FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER - BILTRAFIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER - BILTRAFIK"

Transkript

1 från ambition till verklighet FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER - BILTRAFIK UTMANING UTGÅNGSPUNKT Få passager över Nissan koncentrerar trafik genom stadskärnan och gör biltrafiken störningskänslig. Biltrafiken behöver erbjudas tillräckligt hög framkomlighet på det som identifieras som huvudnät. Att resa med bil är idag snabbt, effektivt och bekvämt och bilen är det vanligaste sättet att förflytta sig. Enligt RES 05/06 sker inom Halmstads kommun % av resorna med bil. För resor som sker över kommungränsen är andelen bilresor %. DELSTRATEGIER Region Halland har i systemanalys för Halland 2008 beskrivit riskerna med biltrafikens fortsatta ökning som att De positiva effekterna av en ökad geografisk rörlighet riskera att komma i stark konflikt med målen för klimatpolitiken och andra miljömål. Biltrafiken ger upphov till ett antal för människan och miljön direkt skadliga luftföroreningar men även koldioxid som är den största växthusgasen. Biltrafiken skapar även andra problem som trängsel, bullerstörningar och trafikolyckor, samtidigt är bilen viktig för människors och varors fria rörlighet och flexibilitet. Minska genomfartstrafiken i centrala Halmstad. Huvudnätet ska erbjuda tillräckligt god framkomlighet. Uppbyggnaden ska vara sådan att huvudnätet framstår som mer attraktivt än det lokala gatunätet. För att ge plats för andra trafikslag och andra aktiviteter ska ytorna för vägar och parkering begränsas i centrum. Gatornas utformning och hastighet anpassas till deras funktion (självförklarande gator) Trafikreglera med hänsyn till buller och luftföroreningar. Ställ miljökrav på verksamheter som finansieras av kommunen. Påverka mängden resor, val av transportsätt och fordonstyp. Trafiksäkra olycksdrabbade länkar och korsningar genom ombyggnad. 38 Den ökande trafiken gör att biltrafikens fördelar minskar, tex genom minskad framkomlighet och därmed längre restider. Genom att i större utsträckning använda andra transportslag när så är möjligt ges de som behöver använda bilen en god tillgänglighet till vägnätet. För en fortsatt utveckling av kommunen måste också de olika förutsättningarna beaktas. En större överflyttningen från bil till andra trafikslag är bara möjlig i Halmstad tätort och inom andra orter samt i de stråk där det finns en riktigt väl utbyggd kollektivtrafik. I övriga delar av kommunen kommer den tekniska utvecklingen av fordonen ha störst betydelse för minskad negativ miljöpåverkan.

2 ÅTGÄRDER ÖKAD KUNSKAP OCH MARKNADSFÖRING Genom information fi nns en stor möjlighet att förändra människors sätt att resa samtidigt som resenären upplever förändringen som en kvalitetsökning. Nationella studier visar att ca 50 % av alla bilresor är kortare än 5 km. Detta är en sträcka som de fl esta inte har några problem att cykla vilket skulle ge stora vinster både för samhället och resenären själv. En person som har 3 km till arbetet och byter från bil till cykel förbättrar tex sin hälsa med 20 % och forskning visar att 1 % minskad bilanvändning i en befolkning minskar övervikten med i genomsnitt 0,4 %. Beteendepåverkande åtgärder är även en viktig del i det förebyggande trafi ksäkerhetsarbetet. Det kan tex innebära information för att påverka bilister att hålla hastighetsgränserna eller kampanjer för att införa alkolås i personbilar och tunga fordon. Genomför riktade kampanjer för förändrat resbeteende. Erbjud företagsrådgivning angående tex, fordonsfl ottan, resepolicy, parkeringspolicy och direktbearbetning av anställda. Implementera kommunens respolicy samt ta fram mötespolicy inom kommunen vilken stödjer användandet av virtuell kommunikation. PÅVERKA MED PARKERING Halmstads parkering, nulägesbeskrivning, SWECO december 2008, visar att det fi nns relativt gott om parkeringsplatser i Halmstads stadskärna men att de som vill parkera inte alltid hittar till den lediga platsen. Vidare visas att centrala parkeringsplatser också används som arbetsparkering och på så sätt minskar tillgängligheten för de som är på besök i staden. Parkeringsregleringarna behöver mer precist styra användningen av parkeringsplatserna till dem som besöker staden medan de som arbetar i staden ges andra alternativ, tex parkeringsplatser meter från arbetsplatsen, bra cykelvägar och god kollektivtrafi k. Hittills har kommunen styrt efterfrågan genom att sätta olika nivåer på parkeringsavgifterna beroende på placeringen i staden. Om en progressiv taxa införs kan den innebära skillnader beroende på hur länge parkeringen pågår. De första timmarna betalas en låg avgift som inbjuder till besök och ärende. Tiden därefter kan vara avsevärt dyrare. På så sätt visas tydligt vad platserna ska användas till, samtidigt som systemet inte är låst utan ger fl exibilitet för den som anser det vara värt att betala den högre avgiften vid något enstaka tillfälle. För ett effektivt utnyttjande av parkeringsplatserna behövs tydlig information om var de lediga parkeringarna fi nns. Ett parkeringsinformationssystem som sköts väl och omfattar alla parkeringshus i centrala staden minskar söktrafi ken och ger en tydlig information om var de lediga parkeringarna fi nns. För ökad effektivitet av markutnyttjandet behöver också samnyttjande och parkeringsköp utvecklas, framförallt för boendeparkering. Genom gemensamma parkeringsanläggningar på billigare mark men ändå inom acceptabelt gångavstånd kan den mer attraktiva marken utnyttjas bättre. Miljöfordonstillstånden, och defi nitionen av vad som är ett miljöfordon, är idag så fördelaktiga att det påverkar människors färdmedelsval, resebeteende och bilanvändande. Istället för lägre parkeringsavgift för miljöfordon bör fokus ligga på att öka attraktiviteten för andra trafi kslag. Vid arbetet med att ändra förutsättningarna för parkering i staden, både för besökande och boende, behöver de funktionshindrades behov särskilt beaktas. Med detta som bakgrund pågår arbete med att ta fram Riktlinjer för parkering i Halmstad. Fortsättningsvis behöver även parkeringsnormen från 1991 uppdateras. Den nuvarande normen ger utrymme för en rymlig tolkning, vilket ger fl exibilitet men också otydlighet vid förhandlingar med byggherrar. En modernare parkeringsnorm skulle mer aktivt kunna stödja samnyttjande och eventuellt andra lösningar av tillgängligheten. Ta fram riktlinjer för parkering i Halmstad samt ny parkeringsnorm. Utred parkeringsinformationssystem i Halmstads stadskärna. Utred progressiv taxa på lämpliga områden i Halmstad. Avskaffa miljöfordonstillstånden. från ambition till verklighet 39

3 från ambition till verklighet PÅVERKA MED HASTIGHET Hastigheten är ett effektivt medel för att påverka trafi ksäkerhet, buller och resenärers vägval. Även gaturummets karaktär påverkas, då gatans utformning är beroende av hastigheten. Likaså påverkar hastigheten hur stor barriäreffekten blir. Från den 2 maj 2008 är det i Sverige möjligt att skylta hastigheten i steg om 10 km/h, från 30 km/h och upp till 120 km/h. Anpassningen av hastighetsgränserna är avsedd att ge ökad trafi ksäkerhet, ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna samt minskad miljöpåverkan. I Rätt fart i staden, Trivector Traffi c AB 2008, föreslogs nya hastigheter för Halmstads tätort. Förslagen baserar sig på en analys där befi ntligt nät delades in i 200 delsträckor som bedömdes utifrån kvaliteten på tillgänglighet för bil och kollektivtrafi k, karaktär, trygghet, trafi ksäkerhet och buller. För de delsträckor där kvaliteten var mindre god gjordes en bedömning av om hastigheten skulle sänkas eller andra åtgärder vidtas. På Wrangelsgatan ansågs det tex inte möjligt att sänka hastigheten mer än till 60 km/h då det både idag och i ett framtida gatunät tillhör det överordnade nätet. Istället föreslås åtgärder för att minska problemen med korsande trafi kanter. Halmstad har sedan 2007 varit en av de kommuner som på vissa gator provat hastigheterna 60 km/h eller 40 km/h. Från och med 2010 och 2011 har försöket permanentats och nya hastigheter succesivt införts där kommunen är väghållare. För tydliga hastigheter används enbart 30, 40, 60 eller 80 km/h. Hastigheterna 50, 70 och 90 km/h används inte. Använd kriterierna för Rätt fart i staden då hastigheter bestäms för nya gator. UTFORMA GATOR EFTER FUNKTION För att påverka att resenärerna efterföljer den skyltade hastigheten är gatornas utformning ett viktigt instrument. Med självförklarande ökar förståelsen för gatornas olika funktioner och hastigheter. På en gata som är hastighetsreglerad till 40 km/h ska gatans utformning signalera att det är den hastigheten som gäller. Ett exempel är Enslövsvägen som behöver byggas om för att funktion och utseende ska vara i harmoni med hastigheten. Kartlägg vilka gator där funktion och utseende inte harmoniserar med hastigheten. Åtgärda efter prioriteringsordning. PLANERA FÖR MINDRE BULLER Biltrafi ken står nationellt för ca 75 % av bullerstörningen över riktvärdena för vägtrafi k. Det största problemet med buller från transportsystemet är bullerstörningar i boendemiljö. Buller är både ett miljö- och hälsoproblem. Enligt WHO riskerar personer som utsätts för buller överstigande 65 dba (riktvärdet för befi ntlig bebyggelse) högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdomar. Kartläggning av statliga och kommunala vägar visar att de största problemen med buller fi nns utmed E6 genom Halmstads tätort samt Laholmsvägen och Järnvägsleden. En kartläggning av bullernivåer för bostadshus utmed de mest trafi kerade vägarna i Halmstad tätort gjordes Den visar att cirka 100 bostäder och invånare är utsatta för bullernivåer över riktvärdet för befi ntlig bebyggelse. Utifrån kartläggningen har en åtgärdsplan tagits fram. En minskning av buller från trafi k föreslåsgenom att hastigheter enligt Rätt fart i staden införs. Resterande bostäder med buller över riktvärderna åtgärdas tex genom att bullerplank uppförs. Åtgärdsplanen har antagits av teknisk- och fritidsnämnden samt miljöoch hälsoskyddsnämnden. Åtgärda bullerstörda bostäder i befi ntlig miljö enligt Åtgärdsplan för buller från vägtrafi k Halmstad tätort, teknik- och fritidsnämnden Buller vid nybyggnation av bostäder och verksamheter hanteras i detaljplan. MEDVERKA TILL FÄRRE FORDON Genom en förbättring av förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafi k kan behovet av bil minska. I ett hushåll kan behovet av att äga en bil eller av att äga en andra bil minska eller försvinna. För de som klarar sina dagliga resor på annat sätt än med bil kan det bilbehov som kvarstår tillgodoses tex genom tillgång till en bilpool. Enligt statistiska centralbyråns statistik för år 2008 fi nns i Halmstads kommun 477 bilar per 1000 invånare. Detta är något högre än för riket i genomsnitt och kommuner i jämförbar storlek. Generellt visar statistiken att bilinnehavet blir mindre ju större en kommun är. Befolkningsprognos för Halmstad visar att befolkningen under de närmaste tjugo åren kommer öka från dagens drygt invånare till över invånare. Genom förtätning i enlighet med FÖP-stadens förslag samt förbättrade förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla 40

4 transporter fi nns goda förutsättningar för ett minskat bilberoende och bilägande i Halmstad. Stödja bildandet av bilpooler i Halmstad. PLANERA FÖR MINSKADE LUFTFÖRORENINGAR Trafi ken ger upphov till ett fl ertal luftföroreningar som är skadliga för miljön och människors hälsa. I stadstrafi ken är trafi ken den största källan till luftföroreningar. Av denna anledning fi nns riktvärden, sk miljökvalitetsnormer, i miljöbalken. Miljöbalken förbjuder myndigheter att fatta beslut som kan leda till att en miljökvalitetsnorm överskrids samt tvingar berörda aktörer att ta fram ett åtgärdsprogram om en miljökvalitetsnorm överskrids. Kommunen ansvarar för att utföra mätningar av luftkvaliteten. I Halmstad görs mätningar vid Viktoriagatan, som är ett gatusnitt med stora trafi kmängder, oskyddade trafi kanter och utformning av byggnader som gör att utspädningen av emissionerna är liten. Halterna av kvävedioxid och partiklar ligger nära miljökvalitetsnormerna på Viktoriagatan men hittils har mätningarna visat att normerna inte överskrids. Det regionala miljömålet för kvävedioxid, som är strängare än miljökvalitetsnormen, överskrids däremot påtagligt. minskar. Fortsatt trafi kökning motverkar dock denna utveckling. Alternativa bränslen som baserar sig på biologisk produktion är problematiska genom att de konkurrerar med annan markanvändning såsom till exempel livsmedelsproduktion, skogsbruk eller bevarande av naturliga ekosystem. Minskad användning av dubbdäck bidrar till minskade partikelutsläpp. Från 2009 har kommunerna möjlighet att på viss väg eller vägsträcka, meddela förbud mot trafi k med fordon som har dubbdäck. Minska trafi ken på Viktoriagatan genom överfl yttning till andra transportslag samt överfl yttning av fordon till andra gator. Utred konsekvenserna av att införa förbud av dubbdäck i vissa områden av Halmstads tätort. Förbättra förutsättningarna för resenären att välja gång, cykel och kollektivtrafi k vid sin resa. Viktoriagatan trafi keras av stora trafi kmängder. Samtidigt har den liten möjlighet till genomluftning pga gatans utformning med höga hus. från ambition till verklighet Inrikestransporter står enligt Naturvårdsverket för cirka en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, räknat som koldioxidekvivalenter. Det är främst koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen. Detta gör att trafi ken hamnar i fokus när det gäller klimatdebatten. Den tekniska utvecklingen av fordon och fordonsbränsle gör att fordonsutsläppen till viss del Halmstads kommun har en mätstation utmed Viktoriagatan vilken mäter olika luftföroreningar. Resultatet kan följas på 41

5 från ambition till verklighet TRAFIKSÄKRA GENOM OMBYGGNAD Enligt STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) inträffade under 2008 ca 190 rapporterade olyckor i Halmstads kommun. Drygt 15% av dessa var svåra olyckor eller dödsfall. Olycksfrekvensen för svåra olyckor och dödsfall har varit relativt jämn mellan 2001 och De lindriga olyckorna gick därmot ner kraftigt under 2005 för att sedan öka igen. Olycksstatistiken visar att gator och vägar med mest trafik är de med störst antal olyckor. De gator med flest polisregistrerade olyckor är Laholmsvägen, E6, Wrangelsgatan och Växjövägen. Enligt statistiken inträffar 10% av alla olyckor i Halmstad på Laholmsvägen. Som tidigare nämnts kan stora insatser göras genom låg hastighet och beteendepåverkande åtgärder. I vissa fall är ombyggnationer ändå nödvändiga för att minimera risken för en olycka och konsekvenserna av en olycka om den sker. Korsningsolyckor i konventionella korsningar, dvs signalreglerade, är den olyckstyp som medför flest dödade och svårt skadade bilister i tätbebyggt område. Utifrån den vetskapen har ett antal korsningar byggts om till cirkulationsplatser, som inte minskar antalet olyckor men tydligt minskar olyckornas svårighetsgrad. Trafiksäkra olycksdrabbade länkar och korsningar genom ombyggnad. Olyckor i Halmstads kommun med bilister inblandade. Bild: Utdrag från STRADA Polis och/eller sjukhusrapporterade olyckor. 42

6 FÖRÄNDRA TRAFIKEN VÄG I STADEN Huvudinriktningen på transportplanen har varit att arbeta efter fyrstegsprincipen och därför i första hand lösa problem utan att föreslå större ombyggnationer eller nybyggnation. Då det gäller vägnätet i Halmstads tätort visar analysen att detta inte fullt ut är möjligt. Följande avsnitt visar bakgrunden till denna slutsats. Dagens vägnät Trafi ken i Halmstads tätort har under lång tid koncentrerats på ett par större leder där trafi ken ska ledas runt stadskärnan. Detta är i sig en bra idé men pga Halmstads geografi ska läge med havet i söder, Galgberget i norr och Nissan som rinner igenom stadskärnan har detta varit svårt att genomföra i praktiken. Det övergripande vägnätet är därför begränsat i stadens centrala delar. De övergripande stråken från väster och öster passerar inte runt utan igenom stadskärnan och möts i korsningen mellan Karlsrovägen, Timmermansleden och Järnvägsleden. Slottsjordsvägen och Magnus Stenbocks väg fungerar som komplement, vilket framförallt Magnus Stenbocks väg inte lämpar sig för. Det övergripande nätet innehåller bara två förbindelser över Nissan, Slottsbron och Wrangelsbron. De trafi keras av ca respektive fordon per dag. Genom att fokusera trafi ken till ett fåtal övergripande vägar blir belastningen hög på enskilda vägavsnitt. Detta i sin tur ger problem med buller och höga luftföroreningshalter. Då det övergripande vägnätet passerar igenom stadskärnan påverkar det andra trafi kslag negativt, tex genom att bilda barriärer för fotgängare och cyklister samt orsaka framkomlighetsproblem för kollektivtrafi ken. Starkt trafi kerade billeder genom en stads centrala delar påverkar också stadslivet negativt. Den stadsmässighet som eftersträvas kan inte uppnås eftersom bilen kräver ytor och skyddsavstånd. Framkomligheten för bilisterna i Halmstads tätort är idag tillräcklig under största delen av dygnet. Köproblem uppstår enbart under ett par timmar på morgonen och kvällen samt vid större evenemang. Behovet av förändringar initieras idag inte i första hand av framkomlighetsproblem för biltrafi ken utan av de negativa effekter som nämns ovan. Utgångspunkt för framtidens vägnät Halmstad är en växande stad med infl yttning av både boende och företag. I FÖP-stadens samrådsversion föreslås områden med totalt nya bostäder (i utställningsversionen minskas detta något till 8600 bostäder) och ca 500 hektar verksamhetsområden, varav en stor del ligger i de centrala delarna av Halmstads tätort. Transportsystemet måste kunna möta denna utveckling. Halmstad kommuns trafi kräkningar i de centrala delarna av tätorten visar en trafi kökning med 47 % mellan 1981 och Mätningar 2008 hade betydligt färre mätpunkter och är därför inte helt jämförbar men kan möjligen tolkas som att ökningen inte är så stor som tidigare. Ökningen mellan 1981 och 2008 var 36 % eller, ca 1,4 % per år. En prognos för den allmänna trafi kutvecklingen de kommande 20 åren är svår att göra. Statens institut för kommunikationsanalys har i prognos för transporternas utveckling uppskattat ökningen av persontransporter till % och godstransporter till % beroende på utveckling av konsumentprisindex och råoljepris. FÖRÄNDRING AV VÄGNÄTET Ambitionen i Handlingsprogram för hållbara transporter är att ett trendbrott ska ske genom en minskad trafi kökning eller i bästa fall en total minskning av fordonstrafi ken, rätt transportslag ska användas till rätt resa. En större andel resor ska ske med gång, cykel och kollektivtrafi k. Detta understödjs av stadens och kommunens utveckling genom förtätning och utveckling i stråk. Samtidigt ska Halmstad utvecklas genom ökad befolkningen, fl er företag och en större arbetsmarknadsregion. År 2030 förväntas Halmstad ha över invånare. Detta kommer generera fl er resor och transporter. Trafi ksimuleringar i Trafi kanalyser i Halmstad, Ramböll 2011, har visat att dagens vägnät inte klarar av den framtida mängden trafi k. Sprid och styr om trafiken För ett framtida attraktivt transportsystem behöver trafi ken i Halmstad styras om och om nödvändigt spridas. Det nuvarande övergripande vägnätet används på ett sätt så att mer trafi k styrs via Wrangelsgatan. Övrig trafi k belastar Laholmsvägen - Slottsgatan och en eventuell ny gata i söder med bro över Nissan. För att andra trafi kslag som gång, cykel och kollektivtrafi k ska kunna utvecklas och bli tillräckligt attraktiva måste det fi nnas utrymme för att prioritera dessa. Framkomligheten för biltrafi ken behöver bli tillräcklig men inte så stor att detta i sig genererar ny trafi k. Forskning visar idag på ett tydligt samband mellan fl er vägar och mer biltrafi k, dvs det går inte enbart att bygga bort trängsel och framkomlighetsproblem. Ökad framkomlighet ger mer biltrafi k vilket i sin tur ger nya framkomlighetsproblem. Samtidigt påverkas även de andra trafi kslagen av framkomlighetsproblem tex genom att busstrafi ken får stå i kö. från ambition till verklighet 43

7 från ambition till verklighet Målet med transportplanens förslag är därför att hitta en balans mellan framkomligheten för gång, cykel och kollektivtrafi k. Framkomligheten på Wrangelsgatan ökar genom att oskyddade trafi kanter och bilister skiljs åt då fl er planskilda korsningar byggs. Mellan Slottsrondellen och Laholmsvägens korsning med Wrangelsgatan görs två körfält om till busskörfält. Eventuellt byggs då också en ny gata i söder med bro över Nissan. Detta görs om tidiga satsningar på gång, cykel och kollektivtrafi k under planperioden inte innebär minskad biltrafi k på dessa gator samt om inga andra alternativ kan hittas. Tillsammans ger detta en möjligheten att öka framkomligheten för gång, cykel och kollektivtrafi k medan biltrafi ken får tillräckligt utrymme. En spridning av trafi ken minskar också problem med utsläpp och buller. Genom att i stort sätt halvera trafi ken på Viktoriagatan fi nns stora möjligheter att komma tillrätta med de luftföroreningshalter som nu är mycket nära att överskrida gränsvärderna. Bullernivån kommer vid en halvering av trafi ken också att minska med ca 3 dba vilket tillsammans med en sänkt hastighet minskar framtida bullerproblem. Öka attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafi k för att på så sätt minska biltrafi ken. Flytta trafi k till befi ntligt övergripande vägnät, dvs Wrangelsgatan - Norra infarten - Järnvägsleden. Göra om två körfält för bil till bussgata på Slottsgatan, Slottsbron, Viktoriagatan och Laholmsvägen fram till korsningen med Wrangelsgatan. Flytta om nödvändigt biltrafi k till en eventuell ny gata i söder med Bro över Nissan. Orienteringskarta för centrala Halmstad vägnät

8 Laholmvägen - Viktoriagatan - Slottsbron - Slottsgatan I dagsläget är stråket längs Slottsbron och Viktoriagatan hårt belastat med försämrad framkomlighet för alla trafi kslag som följd. Stråket bildar en barriär genom stadskärnan och stadens karaktär påverkas negativt av att stadskärnan skärs av från Söder. Som tidigare angetts fi nns på Viktoriagatan Halmstads enda reella problem med luftföroreningar. Tät bebyggelse och hög trafi kbelastning gör att halterna av kvävedioxid och partiklar ligger nära miljökvalitetsnormerna även om mätningarna hittills inte visat att normerna överskrids. Laholmsvägen och Slottsrondellen är också bland de områden som har fl est trafi kolyckor i Halmstad, framförallt där oskyddade trafi kanter är inblandade. Genom forsatt utveckling av bostäder på söder och Tullkammarkajen förväntas de oskyddade trafi kanternas krav på korta, enkla och trafi ksäkra passager över Slottsgatan och Viktoriagatan att öka. För att en framtida attraktiv stadskärna behöver stråket avlastas på delar av biltrafi ken. Slottsbron trafi keras idag av drygt fordon per dygn och Viktoriagatan av drygt fordon per dygn. Trafi kanalyser i Halmstad, Ramböll nov 2011 visar att år 2030, dvs då FÖP-stadens förslag är fullt utbyggt kommer trafi ken på Slottsbron att ha ökat till fordon per dygn och på Viktoriagatan till nästan fordon per dygn. Detta om inga andra åtgärder görs för att minska eller omfördela trafi ken. Två körfält för bil bör omvandlas till busskörfält på sträckan mellan Slottsrondellen och Laholmsvägens korsning med Wrangelsgatan alternativt Kristian IV:s väg. Detta innebär att trafi ken måste minska kraftig eller ta en annan väg. Förbättrad busstrafi k med effektiva kopplingar till nya Resecentrum förutsätter också separata körfält för busstrafi ken. Om transportplanens åtgärdsförlag genomförs fullt ut kommer Slottsbron trafi keras av fordon per dygn och Viktoriagatan av drygt Göra om två körfält för bil till bussgata på Slottsgatan, Slottsbron, Viktoriagatan och Laholmsvägen fram till korsningen med Wrangelsgatan. Wrangelsgatan - Norra infarten - Järnvägsleden Då trafi k avlastas från stråket via Slottsbron är Wrangelsgatan, Wrangelsbron, Norra infarten och Järnvägsleden ett av de alternativ som bilisterna kommer utnyttja för resor inom samt till och från Halmstad. Wrangelsgatan trafi keras idag av mellan fordon per dygn vid Linehed och fordon per dygn på Wrangelsbron. Wrangelsgatan har kapacitet för ytterligare trafi k men behöver göras mer trafi ksäker, tex genom fl er planskilda korsningar för oskyddade trafi kanter. Ytterligare trafi k gör också att bullervärdena kan överstiga riktvärderna och att åtgärder måste göras. Trafi kanalys i Halmstad, Ramböll 2011, visar att då FÖP-stadens förslag är fullt utbyggt kommer trafi ken på Wrangelsbron att ha ökat till drygt fordon per dygn och på Wrangelsgatan vid Linehed till nästan fordon per dygn. Detta om inga andra åtgärder görs för att minska eller omfördela trafi ken. Norra infartens västra del och Järnvägsleden trafi keras idag av drygt respektive drygt fordon. Trafi kanalyserna för 2030 visar, om inga andra åtgärder vidtas, en trafi kbelastning på drygt fordon per dygn för Norra infartens västra del och fordon per dygn på Järnvägsleden. Högst är belastningen där Norra infarten möter Järnvägsleden vid avfart mot Lilla torg. Järnvägsleden har många korsningar som är svåra att bygga om vilket begränsar möjligheten till kapacitetshöjande åtgärder. Idag fi nns problem med bullerstörningar både på Järnvägleden och Norra infartens innersta del. Wrangelsgatan, Norra infarten och Järnvägsleden är en viktig del i det framtida huvudgatunätet framförallt för bilister med målpunkt i de östra delarna av stadskärnan, tex Gamletull. Om trafi ken fortsätter att öka är det däremot svårt att använda Norra infarten och Järnvägsleden som en alternativ för resor till stadskärnans västra och norra delar eller för genomfart mellan stadens västra och östra delar. Detta pga att Järnvägsleden endast klarar en mindre trafi kökning. Den mindre ökning som är möjlig behövs för den trafi k som uppkommer genom ökad förtätning i området samt trafi k som behöver fl yttas ut från stadkärnan. Om transportplanens åtgärdsförlag genomförs fullt ut, kommer Wrangelsbron, Norra infartens västra del och Järnvägsleden ha drygt , och fordon per dygn. Öka framkomligheten på Wrangelsgatan genom fl er planskilda korsningar för oskyddade trafi kanter och utred ytterligare åtgärder som behöver vidtas om belastningen ökar. från ambition till verklighet 45

9 från ambition till verklighet EVENTUELL Ny förbindelse över Nissan Transportplanens ambitionen är att genom åtgärder för att stödja gång, cykel och kollektivtrafi k förändra resenärernas beteende och därmed minska biltrafi ken, framförallt i och genom stadskärnan. Om så sker kommer behovet av en ny förbindelse över Nissan inte att fi nnas och någon ny bro kommer inte att byggas. Tidigare erfarenheter visar dock svårigheten i att minska biltrafi ken. En eventuell broförbindelse kan också bli följden av den satsning på kollektivtrafi k som planeras på Laholmsvägen genom inrättande av bussgata och fl ytt av stadstrafi ken från Österskans till Resecentrum. För framtida handlingsfrihet inom planperioden beskrivs därför här en eventuell ny gata på söder med bro över Nissan. Söder är idag ett av de områden i Halmstad som exploateras snabbt. Samtidigt föreslår FÖP-staden ytterligare etableringar. Även exploatering vid Nissans sydöstra strand föreslås, genom den sk Tullkammarkajen. Totalt byggs och planeras för området, i direkt anslutning till Nissan söder om Slottsbron, ca nya bostäder. Med dagens vägnät kommer resor mellan öst och väst från dessa områden att i första hand belasta Slottsbron. För en attraktiv stadskärna och en konkurrenskraftig kollektivtrafi k är det viktigt att avlasta stadskärnan från biltrafi k samt att öka kollektivtrafi kens framkomlighet. Detta är en förutsättning för ett trafi ksäkert och attraktivt resecentrum i Halmstad. Om inte biltrafi ken kan minskas genom satsningar på gång, cykel och kollektivtrafi k kan en ny bro över Nissan bli nödvändig. Genom ytterligare en bro ökar också fl exibiliteten i trafi ksystemet. Idag är systemet mycket känsligt vilket tex visar sig då Slottsbron behöver stängas av vid olika arrangemang eller pga olycka. I Öp 2000 fi nns reservat för tunnel eller bro. Det är mycket viktigt att en eventuell ny förbindelse över Nissan stödjer utvecklingen av gång och cykel. En bro är därför den bästa lösningen. Tunnelalternativet utgår därmed. En eventuell ny gata i söder med en broförbindelse över Nissan ska utformas så att den får karaktären av en vanlig gata i staden, en gata för personbilar, lättare varutransporter, cyklister och gående. En gata med två körfält för bilen och med stort fokus på att redan i byggskedet minska dess barriäreffekt och påverkan på naturvärderna. En eventuell ny bro ska också vara öppningsbar. Genom att bygga en gata och inte en led, som kräver en relativt rak sträckning, vilket tidigare diskuterats ges större möjligheter att ta hänsyn till andra värden som tex natur och rekreation. Trafi kbelastning och utformning likt tidigare utredd Hamnled är inte aktuell. Vid planering av vägutbyggnad skall hänsyn tas till naturvärderna i Natura 2000 området Alet och de öppna sandmarkerna öster om Alets naturreservat. Trafi ksimuleringar visar att om transportplanens åtgärdsförlag genomförs fullt ut kommer en eventuell ny gata på söder och bro över Nissan år 2030 trafi keras av ca fordon per dygn. Ställningstagande kring eventuell förbindelsen tas i samband med att kollektivtrafi ksatsningarna på Laholmsvägen genomförs ca Planera och bygg ny gata på söder och bro över Nissan under förutsättning att trafi ksituationen på Laholmsvägen inte förbättras tillräcklig genom andra genomförda åtgärder samt om inga andra möjligheter till avlastning av Laholmsvägen kan hittas. Södra infarten Södra infartens viktigaste uppgift är att binda samman befi ntliga och planerade verksamhetsområden i Halmstads sydöstra delar och koppla ihop väg 117 och E6/E20 med hamnen. Minskningen av personbilar i stadskärnan vid en byggnation av södra infarten är liten. Personbilarna på Laholmsvägens infart och yttre delar minskar vid byggnation av Södra infarten men det är först tillsammans med en ny förbindelse över Nissan som Södra infartens attraktivitet för personbilar kommer att öka. Läs mer om Södra infarten i kapitlet om godstrafi k. Planera och bygg Södra infarten. 46

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas. Transportintensiva verksamheter lokaliseras nära större vägar, infartsleder, industrispår eller hamn. Centrumnära verksamhetsområden bör inte innehålla tung industri utan omvandlas efter som till lättare

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron.

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron. Trafiksituationen T rafiken med kommunikationsleder i Halmstad har stor betydelse för Tullkammarkajen. Det finns därför anledning att belysa detta mera ingående. Generellt sett är det biltrafikens tillväxt

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Trafikanalyser Halmstad

Trafikanalyser Halmstad Handlingsprogram för hållbara transporter Transportplan för Halmstad 2030 Bilaga 1 Trafikanalyser Halmstad Den stora mängden trafik på bla Viktoriagatan bildar en barriär genom stadskärnan 2011-11-08 Ramböll

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Svartmunken 1 m.fl. Tillhörande detaljplan för del av. CENTRUM, HALMSTADS KOMMUN Plan 1087 K

Svartmunken 1 m.fl. Tillhörande detaljplan för del av. CENTRUM, HALMSTADS KOMMUN Plan 1087 K B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för del av Svartmunken 1 m.fl. CENTRUM, HALMSTADS KOMMUN Plan 1087 K Normalt förfarande, KS 2013/0536 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder 1 Friskare luft i Sundsvall: Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder Steg 1: Åtgärder för att påverka resande och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information riktade

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Program för detaljplan för NYA NORDKROKSVÄGEN i Vargön, Vänersborgs kommun. Upprättat i augusti Nya vägsträckningen

Program för detaljplan för NYA NORDKROKSVÄGEN i Vargön, Vänersborgs kommun. Upprättat i augusti Nya vägsträckningen Nya vägsträckningen Nya vägsträckningen I den slutliga utformningen av Nordkroksvägen flyttas plankorsningen närmare stationshuset Program för detaljplan för NYA NORDKROKSVÄGEN i Vargön, Vänersborgs kommun

Läs mer

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard. Lycksele Richard Hultmar Sktm

Systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard. Lycksele Richard Hultmar Sktm Systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard Lycksele 2013-04-11 Richard Hultmar Sktm Hastighetsfrågan i planeringsdirektivet Det är viktigt att systematiskt fortsätta anpassa hastighetsgränserna

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Trafikkonferens 2015-06-03. Stefan Johansson, SSYt

Trafikkonferens 2015-06-03. Stefan Johansson, SSYt Trafikkonferens 2015-06-03 Stefan Johansson, SSYt Pendlarparkering Trafikverkets tjänsteutbud 2013 Trafikverket ska inte erbjuda särskilda platser för parkering av vägfordon utöver på rastplats och parkerings-/rastficka

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

Tillhörande detaljplan för del av

Tillhörande detaljplan för del av B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för del av H A L M S TA D 1 0 : 1, S p å r v ä e l b y t e FURET/SANNARP, HALMSTADS KOMMUN Plan E308 K Enkelt förfarande,

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

E18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd

E18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd E8 Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd E8 Trafikverket planerar för att bygga om E8 mellan och. Sträckan är cirka km lång, mycket olycksdrabbad och brister i såväl framkomlighet

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Antagen av kommunfullmäktige, 20 Antagen av: Kommunfullmäktige, 20 Dokumentägare: Kommundirektören Dokumentnamn: Parkeringspolicy för Örnsköldsviks

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:

Läs mer

PM Trafikprognos tillhörande vägplan Väg 601, delen Tiarpsallén-Kustvägen

PM Trafikprognos tillhörande vägplan Väg 601, delen Tiarpsallén-Kustvägen PM Trafikprognos tillhörande vägplan Väg 601, delen Tiarpsallén-Kustvägen Halmstads kommun, Halland 2014-04-04 Objekt: 130 131 Titel: PM Trafikprognos Utgivningsdatum: 2014-04-04 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Angöring till Skogsgläntans förskola

Angöring till Skogsgläntans förskola Angöring till Skogsgläntans förskola Datum: 2011-11-21 Sidan 1 av 7 Angöring till Skogsgläntans förskola HANDLÄGGARE: DATUM: Viktors Zilinskis 2011-11-21 GRANSKAD (DATUM / SIGNATUR): Per Francke / 2011-11-01

Läs mer

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut. Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Läs mer

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) 1(11) Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg E6, Hallands län och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning

Läs mer

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1.

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1. repo001.docx 2012-03-2914 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER 7000175000 STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE

Läs mer

Väg 73 Trafikplats Handen

Väg 73 Trafikplats Handen ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Ärendenr: TRV 2013/39703

Ärendenr: TRV 2013/39703 Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2014-03-05 Trafikverket Region Väst Nikolaos Kapsimalis Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post nikolaos.kapsimalis@trafikverket.se Beredningsunderlag

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum 2008-xx-xx x PM Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Det goda lokalsamhället

Det goda lokalsamhället Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Västernorrlands län 2016-02-24 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna

Läs mer

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Samrådsredogörelse för Handlingsprogram för hållbara transporter - transportstrategi och transportplan för Halmstad 2030

Samrådsredogörelse för Handlingsprogram för hållbara transporter - transportstrategi och transportplan för Halmstad 2030 Samrådsredogörelse för Handlingsprogram för hållbara transporter - transportstrategi och transportplan för Halmstad 2030 Enligt riktlinjerna för Halmstads kommuns verksamhetsstyrningsmodell är ett handlingsprogram

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.

Läs mer

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Tjänsteskrivelse 2011-11-29 Handläggare: Samhällsbyggnadsnämnden Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Sammanfattning Storängstorp är en del av stadsdelen Storängen

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten

Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten 1 Östers Socialdemokratiska förening 2008-10-09 Halmstad kommun Byggnadskontoret Box 153 301 05 HALMSTAD Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten s yttrande, som följer

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik Inför planperioden 2018-2029 Syfte Underlag till nationell och regional åtgärdsplanering för planperioden 2018-2029. Gemensam vision

Läs mer