket gör att de kan minska sina lönekostnader med uppåt 40 procent om de helt kan undvika beskattning. De åkerier som betalar skatt och arbetsgivaravgifter gör varierande vinster beroende på vilket land det utstationerande företaget väljer att placera sig i. 21 TRANSPORTsida 3-51.indd

20 Under alla omständigheter blir skillnaderna i kostnader avsevärda i en bransch där vinsterna för en svensk åkare brukar ligga kring två, tre procent. Arbetet med att förbättra transportsystemen kan drivas efter fyra linjer: Fordonsteknik Bränsleteknik Logistik Infrastruktur De fyra arbetslinjerna kan tillämpas på alla transportslag. Flyget Det pågår arbete med att göra lättare och mer aerodynamiska flygplan. Motorerna kan förbättras i viss mån, liksom flygbränslet. Bland annat drivs relativt storskaliga prov med flygbränsle baserat på alger. Bränslet kan liknas vid den biodiesel som utvecklas av exempelvis raps eller skogsavfall. Det algbaserade flygbränslet konkurrerar dock inte ut matproduktion och tillgången på alger anses mycket god. Det är dock för tidigt att säga om försöken faller väl ut i längden. På samma sätt kan flygledningen effektiviseras så att start och landningar blir mindre energislukande. Idag står start och landningar för omkring 25 procent av energiåtgången under en genomsnittlig flygtur. Effektiva snabbtåg kan ersätta flyget på kortare sträckor. Så har till exempel, de nya snabbtågen mellan London, Bryssel och Paris varit så framgångsrika att flygtrafiken på sträckorna har halverats. Om alla trafikslag ska bära sina verkliga miljökostnader, krymper dock förmodligen folkflyget, som vi känner det idag, relativt drastiskt. Hittills har flygbränsle i stort varit obeskattat. Nu ändras den saken av både enskilda stater och eventuellt av EU som diskuterar hur flygets klimatpåverkan ska minskas via beskattning. Samtidigt ska flyget in i systemet med handel med utsläppsrättigheter. Steg för steg ska flyget få betala allt mer för sina utsläpp av CO 2. Sjöfarten Inom sjöfarten finns liknande möjligheter att minska klimateffekterna: bättre fartygsskrov som gör mindre motstånd i vattnet, bättre motorer och avgasrensning för att minska utsläppen av kväveoxider och partiklar, och framförallt, bättre 22 TRANSPORTsida 3-51.indd

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Sunda transporter från sunda åkeriföretag

Sunda transporter från sunda åkeriföretag UTSKRIVBAR VERSION AV PROGRAMFÖRKLARING Fair TRANSPORT format: Liggande A4 Sunda transporter från sunda åkeriföretag Programförklaring Bra val ska löna sig. Både för dem som köper och säljer transporter.

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer