FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER - BILTRAFIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER - BILTRAFIK"

Transkript

1 från ambition till verklighet FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER - BILTRAFIK UTMANING UTGÅNGSPUNKT Få passager över Nissan koncentrerar trafik genom stadskärnan och gör biltrafiken störningskänslig. Biltrafiken behöver erbjudas tillräckligt hög framkomlighet på det som identifieras som huvudnät. Att resa med bil är idag snabbt, effektivt och bekvämt och bilen är det vanligaste sättet att förflytta sig. Enligt RES 05/06 sker inom Halmstads kommun % av resorna med bil. För resor som sker över kommungränsen är andelen bilresor %. DELSTRATEGIER Region Halland har i systemanalys för Halland 2008 beskrivit riskerna med biltrafikens fortsatta ökning som att De positiva effekterna av en ökad geografisk rörlighet riskera att komma i stark konflikt med målen för klimatpolitiken och andra miljömål. Biltrafiken ger upphov till ett antal för människan och miljön direkt skadliga luftföroreningar men även koldioxid som är den största växthusgasen. Biltrafiken skapar även andra problem som trängsel, bullerstörningar och trafikolyckor, samtidigt är bilen viktig för människors och varors fria rörlighet och flexibilitet. Minska genomfartstrafiken i centrala Halmstad. Huvudnätet ska erbjuda tillräckligt god framkomlighet. Uppbyggnaden ska vara sådan att huvudnätet framstår som mer attraktivt än det lokala gatunätet. För att ge plats för andra trafikslag och andra aktiviteter ska ytorna för vägar och parkering begränsas i centrum. Gatornas utformning och hastighet anpassas till deras funktion (självförklarande gator) Trafikreglera med hänsyn till buller och luftföroreningar. Ställ miljökrav på verksamheter som finansieras av kommunen. Påverka mängden resor, val av transportsätt och fordonstyp. Trafiksäkra olycksdrabbade länkar och korsningar genom ombyggnad. 38 Den ökande trafiken gör att biltrafikens fördelar minskar, tex genom minskad framkomlighet och därmed längre restider. Genom att i större utsträckning använda andra transportslag när så är möjligt ges de som behöver använda bilen en god tillgänglighet till vägnätet. För en fortsatt utveckling av kommunen måste också de olika förutsättningarna beaktas. En större överflyttningen från bil till andra trafikslag är bara möjlig i Halmstad tätort och inom andra orter samt i de stråk där det finns en riktigt väl utbyggd kollektivtrafik. I övriga delar av kommunen kommer den tekniska utvecklingen av fordonen ha störst betydelse för minskad negativ miljöpåverkan.

2 ÅTGÄRDER ÖKAD KUNSKAP OCH MARKNADSFÖRING Genom information fi nns en stor möjlighet att förändra människors sätt att resa samtidigt som resenären upplever förändringen som en kvalitetsökning. Nationella studier visar att ca 50 % av alla bilresor är kortare än 5 km. Detta är en sträcka som de fl esta inte har några problem att cykla vilket skulle ge stora vinster både för samhället och resenären själv. En person som har 3 km till arbetet och byter från bil till cykel förbättrar tex sin hälsa med 20 % och forskning visar att 1 % minskad bilanvändning i en befolkning minskar övervikten med i genomsnitt 0,4 %. Beteendepåverkande åtgärder är även en viktig del i det förebyggande trafi ksäkerhetsarbetet. Det kan tex innebära information för att påverka bilister att hålla hastighetsgränserna eller kampanjer för att införa alkolås i personbilar och tunga fordon. Genomför riktade kampanjer för förändrat resbeteende. Erbjud företagsrådgivning angående tex, fordonsfl ottan, resepolicy, parkeringspolicy och direktbearbetning av anställda. Implementera kommunens respolicy samt ta fram mötespolicy inom kommunen vilken stödjer användandet av virtuell kommunikation. PÅVERKA MED PARKERING Halmstads parkering, nulägesbeskrivning, SWECO december 2008, visar att det fi nns relativt gott om parkeringsplatser i Halmstads stadskärna men att de som vill parkera inte alltid hittar till den lediga platsen. Vidare visas att centrala parkeringsplatser också används som arbetsparkering och på så sätt minskar tillgängligheten för de som är på besök i staden. Parkeringsregleringarna behöver mer precist styra användningen av parkeringsplatserna till dem som besöker staden medan de som arbetar i staden ges andra alternativ, tex parkeringsplatser meter från arbetsplatsen, bra cykelvägar och god kollektivtrafi k. Hittills har kommunen styrt efterfrågan genom att sätta olika nivåer på parkeringsavgifterna beroende på placeringen i staden. Om en progressiv taxa införs kan den innebära skillnader beroende på hur länge parkeringen pågår. De första timmarna betalas en låg avgift som inbjuder till besök och ärende. Tiden därefter kan vara avsevärt dyrare. På så sätt visas tydligt vad platserna ska användas till, samtidigt som systemet inte är låst utan ger fl exibilitet för den som anser det vara värt att betala den högre avgiften vid något enstaka tillfälle. För ett effektivt utnyttjande av parkeringsplatserna behövs tydlig information om var de lediga parkeringarna fi nns. Ett parkeringsinformationssystem som sköts väl och omfattar alla parkeringshus i centrala staden minskar söktrafi ken och ger en tydlig information om var de lediga parkeringarna fi nns. För ökad effektivitet av markutnyttjandet behöver också samnyttjande och parkeringsköp utvecklas, framförallt för boendeparkering. Genom gemensamma parkeringsanläggningar på billigare mark men ändå inom acceptabelt gångavstånd kan den mer attraktiva marken utnyttjas bättre. Miljöfordonstillstånden, och defi nitionen av vad som är ett miljöfordon, är idag så fördelaktiga att det påverkar människors färdmedelsval, resebeteende och bilanvändande. Istället för lägre parkeringsavgift för miljöfordon bör fokus ligga på att öka attraktiviteten för andra trafi kslag. Vid arbetet med att ändra förutsättningarna för parkering i staden, både för besökande och boende, behöver de funktionshindrades behov särskilt beaktas. Med detta som bakgrund pågår arbete med att ta fram Riktlinjer för parkering i Halmstad. Fortsättningsvis behöver även parkeringsnormen från 1991 uppdateras. Den nuvarande normen ger utrymme för en rymlig tolkning, vilket ger fl exibilitet men också otydlighet vid förhandlingar med byggherrar. En modernare parkeringsnorm skulle mer aktivt kunna stödja samnyttjande och eventuellt andra lösningar av tillgängligheten. Ta fram riktlinjer för parkering i Halmstad samt ny parkeringsnorm. Utred parkeringsinformationssystem i Halmstads stadskärna. Utred progressiv taxa på lämpliga områden i Halmstad. Avskaffa miljöfordonstillstånden. från ambition till verklighet 39

3 från ambition till verklighet PÅVERKA MED HASTIGHET Hastigheten är ett effektivt medel för att påverka trafi ksäkerhet, buller och resenärers vägval. Även gaturummets karaktär påverkas, då gatans utformning är beroende av hastigheten. Likaså påverkar hastigheten hur stor barriäreffekten blir. Från den 2 maj 2008 är det i Sverige möjligt att skylta hastigheten i steg om 10 km/h, från 30 km/h och upp till 120 km/h. Anpassningen av hastighetsgränserna är avsedd att ge ökad trafi ksäkerhet, ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna samt minskad miljöpåverkan. I Rätt fart i staden, Trivector Traffi c AB 2008, föreslogs nya hastigheter för Halmstads tätort. Förslagen baserar sig på en analys där befi ntligt nät delades in i 200 delsträckor som bedömdes utifrån kvaliteten på tillgänglighet för bil och kollektivtrafi k, karaktär, trygghet, trafi ksäkerhet och buller. För de delsträckor där kvaliteten var mindre god gjordes en bedömning av om hastigheten skulle sänkas eller andra åtgärder vidtas. På Wrangelsgatan ansågs det tex inte möjligt att sänka hastigheten mer än till 60 km/h då det både idag och i ett framtida gatunät tillhör det överordnade nätet. Istället föreslås åtgärder för att minska problemen med korsande trafi kanter. Halmstad har sedan 2007 varit en av de kommuner som på vissa gator provat hastigheterna 60 km/h eller 40 km/h. Från och med 2010 och 2011 har försöket permanentats och nya hastigheter succesivt införts där kommunen är väghållare. För tydliga hastigheter används enbart 30, 40, 60 eller 80 km/h. Hastigheterna 50, 70 och 90 km/h används inte. Använd kriterierna för Rätt fart i staden då hastigheter bestäms för nya gator. UTFORMA GATOR EFTER FUNKTION För att påverka att resenärerna efterföljer den skyltade hastigheten är gatornas utformning ett viktigt instrument. Med självförklarande ökar förståelsen för gatornas olika funktioner och hastigheter. På en gata som är hastighetsreglerad till 40 km/h ska gatans utformning signalera att det är den hastigheten som gäller. Ett exempel är Enslövsvägen som behöver byggas om för att funktion och utseende ska vara i harmoni med hastigheten. Kartlägg vilka gator där funktion och utseende inte harmoniserar med hastigheten. Åtgärda efter prioriteringsordning. PLANERA FÖR MINDRE BULLER Biltrafi ken står nationellt för ca 75 % av bullerstörningen över riktvärdena för vägtrafi k. Det största problemet med buller från transportsystemet är bullerstörningar i boendemiljö. Buller är både ett miljö- och hälsoproblem. Enligt WHO riskerar personer som utsätts för buller överstigande 65 dba (riktvärdet för befi ntlig bebyggelse) högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdomar. Kartläggning av statliga och kommunala vägar visar att de största problemen med buller fi nns utmed E6 genom Halmstads tätort samt Laholmsvägen och Järnvägsleden. En kartläggning av bullernivåer för bostadshus utmed de mest trafi kerade vägarna i Halmstad tätort gjordes Den visar att cirka 100 bostäder och invånare är utsatta för bullernivåer över riktvärdet för befi ntlig bebyggelse. Utifrån kartläggningen har en åtgärdsplan tagits fram. En minskning av buller från trafi k föreslåsgenom att hastigheter enligt Rätt fart i staden införs. Resterande bostäder med buller över riktvärderna åtgärdas tex genom att bullerplank uppförs. Åtgärdsplanen har antagits av teknisk- och fritidsnämnden samt miljöoch hälsoskyddsnämnden. Åtgärda bullerstörda bostäder i befi ntlig miljö enligt Åtgärdsplan för buller från vägtrafi k Halmstad tätort, teknik- och fritidsnämnden Buller vid nybyggnation av bostäder och verksamheter hanteras i detaljplan. MEDVERKA TILL FÄRRE FORDON Genom en förbättring av förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafi k kan behovet av bil minska. I ett hushåll kan behovet av att äga en bil eller av att äga en andra bil minska eller försvinna. För de som klarar sina dagliga resor på annat sätt än med bil kan det bilbehov som kvarstår tillgodoses tex genom tillgång till en bilpool. Enligt statistiska centralbyråns statistik för år 2008 fi nns i Halmstads kommun 477 bilar per 1000 invånare. Detta är något högre än för riket i genomsnitt och kommuner i jämförbar storlek. Generellt visar statistiken att bilinnehavet blir mindre ju större en kommun är. Befolkningsprognos för Halmstad visar att befolkningen under de närmaste tjugo åren kommer öka från dagens drygt invånare till över invånare. Genom förtätning i enlighet med FÖP-stadens förslag samt förbättrade förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla 40

4 transporter fi nns goda förutsättningar för ett minskat bilberoende och bilägande i Halmstad. Stödja bildandet av bilpooler i Halmstad. PLANERA FÖR MINSKADE LUFTFÖRORENINGAR Trafi ken ger upphov till ett fl ertal luftföroreningar som är skadliga för miljön och människors hälsa. I stadstrafi ken är trafi ken den största källan till luftföroreningar. Av denna anledning fi nns riktvärden, sk miljökvalitetsnormer, i miljöbalken. Miljöbalken förbjuder myndigheter att fatta beslut som kan leda till att en miljökvalitetsnorm överskrids samt tvingar berörda aktörer att ta fram ett åtgärdsprogram om en miljökvalitetsnorm överskrids. Kommunen ansvarar för att utföra mätningar av luftkvaliteten. I Halmstad görs mätningar vid Viktoriagatan, som är ett gatusnitt med stora trafi kmängder, oskyddade trafi kanter och utformning av byggnader som gör att utspädningen av emissionerna är liten. Halterna av kvävedioxid och partiklar ligger nära miljökvalitetsnormerna på Viktoriagatan men hittils har mätningarna visat att normerna inte överskrids. Det regionala miljömålet för kvävedioxid, som är strängare än miljökvalitetsnormen, överskrids däremot påtagligt. minskar. Fortsatt trafi kökning motverkar dock denna utveckling. Alternativa bränslen som baserar sig på biologisk produktion är problematiska genom att de konkurrerar med annan markanvändning såsom till exempel livsmedelsproduktion, skogsbruk eller bevarande av naturliga ekosystem. Minskad användning av dubbdäck bidrar till minskade partikelutsläpp. Från 2009 har kommunerna möjlighet att på viss väg eller vägsträcka, meddela förbud mot trafi k med fordon som har dubbdäck. Minska trafi ken på Viktoriagatan genom överfl yttning till andra transportslag samt överfl yttning av fordon till andra gator. Utred konsekvenserna av att införa förbud av dubbdäck i vissa områden av Halmstads tätort. Förbättra förutsättningarna för resenären att välja gång, cykel och kollektivtrafi k vid sin resa. Viktoriagatan trafi keras av stora trafi kmängder. Samtidigt har den liten möjlighet till genomluftning pga gatans utformning med höga hus. från ambition till verklighet Inrikestransporter står enligt Naturvårdsverket för cirka en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, räknat som koldioxidekvivalenter. Det är främst koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen. Detta gör att trafi ken hamnar i fokus när det gäller klimatdebatten. Den tekniska utvecklingen av fordon och fordonsbränsle gör att fordonsutsläppen till viss del Halmstads kommun har en mätstation utmed Viktoriagatan vilken mäter olika luftföroreningar. Resultatet kan följas på 41

5 från ambition till verklighet TRAFIKSÄKRA GENOM OMBYGGNAD Enligt STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) inträffade under 2008 ca 190 rapporterade olyckor i Halmstads kommun. Drygt 15% av dessa var svåra olyckor eller dödsfall. Olycksfrekvensen för svåra olyckor och dödsfall har varit relativt jämn mellan 2001 och De lindriga olyckorna gick därmot ner kraftigt under 2005 för att sedan öka igen. Olycksstatistiken visar att gator och vägar med mest trafik är de med störst antal olyckor. De gator med flest polisregistrerade olyckor är Laholmsvägen, E6, Wrangelsgatan och Växjövägen. Enligt statistiken inträffar 10% av alla olyckor i Halmstad på Laholmsvägen. Som tidigare nämnts kan stora insatser göras genom låg hastighet och beteendepåverkande åtgärder. I vissa fall är ombyggnationer ändå nödvändiga för att minimera risken för en olycka och konsekvenserna av en olycka om den sker. Korsningsolyckor i konventionella korsningar, dvs signalreglerade, är den olyckstyp som medför flest dödade och svårt skadade bilister i tätbebyggt område. Utifrån den vetskapen har ett antal korsningar byggts om till cirkulationsplatser, som inte minskar antalet olyckor men tydligt minskar olyckornas svårighetsgrad. Trafiksäkra olycksdrabbade länkar och korsningar genom ombyggnad. Olyckor i Halmstads kommun med bilister inblandade. Bild: Utdrag från STRADA Polis och/eller sjukhusrapporterade olyckor. 42

6 FÖRÄNDRA TRAFIKEN VÄG I STADEN Huvudinriktningen på transportplanen har varit att arbeta efter fyrstegsprincipen och därför i första hand lösa problem utan att föreslå större ombyggnationer eller nybyggnation. Då det gäller vägnätet i Halmstads tätort visar analysen att detta inte fullt ut är möjligt. Följande avsnitt visar bakgrunden till denna slutsats. Dagens vägnät Trafi ken i Halmstads tätort har under lång tid koncentrerats på ett par större leder där trafi ken ska ledas runt stadskärnan. Detta är i sig en bra idé men pga Halmstads geografi ska läge med havet i söder, Galgberget i norr och Nissan som rinner igenom stadskärnan har detta varit svårt att genomföra i praktiken. Det övergripande vägnätet är därför begränsat i stadens centrala delar. De övergripande stråken från väster och öster passerar inte runt utan igenom stadskärnan och möts i korsningen mellan Karlsrovägen, Timmermansleden och Järnvägsleden. Slottsjordsvägen och Magnus Stenbocks väg fungerar som komplement, vilket framförallt Magnus Stenbocks väg inte lämpar sig för. Det övergripande nätet innehåller bara två förbindelser över Nissan, Slottsbron och Wrangelsbron. De trafi keras av ca respektive fordon per dag. Genom att fokusera trafi ken till ett fåtal övergripande vägar blir belastningen hög på enskilda vägavsnitt. Detta i sin tur ger problem med buller och höga luftföroreningshalter. Då det övergripande vägnätet passerar igenom stadskärnan påverkar det andra trafi kslag negativt, tex genom att bilda barriärer för fotgängare och cyklister samt orsaka framkomlighetsproblem för kollektivtrafi ken. Starkt trafi kerade billeder genom en stads centrala delar påverkar också stadslivet negativt. Den stadsmässighet som eftersträvas kan inte uppnås eftersom bilen kräver ytor och skyddsavstånd. Framkomligheten för bilisterna i Halmstads tätort är idag tillräcklig under största delen av dygnet. Köproblem uppstår enbart under ett par timmar på morgonen och kvällen samt vid större evenemang. Behovet av förändringar initieras idag inte i första hand av framkomlighetsproblem för biltrafi ken utan av de negativa effekter som nämns ovan. Utgångspunkt för framtidens vägnät Halmstad är en växande stad med infl yttning av både boende och företag. I FÖP-stadens samrådsversion föreslås områden med totalt nya bostäder (i utställningsversionen minskas detta något till 8600 bostäder) och ca 500 hektar verksamhetsområden, varav en stor del ligger i de centrala delarna av Halmstads tätort. Transportsystemet måste kunna möta denna utveckling. Halmstad kommuns trafi kräkningar i de centrala delarna av tätorten visar en trafi kökning med 47 % mellan 1981 och Mätningar 2008 hade betydligt färre mätpunkter och är därför inte helt jämförbar men kan möjligen tolkas som att ökningen inte är så stor som tidigare. Ökningen mellan 1981 och 2008 var 36 % eller, ca 1,4 % per år. En prognos för den allmänna trafi kutvecklingen de kommande 20 åren är svår att göra. Statens institut för kommunikationsanalys har i prognos för transporternas utveckling uppskattat ökningen av persontransporter till % och godstransporter till % beroende på utveckling av konsumentprisindex och råoljepris. FÖRÄNDRING AV VÄGNÄTET Ambitionen i Handlingsprogram för hållbara transporter är att ett trendbrott ska ske genom en minskad trafi kökning eller i bästa fall en total minskning av fordonstrafi ken, rätt transportslag ska användas till rätt resa. En större andel resor ska ske med gång, cykel och kollektivtrafi k. Detta understödjs av stadens och kommunens utveckling genom förtätning och utveckling i stråk. Samtidigt ska Halmstad utvecklas genom ökad befolkningen, fl er företag och en större arbetsmarknadsregion. År 2030 förväntas Halmstad ha över invånare. Detta kommer generera fl er resor och transporter. Trafi ksimuleringar i Trafi kanalyser i Halmstad, Ramböll 2011, har visat att dagens vägnät inte klarar av den framtida mängden trafi k. Sprid och styr om trafiken För ett framtida attraktivt transportsystem behöver trafi ken i Halmstad styras om och om nödvändigt spridas. Det nuvarande övergripande vägnätet används på ett sätt så att mer trafi k styrs via Wrangelsgatan. Övrig trafi k belastar Laholmsvägen - Slottsgatan och en eventuell ny gata i söder med bro över Nissan. För att andra trafi kslag som gång, cykel och kollektivtrafi k ska kunna utvecklas och bli tillräckligt attraktiva måste det fi nnas utrymme för att prioritera dessa. Framkomligheten för biltrafi ken behöver bli tillräcklig men inte så stor att detta i sig genererar ny trafi k. Forskning visar idag på ett tydligt samband mellan fl er vägar och mer biltrafi k, dvs det går inte enbart att bygga bort trängsel och framkomlighetsproblem. Ökad framkomlighet ger mer biltrafi k vilket i sin tur ger nya framkomlighetsproblem. Samtidigt påverkas även de andra trafi kslagen av framkomlighetsproblem tex genom att busstrafi ken får stå i kö. från ambition till verklighet 43

7 från ambition till verklighet Målet med transportplanens förslag är därför att hitta en balans mellan framkomligheten för gång, cykel och kollektivtrafi k. Framkomligheten på Wrangelsgatan ökar genom att oskyddade trafi kanter och bilister skiljs åt då fl er planskilda korsningar byggs. Mellan Slottsrondellen och Laholmsvägens korsning med Wrangelsgatan görs två körfält om till busskörfält. Eventuellt byggs då också en ny gata i söder med bro över Nissan. Detta görs om tidiga satsningar på gång, cykel och kollektivtrafi k under planperioden inte innebär minskad biltrafi k på dessa gator samt om inga andra alternativ kan hittas. Tillsammans ger detta en möjligheten att öka framkomligheten för gång, cykel och kollektivtrafi k medan biltrafi ken får tillräckligt utrymme. En spridning av trafi ken minskar också problem med utsläpp och buller. Genom att i stort sätt halvera trafi ken på Viktoriagatan fi nns stora möjligheter att komma tillrätta med de luftföroreningshalter som nu är mycket nära att överskrida gränsvärderna. Bullernivån kommer vid en halvering av trafi ken också att minska med ca 3 dba vilket tillsammans med en sänkt hastighet minskar framtida bullerproblem. Öka attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafi k för att på så sätt minska biltrafi ken. Flytta trafi k till befi ntligt övergripande vägnät, dvs Wrangelsgatan - Norra infarten - Järnvägsleden. Göra om två körfält för bil till bussgata på Slottsgatan, Slottsbron, Viktoriagatan och Laholmsvägen fram till korsningen med Wrangelsgatan. Flytta om nödvändigt biltrafi k till en eventuell ny gata i söder med Bro över Nissan. Orienteringskarta för centrala Halmstad vägnät

8 Laholmvägen - Viktoriagatan - Slottsbron - Slottsgatan I dagsläget är stråket längs Slottsbron och Viktoriagatan hårt belastat med försämrad framkomlighet för alla trafi kslag som följd. Stråket bildar en barriär genom stadskärnan och stadens karaktär påverkas negativt av att stadskärnan skärs av från Söder. Som tidigare angetts fi nns på Viktoriagatan Halmstads enda reella problem med luftföroreningar. Tät bebyggelse och hög trafi kbelastning gör att halterna av kvävedioxid och partiklar ligger nära miljökvalitetsnormerna även om mätningarna hittills inte visat att normerna överskrids. Laholmsvägen och Slottsrondellen är också bland de områden som har fl est trafi kolyckor i Halmstad, framförallt där oskyddade trafi kanter är inblandade. Genom forsatt utveckling av bostäder på söder och Tullkammarkajen förväntas de oskyddade trafi kanternas krav på korta, enkla och trafi ksäkra passager över Slottsgatan och Viktoriagatan att öka. För att en framtida attraktiv stadskärna behöver stråket avlastas på delar av biltrafi ken. Slottsbron trafi keras idag av drygt fordon per dygn och Viktoriagatan av drygt fordon per dygn. Trafi kanalyser i Halmstad, Ramböll nov 2011 visar att år 2030, dvs då FÖP-stadens förslag är fullt utbyggt kommer trafi ken på Slottsbron att ha ökat till fordon per dygn och på Viktoriagatan till nästan fordon per dygn. Detta om inga andra åtgärder görs för att minska eller omfördela trafi ken. Två körfält för bil bör omvandlas till busskörfält på sträckan mellan Slottsrondellen och Laholmsvägens korsning med Wrangelsgatan alternativt Kristian IV:s väg. Detta innebär att trafi ken måste minska kraftig eller ta en annan väg. Förbättrad busstrafi k med effektiva kopplingar till nya Resecentrum förutsätter också separata körfält för busstrafi ken. Om transportplanens åtgärdsförlag genomförs fullt ut kommer Slottsbron trafi keras av fordon per dygn och Viktoriagatan av drygt Göra om två körfält för bil till bussgata på Slottsgatan, Slottsbron, Viktoriagatan och Laholmsvägen fram till korsningen med Wrangelsgatan. Wrangelsgatan - Norra infarten - Järnvägsleden Då trafi k avlastas från stråket via Slottsbron är Wrangelsgatan, Wrangelsbron, Norra infarten och Järnvägsleden ett av de alternativ som bilisterna kommer utnyttja för resor inom samt till och från Halmstad. Wrangelsgatan trafi keras idag av mellan fordon per dygn vid Linehed och fordon per dygn på Wrangelsbron. Wrangelsgatan har kapacitet för ytterligare trafi k men behöver göras mer trafi ksäker, tex genom fl er planskilda korsningar för oskyddade trafi kanter. Ytterligare trafi k gör också att bullervärdena kan överstiga riktvärderna och att åtgärder måste göras. Trafi kanalys i Halmstad, Ramböll 2011, visar att då FÖP-stadens förslag är fullt utbyggt kommer trafi ken på Wrangelsbron att ha ökat till drygt fordon per dygn och på Wrangelsgatan vid Linehed till nästan fordon per dygn. Detta om inga andra åtgärder görs för att minska eller omfördela trafi ken. Norra infartens västra del och Järnvägsleden trafi keras idag av drygt respektive drygt fordon. Trafi kanalyserna för 2030 visar, om inga andra åtgärder vidtas, en trafi kbelastning på drygt fordon per dygn för Norra infartens västra del och fordon per dygn på Järnvägsleden. Högst är belastningen där Norra infarten möter Järnvägsleden vid avfart mot Lilla torg. Järnvägsleden har många korsningar som är svåra att bygga om vilket begränsar möjligheten till kapacitetshöjande åtgärder. Idag fi nns problem med bullerstörningar både på Järnvägleden och Norra infartens innersta del. Wrangelsgatan, Norra infarten och Järnvägsleden är en viktig del i det framtida huvudgatunätet framförallt för bilister med målpunkt i de östra delarna av stadskärnan, tex Gamletull. Om trafi ken fortsätter att öka är det däremot svårt att använda Norra infarten och Järnvägsleden som en alternativ för resor till stadskärnans västra och norra delar eller för genomfart mellan stadens västra och östra delar. Detta pga att Järnvägsleden endast klarar en mindre trafi kökning. Den mindre ökning som är möjlig behövs för den trafi k som uppkommer genom ökad förtätning i området samt trafi k som behöver fl yttas ut från stadkärnan. Om transportplanens åtgärdsförlag genomförs fullt ut, kommer Wrangelsbron, Norra infartens västra del och Järnvägsleden ha drygt , och fordon per dygn. Öka framkomligheten på Wrangelsgatan genom fl er planskilda korsningar för oskyddade trafi kanter och utred ytterligare åtgärder som behöver vidtas om belastningen ökar. från ambition till verklighet 45

9 från ambition till verklighet EVENTUELL Ny förbindelse över Nissan Transportplanens ambitionen är att genom åtgärder för att stödja gång, cykel och kollektivtrafi k förändra resenärernas beteende och därmed minska biltrafi ken, framförallt i och genom stadskärnan. Om så sker kommer behovet av en ny förbindelse över Nissan inte att fi nnas och någon ny bro kommer inte att byggas. Tidigare erfarenheter visar dock svårigheten i att minska biltrafi ken. En eventuell broförbindelse kan också bli följden av den satsning på kollektivtrafi k som planeras på Laholmsvägen genom inrättande av bussgata och fl ytt av stadstrafi ken från Österskans till Resecentrum. För framtida handlingsfrihet inom planperioden beskrivs därför här en eventuell ny gata på söder med bro över Nissan. Söder är idag ett av de områden i Halmstad som exploateras snabbt. Samtidigt föreslår FÖP-staden ytterligare etableringar. Även exploatering vid Nissans sydöstra strand föreslås, genom den sk Tullkammarkajen. Totalt byggs och planeras för området, i direkt anslutning till Nissan söder om Slottsbron, ca nya bostäder. Med dagens vägnät kommer resor mellan öst och väst från dessa områden att i första hand belasta Slottsbron. För en attraktiv stadskärna och en konkurrenskraftig kollektivtrafi k är det viktigt att avlasta stadskärnan från biltrafi k samt att öka kollektivtrafi kens framkomlighet. Detta är en förutsättning för ett trafi ksäkert och attraktivt resecentrum i Halmstad. Om inte biltrafi ken kan minskas genom satsningar på gång, cykel och kollektivtrafi k kan en ny bro över Nissan bli nödvändig. Genom ytterligare en bro ökar också fl exibiliteten i trafi ksystemet. Idag är systemet mycket känsligt vilket tex visar sig då Slottsbron behöver stängas av vid olika arrangemang eller pga olycka. I Öp 2000 fi nns reservat för tunnel eller bro. Det är mycket viktigt att en eventuell ny förbindelse över Nissan stödjer utvecklingen av gång och cykel. En bro är därför den bästa lösningen. Tunnelalternativet utgår därmed. En eventuell ny gata i söder med en broförbindelse över Nissan ska utformas så att den får karaktären av en vanlig gata i staden, en gata för personbilar, lättare varutransporter, cyklister och gående. En gata med två körfält för bilen och med stort fokus på att redan i byggskedet minska dess barriäreffekt och påverkan på naturvärderna. En eventuell ny bro ska också vara öppningsbar. Genom att bygga en gata och inte en led, som kräver en relativt rak sträckning, vilket tidigare diskuterats ges större möjligheter att ta hänsyn till andra värden som tex natur och rekreation. Trafi kbelastning och utformning likt tidigare utredd Hamnled är inte aktuell. Vid planering av vägutbyggnad skall hänsyn tas till naturvärderna i Natura 2000 området Alet och de öppna sandmarkerna öster om Alets naturreservat. Trafi ksimuleringar visar att om transportplanens åtgärdsförlag genomförs fullt ut kommer en eventuell ny gata på söder och bro över Nissan år 2030 trafi keras av ca fordon per dygn. Ställningstagande kring eventuell förbindelsen tas i samband med att kollektivtrafi ksatsningarna på Laholmsvägen genomförs ca Planera och bygg ny gata på söder och bro över Nissan under förutsättning att trafi ksituationen på Laholmsvägen inte förbättras tillräcklig genom andra genomförda åtgärder samt om inga andra möjligheter till avlastning av Laholmsvägen kan hittas. Södra infarten Södra infartens viktigaste uppgift är att binda samman befi ntliga och planerade verksamhetsområden i Halmstads sydöstra delar och koppla ihop väg 117 och E6/E20 med hamnen. Minskningen av personbilar i stadskärnan vid en byggnation av södra infarten är liten. Personbilarna på Laholmsvägens infart och yttre delar minskar vid byggnation av Södra infarten men det är först tillsammans med en ny förbindelse över Nissan som Södra infartens attraktivitet för personbilar kommer att öka. Läs mer om Södra infarten i kapitlet om godstrafi k. Planera och bygg Södra infarten. 46

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Inledning. Brainstorming TULLKAMMARKAJEN. Vattennära bebyggelse. Förnyelse

Inledning. Brainstorming TULLKAMMARKAJEN. Vattennära bebyggelse. Förnyelse Inledning U ppsatsen delas in i två större avsnitt, analys och förslag. I det första kommer Tullkammarkajens roll i staden samt dess karaktär, kvaliteter och brister att behandlas. Som en bakgrund till

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån.

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån. TRAFIK Emmaboda tätort har växt fram runt järnvägsstationen och idag finns ett spårområde som är sex spår brett. Med järnvägen kan man åka i tre riktningar, mot Alvesta, Kalmar eller Karlskrona. Ur ett

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Helen Barda Länsstyrelsen i Stockholm 2013-10-02 1 Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län Åtgärdprogram (ÅGP)

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24 2013-12-16 rev 2014-01-24 Dokumenttitel: Trafikutredning Åmåsäng Skapat av: Per Thunmarker Dokumentdatum: 2013-12-16 Dokumenttyp: Word Dokument ID: Trafikutredning 20131216 Ärendenummer: Projektnummer:

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111 PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad Planprogram Eksjö, 12 december 2007 Samrådshandling Dnr: 2007-0422-111 Medverkan Detta planprogram har upprättats av Planeringsavdelningen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp [Delprodukt] Skapad av: Fackansvarig: Dokumentdatum: 2013-11-20 Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Anna-Karin Ekström, Tyréns AB Anna-Karin Ekström, Tyréns AB/Ansvarig MKB Cristiano Piga, Tyréns

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun Samordnad varudistribution En distributionslösning i Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland Mycket tung trafik i centrala Halmstad

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER!

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! Utökning av göteborgsregionen Göteborg Borås mot Stockholm Östra göteborgsregionen BORÅS GÖTEBORG HÄRRYDA BOLLEBYGD KINNA Ny järnväg Göteborg - Stockholm

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Kommunikationer. Mål. Vänersborg har ett väl fungerande gång- och cykelvägnät.

Kommunikationer. Mål. Vänersborg har ett väl fungerande gång- och cykelvägnät. Kommunikationer Mål Ett säkert transportsystem för invånare, varor och information. Trafikolyckorna minskar. Kollektivtrafikens medelbeläggning ökar med tio procent till planperiodens slut. Vänersborg

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer